Statsrådets beslut om bokföringsstöd för gårdsbruksenheter
- Type of statute
- Beslut
- Date of Issue
- Updated statute
- 1073/1997
Text of original statute
Amendments and corrections are made to the up-to-date statute, not to the statute’s original text. Corrections are also published in the PDF version of the statute in the Statute Book.
Statsrådet har med stöd av lagen den 22 december 1994 om strukturpolitiska åtgärder inom jord- och skogsbruket (1303/1994) beslutat:
1 §Tillämpningsområde
Detta beslut tillämpas vid beviljande av bokföringsstöd som avses i rådets förordning (EG) nr 950/97 om förbättring av jordbruksstrukturens effektivitet, nedan EG:s strukturförordning.
Utöver artikel 13 i EG:s strukturförordning skall när stöd beviljas iakttas 9 § lagen om strukturpolitiska åtgärder inom jord- och skogsbruket (1303/1994), nedan strukturpolitiklagen, och 5 § förordningen om strukturpolitiska åtgärder inom jord- och skogsbruket (1259/1995), nedan strukturpolitikförordningen.
2 §Stödtagare
Stödtagaren kan vara en fysisk person, flera fysiska personer tillsammans, ett dödsbo, ett öppet bolag, ett kommanditbolag, ett aktiebolag eller ett andelslag.
En förutsättning för beviljande av stöd är att sökanden idkar gårdsbruk på en gårdsbruksenhet som är belägen i Finland på det sätt som bestäms nedan.
3 §Gårdsbruksenhet
Med gårdsbruksenhet avses ett gårdsbrukskomplex som består av en eller flera lägenheter eller lägenhetsdelar och tillhör en och samma ägare eller flera ägare, dock med beaktande av 10 §. Lägenhetskomplexet skall innefatta ett driftscentrum utifrån vilket produktionen bedrivs.
Som till driftscentret hörande byggnader anses vid husdjursproduktion produktionsbyggnader och vid annan produktion ekonomibyggnader eller lider där största delen av de produktionsmedel som behövs för företagsverksamheten förvaras.
Vid bedrivande av verksamhet som avses i 4 § 2 mom. 6―10 punkten anses som en gårdsbruksenhet också en med bostadsfastighet jämförbar lägenhet och de lösa produktionsmedlen där.
Med ägare enligt 1 mom. jämställs den som med stöd av ett skriftligt arrendeavtal besitter en lägenhet eller en del av den. I gårdsbruksenheten anses därvid ingå sådana områden för produktion av vilkas arrendetid återstår minst fem år, räknat från anhängiggörandet av ansökan. Den återstående arrendetiden för ett arrendeavtal som gäller en byggnad eller ett bebyggt område som används till produktion skall vara minst tio år.
En gårdsbruksenhet anses vara belägen i den kommun där dess driftscentrum är beläget.
4 §Produktion
Beviljandet av stöd förutsätter att sökanden idkar jordbruk som huvudsyssla eller gårdsbruk så som bestäms i artikel 5.1 a andra stycket i EG:s strukturförordning.
Som jordbruk vilket ingår i gårdsbruk enligt 1 mom. och i fråga om vilket inkomstens andel av sökandens totala inkomst inverkar på rätten till stöd anses
åkerbruk,
boskapsskötsel och annan djurhållning,
växthusproduktion, grönsaksodling, bäroch fruktodling samt annan trädgårdsodling,
fiskodling,
biodling,
renhushållning,
insjöfiske,
yrkesmässig jakt,
yrkesmässig bär- och svampplockning, samt
annan jämförbar uppfödning av levande djur, produktion av kött, andra animaliska produkter, mejeriprodukter, spannmål samt andra levande växter samt annan produktion av sådana produkter som avses i bilaga II till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.
5 §Total inkomst
Som sökandens totala inkomst som avses i artikel 5.1 a andra stycket i EG:s strukturförordning beaktas den beskattningsbara inkomsten enligt den senast verkställda beskattning som föregår inlämnandet av ansökan samt de övriga inkomster som erhållits under samma tid. Till den beskattningsbara inkomsten läggs dock de avskrivningar som dragits av vid beskattningen.
Till den totala inkomsten räknas av socialskyddsförmånerna bara sådana inkomstrelaterade förmåner inom utkomstskyddet för arbetslösa som fortgått mer än sex månader och sådan pensionsinkomst som fortgått mer än ett år, dock inte inkomst av familjepension.
Om sökanden efter att beskattningen verkställts har börjat utöva ett sådant yrke eller idka sådan affärsverksamhet för vars del beskattningen inte ännu har verkställts, anses som yrkesutövarens inkomst det verksamhetsresultat som framgår av resultaträkningen för den senaste räkenskapsperioden och som affärsidkarens inkomst på motsvarande sätt driftsbidraget enligt resultaträkningen, vartdera korrigerat enligt 1 mom. samt ökat med den betalda inkomst- och förmögenhetsskatten. Om den första räkenskapsperioden fortfarande pågår, kan inkomsterna uppskattas.
