498/1999

I denna lag avses med konsulära tjänster sådana konsulära uppgifter enligt artikel 5 i Wienkonventionen om konsulära förbindelser (FördrS 50/1980) som diplomatiska och konsulära beskickningar som hör till Finlands utrikesrepresentation ( beskickning ) kan utföra för att bistå enskilda eller sammanslutningar eller för att bevaka deras intressen och rättigheter och som med stöd av denna lag hör till utrikesförvaltningens uppgifter, om inte något annat bestäms om tillhandahållandet av tjänsterna.

Om inte något annat bestäms om tillhandahållandet av konsulära tjänster, skall de konsulära tjänster som avses i 3―10 kap. ges finska sammanslutningar samt finska medborgare eller sådana i Finland stadigvarande bosatta utlänningar som har rätt att eller har beviljats tillstånd att permanent eller i motsvarande syfte vistas eller arbeta i Finland.

Om tjänster som tillhandahålls medborgare från ett nordiskt land bestäms i artikel 34 i samarbetsöverenskommelsen mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige (FördrS 28/1962). Om rätten för en medborgare inom Europeiska unionen att tillhandahållas tjänster av en annan medlemsstats diplomatiska och konsulära myndigheter bestäms i artikel 8 c i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

Konsulära tjänster som avses i 4 och 10 kap. kan av särskilda skäl tillhandahållas även andra utlänningar. Utländska sammanslutningar kan av särskilda skäl tillhandahållas konsulära tjänster som avses i 10 kap.

Utrikesministeriet och beskickningarna lämnar på begäran handräckning till finska myndigheter, om därom bestäms särskilt eller om handräckning annars kan anses motiverad.

Med beaktande av de internationellt erkända mänskliga rättigheterna och andra internationella förpliktelser följer utrikesministeriet och beskickningarna allmänt att intressen och rättigheter görs gällande utomlands för personer eller sammanslutningar som avses i 2 § 1 mom.

I mån av möjlighet ger utrikesministeriet och beskickningarna personer och sammanslutningar som avses i 2 § 1 mom. allmänna råd som gäller särförhållandena inom beskickningens verksamhetsområde samt i frågor om hur ärenden som gäller intressen och rättigheter skall skötas hos en myndighet i en främmande stat.

Utrikesministeriet och beskickningarna skall sköta konsulära tjänster med beaktande av de lagar och bestämmelser som gäller inom beskickningens verksamhetsområde, allmän internationell rätt samt internationella fördrag som är bindande för Finland.

Utrikesministeriet, en beskickning eller en anställd vid dessa kan inte vara rättegångsbiträde, rättegångsombud eller juridisk rådgivare för den som anhåller om konsulära tjänster.

Innan övriga åtgärder enligt denna lag vidtas, skall den som anhåller om konsulära tjänster ges råd om och vägledas i skötseln av sitt ärende.

Åtgärder som avses i 3―10 kap. kan vidtas, om den som anhåller om tjänster inte annars kan sköta sitt ärende.

Den som anhåller om tjänster skall tillställa utrikesministeriet och beskickningen de uppgifter och utredningar som behövs för tillhandahållandet av konsulära tjänster samt också annars främja lämnandet av tjänster i sitt ärende.

Den allmänna planeringen, styrningen och övervakningen av konsulära tjänster hör till utrikesministeriet.

Utrikesministeriet ger enligt behov beskickningarna råd, vägledning och bistånd vid skötseln av enskilda konsulära tjänster.

Ambassader, legationer och konsulat som förestås av en utsänd generalkonsul, konsul eller vicekonsul är beskickningar som sköter konsulära tjänster.

Beskickningschefen har till uppgift att övervaka skötseln av konsulära tjänster inom beskickningens verksamhetsområde och att svara för att de tillhandahålls.

Om en konsulär tjänst behövs i ett land som inte hör till någon beskicknings verksamhetsområde, bestämmer utrikesministeriet hur den konsulära tjänsten skall skötas.

En honorär konsul kan sköta sådana konsulära tjänster som i enlighet med hans uppgift ankommer på honom eller för vilka utrikesministeriet har befullmäktigat honom.

Konsulära tjänster som nämns i detta kapitel kan tillhandahållas en i 2 § 1 mom. avsedd person som tillfälligt vistas utomlands inom en beskicknings verksamhetsområde och som av beskickningen har konstaterats vara nödställd till följd av sjukdom, olycksfall, olycka, brott eller någon annan därmed jämförbar omständighet.

Enligt behov ger beskickningen råd och bistår nödställda med att få kontakt med sina nära anhöriga eller någon annan samt med att få sjukvård, ordna hemsändning till Finland, få rättshjälp, göra brottsanmälan och få annan nödvändig hjälp som situationen kräver.

