1336/1997

Var och en som driver rörelse eller utövar yrke är skyldig att föra bok över denna verksamhet. Bokföringsskyldiga är dock alltid

Bestämmelserna i 1 mom. gäller inte offentliga samfund, Nordiska Investeringsbanken, Nordiska projektexportfonden eller idkare av lantbruk.

Den som är bokföringsskyldig skall ha dubbel bokföring, om inte något annat bestäms nedan i denna lag.

Den som är bokföringsskyldig skall iaktta god bokföringssed.

Räkenskapsperioden är 12 månader. När verksamheten inleds eller upphör eller när tidpunkten för bokslutet ändras får räkenskapsperioden vara kortare eller längre, dock högst 18 månader.

Alla rörelser som en bokföringsskyldig innehar skall ha samma räkenskapsperiod.

En bokföringsskyldig anses ha bestämmande inflytande i en annan bokföringsskyldig eller i ett motsvarande utländskt företag ( målföretag ) då den bokföringsskyldige

När den röstandel som avses i 1 mom. räknas ut, beaktas inte en röstningsbegränsning som följer av lag eller av målföretagets bolagsordning, bolagsavtal eller därmed jämförbara stadgar.

Vid beräknandet av det sammanlagda röstetalet i ett målföretag beaktas inte de röster som hänför sig till aktier eller andelar som innehas av målföretaget eller av ett dotterföretag som avses i 6 §. Röstetalen för en person som handlar i eget namn men för någon annans räkning anses tillhöra den för vars räkning personen handlar.

Om en bokföringsskyldig har bestämmande inflytande i ett målföretag enligt 5 §, är den förstnämnda moderföretag och det sistnämnda dotterföretag. Moderföretaget och dess dotterföretag bildar en koncern. Moderföretaget och dess dotterföretag kallas i denna lag koncernföretag.

Bestämmelserna i 1 mom. tillämpas också om en bokföringsskyldig tillsammans med ett eller flera dotterföretag eller ett dotterföretag till den bokföringsskyldige ensamt eller tillsammans med andra dotterföretag har bestämmande inflytande i målföretaget.

Ett ägarintresseföretag är ett inhemskt eller utländskt företag som inte är dotterföretag och i vilket den bokföringsskyldige har en sådan ägarandel som skapar en varaktig förbindelse mellan den bokföringsskyldige och företaget och som är avsedd att främja den bokföringsskyldiges verksamhet eller den verksamhet som ett företag inom samma koncern bedriver. Om den bokföringsskyldige inte visar annat, betraktas ett företag som ägarintresseföretag, om den bokföringsskyldige innehar minst en femtedel av företagets aktiekapital eller motsvarande kapital.

Ett intresseföretag är ett ägarintresseföretag i vilket den bokföringsskyldige utövar ett betydande inflytande över den driftsmässiga och finansiella styrningen, men vilket inte hör till den bokföringsskyldiges koncern. Om den bokföringsskyldige inte visar annat, betraktas ett ägarintresseföretag som intresseföretag, om den bokföringsskyldige innehar minst en femtedel och högst hälften av det röstetal som aktierna eller andelarna i ägarintresseföretaget medför.

Bestämmelserna i 1 mom. tillämpas också om en bokföringsskyldig tillsammans med ett eller flera dotterföretag eller ett dotterföretag till den bokföringsskyldige ensamt eller tillsammans med andra dotterföretag har betydande inflytande och sådan ägarandel i företaget som avses i 7 §.

Vid beräknandet av den röstandel som avses i 1 mom. tillämpas 5 § 2 och 3 mom.

Den bokföringsskyldige skall i bokföringen som affärshändelser notera utgifter, inkomster, finansiella transaktioner samt därtill hörande rättelse- och överföringsposter.

Affärshändelserna skall bokföras enligt sin art på olika konton. Varje konto skall fortlöpande bibehållas oförändrat till sitt innehåll. Kontots innehåll kan likväl ändras på grund av verksamhetens utveckling eller ändring av den kontoplan som avses i 2 mom. eller av annan särskild anledning.

Den bokföringsskyldige skall för varje räkenskapsperiod ha en klar och tillräckligt specificerad förteckning över sina bokföringskonton, vilken redogör för kontonas innehåll ( kontoplan ).

Grunden för bokföring av en utgift är mottagande av en produktionsfaktor, och grunden för bokföring av en inkomst är överlåtelse av en prestation ( prestationsprincipen ), om inte något annat bestäms nedan.

Utgifter och inkomster får även bokföras på grundval av betalning ( kontantprincipen ). Om utgifter och inkomster bokförs enligt kontantprincipen, skall leverantörsskulderna och försäljningsfordringarna kunna klarläggas fortlöpande.

Affärshändelserna skall bokföras kronologiskt ( grundbokföring ) och systematiskt ( huvudbokföring ).

Kronologisk bokföring av kontantbetalning skall göras utan dröjsmål för varje dag. Övriga noteringar i bokföringen får göras månadsvis eller för en period om fyra veckor inom två månader från utgången av kalendermånaden eller perioden.

Utan hinder av bestämmelserna i 1 mom. får noteringar göras i huvudbokföringen på basis av sammanställningar på det sätt som handels- och industriministeriet beslutar närmare.

Bokföringen skall för varje affärshändelse grunda sig på en daterad och numrerad verifikation över affärshändelsen. En verifikation skall vara försedd med en anteckning om de konton som har använts, om det inte framgår av grundbokföringen eller annars är uppenbart på vilket sätt transaktionen har bokförts.

Av en utgiftsverifikation skall framgå den mottagna produktionsfaktorn och av en inkomstverifikation den överlåtna prestationen. Tidpunkten för mottagandet av en produktionsfaktor och överlåtelsen av en prestation skall kunna visas med hjälp av en verifikation eller dess bilaga eller på något annat sätt.

En verifikation över utbetalning skall om möjligt vara utfärdad av betalningens mottagare eller av ett penninginstitut eller någon annan motsvarande inrättning som förmedlat betalningen.

Erhålls inte till grund för bokföringen någon verifikation som utfärdats av en utomstående, skall bokföringen verifieras med en handling som skrivits ut av den bokföringsskyldige själv och som är bekräftad på behörigt sätt.