Om makar har idkat jordbruk för gemensam räkning, kan förvärvsinkomsten av jordbruk avvikande från beskattningen på ansökan fördelas enligt den fördelningsgrund för arbetsinkomsten som anges i lagen om pension för lantbruksföretagare (467/1969).
6 §Inkomst av jordbruk
Vid beräknande av jordbrukets andel av den totala inkomsten läggs till inkomsten av jordbruk sådana anskaffningsutgifter för husdjur som är större än normalt. Från inkomsten av jordbruk avdras arrendeinkomster samt ersättningar för nedläggning av jordbruksproduktionen. Vid tillämpningen av detta beslut avdras inte anpassningsavdraget från den företagsinkomst av jordbruk som skall fördelas.
7 §Inkomst av gårdsbruksenheten
Sådan inkomst av gårdsbruksenheten som avses i artikel 5.1 a andra stycket i EG:s strukturförordning är sökandens alla inkomster av verksamhet som nämns i 4 § samt av verksamhet som avses i andra stycket i nämnda strukturförordning, om verksamheten har bedrivits på en gårdsbruksenhet som avses i 3 §. Som inkomst av gårdsbruksenheten räknas också inkomst som sökanden får av att arbeta i ett företag som förädlar eller marknadsför produkter vilka uppstått som resultat av verksamhet enligt 4 §. Likaså räknas som inkomst av gårdsbruksenheten sådan inkomst som sökanden får i löneinkomst eller företagsvinst genom ett sådant företag som idkar småföretagarverksamhet på lägenheten och där delägarna förutom företagaren och hans familjemedlemmar består av högst tre andra fysiska personer.
Med beskattningsbar inkomst av skogsbruk avses nettoinkomst av skogsbruk enligt inkomstskattelagen för gårdsbruk (543/1967) eller kapitalinkomst av skogsbruk enligt inkomstskattelagen (1535/1992) samt värdet av leveransarbete.
8 §Arbetstid
Med årsverke avses en årlig arbetsinsats om 1 732 timmar.
Det antal årsverken som verksamheten på lägenheten kräver skall basera sig på kalkyleringsprinciper som jord- och skogsbruksministeriet för bedömning av om jordbruket bedrivs som huvud- eller bisyssla har fastställt separat för varje produktionsinriktning på basis av areal, antal husdjur eller motsvarande omständigheter.
9 §Jordbruk som huvudsyssla
Sökanden anses idka jordbruk som huvudsyssla, om
minst en fjärdedel av hans totala inkomst kommer av jordbruksföretagarverksamheten,
minst hälften av hans totala inkomst kommer av jord- och skogsbruket samt av annan verksamhet enligt artikel 5.1 a i EG:s strukturförordning och
han använder minst hälften av sin totala arbetstid till verksamhet enligt 2 punkten.
Vid tillämpningen av detta beslut anses sökanden använda över hälften av sin arbetstid till annat än verksamhet enligt 7 § 1 mom., om hans arbetstid i ett arbets- eller tjänsteförhållande eller i annan förvärvsverksamhet överstiger sammanlagt 866 timmar per kalenderår. Sökanden anses dock inte använda över hälften av sin arbetstid till verksamhet utanför lägenheten, om den arbetstid som han använder till verksamhet enligt 7 § 1 mom. uppgår till minst 866 timmar per kalenderår.
Ett öppet bolag, kommanditbolag, aktiebolag eller andelslag anses idka jordbruk som huvudsyssla, om mer än hälften av sammanslutningens bolagsmän, delägare eller medlemmar uppfyller stödvillkoren i 1 mom. 1―3 punkten samt de övriga stödvillkoren för fysiska personer. Dessutom skall över hälften av ett aktiebolags röstetal innehas av sådana delägare som uppfyller villkoren för jordbruksföretagare med jordbruk som huvudsyssla. Ett dödsbo anses idka jordbruk som huvudsyssla, ifall minst en av delägarna i dödsboet uppfyller villkoren för jordbruksföretagare med huvudsyssla.
10 §Samägande
Om en gårdsbruksenhet ägs av två eller flera personer gemensamt, förutsätter beviljandet av stöd att den som ansöker om stöd idkar gårdsbruk på lägenheten och uppfyller stödvillkoren.
Om en gårdsbruksenhet ägs av makar, ensamma eller tillsammans med andra, skall den ena maken uppfylla stödvillkoren.
11 §Boende
Beviljandet av stöd förutsätter att sökanden bor på gårdsbruksenheten eller på ett avstånd av högst fem kilometer från gårdsbruksenhetens driftscentrum. Boendeavståndet kan med beaktande av produktionsinriktningen vara längre, om produktionen på lägenheten går att sköta ekonomiskt och ändamålsenligt utifrån boningsorten.
Tillfällig frånvaro från boningsorten hindrar dock inte beviljandet av stöd, om den beror på
sjukdom,
studier i anslutning till företagsverksamhet som avses i artikel 5.1 i EG:s strukturförordning,
fullgörande av värnplikt, eller
andra härmed jämförbara skäl.
