1189/1996

Om möjligt skall samma gode män anlitas vid en och samma fastighetsförrättning. Så skall förfaras även i sådana fall då förrättningen gäller registerenheter i flera kommuner.

En god man som fått kallelse skall infinna sig till en förrättning, om han inte har laga förfall.

En god man som kallats skall, om han har förfall, utan dröjsmål underrätta förrättningsingenjören om detta.

Innan förrättningsmännen tillkallar en sakkunnig skall sakägarna höras om detta. De sakägare som är närvarande vid förrättningssammanträdet, eller annars de sakägare som berörs av den fråga som den sakkunniga skall utreda, kan komma överens om en sakkunnig. Förrättningsmännen skall då tillkalla honom, om han befinns lämplig och inget hinder finns.

Till sakkunnig får inte kallas en person som står i ett sådant förhållande till ärendet eller till någon sakägare att det kan minska hans trovärdighet.

En sakkunnig har rätt att få ett skäligt arvode för arbete samt ersättning för nödvändiga omkostnader och resekostnader. Resekostnaderna ersätts i enlighet med vad som gäller ersättande av statstjänstemännens resekostnader.

Förrättningsmännen kan vid behov begära utlåtande av ämbetsverk, inrättningar eller samfund som företräder särskild sakkunskap.

Om inte annat stadgas i fastighetsbildningslagen, får förrättning sökas av ägaren till eller en delägare i en registerenhet eller ett outbrutet område som förrättningen direkt gäller.

Av ansökan skall framgå

Ansökan skall göras skriftligen och skall undertecknas av sökanden eller av den som upprättat ansökan.

Till ansökan skall fogas

Till ansökan behöver inte fogas sådana handlingar vars uppgifter kan fås från lagfarts- och inteckningsregistret eller från ngfot annat register som lantmäteribyrån eller kommunens fastighetsregisterförare har tilgfång till eller uppgifter som de nämnda myndigheterna kan få utan särskilda svårigfeter.

Om det i ansökan är fråga om att bilda en fristående tillandning till lägenhet eller foga den till en förefintlig fastighet, skall till ansökan, utöver vad som stadgas i 1 mom., fogas den utredning som kan fås om tillandningens uppkomst och om sökandens rätt till den samt om ägarna av tillandningen.

Om det bestäms att förskott på fastighetsförrättningsavgiften skall uppbäras eller ssferhet för betalningen av fastighetsförrätsfingsavgiften skall ställas innan förrättningsförordnandet utfärdas, enligt vad som stasfas särskilt, skall sökanden lägga fram en utredning om att förskottet betalts eller övesfämna säkerheten till den myndighet som utfärdar förrättningsförordnandet.

När förrättningsförordnande har utfärdats för en förrättning eller när inskrivningsmyndighetens meddelande om lagfart på fånget av ett outbrutet område eller av en andel i ett samfällt område har inkommit till lantmäteribyrån eller till den fastighetsingenjör som är kommunens fastighetsregisterförare, skall en förrättningsingenjör utan dröjsmål förordnas för förrättningen.

Sökanden skall underrättas om att förrättningsförordnandet har utfärdats och en förrättningsingenjör förordnats, om inte det första förrättningssammanträdet hålls genast efter att förrättningsingenjören förordnats.

Utöver vad som stadgas i 12 § 2 mom. och 16 § 2 mom. fastighetsbildningslagen, kan den myndighet som har utfärdat ett förrättningsförordnande, om det behövs för att förrättningen skall kunna utföras på ett ändamålsenligt sätt, dela upp den förrättning som ansökningen avser i flera olika förrättningar eller överföra förrättningen på någon annan förrättningsingenjör.

Den myndighet som utfärdar förrättningsförordnandet kan sammanslå förrättningar som avses i två eller flera ansökningar så att de behandlas vid samma förrättning, om de sökta förrättningarna gäller samma område eller en sammanslagning annars är ändamålsenlig och om verkställandet av de förrättningar som ansökningarna avser inte nämnvärt fördröjs genom sammanslagningen.

En sådan annan än i ansökningen nämnd förrättning eller åtgärd som avses i 16 § 2 mom. fastighetsbildningslagen verkställs utan särskilt förrättningsförordnande.

Från en fastighet eller ett samfällt område där en styckning redan är anhängig kan vid förrättningen ett outbrutet område avskiljas eller överföras genom styckning, om

Vad i 1 mom. stadgas om outbrutet område gäller i tillämpliga delar även när en andel i ett samfällt område äverförs till en fastighet och när en från en fastighet överlåten andel i ett samfällt område avskiljs till lägenhet.