En verifikation som avser rättelse eller överföring i bokföringen skall vara bekräftad på behörigt sätt.

Utan hinder av 1 mom. är det tillåtet att göra en rättelseanteckning utan särskild verifikation, förutsatt att sambandet mellan den ursprungliga bokföringen och rättelseanteckningen utan svårighet kan verifieras. Handels- och industriministeriet beslutar närmare om hur rättelseanteckningar skall göras.

Affärshändelserna skall bokföras på ett sätt som gör det möjligt att utan svårighet följa en bokföringspost från verifikation till grundbokföring och huvudbokföring samt från huvudbokföring till den i 3 kap. 1 § avsedda resultaträkningen och balansräkningen.

I bokföringsmaterialet skall antingen verifikationen eller de utifrån den gjorda noteringarna i bokföringen alltid finnas i vanlig läsbar skriftlig form, om inte något annat föranleds av 8 §.

Noteringarna i bokföringen skall göras på ett tydligt och varaktigt sätt. En notering får inte utplånas eller göras otydlig.

Verifikationerna får upprättas och noteringarna i bokföringen får göras i maskinläsbart datamedium förutsatt att den bokföringsskyldige vid behov kan ta fram dem i vanlig läsbar skriftlig form.

Bestämmelserna i 1 mom. tillämpas, med undantag för den balansbok som nämns i 3 kap. 8 §, på förvaring av bokföringsmaterial samt på upprättande av verifikationer. Den bokföringsskyldige får samtidigt förvara verifikationerna och den utifrån dem gjorda bokföringen i ett maskinläsbart datamedium.

Handels- och industriministeriet beslutar närmare om förfarandet som avses i 1 och 2 mom. och om avstämning av bokföring i maskinläsbart datamedium.

Bokföringsböckerna, räkenskapsperiodens verifikationer och det övriga bokföringsmaterialet får för skötseln av bokföringen eller för upprättandet av bokslutet enligt 3 kap. förvaras tillfälligt någon annanstans än i Finland. Handels- och industriministeriet beslutar närmare om förutsättningarna för förvaring utomlands.

Bokföringsböckerna samt kontoplanen med anteckningar om tillämpningsperiod skall bevaras minst 10 år efter räkenskapsperiodens utgång, ordnade så att det utan svårighet kan konstateras på vilket sätt databehandlingen har utförts.

Räkenskapsperiodens verifikationer, korrespondensen om affärshändelserna och avstämningarna vid maskinell bokföring samt annat bokföringsmaterial än det som nämns i 1 mom. skall bevaras minst sex år efter utgången av det år under vilket räkenskapsperioden gått till ända, verifikationerna i den ordning de bokförts eller annars ordnade så att sambandet mellan verifikationerna och noteringarna i bokföringen kan konstateras utan svårighet.

När verksamhet läggs ner eller bokföringsskyldigheten upphör av andra skäl skall den som var bokföringsskyldig eller dennes rättsinnehavare ordna arkiveringen av bokföringsmaterialet på det sätt som bestäms i denna paragraf samt anmäla registreringsmyndigheten vem som har anförtrotts förvaringen.

För varje räkenskapsperiod skall upprättas ett bokslut som består av

För varje post i resultaträkningen och balansräkningen skall motsvarande uppgifter för den närmast föregående räkenskapsperioden anges ( jämförelsetal ). Om specificeringen av resultaträkningen eller balansräkningen har ändrats, skall jämförelsetalet om möjligt korrigeras. På samma sätt skall förfaras, om jämförelsetalet av något annat skäl inte är användbart.

Bokslutshandlingarna skall vara överskådliga och bokslutet skall bilda en helhet. Genom förordning bestäms om de scheman som skall användas för resultaträkningen och balansräkningen samt om noterna och verksamhetsberättelsens närmare innehåll.

Bokslutet skall ge en riktig och tillräcklig bild av resultatet av den bokföringsskyldiges verksamhet och om dennes ekonomiska ställning ( rättvisande bild ). De tilläggsupplysningar som behövs för detta skall lämnas i noterna.

Handels- och industriministeriet beslutar om när och hur den bokföringsskyldige, för att en rättvisande bild skall kunna ges, får avvika från denna lags bestämmelser om upprättande av bokslutet.

När bokslutet och den ingående balansen upprättas skall följande principer följas:

Den försiktighet som avses i 1 mom. 3 punkten förutsätter särskilt att i bokslutet tas upp

Avvikelse från principerna i 1 och 2 mom. får göras endast av särskilda skäl, om inte avvikelsen baserar sig på lag eller andra bestämmelser som utfärdats med stöd av den. Noterna skall innehålla en redogörelse för grunderna för avvikelsen samt en beräkning av dess inverkan på räkenskapsperiodens resultat och den ekonomiska ställningen.

Bokföring enligt kontantprincipen, med undantag för noteringar som gäller affärshändelser av ringa betydelse eller idkande av lantbruk, skall rättas och kompletteras enligt prestationsprincipen innan bokslutet upprättas.

Bokslutet skall avfattas på finska eller svenska i finsk valuta. Om den bokföringsskyldige lägger fram bokslutsuppgifter också i utländsk valuta, skall den kurs som har använts vid omräkningen av uppgifterna anges.

Bokslutet skall upprättas inom tre månader efter räkenskapsperiodens utgång.

Bokslutet skall dateras och skrivas under av den bokföringsskyldige. Om den bokföringsskyldige är en sammanslutning eller en stiftelse, skall bokslutet skrivas under av styrelsen eller de ansvariga bolagsmännen samt av verkställande direktören eller en person i motsvarande ställning.

Bokslutet och en förteckning över bokföringsböckerna och verifikationsslagen samt information om på vilket sätt de förvaras skall föras in i en balansbok, som skall vara bunden eller bindas in omedelbart efter bokslutet och vars sidor eller uppslag skall numreras.

På förvaringen av balansboken tillämpas 2 kap. 10 § 1 mom.

