806/1998

Priset per enhet för den grundläggande utbildningen i kommunen skall det år som avses i 17 § 1 mom. lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998) beräknas som ett vägt medeltal av de belopp som beräknas på det sätt som anges i 2 och 3 § så att effekten av det belopp som beräknas enligt kommunens befolkningstäthet enligt 2 § är 60 procent och effekten av det belopp som beräknas enligt den grundläggande utbildningens nyckeltal enligt 3 § är 40 procent. Till det på detta sätt uträknade beloppet adderas i fråga om elever som får sådan på 11-årig läroplikt baserad undervisning som avses i 25 § 2 mom. lagen om grundläggande utbildning (628/1998) det belopp som fås när det genomsnittliga belopp för priserna per enhet som med stöd av 16 § lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet fastställts för grundläggande utbildning multipliceras med två. I fråga om mycket gravt utvecklingsstörda elever är nämnda tillägg dock det genomsnittliga beloppet för priserna per enhet för grundläggande utbildning multiplicerat med talet 3,5.

Såsom befolkningstäthet används vid beräkning av priset per enhet för en samkommun medeltalet av befolkningstätheterna för samkommunens medlemskommuner vägt enligt antalet elever från medlemskommunerna som deltagit i grundläggande utbildning den 20 september året före finansåret. När grundläggande utbildning ordnas i form av något annat samarbete som baserar sig på ett avtal mellan kommunerna än i en samkommun, beaktas i kommunens befolkningstäthet vid beräkning av priset per enhet för den kommun som ordnar utbildningen antalet elever från avtalskommunerna som deltagit i utbildningen och befolkningstätheterna för avtalskommunerna på det sätt som bestäms ovan i detta mom. i fråga om samkommuner. Vid beräkning av de priser per enhet som avses i detta moment höjs priset per enhet på basis av karaktären av skärgårdskommun, om den kommun i vilken utbildningen huvudsakligen ordnas är en skärgårdskommun.

Med kommunens befolkningstäthet avses vid beräkning av priset per enhet för grundläggande utbildning befolkningstätheten per landkvadratkilometer vid ingången av det år som föregår finansåret. Befolkningstätheten i en tvåspråkig kommun beräknas som ett vägt medeltal av den befolkningstäthet som beräknats särskilt enligt antalet finskspråkiga invånare och särskilt enligt antalet svenskspråkiga invånare.

Om en privat anordnare av grundläggande utbildning med stöd av 7 § 3 mom. lagen om grundläggande utbildning har fått en särskild utbildningsuppgift som gäller att ordna sådan undervisning som avses i 25 § 2 mom. lagen om grundläggande utbildning, skall priset per enhet för utbildningsanordnaren i fråga om de elever som får denna undervisning höjas så som bestäms i 1 mom.

Vid beräkning av det på kommunens befolkningstäthet baserade belopp som avses i 1 § och som används vid uträkning av priset per enhet för grundläggande utbildning, jämförs varje kommuns befolkningstäthet med de kostnader per elev som den grundläggande utbildningen åsamkar kommunen. Av de uppgifter som erhållits på detta sätt uträknas med hjälp av regressionsanalys funktioner som beskriver den genomsnittliga lineära korrelationen för hela landet mellan kommunernas befolkningstäthet och de per elev beräknade kostnaderna, särskilt för kommuner vars befolkningstäthet är högst 2, över 2 men högst 5, över 5 men högst 10 och över 10 men högst 30 invånare. Det belopp som skall beräknas enligt befolkningstätheten bestäms på basis av kommunens befolkningstäthet genom en funktion som fås när de punkter som beskriver medeltalen av beloppen i gränspunkterna för ovannämnda grupper förenas med varandra med räta linjer och den sista av dessa linjer förenas med den punkt som beskriver medeltalet av de med elevantalen vägda kostnaderna per elev i kommuner vars befolkningstäthet är över 30 invånare.

Vid beräkning av det belopp som avses i 1 mom. beaktas också samkommuner och undervisning som ordnas i form av något annat samarbete som baserar sig på ett avtal mellan kommunerna samt de befolkningstätheter som beräknats för dem enligt 1 § 2 mom.