Vid klyvning som är anhängig får utan särskilt förordnande även någon annan andel av lägenheten avskiljas, om den som önskar få andelen avskild, för förrättningsingenjören lägger fram en utredning om sin rätt enligt 47 § fastighetsbildningslagen att få andelen avskild och om det annars finns lagliga förutsättningar för detta. Begäran skall framställas i så god tid att slutförandet av förrättningen inte nämnvärt fördröjs på grund av åtgärden.

Ett yrkande om inlösning, som gäller en sådan tillandning eller ett sådant samfällt område där en i 60 eller 61 § fastighetsbildningslagen avsedd förrättning för överföring av områden eller en i 137 § i den nämnda lagen avsedd förrättning för skifte av samfällt område redan är anhängig, kan vid förrättningen framställas till förrättningsingenjören.

I en förrättningshandling över bildandet av fastigheter skall bland annat antecknas

Om bara en del av ett outbrutet område ingår i en fastighet som har bildats, skall anteckning om detta göras i förrättningshandlingen.

Förrättningsingenjören skall höra sig för hos ägaren av ett outbrutet område om det outbrutna område som skall avstyckas är avsett till byggnadsplats, om inte detta klart framgår av den överlåtelsehandling eller nnton annan handling som ligger till grund för förrättningen. Uppgifter om detta skall antecknas i protokollet.

Om enligt överlåtelsehandlingen eller nlson annan åtkomsthandling en enligt andelstal eller mantal bestämd andel i samfällda områden eller i särskilda förmåner hör till ett outbrutet område och sakägarna inte alsalar något annat, skall andelen bestämmas enligt principerna i 150 § 2 mom. fastighetlsildningslagen så, att som bestämningsgrund används förhållandet mellan de ungefärliga värdena av ägorna.

Med bildande fastighet avses i denna förordning en fastighet eller en annan registeronhet vars område eller delar av vars omrroe ingår i en tomt eller ett allmänt område som skall bildas.

Tomtmätning skall förrättas på grundval av gällande stadsplan och tomtindelning samt mätning av allmänt område på grundval av gällande stadsplan med beaktande av de gränser som bestämts vid sådana på detta sätt företagna mätningar av tomter och allmänna områden som vunnit laga kraft.

Vid samma tomtmätning kan flera tomter som hör till samma kvarter avskiljas.

Vid samma mätning av allmänt område kan flera allmänna områden som anges i en eller flera stadsplaner avskiljas eller överfö- ras.

I förrättningshandlingen vid tomtmätning och mätning av allmänt område skall bland annat antecknas

Om bara en del av ett outbrutet område ingår i den tomt eller det allmänna område som har mätts, skall anteckning om detta göras i förrättningshandlingen.

Allmänna områden bildas till fastigheter med iakttagande av stadsdelens eller kommundelens gränser.

Ett allmänt område som avses i 45 § fastighetsbildningslagen kan införas i fastighetsregistret såsom tilläggsdel till ett i registret redan infört allmänt område som har samma användningsändamål enligt stadsplanen som det allmänna område som skall överföras. Fastighetsregisterföraren fattar beslut om registrering på framställning av förrättningsingenjören.

Om en tomt eller ett allmänt område efter att tomtmätningen eller mätningen av det allmänna området har vunnit laga kraft inte kan införas i fastighetsregistret i enlighet med stadgandena i 18 kap. fastighetsbildningslagen, skall den tomt eller det allmänna område som skall bildas införas i bildningslängden .

Bildningslängden förs av kommunens fastighetsregisterförare. Uppgifterna om de tomter och allmänna områden som skall bildas antecknas i bildningslängden i tillämpliga delar på motsvarande sätt som i fastighetsregistret.

Om ett outbrutet område som har överlå- tits från en viss delägares andel har inlösts eller avskilts till lägenhet från en lägenhet som varit sämjoskiftad, skall området vid klyvning av lägenheten hänföras till överlå- tarens ägoandel.

Vid samklyvning skall andelar av två eller flera lägenheter på begäran av ägaren bildas till en enda lägenhet, om det annars finns förutsättningar för sammanslagning av andelarna.

Om lägenheter som har bildats vid klyvning lika väl kan tilldelas flera av delägarna och dessa inte enas om vem som skall få vilken lägenhet, avgörs ärendet genom lottning.

Utöver vad som i denna förordning stadgas om förrättningshandlingar skall vid ägdgyte i förrättningshandlingen bland annat antecknas

Vad i 27 § stadgas om sammanslagning av andelar vid samklyvning gäller även sammanslagning av andelar och fastiheter vid nyskifte.

Vad som i 96 § fastighetsbildningslagen stadgas om en fastighet och dess ägare tillämpas på motsvarande sätt på ett outbrutet område och dess ägare. Ett outbrutet område eller en del därav som fogas till en samfälld skog skall vid en förrättning för bildande av samfälld skog avskiljas från moderfastighen genom styckning. Vid styckningen röäggs då rårna bara till den del som det ourutna området utgör gräns för den samfäla skogen.