En kopia av bokslutet skall alltid ges in för registrering till patent- och registerstyrelsen, om den bokföringsskyldige är

Bestämmelserna i 1 mom. tillämpas även på andra bokföringsskyldiga som driver rörelse, om minst två av följande gränser har överskridits under räkenskapsperioden:

Om den bokföringsskyldige skall upprätta ett koncernbokslut, bestäms över- eller underskridandet av de gränser som avses i 2 mom. utifrån koncernbokslutet.

Den bokföringsskyldige skall ge in bokslutet för registrering inom sex månader efter räkenskapsperiodens utgång. Om tidsfristerna för aktiebolag och andelslag bestäms särskilt.

Handels- och industriministeriet beslutar om de förfaringssätt som skall iakttas när handlingar lämnas till patent- och registerstyrelsen i elektronisk form.

Om förfarandet vid offentliggörande av bokslut som givits in för registrering bestäms särskilt.

Förutom att ge in sitt bokslut för registrering kan den bokföringsskyldige själv publicera sitt bokslut som avses i 1 §.

Den bokföringsskyldige får även publicera sitt bokslut i sammandrag, förutsatt att av sammandraget framgår att det inte innehåller alla de uppgifter som skall lämnas i ett bokslut enligt 1 §.

Av bokslutet skall på begäran ges en kopia, om den bokföringsskyldige är

En bokföringsskyldig som avses i 9 § 1 och 2 mom. skall på begäran ge en kopia av sitt bokslut, om

Ett moderföretag skall på begäran ge en kopia av bokslutet för sitt i 6 kap. 17 § avsedda dotterföretag, om bokslutet inte ges in för registrering enligt 9 §.

Kopian skall ges inom två veckor från begäran. Den bokföringsskyldige har rätt att ta ut avgift för kopian hos andra än myndigheter. Avgiften får vara högst lika stor som den som registermyndigheten uppbär för en motsvarande kopia.

Om den bokföringsskyldiges bokföring, bokslut och förvaltning granskas enligt revisionslagen (936/1994), skall den bokföringsskyldige foga en kopia av revisionsberättelsen till sitt bokslut som ges in för registrering samt till det bokslut som den bokföringsskyldige publicerar.

Utan hinder av 1 mom. behöver en kopia av revisionsberättelsen inte fogas till ett sådant sammandrag av bokslutet som avses i 10 § 3 mom. I detta fall skall i sammandraget anges om revisionsberättelsen innehåller sådana negativa utlåtanden, anmärkningar eller tilläggsuppgifter som avses i 19 § revisionslagen.

Bokslutet skall bekräftas med specifikationer till balansräkningen samt till noterna. Närmare bestämmelser om specifikationernas innehåll utfärdas genom förordning.

På specifikationer till balansräkningen och till noterna tillämpas 2 kap. 8 och 9 § samt 10 § 1 mom och 3 mom.

Specifikationer till balansräkningen och till noterna skall inte ges in för registrering. Om en stiftelses skyldighet att tillställa registermyndigheten specifikationerna till balansräkningen bestäms särskilt.

I omsättningen ingår försäljningsintäkterna från den bokföringsskyldiges normala verksamhet med avdrag för beviljade rabatter samt mervärdesskatt och andra skatter som baserar sig direkt på beloppet av försäljningen.

Som extraordinära betraktas sådana intäkter och kostnader som hänför sig till väsentliga transaktioner av engångskaraktär vilka avviker från den bokföringsskyldiges normala verksamhet.

Posterna bland aktiva i balansräkningen delas upp i bestående och rörliga beroende på det ändamål för vilket de är avsedda. Bestående är sådana poster som är avsedda att stadigvarande ge intäkter under flera räkenskapsperioder. De övriga posterna bland aktiva är rörliga.

Anläggningstillgångar är föremål samt rättigheter som kan överlåtas separat och andra tillgångar vilka hör till bestående aktiva som avses i 3 §.

Omsättningstillgångar är tillgångar som är avsedda att överlåtas som sådana eller i förädlad form eller att förbrukas.

Finansieringstillgångar är kontanta medel, fordringar samt finansieringsmedel som tillfälligt är i annan form.

Med anskaffningsutgift avses de rörliga utgifterna för anskaffning och tillverkning av en tillgång.

Om beloppet av de fasta utgifter som sammanhänger med anskaffningen och tillverkningen av en tillgång är väsentligt jämfört med den anskaffningsutgift som avses i 1 mom., får också deras andel räknas in i anskaffningsutgiften.

Om beloppet av tillverkningstidens ränteutgifter för ett lån som kan hänföras till tillverkningen av en tillgång som hör till bestående aktiva, sammanräknat med de fasta utgifter som avses i 2 mom. är väsentligt jämfört med den anskaffningsutgift som avses i 1 mom., får utöver de fasta utgifterna också ränteutgifterna räknas in i anskaffningsutgiften.

Om inte den bokföringsskyldige visar något annat, skall anskaffningsutgiften för tillgångar av samma slag vilka ingår i omsättningstillgångarna beräknas enligt först-införst-ut-principen eller i motsatt anskaffnings- och överlåtelseordning. Som anskaffningsutgift för sådana tillgångar får även anges realiserade genomsnittliga anskaffningsutgifter vägda enligt volym.

Bestämmelserna i 4 mom. tillämpas även på de värdepapper av samma slag som tas upp i balansräkningens aktiva men inte utgör omsättningstillgångar.

Resultatregleringar (aktiva) är

Resultatregleringar (passiva) är

Som långfristig betraktas en sådan fordran eller del av fordran som förfaller till betalning efter en längre tid än ett år. Övriga fordringar är kortfristiga.

Bestämmelserna i 1 mom. gäller även vid redovisning av skulder som långfristiga och kortfristiga.

Räkenskapsperiodens inkomster skall tas upp som intäkter i resultaträkningen. Från intäkterna skall som kostnader dras av de utgifter som sannolikt inte längre medför motsvarande inkomst samt förlusterna. Övriga utgifter får aktiveras i enlighet med vad som bestäms nedan i detta kapitel.

I balansräkningen upptas

Fordringar i utländsk valuta samt skulder och andra åtaganden i utländsk valuta omräknas till finsk valuta enligt den kurs som Finlands Bank noterar på bokslutsdagen. Är fordringar eller skulder eller andra åtaganden i utländsk valuta bundna vid en bestämd kurs genom avtal eller på något annat sätt, får de omräknas till finsk valuta enligt denna kurs.

