Lag om ändring av lagen om pension för lantbruksföretagare
- Type of statute
- Lag
- Date of Issue
Text of original statute
Amendments and corrections are made to the up-to-date statute, not to the statute’s original text. Corrections are also published in the PDF version of the statute in the Statute Book.
I enlighet med riksdagens beslut
ändras i lagen den 14 juli 1969 om pension för lantbruksföretagare ( 467/1969 ) 3 § 2 mom., 8 i § 1 mom. och 12 § 1―4 mom., av dessa lagrum 3 § 2 mom. sådant det lyder i lag 210/1986, 8 i § 1 mom. sådant det lyder i lag 1312/1989 samt 12 § 2 mom. sådant det lyder i lag 318/1995, 3 mom. sådant det lyder i lag 391/1976 och 4 mom. sådant det lyder i lag 331/1985, som följer:
3 §
I 1 mom. nämnd försäkring får upptas retroaktivt för det löpande kalenderåret och de fem närmast föregående kalenderåren. Försäkring får inte upptas efter företagarens död, om inte lantbruksföretagarnas pensionsanstalt på ansökan av en delägare i dödsboet av särskilda skäl beslutar annat.
8 i §
Den pensionsgrundande arbetsinkomsten erhålls genom att de fastställda och enligt 9 § lagen om pension för arbetstagare justerade arbetsinkomsternas sammanlagda belopp divideras med motsvarande tid. Om pensionsanstaltens rätt till försäkringspremie har förverkats enligt 12 § 4 mom., sänks den pensionsgrundande arbetsinkomsten för det kalenderår för vilket försäkringspremien har preskriberats med beaktande av den utestående försäkringspremien enligt vad som bestäms närmare genom förordning.
12 §
Har lantbruksföretagaren försummat att uppta försäkring enligt denna lag och avhjälper han inte på anmodan försummelsen inom av lantbruksföretagarnas pensionsanstalt utsatt skälig tid, fastställer lantbruksföretagarnas pensionsanstalt arbetsinkomsten på grundval av utredning som den anskaffat eller, om sådan saknas, enligt uppskattning och uppbär försäkringspremien (tvångsförsäkring) . Pensionsanstalten kan höja försäkringspremien till högst dubbelt belopp för tiden för försummelsen.
Om lantbruksföretagaren försummat att betala försäkringspremien, har pensionsanstalten rätt att för dröjsmålstiden uppbära en årlig dröjsmålsränta enligt den räntefot som avses i 4 § 3 mom. räntelagen (633/1982).
Vid försummelse som avses i 1 mom. får arbetsinkomsten inte fastställas retroaktivt för längre tid än för det löpande kalenderåret och de två närmast föregående kalenderåren. Har försäkringsskyldigheten försummats för tid, som föregår denna tid, är rätten till pension enligt denna lag till denna del förverkad. På lantbruksföretagarens anmälan kan pensionsanstalten dock fastställa arbetsinkomsten för de tre kalenderår som föregår ovan nämnda kalenderår. Försäkringen träder i kraft för nämnda tid endast om lantbruksföretagaren betalar den försäkringspremie som på grundval av arbetsinkomsten fastställts för denna tid inom sex månader efter det att beslutet om fastställande av arbetsinkomsten meddelats.
Försäkringspremien skall uppbäras hos den betalningsskyldige senast inom de fem kalenderår som omedelbart följer efter det år under vilket den har påförts. I annat fall förverkas rätten till premien. Från pensionen kan i enlighet med vad som närmare bestäms genom förordning avdras pensionstagarens utestående försäkringspremier enligt denna lag och enligt lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare (1026/1981).
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
Vid tillämpning av 8 i § 1 mom. sänks inte arbetsinkomsten för 1992 eller för tiden före 1992.
Lagens 12 § 3 mom. tillämpas på en lantbruksföretagare för vilken lantbruksföretagarnas pensionsanstalt med stöd av 12 § 1 mom. upptar en tvångsförsäkring.
RP 156/1997
ShUB 17/1997
RSv 136/1997
Helsingfors den 21 november 1997
Republikens President MARTTI AHTISAARISocial- och hälsovårdsminister Sinikka Mönkäre