Vid beräkning av det belopp som baserar sig på det nyckeltal som avses i 1 § och som används vid uträkning av priset per enhet för grundläggande utbildning, jämförs det per elev beräknade nyckeltalet för varje kommun och samkommun, vilket beräknats enligt denna paragraf, med de kostnader per elev som den grundläggande utbildningen åsamkar kommunen och samkommunen. Av de uppgifter som erhållits på detta sätt uträknas med hjälp av regressionsanalys en funktion som beskriver den genomsnittliga lineära korrelationen för hela landet mellan de per elev uträknade nyckeltalen och de per elev uträknade kostnaderna i kommunerna och samkommunerna. Utgående från denna funktion bestäms, på basis av det nyckeltal per elev som beräknats för varje kommun och samkommun, det belopp som avses i denna paragraf.

Nyckeltalet beräknas som medeltalet av de tal som bestäms per elev på det sätt som bestäms i 3―5 mom. Vid beräkning av nyckeltalet räknas de elever som får förskoleundervisning som elever i årskurs 1―6 och de elever som får påbyggnadsundervisning som elever i årskurs 7―9. Vid beräkning av nyckeltalet beaktas inte elever som har fyllt 18 år.

Talet per elev är 80 för de elever som får undervisning i årskurs 1―6 och 140 för de elever som får undervisning i årskurs 7―9.

Det tal per elev som avses i 3 mom. höjs

I fråga om de elever som avses i 4 mom. 3 punkten tillämpas inte de höjningar som nämns i 1 och 2 punkten i nämnda mom.

Det belopp som beräknats enligt denna paragraf höjs i kommuner samt samkommuner och i undervisning som ordnas i form av annat samarbete som baserar sig på ett avtal mellan kommuner där befolkningstätheten är mindre är 5 med en koefficient vars storlek beror på befolkningstätheten och beskriver den genomsnittliga skillnaden mellan det belopp som räknas ut per elev och de per elev beräknade kostnaderna i dessa kommuner samt samkommuner och i nämnda undervisning som baserar sig på ett avtal mellan kommunerna.

Vid bestämmande av priset per enhet beräknas nyckeltalet enligt uppgifterna om elevantalet den 20 september det år som föregår finansåret.

Vederbörande ministerium fastställer såsom pris per enhet för grundläggande utbildning som ordnas utomlands med stöd av det tillstånd som avses i 7 § 1 mom. lagen om grundläggande utbildning det genomsnittliga belopp för priserna per enhet som fastställts för grundläggande utbildning med stöd av 16 § lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet, eller nämnda belopp höjt eller sänkt med högst 20 procent.

Om en anordnare av grundläggande utbildning med stöd av 7 § 3 mom. lagen om grundläggande utbildning har fått en särskild utbildningsuppgift som gäller att ordna grundläggande utbildning i internat, höjs priset per enhet i fråga om de elever som får den inkvartering och de måltider som hör till internatet med ett belopp som är 37 procent av det genomsnittliga belopp för priserna per enhet som med stöd av 16 § lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet fastställts för yrkesutbildning. I fråga om alla som studerar i internat och har fyllt 18 år tillämpas samma pris per enhet som i fråga om andra elever som får grundläggande utbildning i internat.

Om en anordnare av grundläggande utbildning med stöd av 7 § 3 mom. lagen om grundläggande utbildning har fått en särskild utbildningsuppgift som gäller att ordna grundläggande utbildning i skolhem, höjs priset per enhet för de elever som får denna utbildning med ett belopp som fås när det genomsnittliga belopp för priserna per enhet som med stöd av 16 § lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet fastställts för grundläggande utbildning multipliceras med talet 1,5.

Priset per enhet för gymnasiet i en kommun eller samkommun räknas så att det nyckeltal som beräknats enligt 2 mom. på basis av det totala antalet studerande i gymnasierna i kommunen eller samkommunen multipliceras med det genomsnittliga belopp för priserna per enhet som med stöd av 16 § lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet fastställts för gymnasiet och det på så sätt uträknade beloppet divideras med talet 100. Vid beräkning av nyckeltalet beaktas inte studerande som har inlett studierna efter att de fyllt 18 år.