Om en fordran eller skuld förfaller till betalning efter en längre tid än ett år efter bokslutsdagen, får de kursskillnader som föranleds av detta tas upp som intäkter eller kostnader senast för den räkenskapsperiod under vilken fordran eller skulden betalas.

Inkomsten av en prestation som kräver lång framställningstid får tas upp som intäkt på grundval av tillverkningsgraden. Det separata bidrag som hänför sig till prestationen skall härvid kunna bestämmas på ett tillförlitligt sätt. Den bokföringsskyldige skall iaktta samma grund för alla inkomster som avses här när de redovisas som intäkter.

Anskaffningsutgiften för anläggningstillgångar och andra materiella tillgångar som hör till bestående aktiva skall aktiveras och tas upp under sin verkningstid som kostnad genom avskrivningar enligt plan.

I en aktiverad anskaffningsutgift inräknade utgifter som föranletts av anskaffning och tillverkning skall kunna klarläggas med hjälp av kostnadsberäkning eller kostnadskalkyler.

Materiella tillgångar av samma slag bland anläggningstillgångarna, vars anskaffningsutgift är av underordnad betydelse, får i balansräkningen tas upp till samma belopp från en räkenskapsperiod till en annan, om de av den bokföringsskyldige omsätts så att deras kvantitet och sammanlagda värde inte varierar väsentligt.

Anskaffningsutgiften för de omsättningstillgångar som återstår vid räkenskapsperiodens utgång skall aktiveras. Är den sannolika anskaffningsutgiften eller det sannolika överlåtelsepriset vid räkenskapsperiodens utgång lägre än anskaffningsutgiften, skall skillnaden dock tas upp som kostnad.

När den aktiverade anskaffningsutgiften för omsättningstillgångar klarläggs skall 5 § 2 mom. tillämpas.

Material och förnödenheter av samma slag vilka hör till omsättningstillgångarna och vars anskaffningsutgift är av underordnad betydelse, får i balansräkningen tas upp till samma belopp från en räkenskapsperiod till en annan, om de av den bokföringsskyldige omsätts så att deras kvantitet och sammanlagda värde inte varierar väsentligt.

Utgifterna för bildande av företaget ( grundläggningsutgifter ) får aktiveras med iakttagande av särskild försiktighet. De aktiverade grundläggningsutgifterna skall avskrivas enligt plan inom fem år.

Utvecklingsutgifter får aktiveras med iakttagande av särskild försiktighet. De aktiverade utvecklingsutgifterna skall avskrivas enligt plan inom fem år, om inte en längre avskrivningstid, högst 20 år, av särskild anledning kan anses överensstämma med god bokföringssed.

Handels- och industriministeriet beslutar närmare om förutsättningarna för aktivering av utvecklingsutgifter.

Anskaffningsutgiften för goodwill skall avskrivas enligt plan inom fem år eller, om dess verkningstid är längre, under verkningstiden, dock högst 20 år.

Kapitalrabatt som hänför sig till upptagande av lån och därmed jämförbara utgifter samt utgifter för emission av lån får aktiveras med iakttagande av särskild försiktighet. De aktiverade posterna skall kostnadsföras enligt en plan som baserar sig på lånetiden, dock minst i samma förhållande som lånet återbetalas.

Har andra utgifter med lång verkningstid än de som avses i 7―10 § aktiverats, skall de avskrivas enligt plan inom fem år, om inte en längre avskrivningstid, högst 20 år, av särskild anledning kan anses överensstämma med god bokföringssed.

Den bokföringsskyldige får ta upp avskrivningar som överskrider planen, om det finns särskilda skäl.

Utan hinder av 5 § 1 mom. och 7―11 §, får yrkesutövare, sådana bokföringsskyldiga vars verksamhet baserar sig på besittning av fastigheter, föreningar och andra motsvarande samfund samt stiftelser skriva av anskaffningsutgiften för anläggningstillgångar och andra utgifter med lång verkningstid under deras verkningstid utan någon på förhand uppgjord plan.

Om den sannolika framtida inkomsten från en tillgång eller investering som hör till bestående aktiva varaktigt är mindre än den ännu oavskrivna anskaffningsutgiften, skall skillnaden kostnadsföras som en nedskrivning.

Från intäkter skall dras av de utgifter och förluster som orsakas av framtida förpliktelser, om

Från intäkterna får dras av även sådana av förpliktelser orsakade framtida utgifter eller förluster som kan specificeras och motsvarar bestämmelserna i 1 mom. 1―3 punkten.

Om det exakta beloppet av en utgift eller förlust som avses i 1 eller 2 mom. eller datum för dess realisering inte är känt, skall det tas upp bland balansräkningens avsättningar.

Förluster och utgifter som avses i 1―3 mom. får tas upp i resultaträkningen och balansräkningen till högst sitt sannolika belopp.

Värdenedgång i en post som tas upp bland balansräkningens aktiva får inte redovisas som avsättning.

I bokslutet får överföring göras till investerings-, drifts- och andra sådana reserver.

Om en kostnadsföring som har gjorts beträffande finansieringstillgångar enligt 2 §, beträffande omsättningstillgångar enligt 6 § 1 mom. eller beträffande balansräkningens bestående aktiva enligt 13 § visar sig vara obefogad senast vid utgången av räkenskapsperioden, skall den tas upp som en rättelse av kostnadsföringen.

Om det sannolika överlåtelsepriset för ett jord- eller vattenområde eller ett värdepapper som hör till bestående aktiva på bokslutsdagen är varaktigt väsentligt högre än den ursprungliga anskaffningsutgiften, får i balansräkningen utöver den ännu oavskrivna delen av anskaffningsutgiften tas upp en uppskrivning motsvarande högst skillnaden mellan det sannolika överlåtelsepriset och den oavskrivna delen av anskaffningsutgiften. Uppskrivningsbeloppet skall tas upp i en uppskrivningsfond som ingår i det egna kapitalet. Om uppskrivningen visar sig vara obefogad skall den återföras.