Om nödläget beror på att personen orättmätigt har berövats sin frihet, skall beskickningen dessutom underrätta den behöriga myndigheten i staten i fråga och den behöriga finska myndigheten därom, bistå enligt behov vid förmedlingen av uppgifter mellan de myndigheter som sköter ärendet och den som orättmätigt har berövats sin frihet, bistå vid personens nödvändiga kontakter med sina nära anhöriga samt följa hur ärendet sköts hos myndigheten i staten i fråga.

En beskickning kan på ansökan förmedla pengar mot insättning på förhand på utrikesministeriets konto eller, inom ramen för de anslag som reserverats för ändamålet, bevilja ekonomiskt bistånd till en nödställd som beskickningen har konstaterat att inte utan beskickningens hjälp kan få tillgång till tillräckliga medel för att avhjälpa den omedelbara nöden.

Som ekonomiskt bistånd kan beskickningen bevilja

Värdet av ett smärre ekonomiskt bistånd skall dras av från den summa som beskickningen eventuellt har förmedlat eller läggas till den återbetalningsförbindelse som eventuellt upprättas.

Beskickningen kan vägra att bevilja ekonomiskt bistånd, om

I händelse av eller vid hot om storolyckor, naturkatastrofer, miljökatastrofer, krig, inbördeskrig eller andra krissituationer bistår en beskickning i syfte att skydda den personliga säkerheten för personer som avses i 2 § 1 mom. och som vistas inom beskickningens verksamhetsområde.

Om skyddet av en persons personliga säkerhet förutsätter det, kan beskickningen bistå vid ordnandet av evakuering från krisområdet till närmaste trygga område eller till hemlandet.

Evakuering och hemsändning vidtas endast med samtycke av den berörda personen.

Krissituationen, övriga omständigheter, de övriga nordiska ländernas och Europeiska unionens medlemsstaters åtgärder samt beskickningens faktiska möjligheter att hjälpa skall beaktas när biståndsåtgärder enligt 15 och 16 § och deras omfattning övervägs samt när åtgärderna vidtas.

I krissituationer eller vid hot om sådana skall beskickningen i mån av möjlighet hjälpa de berörda personerna att hålla nödvändig kontakt med sina nära anhöriga i hemlandet.

Beskickningen skall förmedla uppgifter till utrikesministeriet om sådana i 2 § 1 mom. avsedda personer som befinner sig inom ett krisområde samt om hur krissituationen utvecklas.

Utrikesministeriet eller beskickningen kan enligt prövning informera om förhållandena i ett område, vilka har betydelse för resor till, vistelse i eller lämnande av området i fråga.

Om en i 2 § 1 mom. avsedd person som inom beskickningens verksamhetsområde är anhållen eller häktad eller på något annat sätt har berövats sin frihet på grund av misstanke om brott eller avtjänar ett frihetsstraff (den som berövats sin frihet) begär det, skall beskickningen omedelbart ta kontakt med personen i fråga.

På begäran av den som berövats sin frihet förmedlas uppgifter om frihetsberövandet till dennes nära anhöriga eller någon annan namngiven person, avläggs i mån av möjlighet besök hos denne och bistås denne enligt behov med att skaffa rättsbiträde och annan rättshjälp enligt lokal lagstiftning samt tolk.

Under frihetsberövandet håller beskickningen enligt behov och med beaktande av de lokala förhållandena kontakt med den som berövats sin frihet.

Beskickningen följer hur den som berövats sin frihet behandlas och hur ärendet sköts hos myndigheten i den främmande staten.

Beskickningen kan enligt prövning och på begäran av den som berövats sin frihet bistå denne med ansökan om benådning eller förtida frigivning eller om överföring av verkställigheten av ett frihetsstraff.

Beskickningen kan mot en insättning på förhand på utrikesministeriets konto förmedla pengar till den som berövats sin frihet för betalning av böter eller borgenssumma som ställts som villkor för frigivning.

Om den som är åtalad för ett brott inte har berövats sin frihet, bistår beskickningen på den åtalades begäran denne enligt behov med att skaffa rättsbiträde och annan rättshjälp enligt lokal lagstiftning samt tolk och håller enligt behov kontakt med den åtalade.

Om beskickningen har fått en underrättelse om att en i 2 § 1 mom. avsedd person har avlidit inom dess verksamhetsområde, skall beskickningen anmäla dödsfallet till utrikesministeriet. Uppgifter om dödsfallet förmedlas också till en nära anhörig eller någon annan den avlidne närstående person vars identitet och vistelseort kan klarläggas med rimligt besvär.

Beskickningen kan på en nära anhörigs begäran vidta åtgärder för att ordna begravning, kremering eller hemsändning till Finland av en avliden.