Nyckeltalet för en kommun eller samkommun är 100. I en kommun eller samkommun där antalet studerande i gymnasiet understiger 200 höjs nyckeltalet med talet 0,4 för varje studerande med vilken antalet studerande understiger 200, och dessutom med talet 2,1 för varje studerande med vilken antalet studerande understiger 60. Nyckeltalet höjs dock högst med talet 106. I en kommun eller samkommun som ordnar gymnasieutbildning på både finska och svenska, beräknas nyckeltalet särskilt för finskspråkig och särskilt för svenskspråkig utbildning. Nyckeltalet är det med antalet studerande vägda medeltalet av de nyckeltal som beräknats enligt språkgrupp.

Vid bestämmande av gymnasiets pris per enhet beräknas nyckeltalet enligt uppgifterna om antalet studerande den 20 september det år som föregår finansåret.

Om en anordnare av gymnasieutbildning med stöd av 4 § 2 mom. gymnasielagen (629/1998) givits i uppgift att ordna gymnasieutbildning i internat, höjs priset per enhet i fråga om de studerande som får den inkvartering och de måltider som hör till internatet med ett belopp som är 37 procent av det genomsnittliga belopp för priserna per enhet som med stöd av 16 § lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet fastställts för yrkesutbildning. I fråga om alla som studerar i internat och har inlett studierna efter att de fyllt 18 år tillämpas samma pris per enhet som i fråga om andra studerande som får gymnasieutbildning i internat.

De priser per enhet enligt utbildningsområde för yrkesutbildningen som avses i 19 § lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet är högre än priserna per enhet i annan utbildning inom samma utbildningsområde som följer:

I fråga om finansieringen av den förberedande utbildningen för invandrare före den grundläggande yrkesutbildningen tillämpas det genomsnittliga belopp för priserna per enhet som med stöd av 16 § lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet fastställts för yrkesutbildning.

När en utbildningsanordnare ordnar utbildning som har två eller flera olika priser per enhet, bestäms såsom pris per enhet för utbildningsanordnaren ett med antalet studerande vägt medeltal som beräknats på basis av antalet studerande som får utbildning enligt de olika priserna per enhet och nämnda priser per enhet.

I fråga om finansieringen av undervisning och handledning som ordnas för handikappade studerande i tränings- och rehabiliteringssyfte tillämpas det pris per enhet som bestämts för utbildningsanordnaren enligt 3 mom. höjt med 50 procent.

I fråga om finansieringen av läroavtalsutbildning som ordnas som specialundervisning tillämpas priset per enhet för läroavtalsutbildning höjt med 50 procent.

Priset per enhet för yrkesutbildning bestäms enligt antalet studerande den 20 september det år som föregår finansåret.

Utan hinder av vad som bestäms i 8 § höjs priset per enhet för utbildningsanordnaren, i fråga om utbildning som baserar sig på en särskild utbildningsuppgift i specialundervisning som ålagts utbildningsanordnaren med stöd av 20 § 2 mom. lagen om yrkesutbildning (630/1998), på det sätt som bestäms i 2 och 3 mom.

Vid beräkning av priset per enhet för den utbildning som avses i 1 mom. höjs de priser per enhet som beräknats per studerande för de olika utbildningsområdena inom yrkesutbildningen i fråga om alla studerande som bestämts i utbildningsuppgiften med ett belopp som fås när nämnda priser per enhet enligt utbildningsområde multipliceras med talet 1,5. Såsom pris per enhet per studerande för utbildningsanordnaren bestäms ett med antalet studerande vägt medeltal som beräknats på basis av antalet studerande på de olika utbildningsområdena och de belopp som beräknats på nämnda sätt enligt utbildningsområde. Detta pris per enhet tillämpas också på finansieringen av den undervisning och handledning som ordnas för handikappade studerande i tränings- och rehabiliteringssyfte.