Latenta skatteskulder och skattefordringar som beror på periodiseringsskillnader å ena sidan mellan intäkter och motsvarande skattepliktiga inkomster samt å andra sidan mellan kostnader och motsvarande, i beskattningen avdragbara utgifter får med iakttagande av särskild försiktighet tas upp som en särskild post i resultaträkningen och balansräkningen.

En tillgång överförs från omsättningstillgångarna till anläggningstillgångarna till sin anskaffningsutgift eller till ett lägre, sannolikt överlåtelsepris. Från anläggningstillgångarna överförs en tillgång till omsättningstillgångarna till ett belopp som motsvarar den ännu oavskrivna delen av anskaffningsutgiften.

En tillgång som tas ut från en rörelse eller ett yrke för den bokföringsskyldiges eget bruk skall tas upp till sin ännu oavskrivna anskaffningsutgift eller till ett lägre, sannolikt överlåtelsepris.

Ett moderföretag skall upprätta och i sitt bokslut ta in ett koncernbokslut, om det är

Även andra moderföretag än sådana som avses i 1 mom. är skyldiga att upprätta och i sitt bokslut ta in ett koncernbokslut, om de driver rörelse. Detta gäller dock inte enskilda yrkesutövare.

Koncernbokslut behöver inte upprättas, om under såväl räkenskapsperioden som den omedelbart föregående räkenskapsperioden högst en av följande gränser har överskridits, räknade sammanlagt för både moderföretaget och dess dotterföretag:

Utöver vad som bestäms i 3 mom. behöver ett koncernbokslut inte upprättas, om

Koncernbokslutet skall upprättas som en sammanställning av koncernföretagens resultaträkningar och balansräkningar samt noterna till dessa. I moderföretagets verksamhetsberättelse skall dessutom lämnas de upplysningar om koncernen som avses i 3 kap. 1 § 1 mom. 4 punkten. Koncernbokslutet skall upprättas på ett överskådligt sätt och så att det bildar en helhet.

Genom förordning bestäms om de scheman som skall iakttas när koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen upprättas samt om noterna.

Ett dotterföretags bokslut behöver inte tas med i koncernbokslutet, om

Dotterföretagens bokslut skall tas med i koncernbokslutet, om till koncernen hör flera sådana dotterföretag som avses i 1 mom. 1 punkten och koncernbokslutet inte ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ekonomiska ställning i det fall att dotterföretagens bokslut lämnas utanför koncernbokslutet.

Vid upprättande av koncernbokslut skall fortlöpande tillämpas samma principer. Dessa får ändras endast om det finns särskilda skäl.

Koncernföretagens bokslut skall före sammanställningen ändras så att i dem enhetligt tillämpas de bokslutsprinciper enligt denna lag som följs antingen i moderföretaget eller i koncernens huvudsakliga verksamhet. Undantag från detta får göras av särskilda skäl.

I koncernbokslut skall i tillämpliga delar iakttas 3 kap. 2 och 3 § samt 4 och 5 kap.

Om räkenskapsperioden för ett dotterföretag som skall omfattas av koncernbokslutet utgår mer än tre månader före utgången av moderföretagets räkenskapsperiod, skall sammanställningen ske utifrån ett för dotterföretaget upprättat mellanbokslut per den dag moderföretagets räkenskapsperiod utgår.

När mellanbokslutet upprättas skall 1 och 3―5 kap. iakttas i tillämpliga delar.

Ett utländskt dotterföretags balansposter skall för sammanställningen med koncernbokslutet omräknas till finsk valuta enligt den kurs som Finlands Bank noterar på bokslutsdagen och resultaträkningsposterna enligt medelkursen under räkenskapsperioden. Noterna omräknas på samma sätt som posterna i balans- och resultaträkningen. Även andra omräkningsmetoder enligt god bokföringssed får tillämpas.

I koncernbokslutet skall koncernens resultat och ekonomiska ställning presenteras som om koncernföretagen utgjorde en enda bokföringsskyldig. Effekten av koncerninterna poster som hänför sig till transaktioner mellan koncernföretagen skall elimineras.

När koncernresultaträkningen upprättas skall koncernens interna intäkter och kostnader samt den interna vinstutdelningen elimineras. De andelar av dotterföretagens resultat som motsvarar andra än koncernföretags innehav skall tas upp i koncernresultaträkningen som en särskild post ( minoritetsandel i koncernresultaträkningen) . Dessutom skall förändringarna under räkenskapsperioden elimineras i koncernens internvinst som har aktiverats i koncernföretagens balansräkningar.

När koncernbalansräkningen upprättas skall koncernföretagens inbördes fordringar och skulder samt koncernens internvinst som har aktiverats i koncernföretagens balansräkningar elimineras. De andelar som motsvarar andra än koncernföretags innehav i dotterföretagen skall tas upp i koncernbalansräkningen som en särskild post ( minoritetsandel i koncernbalansräkningen) .

Koncernens interna intäkter och kostnader samt intern vinstutdelning, koncernföretagens inbördes fordringar och skulder samt koncernens internvinster och förändringar i dem behöver inte elimineras, om elimineringen inte är nödvändig för att ge en rättvisande bild av koncernens resultat och ekonomiska ställning.

Den ackumulerade differensen ( avskrivningsdifferens) mellan bokförda och planenliga avskrivningar samt reserver skall tas upp i koncernbalansräkningen uppdelade i eget kapital och latent skatteskuld samt deras förändring i koncernresultaträkningen uppdelad i förändring i latent skatteskuld och räkenskapsperiodens resultat. Om under räkenskapsperioden och den omedelbart föregående räkenskapsperioden högst en av gränserna i 3 kap. 9 § 2 mom. har överskridits, får den bokföringsskyldige låta bli att utföra den ovan i detta moment angivna uppdelningen.

Koncernens interna innehav av aktier eller andelar i ett dotterföretag skall elimineras genom att deras anskaffningsutgift dras av och genom att från dotterföretagets eget kapital vid anskaffningstidpunkten dras av ett belopp som motsvarar koncernens innehav. I dotterföretagets eget kapital skall även räknas in den ackumulerade avskrivningsdifferensen och reserver med avdrag av den latenta skatteskulden.