Om den avlidnes nära anhöriga inte sköter begravningen, kremeringen eller hemsändningen till Finland av den avlidne, tar beskickningen kontakt med en lokal myndighet för att låta begrava eller kremera den avlidne i enlighet med lokal sedvänja.

Beskickningen bistår på en nära anhörigs begäran med att skaffa den avlidnes dödsattest eller en annan utredning om dödsorsaken, om utredningen inte kan fås på något annat sätt.

Om beskickningen av en myndighet eller på något annat sätt får uppgifter om kvarlåtenskap, till vilken en person som avses i 2 § 1 mom. kan ha arvsrätt, skall beskickningen underrätta utrikesministeriet om detta. Utrikesministeriet förmedlar uppgifter om kvarlåtenskapen till i Finland bosatt arvinge eller någon annan part, vars identitet och vistelseort kan klarläggas med rimligt besvär.

Beskickningen informerar dock inte om kvarlåtenskapen, om kvarlåtenskapen på den ort där den finns har omhändertagits av en arvinge eller någon annan som har rätt till den eller om en arvinge eller någon annan som har rätt till kvarlåtenskapen har börjat sköta den.

Om en person som avses i 2 § 1 mom. och som är bosatt i Finland uppenbart har arvsrätt till kvarlåtenskap i utlandet, kan beskickningen på begäran av personen i fråga höra sig för hos myndigheterna inom sitt verksamhetsområde om kvarlåtenskapen finns inom beskickningens verksamhetsområde samt vem som sköter kvarlåtenskapen.

Beskickningen bistår vid behov arvingarna med att skaffa en boförvaltare för att sköta kvarlåtenskap som finns inom beskickningens verksamhetsområde.

Beskickningen kan av grundad anledning höra sig för om förhållandena och vistelseorten för en sådan i 2 § 1 mom. avsedd person som tillfälligt vistas utomlands och som vårdnadshavaren eller en nära anhörig misstänker har försvunnit eller blivit utsatt för ett brott inom beskickningens verksamhetsområde. Beskickningen gör förfrågan på vårdnadshavarens eller en nära anhörigs begäran och i första hand genom myndigheterna inom dess verksamhetsområde.

Beskickningen kan meddela den som gjort förfrågan uppgifter som den fått om en myndig person endast med samtycke av personen i fråga. Utan samtycke kan beskickningen meddela uppgifter som den erhållit, om det är mycket sannolikt att personen i fråga skulle ha gett sitt samtycke.

Beskickningen kan på begäran av barnets vårdnadshavare höra sig för om förhållandena för ett i 2 § 1 mom. avsett barn som tillfälligt vistas utomlands, om det finns grundad anledning att misstänka att barnets förhållanden äventyrar eller hotar att äventyra barnets hälsa. Beskickningen gör förfrågan i första hand genom myndigheterna inom dess verksamhetsområde.

Beskickningen kan efter att ha fått en skriftlig anhållan som riktats till den eller till utrikesministeriet, inom sitt verksamhetsområde skaffa ämbetsbevis eller andra handlingar som gäller en person samt adressuppgifter, om det är motiverat att skaffa handlingen eller adressuppgifterna för att tillgodose intressen, rättigheter eller skyldigheter för den i 2 § 1 mom. avsedda person eller sammanslutning som lämnat ansökan.

Beskickningen bistår med återförandet av ett barn till Finland, när bortförandet av barnet från Finland till en främmande stat eller kvarhållandet av det i en främmande stat är olovligt med stöd av lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt (361/1983), och skötseln av ett ärende som gäller återförande av barn med stöd av lag, förordning eller internationella fördrag som är bindande för Finland inte hör till någon annan myndighets behörighet.

Om ett barn under 16 år som är stadigvarande bosatt inom beskickningens verksamhetsområde har förts till en annan beskicknings verksamhetsområde eller kvarhållits där, bistår beskickningen med återförandet av barnet, om

När de villkor som anges i 31 § uppfylls kan beskickningen enligt behov vidta åtgärder som nämns i 2―5 mom. för att återföra ett barn.

Beskickningen strävar efter att främja ett frivilligt återförande av barn och efter att få till stånd en uppgörelse i godo om återförande av barnet.

Beskickningen bistår på begäran av barnets vårdnadshavare eller någon annan som är berättigad till vårdnaden om barnet i första hand genom att framställa en begäran om handräckning till den behöriga myndigheten inom beskickningens verksamhetsområde för att

Beskickningen bistår vid kontakten mellan parterna i fråga och förmedlar till myndigheterna och den som begärt att barnet skall återföras uppgifter och handlingar som gäller återförandet av barnet.

Beskickningen bistår med ordnandet av hemsändning av barnet.

