1313/1996

En försäkringsanstalt som bedriver försäkring enligt lagen om olycksfallsförsäkring (608/1948) samt statskontoret och Olycksfallsförsäkringsanstalternas Förbund skall före avgörandet av ett ersättningsärende som grundar sig på den nämnda lagen be ersättningsnämnden för olycksfallsärenden om utlåtande över beslutsförslaget, ifall ärendet gäller en medicinsk eller rättslig fråga av principiell natur eller ifall det annars med tanke på en enhetlig ersättningspraxis är nödvändigt att behandla ärendet i nämnden. Olycksfallsförsäkringsanstalternas Förbund skall be nämnden om utlåtande även i sådana ärenden som avses i 11 a § lagen om olycksfallsförsäkring.

Ministeriet fastställer på ansökan av nämnden anvisningar om när nämndens utlåtande skall begäras i sådana fall som avses i 1 mom. Nämnden har dessutom vid behov rätt att för främjande av en enhetlig ersättningspraxis ålägga försäkringsanstalten, statskontoret och Olycksfallsförsäkringsanstalternas Förbund att före avgörandet av ett ersättningsärende be nämnden om utlåtande även i andra ärenden, enligt vad nämnden bestämmer.

Försäkringsanstalten, statskontoret och Olycksfallsförsäkringsanstalternas Förbund har rätt att be nämnden om utlåtande även om andra ärenden som de behandlar och som gäller ersättningsreglering. En besvärsinstans som avses i lagen om olycksfallsiörsäkring kan även vid behandlingen av ett ärende enligt lagen inhämta nämndens utlåtande om ersättningspraxis.

Nämnden meddelar dessutom allmänna anvisningar om ersättningspraxis, särskilt i samband med ändringar i lagstiftningen samt när främjandet av enhetligheten i ersättningsregleringen kräver det.

Nämnden sammanträder på kallelse av ordföranden eller, när denne har förhinder, på kallelse av viceordföranden. Nämnden är beslutför då ordföranden eller viceordföranden och minst tre andra medlemmar eller dessas suppleanter är närvarande. Nämnden är dock inte beslutför om inte minst en medlem som företräder arbetsgivarna och en medlem som företräder arbetstagarna eller tjänstemännen eller deras suppleanter är närvarande.

Nämnden är likaså beslutför då ordföranden och minst två andra medlemmar är närvarande, ifall samtliga medlemmar före mötet skriftligen har förenat sig om beslutsförslaget och även de närvarande medlemmarna intar samma stådspunkt.

Ärendena avgörs med enkel majoritet. Ordföranden och medlemmarna har en röst var. Om rösterna faller lika avgör ordförandens röst. Om ett avgörande är väsentligen beroende av en medicinsk fråga skall även nämndens medicinska sakkunniga vara närvarande. Nämnden har rätt att anlita också andra sakkunniga.

Om jäv för ordföranden, medlemmarna, de sakkunniga och suppleanterna gäller vad som i 13 kap. rättegångsbalken stadgas om domarjäv.

Nämnden fastställer sin arbetsordning.

En försäkringsanstalt, statskontoret och Olycksfallsförsäkringsanstalternas Förbund skall skriftligen begära nämndens utlåtande, på det sätt som nämnden bestämmer.

Förfarandet i nämnden är skriftligt. Om inte annat visas anses nämndens utlåtande ha kommit till mottagarens kännedom den sjunde dagen efter att utlåtandet postats under den adress som mottagaren har uppgett.

Nämndens utlåtande skall antecknas i försäkringsanstaltens, statskontorets och Olycksfallsförsäkringsanstalternas Förbunds beslut.

Olycksfallsförsäkringsanstalternas Förbund anställer den personal som behövs för fullgörandet av nämndens uppgifter samt fastställer arvodena för nämndens medlemmar och sakkunniga.

Ministeriet meddelar vid behov närmare bestämmelser om verkställigheten av denna förordning.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1997.

Genom denna förordning upphävs socialministeriets beslut av den 10 december 1948 angående ersättningsnämnden för olycksfallsärenden (856/1948) jämte ändringar.