Om aktier eller andelar i ett dotterföretag har förvärvats till koncernen innan företaget blev dotterföretag, skall deras anskaffningsutgift elimineras enligt det egna kapitalet vid den tidpunkt då företaget blev dotterföretag. Anskaffningsutgiften för aktier och andelar får elimineras även enligt det egna kapital som dotterföretagets balansräkning uppvisar då den första gången sammanställs med koncernbokslutet, om detta förfarande inte har en väsentlig inverkan på den riktiga och tillräckliga bild som skall ges av koncernens resultat och ekonomiska ställning.

Om anskaffningsutgiften för aktier eller andelar vid elimineringen enligt 1 mom. är större än motsvarande eget kapital, skall den resterande posten ( koncernaktiva ) fördelas enligt koncernens ägarandel på de tillgångsoch skuldposter hos dotterföretaget till vilka koncernaktiva kan hänföras.

Om anskaffningsutgiften av aktier eller andelar vid elimineringen enligt 1 mom. är mindre än motsvarande eget kapital, fördelas den resterande posten ( koncernpassiva ) enligt koncernens ägarandel på de tillgångsoch skuldposter hos dotterföretaget till vilka koncernpassiva kan hänföras.

Den del av koncernaktiva som inte kan fördelas enligt 3 mom. ( koncerngoodwill ) skall skrivas av enligt plan inom fem år eller, om dess verkningstid är längre, under sin verkningstid, dock inom 20 år. Den del av koncernpassiva som inte kan fördelas enligt 4 mom. ( koncernreserv ) skall tas upp i koncernresultaträkningen som intäkt när motsvarande utgift eller förlust har kostnadsförts i dotterföretagets resultaträkning eller när den motsvaras av realiserad intäkt.

Utan hinder av 8 § ovan får koncernens interna innehav av aktier eller andelar i ett dotterbolag elimineras genom avdrag av anskaffningsutgiften för aktierna samt en sådan andel av dotterföretagets aktie- eller andelskapital eller motsvarande kapital som motsvarar koncernens innehav, om

Det förhållande som avses i 1 mom. 1 och 3 punkten beräknas utgående från bokföringsvärdet av det kapital som motsvarar aktierna och andelarna, om dessa aktier eller andelar inte har ett nominellt värde.

Om anskaffningsutgiften för aktier eller andelar vid eliminering enligt 1 mom. är större än motsvarande kapital, redovisas den resterande posten som en minskning av koncernens eget kapital. Om anskaffningsutgiften är mindre än motsvarande kapital, redovisas den resterande delen som en ökning av koncernens eget kapital.

De aktier eller andelar i moderföretaget som har tagits upp i dotterbolagets balansräkning skall tas upp som en egen post också i koncernbokslutet.

Bestämmelserna i 1 mom. tillämpas på motsvarande sätt på de egna aktier eller andelar som har tagits upp i moderbolagets balansräkning.

Om koncernens resultat till följd av sammanställning är väsentligt större eller mindre än de sammanlagda resultaten av de bokslut som sammanställts med koncernbokslutet, skall de direkta skatterna för räkenskapsperioden och tidigare räkenskapsperioder korrigeras och kompletteras enligt koncernens resultat innan de tas upp i koncernbokslutet till den del framtida skattepåföljder för koncernföretagen kan anses uppenbara.

I koncernbokslutet skall i enlighet med 13 § tas upp mot ett koncernföretagens ägarandel svarade belopp av intresseföretagets vinst eller förlust samt av förändringen i eget kapital.

Ett intresseföretags bokslutsuppgifter behöver inte sammanställas med koncernbokslutet, om sammanställningen inte är nödvändig för att ge en rättvisande bild av koncernens resultat och ekonomiska ställning.

Intresseföretagens bokslut skall, om möjligt, ändras före sammanställningen på det sätt som avses i 4 § 2 mom. Vid omräkning av ett utländskt intresseföretags bokslutsposter till finsk valuta skall bestämmelserna i 6 § tillämpas.

När ett intresseföretags bokslutsuppgifter första gången sammanställs med koncernbokslutet, skall i koncernbalansräkningen tas upp anskaffningsutgiften för aktierna eller andelarna i intresseföretaget. I en bilaga till koncernbalansräkningen skall uppges den skillnad som erhålls när den andel av eget kapital enligt intresseföretagets senaste bokslut som motsvarar innehavet dras av från anskaffningsutgiften för aktierna eller andelarna i intresseföretaget.

Den skillnad som avses i 2 mom. får räknas ut även på grundval av det egna kapitalet vid tidpunkten när aktierna eller andelarna i intresseföretaget förvärvades, eller om de har förvärvats till koncernen innan den bokföringsskyldige blev intresseföretag, på grundval av det egna kapitalet vid tidpunkten när den bokföringsskyldige blev intresseföretag.

När intresseföretagets bokslutsuppgifter efter den första gången sammanställs med koncernbokslutet, skall i koncernbalansräkningen utöver anskaffningsutgiften för aktierna eller andelarna i intresseföretaget tas upp en mot koncernens innehav svarande andel av intresseföretagets vinster eller förluster efter det företaget första gången omfattats av sammanställningen. Från anskaffningsutgiften skall dras av de dividender och andra motsvarande vinstandelar som koncernföretagen under denna period erhållit från intresseföretaget. Av intresseföretagets vinst för räkenskapsperioden skall ett belopp som motsvarar koncernföretagens ägarandel tas upp i koncernresultaträkningen som intäkt och motsvarande andel av förlusten som kostnad.

I intresseföretagets eget kapital som avses i 2―4 mom. skall även räknas in det sammanlagda beloppet av den ackumulerade avskrivningsdifferensen och reserverna med avdrag av den latenta skatteskulden. Vid beräkning av ett intresseföretags vinst eller förlust som avses i 4 mom. betraktas förändringen i avskrivningsdifferensen och reserverna med avdrag av förändringen i den latenta skatteskulden.