Det pris per enhet som beräknats för utbildningsanordnaren enligt 2 mom. höjs i fråga om gravt handikappade studerande med ett belopp som fås när det genomsnittliga belopp för priserna per enhet som fastställts för yrkesutbildning med stöd av 16 § lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet multipliceras med talet 1,2. Om ordnandet av utbildningen förutsätter att den studerande har ett personligt skolgångsbiträde, höjs priset per enhet för en sådan studerande dessutom med ett belopp som fås när nämnda genomsnittliga belopp för priserna per enhet multipliceras med talet 3,5.

Priset per enhet för utbildningsanordnaren höjs, i fråga om studerande som har åtnjutit inkvarteringsförmån, med ett belopp som är 12 procent av det genomsnittliga belopp för priserna per enhet som med stöd av 16 § lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet fastställts för yrkesutbildning, om inte något annat bestäms i 2―4 mom.

Priset per enhet för utbildningsanordnaren höjs i fråga om studerande som har åtnjutit inkvarteringsförmån med ett belopp som är 18 procent av det genomsnittliga belopp för priserna per enhet för yrkesutbildning som avses i 1 mom., om inkvarteringen ordnas i ett studenthem som den 31 juli 1998 fungerade som en yrkesundervisningsanstalts elevhem.

Om en utbildningsanordnare med stöd av 20 § 2 mom. lagen om yrkesutbildning givits en särskild utbildningsuppgift som innebär att sörja för ordnandet av specialundervisningen och annan service som avses i nämnda bestämmelse, höjs priset per enhet för utbildningsanordnaren i fråga om alla studerande som bestämts i utbildningsuppgiften och som har åtnjutit invarteringsförmån med ett belopp som är 68 procent av det genomsnittliga belopp för priserna per enhet för yrkesutbildning som avses i 1 mom.

Om utbildningsanordnaren med stöd av 9 § 2 mom. lagen om yrkesutbildning givits i uppgift att ordna utbildning i internat, höjs priset per enhet i fråga om de studerande som har fått den inkvartering och de måltider som hör till internatet med ett belopp som är 37 procent av det genomsnittliga belopp för priserna per enhet för yrkesutbildning som avses i 1 mom.

De särskilda yrkesläroanstalternas priser per enhet per undervisningstimme beräknas så att det pris per enhet som bestämts för utbildning som tar mindre än fyra månader i anspråk vid läroanstalter för industri och kommunikation multipliceras med följande tal som bestäms enligt läroanstaltsgrupp:

De priser per enhet per examen vid yrkeshögskolorna som avses i 20 § lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet är högre än priserna per enhet i annan utbildning som leder till samma examen som följer:

När det i en yrkeshögskola ordnas utbildning som har två eller flera olika priser per enhet, bestäms såsom pris per enhet för yrkeshögskolan ett med antalet studerande vägt medeltal som beräknas på basis av antalet studerande som får utbildning enligt de olika priserna per enhet och nämnda priser per enhet.

Priset per enhet för yrkeshögskolor bestäms enligt antalet studerande den 20 september det år som föregår finansåret.

När priserna per enhet för bibliotek beräknas delas kommunerna på basis av sin befokningstäthet in i fem bosättningsstrukturgrupper som följer:

De kommuner som statsrådet med stöd av 9 § lagen om främjande av skärgårdens utveckling (494/1981) förklarat såsom skärgårdskommuner hör utan hinder av 1 mom. till den första bosättningsstrukturgruppen.

Utan hinder av vad som bestäms i 1 mom. räknas kommuner vars bibliotek fungerar som landskapsbibliotek till den femte bosättningsstrukturgruppen oberoende av befolkningstätheten.

I grundläggande utbildning beviljas och justeras finansieringen av driftskostnaderna på basis av medeltalet av elevantalen den 20 september under de två år som föregår nämnda åtgärd. I medeltalet inräknas de som fått sådan förberedande undervisning för invandrare inför den grundläggande utbildningen som avses i 1 § 2 mom. lagen om grundläggande utbildning, om undervisningen har upphört före den 20 september som infaller före nämnda åtgärd. I elevantalet inräknas de elever som genomför den grundläggande utbildningens lärokurs i sin helhet samt de elever som får förskoleundervisning, påbyggnadsundervisning och nämnda undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen.