Boendekravet anses dock inte uppfyllt, om frånvaron fortgår längre än sex månader utan avbrott, om inte någon sådan medlem av företagarens familj som deltar i skötseln av företaget bor på den plats där företaget finns eller på ett i 1 mom. avsett avstånd från det.
12 §Yrkesskicklighet
Beviljandet av stöd förutsätter att sökanden har tillräckligt yrkesskicklighet inom sin produktionsinriktning. Som tillräcklig anses yrkesutbildning på minst andra stadiet i naturbruk eller någon motsvarande utbildning som är ändamålsenlig med tanke på produktionen. Stöd kan dock beviljas en sökande som har minst tre års arbetserfarenhet inom produktionsinriktningen samt minst tio studieveckors utbildning som är ändamålsenlig med tanke på den.
Ifall makar ansöker om stöd skall åtminstone den ena av dem uppfylla villkoren i 1 mom., och den andra skall ha antingen yrkesutbildning på minst andra stadiet inom produktionsgrenen eller minst två års arbetserfarenhet inom branschen.
13 §Ålder
Stöd beviljas inte personer som har fyllt 60 år.
14 §Sammanslutningens hemort
Stöd kan beviljas en sådan i 2 § avsett sammanslutning, som har sin hemort på Europeiska unionens område.
15 §Bokföringens innehåll
För beviljande av stöd förutsätts att bokföringen uppfyller villkoren i artikel 13.2 i EG:s strukturförordning. Dessutom förutsätts att jordbrukaren förbinder sig att föra bokföring åtminstone under den tid för vilken stöd betalas.
Jord- och skogsbruksministeriet meddelar närmare föreskrifter om kraven på bokföringen.
16 §Storleken av stödet
I stöd kan beviljas högst 8 700 mark. Stödet får likväl inte överstiga det belopp som anges i artikel 13.1 i EG:s strukturförordning. Stödet fördelas i lika stora poster på de fyra första räkenskapsperioderna räknat från början av det räkenskapsår under vilket bokföring införts på lägenheten.
17 §Stödets ändamålsenlighet
En förutsättning för beviljande av stöd är att det kan anses ändamålsenligt att stöda sökanden.
18 §Ansökan
Stöd söks på en blankett som jord- och skogsbruksministeriet fastställer. Till ansökan skall fogas de utredningar som jordoch skogsbruksministeriet bestämmer.
19 §Ansökningstidpunkt
Stöd skall sökas senast den 31 oktober året före det år från vars början man ämnar införa bokföring. Av särskilda skäl kan arbetskrafts- och näringscentralen även ta upp till prövning ansökningar som gjorts senare.
20 §Beslut om beviljande av stöd
I ett beslut om beviljande av stöd skall nämnas åtminstone det totala stödbeloppet samt särskilt Europeiska gemenskapens andel i både procent och mark, villkoren för beviljande av stödet, utbetalningstidpunkterna, utbetalningsförfarandet samt villkoren för återkrav av stödet.
21 §Utbetalning av stöd
Varje stödpost utbetalas årligen i efterskott före utgången av maj, förutsatt att stödtagaren före utgången av april för att utbetalningen skall göras har uppvisat resultaträkningen och balansräkningen för den senaste räkenskapsperioden samt sådana andra uppgifter som jord- och skogsbruksministeriet bestämmer.
22 §Återkrav av stöd
Utöver vad som bestäms i 41 § 1 mom. strukturpolitiklagen kan med stöd av 2 mom. i den nämnda paragrafen föreskrivas att stödet skall upphöra och delvis eller helt återbetalas,
om den bokföring som är föremål för stödet inte har uppgjorts eller inte uppfyller de krav som ställts på bokföringen,
om stödtagaren inte på två år från att den bokföring som utgör grund för betalningen av stöd infördes själv har idkat det gårdsbruk för vars bokföring stödet beviljats, eller
om stödtagaren vägrar att lämna uppgifter om användningen av stödet eller räkenskapsböcker och andra handlingar till inspektörer som jord- och skogsbruksministeriet eller arbetskrafts- och näringscentralen har förordnat eller att i tillräcklig utsträckning bistå dessa vid utförandet av inspektioner och övervakning enligt 34―38 § strukturpolitiklagen.
23 §Ränta på belopp som återkrävs
På belopp som återkrävs skall en årlig ränta enligt den räntefot som anges i 3 § 2 mom. räntelagen (633/1982), ökad med tre procentenheter, betalas räknat från betalningsdagen för varje post.
24 §Dröjsmålsränta
Om ett stödbelopp som det bestämts att skall återbetalas eller en del av beloppet inte betalas inom utsatt tid, uppbärs på det kapital som skall återbetalas en årlig dröjsmålsränta enligt den räntefot som anges i 4 § 3 mom. räntelagen räknat från förfallodagen för varje post.
25 §Ikraftträdande
Detta beslut träder i kraft genom ett beslut som utfärdas av jord- och skogsbruksministeriet och publiceras i Finlands författningssamling.
Helsingfors den 25 september 1997
Jord- och skogsbruksminister Kalevi HemiläLantbruksöverinspektör Kari Ojala