Den enligt 2 och 3 mom. beräknade del av anskaffningsutgiften för aktierna eller andelarna i intresseföretaget som överskrider andelen av eget kapital och som inte kan hänföras till intresseföretagets tillgångs- eller skuldposter skall avskrivas på det sätt som anges i 8 § 5 mom. första meningen. Den andel av anskaffningsutgiften som underskrider andelen av det egna kapitalet och som inte kan hänföras till tillgångs- eller skuldposterna på ovan nämnt sätt, skall antecknas som intäkt i koncernresultaträkningen på det sätt som anges i andra meningen i nämnda moment.

Vid sammanställning av ett intresseföretags bokslutsuppgifter skall den bokföringsskyldige på det sätt som avses i 7 § 2 och 3 mom. beakta ett mot koncernens ägarandel svarande belopp av internvinst som har aktiverats i balansräkningen och som uppkommit vid överlåtelse av tillgångar mellan intresseföretaget och koncernföretagen och av förändringar i dessa vinster under räkenskapsperioden, om nödvändiga uppgifter finns att tillgå. Dessa internvinster och förändringar i dem behöver inte dras av, om avdraget inte är nödvändigt för att ge en rättvisande bild av koncernens resultat och ekonomiska ställning.

Intresseföretaget skall ur det senaste bokslutet ge den bokföringsskyldige som upprättar koncernbokslutet de uppgifter som behövs för sammanställningen av bokslutsuppgifterna.

Om ett koncernföretag vars bokslut sammanställs med koncernbokslutet tillsammans med en annan ägare vars bokslut inte sammanställs med samma koncernbokslut ansvarar för intresseföretagets ledning, får detta intresseföretags ( samföretag ) resultaträknings- och balansräkningsposter samt noterna sammanställas med koncernbokslutet enligt koncernföretagets ägarandel.

Om ett samföretags bokslutsuppgifter sammanställs enligt 1 mom., skall 4 och 6―8 § iakttas i tillämpliga delar.

Om ett intresseföretag upprättar och i sitt bokslut tar in ett koncernbokslut, skall bestämmelserna i 12―15 § tillämpas på uppgifterna i koncernbokslutet.

Ett dotterföretags bokslut skall på samma sätt som ett intresseföretags bokslut sammanställas med koncernbokslutet, om dotterföretagets verksamhet i så hög grad skiljer sig från den verksamhet som övriga företag som hör till samma koncern utövar att en sammanställning av bokslutet med koncernbokslutet på dotterföretags vis skulle förhindra att en rättvisande bild ges av koncernens resultat och ekonomiska ställning.

Bestämmelserna i 1 mom. kan inte tillämpas enbart på den grund att koncernföretagen är verksamma i olika branscher eller att de producerar olika slags tillgångar.

Om den bokföringsskyldige har slutit ett hyresavtal enligt vilket riskerna och fördelarna i anslutning till den tillgång som är föremålet för avtalet till väsentliga delar övergår på hyrestagaren i början av hyresperioden ( finansieringsleasingavtal ), får hyresgivaren ta upp tillgången i sitt koncernbokslut som om den vore såld, och hyrestagaren som om den vore köpt. Handels- och industriministeriet beslutar närmare om förutsättningarna för detta förfarande och behandlingen av finansieringsleasingavtal i koncernbokslutet.

Om den bokföringsskyldige tillämpar förfarandet enligt 1 mom. och genom finansieringsleasingavtal hyr en av honom såld tillgång som ingår i anläggningstillgångarna, skall försäljningsvinsten eller försäljningsförlusten periodiseras i koncernbokslutet över den tid avtalet gäller.

Koncernbokslutets sammanställningsdokument skall förvaras så som bestäms i 2 kap. 10 § 1 mom.

Yrkesutövare är inte skyldiga att ha dubbel bokföring, men de skall i sin bokföring i tillämpliga delar iaktta övriga bestämmelser i denna lag, om inte något annat nämns i detta kapitel.

I en yrkesutövares bokföring skall som affärshändelser noteras betalda utgifter, räntor och skatter samt erhållna inkomster och uttag för eget bruk av varor och tjänster.

En yrkesutövares affärshändelser skall föras in i en bunden bok eller, om bokföringen sköts maskinellt eller annars så att bunden bok inte kan användas, i en bokföringsbok som skall bindas in omedelbart efter bokslutet. Bokens sidor eller uppslag skall numreras.

Yrkesutövares räkenskapsperiod är ett kalenderår.

Bokslutet skall upprättas inom två månader efter räkenskapsperiodens utgång.

I yrkesutövares bokslut skall i resultaträkningen som intäkter tas upp inkomster som erhållits under räkenskapsperioden samt uttag för eget bruk av varor och tjänster. Från intäkterna skall med tillräcklig specificering dras av betalda utgifter, räntor, avskrivningar och skatter. Vid periodisering av anskaffningsutgifterna för omsättningstillgångar och anläggningstillgångar samt av övriga utgifter med lång verkningstid skall dock beaktas bestämmelserna i 5 kap. För framtida utgifter eller förluster får göras reservering. Bestämmelser om det schema som skall användas vid upprättande av resultaträkning utfärdas genom förordning.

Yrkesutövare behöver inte upprätta balansräkning, men skall till sitt bokslut foga specificerade förteckningar som upptar för yrkesutövningen anskaffade omsättnings- och anläggningstillgångar som finns vid räkenskapsperiodens utgång, oavskrivna övriga utgifter med lång verkningstid och fordringar och skulder som uppkommit genom yrkesutövning samt reserveringar.

Yrkesutövares bokföringsböcker och verifikationer skall i ordnat skick bevaras här i landet minst sex år efter utgången av det år under vilket räkenskapsperioden gått till ända.

Handels- och industriministeriet utövar tillsyn över efterlevnaden av denna lag, om inte något annat bestäms nedan. Ministeriet har rätt att av den bokföringsskyldige få de uppgifter som behövs för övervakningen. Polisen är skyldig att ge ministeriet handräckning vid övervakningen av denna lags efterlevnad.

Patent- och registerstyrelsen övervakar att den anmälningsskyldighet som avses i 3 kap. 9 § iakttas. Om anmälningsskyldigheten åsidosätts, kan patent- och registerstyrelsen vid vite ålägga den som enligt 3 kap. 7 § är skyldig att skriva under bokslutet att ge in bokslutet inom utsatt tid. Beträffande vite gäller viteslagen (1113/1990). I beslut genom vilket vite har förelagts får ändring inte sökas genom besvär.