Utan hinder av vad som bestäms i 1 mom. beviljas och justeras finansieringen av driftskostnaderna i undervisning som ordnas utomlands och i undervisning som ordnas i ett sådant skolhem som avses i 29 § barnskyddslagen (683/1983) på basis av ett vägt medeltal av elevantalen den 20 januari och den 20 september före nämnda åtgärd.

För gymnasier, yrkesutbildning och yrkeshögskolor beviljas och justeras finansieringen av driftskostnaderna på basis av ett vägt medeltal av antalet studerande den 20 januari och den 20 september före nämnda åtgärd.

I antalet studerande vid gymnasier inräknas de som studerar gymnasiets lärokurs i sin helhet. I antalet studerande i yrkesutbildning inräknas studerande som avlägger examen inom grundläggande yrkesutbildning och studerande som får läroavtalsutbildning, studerande som får utbildning som förbereder för en yrkesinriktad grundexamen som avläggs som en fristående examen, studerande som får undervisning och handledning avsedda för handikappade i tränings- och rehabiliteringssyfte, studerande som får förberedande utbildning för invandrare inför den grundläggande yrkesutbildningen samt studerande som får undervisning i huslig ekonomi på annat sätt än som grundläggande yrkesutbildning. Om läroavtalsutbildningen ordnas så att utbildning som motsvarar minst fyra månaders studier på heltid annars inte skulle bli beaktad vid finansieringen, medräknas de studerande som fått nämnda utbildning i antalet studerande den beräkningsdag som följer efter studiernas avslutande. I antalet studerande vid yrkeshögskolor inräknas studerande som avlägger yrkeshögskoleexamen och studerande som slutför yrkesinriktade specialiseringsstudier.

Privatstuderande och studerande som deltar i utbildning som ordnas som avgiftsbelagd service beaktas inte när de antal studerande som avses i denna paragraf beräknas.

Vid beräkning av de antal elever och studerande som avses i 14 § 2 mom. och 15 § vägs antalet elever och studerande den 20 januari med talet 7/12 och antalet elever och studerande den 20 september med talet 5/12. Inom läroavtalsutbildningen vägs antalet studerande nämnda dagar dock med talet 6/12.

Vid beräkning av antalet elever och studerande kan en studerande räknas som studerande högst den tid studierna kan ta i anspråk om de bedrivs på heltid. En studerande som avlägger yrkeshögskoleexamen kan dock räknas som studerande högst den tid som motsvarar studiernas omfattning.

En elev eller studerande kan samma beräkningsdag räknas som en studerande som läggs till grund för finansieringen endast i en sådan utbildning som avses i denna förordning.

När ny utbildning inleds på basis av ett nytt eller ändrat tillstånd att ordna utbildning tillämpas antalet elever och studerande enligt den beräkningsdag som följer efter tidpunkten för inledandet från och med början av den månad då utbildningen inleddes. När utbildning upphör på basis av ett nytt eller ändrat tillstånd att ordna utbildning tillämpas antalet elever och studerande enligt den beräkningsdag som föregår tidpunkten för upphörandet till och med utgången av den månad som föregår upphörandet av utbildningen. Vad som bestäms ovan i denna paragraf gäller i tillämpliga delar sådana fall då utbildningsuppgiften för utbildningsanordnaren väsentligt ändras.

Utbildningsanordnaren skall meddela statsbidragsmyndigheten antalet elever och studerande inom tio dagar efter de dagar enligt 14 och 15 § då antalet elever och studerande har räknats ut, om inte vederbörande ministerium beslutar något annat.

Finansieringen kan lämnas obeviljad i fråga om elever och studerande som inte anmälts till statsbidragsmyndigheten inom föreskriven tid.

I fråga om bibliotek, sådan grundläggande konstundervisning som avses i 21 § 1 mom. lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet, kulturverksamhet, idrotts-verksamhet och ungdomsarbete beviljas statsandelen enligt antalet invånare i kommunen vid ingången av det år som föregår finansåret.