De uppgifter som nämns i 34 § kan inom beskickningens verksamhetsområde skötas av en vid beskickningen tjänstgörande attaché eller administrativ attaché och av en tjänsteman i högre tjänsteställning än dessa samt av andra finska medborgare som är anställda vid beskickningen och som utrikesministeriet av särskilda skäl har befullmäktigat att sköta en uppgift.

En i 1 mom. avsedd persons rätt att sköta vissa uppgifter enligt 34 § kan begränsas genom utrikesministeriets beslut.

En honorär konsul kan inom sitt verksamhetsområde sköta uppgifter enligt 34 §, om utrikesministeriet befullmäktigar den honorära konsuln därtill.

Sådana uppgifter som avses i lagen om notarius publicus (287/1960) och som på begäran av en person eller en sammanslutning som avses i 2 § 1 mom. kan skötas vid beskickningen är att

Beskickningen kan dessutom på en persons eller sammanslutnings begäran

En åtgärd som avses i 34 § behöver inte vidtas, om innehållet i en handling eller någon annan utredning inte motsvarar fakta som utrikesministeriet eller beskickningen känner till eller om det finns grundad anledning att misstänka att handlingen, myndighetens underskrift eller ett intyg utfärdat av en myndighet har förfalskats eller att handlingen har upprättats för att användas i lagstridigt syfte.

Beskickningen kan föra ett personregister, om det är nödvändigt för skötseln av de uppdrag som gäller personlig säkerhet och som avses i 4 kap. Beskickningen beslutar om upprättandet av registret.

På beskickningens personregister tillämpas lagstiftningen om skydd av personuppgifter, om inte något annat bestäms i denna lag.

Beskickningen har rätt att behandla de uppgifter som behövs för skötseln av uppdrag som avses i 4 kap. samt att utan hinder av sekretessbestämmelserna av andra myndigheter, sammanslutningar eller personer få de uppgifter som behövs för skötseln av uppdragen.

Den registrerades samtycke till behandlingen av uppgifterna inhämtas, om det inte är omöjligt att inhämta samtycke eller om det skulle medföra oskäligt besvär.

Registrerade har rätt att förbjuda att uppgifter om dem behandlas.

Om ett personregister inte längre behövs för fullgörande av de uppdrag som gäller personlig säkerhet och som avses i 4 kap. skall registret förstöras, om det inte särskilt har bestämts att uppgifterna i registret skall bevaras eller arkiveras i enlighet med bestämmelserna om arkivering av utrikesförvaltningens dokument. Grunden och behovet av behandling skall bedömas minst vart femte år.

Beskickningen får lämna ut uppgifter ur personregistret till en främmande stats myndighet med samtycke av den registrerade eller om det är nödvändigt för att skydda den registrerades vitala intressen.

Om de avgifter som uppbärs för konsulära tjänster bestämmer utrikesministeriet.

Om inte något annat bestäms i lag svarar utrikesförvaltningen inte för de kostnader som uppkommer vid skötseln av ett ärende och som beror t.ex. på sjukvård, evakuering, hemsändning, begravning, kremering eller hemsändning av en avliden, rättegång, avlönande av rättegångsbiträde eller juridisk rådgivare, tolkning eller anskaffning och översättning av handlingar som behövs för skötseln av ett ärende.

Beskickningen skall underrätta utrikesministeriet om att ett ärende som gäller konsulära tjänster enligt 3―9 kap. har anhängiggjorts inom dess verksamhetsområde, om ärendets natur kräver det. Om omedelbar anmälan inte är möjlig på grund av ärendets brådskande natur, skall saken anmälas så snart som möjligt efter att de omedelbara och brådskande åtgärder som ärendet kräver har vidtagits.

Utöver vad som i 37 och 38 § bestäms om erhållande och utlämnande av uppgifter, har utrikesministeriet och beskickningen rätt att för lämnande av i denna lag avsedda konsulära tjänster utan hinder av sekretessbestämmelserna få uppgifter av andra myndigheter, sammanslutningar eller personer och att lämna ut uppgifter till finska eller en främmande stats myndigheter, när det är nödvändigt för liv, hälsa eller fysiskt eller psykiskt välbefinnande för den person som saken gäller.

I denna lag avsedda bistånd och avgifter, vilkas betalning har försummats, indrivs utan dom eller utslag på det sätt som bestäms i lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg (367/1961). Bistånd som betalats av statens medel kan dock efterskänkas, om den av vilken biståndet skall återkrävas är medellös eller om det finns andra särskilda skäl.

Ändring i ett beslut som utrikesministeriet eller en beskickning har fattat med stöd av denna lag söks genom besvär på det sätt som bestäms i förvaltningsprocesslagen (586/1996).

Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna lag utfärdas vid behov genom förordning.