Finansinspektionen utövar tillsyn över efterlevnaden av denna lag i

Vid handels- och industriministeriet finns en bokföringsnämnd, som på ansökan av myndigheter, organisationer för näringsidkare eller kommuner eller av bokföringsskyldiga kan ge anvisningar och utlåtanden angående tillämpningen av denna lag.

Bokföringsnämnden kan av särskilda skäl för viss tid i enskilda fall eller branschvis bevilja undantag från bestämmelserna i 3 kap. 1 § 2 mom. andra meningen och 6 §, 6 kap. 1 § 1 och 2 mom., 2 § 2 mom., 5 § 1 mom. och 7 kap. 3 och 4 §. En förutsättning för att undantag skall kunna beviljas är att det inte strider mot Europeiska gemenskapernas bestämmelser om bokslut och koncernbokslut.

Vad som i 1 och 2 mom. bestäms om bokföringsnämndens befogenhet och uppgifter tillämpas inte på sammanslutningar som avses i 1 § 3 mom. och inte heller på försäkrings- eller pensionsanstalter eller andra sammanslutningar som idkar försäkringsverksamhet.

Bokföringsnämnden består av en ordförande, en vice ordförande samt minst sex och högst tio övriga ledamöter, vilka statsrådet förordnar för tre kalenderår i sänder. För varje ledamot förutom ordföranden förordnas en ersättare på samma sätt. Bokföringsnämndens ledamöter skall vara väl förtrogna med bokföring. Av en ledamot och dennes ersättare krävs dessutom juris kandidatexamen.

Bokföringsnämnden är beslutför när ordföranden eller vice ordföranden samt minst hälften av de övriga ledamöterna är närvarande. Av de närvarande skall minst en inneha juris kandidatexamen.

Bokföringsnämnden har en kommunsektion. Även andra permanenta eller tidsbestämda sektioner kan inrättas vid bokföringsnämnden. Till sektionerna kan kallas personer som inte hör till bokföringsnämnden. Om uppgifterna för en sektion vid bokföringsnämnden samt om sammansättning, tillsättande och beslutförhet bestäms närmare genom förordning.

Vid handels- och industriministeriet kan inrättas en sekreterartjänst för bokföringsnämnden.

I bokföringsnämndens beslut får ändring inte sökas genom besvär.

Bokföringsnämndens ledamöter och de som utövar tillsyn över lagens efterlevnad är skyldiga att hemlighålla det som de vid fullgörande av sina uppdrag har fått veta om en bokföringsskyldigs eller någon annans affärs- och yrkeshemlighet eller om någon annans ekonomiska ställning eller personliga omständigheter, om inte den till vars förmån tystnadsplikten gäller ger sitt samtycke.

Information och handlingar som skall hållas hemliga får överlämnas till en förundersökningsmyndighet och åklagaren samt, om så särskilt bestäms i lag, till andra personer som är berättigade att erhålla information.

Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet

skall, om gärningen inte skall bestraffas som bokföringsbrott eller bokföringsbrott av oaktsamhet enligt 30 kap. 9 eller 10 § strafflagen och om strängare straff för gärningen inte heller föreskrivs på något annat ställe i lag, för bokföringsförseelse dömas till böter.

Till straff döms inte om gärningen är ringa.

Utan hinder av denna lag gäller i fråga om bokföringsskyldighet och bokföring samt bokslut och dess offentliggörande vad som särskilt bestäms om detta i någon annan lag eller vad den behöriga myndigheten har föreskrivit med stöd av annan lag.

Närmare bestämmelser om verkställigheten och tillämpningen av denna lag utfärdas genom förordning.

Handels- och industriministeriet kan genom sitt beslut justera de gränser som avses i 3 kap. 9 § 2 mom. och 6 kap. 1 § 3 mom. så att de överensstämmer med förändringar i penningvärdet eller för att uppfylla internationella avtal som är förpliktande för Finland.

Denna lag träder i kraft den 31 december 1997.

Genom denna lag upphävs bokföringslagen den 10 augusti 1973 (655/1973) jämte ändringar. Förordningen den 19 oktober 1973 om bokföringsnämnden (784/1973), med undantag för 8 § 3 mom., förblir dock i kraft. Också bokföringsförordningen av den 30 december 1992 (1575/1992) förblir i kraft.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

Lagen tillämpas första gången på bokföringen för den räkenskapsperiod som börjar den 1 januari 1998 eller därefter. Den bokföringsskyldige får tillämpa denna lag på bokföringen för den räkenskapsperiod som pågår då lagen träder i kraft. På bokföringen för en räkenskapsperiod som utgår den 31 december 1998 eller dessförinnan får tillämpas de bestämmelser som gällde vid lagens ikraftträdande.

Utan hinder av 5 kap. 17 § i denna lag får en bokföringsskyldig låta bli att särskilt ange de uppskrivningar som han gjort under räkenskapsperioder som utgått före 1974. Dessutom får den bokföringsskyldige på uppskrivningar som gjorts innan denna lag trätt i kraft tillämpa de bestämmelser som då gällde.

Forskningsutgifter och utvecklingsutgifter som har aktiverats i balansräkningen innan denna lag trätt i kraft får avskrivas enligt de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

Utan hinder av 6 kap. 18 § i denna lag får på finansieringsleasingavtal samt avtal om försäljning och återhyra som har slutits innan denna lag trätt i kraft tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

Utan hinder av 6 kap. 8 § 1 mom. och 13 § 5 mom. i denna lag får vid fastställande av det egna kapitalet för dotterföretag och intresseföretag som förvärvats innan denna lag trätt i kraft tillämpas de bestämmelser som då gällde.

En bokföringsskyldigs utgifter för pensionsförpliktelser som innan denna lag trätt i kraft inte har behövt redovisas skall tas upp i bokslutet för den räkenskapsperiod som utgår senast den 31 december 2000. Om utgifter för pensionsförpliktelser inte tas upp i bokslutet, skall ansvaret till följd av pensionsförpliktelserna och det till pensionsstiftelserna obetalda beloppet för täckande av dess ansvarsunderskott uppges i en not.