Till vederbörande ministerium riktade ansökningar som gäller statandel för anläggningsprojekt skall tillställas länsstyrelsen före utgången av året före det år vars budget ligger till grund för ansökan om statsandel.

Till ansökan skall fogas en uppskattning av vid vilken tidpunkt projektet kan genomföras samt grunderna för hur en statsandel som beviljats två eller flera kommuner för ett gemensamt projekt skall fördelas mellan kommunerna.

Byggande som avses i 31 § 1 mom. lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet anses ha inletts, när grundstenen till byggnaden har murats eller byggandet av annan grund på motsvarande sätt har inletts eller rivningsarbeten eller uppförandet av bestående konstruktioner i anslutning till ändringsarbeten och grundliga reparationer har påbörjats.

Sådant förvärv av lokaler och landområden som avses i 31 § 1 och 2 mom. lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet samt sådan anskaffning av lösegendom som avses i paragrafens 3 mom. anses ha inletts, när ett bindande avtal som gäller förvärvet eller anskaffningen har ingåtts.

En sådan projektredovisning som avses i 38 § lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet skall innehålla

Den prisnivå för projektet som avses i 32 § 3 mom. lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och den kostnadsnivå för priserna per enhet som avses i lagens 34 § 3 mom. bestäms med stöd av byggnadskostnadsindex. I fråga om den lösegendom som avses i lagens 31 § 3 mom. bestäms projektets prisnivå dock med stöd av något annat motsvarande index.

Utbildningsstyrelsen är statsbidragsmyndighet i ärenden som gäller sådana statsunderstöd för undervisningsverksamhet som avses i 42 § 2 mom. lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet.

Länsstyrelsen är statsbidragsmyndighet i ärenden som gäller statsunderstöd för anläggningsprojekt enligt vad statsrådet beslutar.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1999.

Förordningen tillämpas första gången vid beviljande och betalning av finansiering för 1999.

Åtgärder som verkställigheten av denna förordning förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

Utöver vad som bestäms i 8 § är de priser per enhet enligt utbildningsområde för yrkesutbildningen som avses i 19 § lagen om undervisnings- och kulturverksamhet högre än priserna per enhet i annan utbildning på samma utbildningsområde som följer:

Vad som bestäms i 1 mom. tillämpas också i motsvarande utbildning som leder till yrkeshögskoleexamen i de temporära yrkeshögskolorna.

Utan hinder av vad som bestäms i 8 § 1 mom. 3 punkten är priset per enhet 1999 i de studier med inriktningen akutvård, sjukvård och omsorg samt mun- och tandvård som leder till grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen 15 procent högre än priserna per enhet i annan utbildning på detta utbildningsområde.

Såsom pris per enhet för 1999 för utbildning som tar mindre än fyra månader i anspråk vid särskilda yrkesläroanstalter för industri och kommunikation fastställs det pris per enhet som fastställts för 1998 för nämnda utbildning justerat enligt den uppskattade kostnadsnivån för 1999.

Utan hinder av vad som bestäms i 2 § 2 mom. bestäms befolkningstätheten för en samkommun, och i fråga om utbildning som ordnas i form av annat samarbete som baserar sig på ett avtal mellan kommunerna, enligt befolkningstätheten i den kommun där undervisningen huvudsakligen ordnas, när den funktion som avses i 2 § 1 skall bestämmas.

Utan hinder av vad som bestäms i 17 § 2 mom. kan en studerande under 1999―2001 på samma beräkningsdag räknas som en studerande som läggs till grund för finansieringen inom två utbildningar som avses i denna förordning, om den studerande samtidigt både slutför gymnasiets lärokurs och avlägger en yrkesinriktad grundexamen och den ena av dessa gäller utbildning som utbildningsanordnaren när denna förordning träder i kraft har ordnat i ett vuxengymnasium som anordnaren är huvudman för eller på ett gymnasiums vuxenlinje eller som kvällsundervisning inom den grundläggande yrkesutbildningen.