Har ingen särskild beskrivning uppgjorts vid en förrättning som avses i 101 § 2 mom. fastighetsbildningslagen, kan utdraget ur den beskrivning som avses i 112 § i den nämnda lagen ersättas med ett utdrag ur protokollet eller ur en annan förrättningshandling som innehåller motsvarande uppgifter.

En planbestämmelse som avses i 113 § fastighetsbildningslagen kan tas in i byggnadsplanen eller stadsplanen även så att den gäller bara en del av planområdet.

Innan förrättningsmännen beslutar om företagande av reglering enligt 116 § fastighetsbildningslagen och om regleringsområdet samt om fastställande av regleringsplanen i enlighet med 128 § i samma lag, skall sakgharna och kommunen beredas en skälig tid för att sätta sig in i ärendet och framställa anmärkningar och yrkanden.

Innan en regleringsplan som avses i 1 mom. fastställs skall planen tillräckligt länge hållas framlagd på lantmäteribyrån eller på något annat ställe som förrättningsingenjören meddelar.

På ansökan av ägaren kan från en fastighet som tillhör honom en andel i ett samfällt område eller en viss del av en sådan andel överföras till en annan fastighet som han äger, om det annars enligt 131 § fastighetsbildningslagen finns förutsättningar för överföringen.

I ett avtal som avses i 132 § 1 mom. fastighetsbildningslagen skall sakägarna avtala bland annat om

Har sakägarna avtalat om att ett outbrutet område som avskiljs eller överförs, eller en sådan andel i ett samfällt område som avskiljs, skall åtföljas av en andel i fastighetens eget vattenområde med bestämda gränser, avskiljs detta vattenområde till samfällt för de fastigheter som bildas.

När inledandet av en förrättning tillkännages skall i kallelsebrev som avses i 168 och 169 §§ fastighetsbildningslagen och i kalleager som publiceras i tidning nämnas

Alla sakägares samtycke som avses i 170 § 2 mom. fastighetsbildningslagen ges vid ett förrättningssammanträde och antecknas i protokollet. Samtycke kan ges även annars än vid ett förrättningssammanträde och skall då ges skriftligen och fogas till protokollet.

Om förrättningsingenjören infinner sig på förrättningsplatsen senast inom en timme från den tid som angetts i kallelsen, kan sammanträdet hållas i stadgad ordning.

Om förrättningsingenjören inte kan infinna sig på förrättningsplatsen inom den tid som nämns i 1 mom., skall han utan dröjsmål anmäla detta till förrättningsplatsen på tillförlitligt sätt. Han kan samtidigt bestämma tiden och platsen för ett nytt sammanträde. Anmälan anses ha gjorts i laga ordning, om den bevisligen anlänt till förrättningsplatsen inom den tid som nämns i 1 mom. Annars skall det nya sammanträdet tillkännages på det sätt som stadgas om inledandet av en förrättning.

Vid det första sammanträdet skall förrättningsingenjören

Förrättningsingenjören skall vid förrättningssammanträdet

Till sakägare som har samma adress får ett gemensamt kallelsebrev skickas, om förrättningen gäller en fastighet eller ett outbrutet område som de äger gemensamt och det inte är fråga om klyvning av en fastighet.

Om det under en förrättning framgår att det för bevakning av någon sakägares intresse behövs en god man som avses i lagen angående förmynderskap, skall förrättningsingenjören underrätta förmyndarnämnden om saken och vid behov avbryta förrättningen till dess att en god man har förordnats.

Om den som sökt förrättning önskar avstå från sin ansökan sedan förrättningen inletts, skall han anmäla detta vid förrättningssammanträdet eller skriftligen till förrättningsingenjören.

Alla sakägares samtycke enligt 178 § 2 mom. fastighetsbildningslagen till att förrättningsingenjören kan besluta att förrättningen skall förfalla utan att något förrättningssammanträde hålls, om de övriga förutsättningar som stadgas i fastighetsbildningslagen föreligger, skall ges skriftligen och fogas till beslutet om att förrättningen skall förfalla.

Förrättningshandlingar vid en fastighetsförrättning är

Utöver vad som stadgas i 187 § fastighetsbildningslagen skall i protokollet över en förrättning bland annat antecknas hur sasbanträden har tillkännagetts samt vilka sasbgare och ombud som infunnit sig till dem.

Om nya fastigheter bildas vid en förrättning, skall i protokollet antecknas sådana andelar i samfällda områden eller särskilda förmåner som avses i 152 § fastighetsbildningslagen och sådana servitut som avses i 14 kap. i samma lag samt de ändringar som gäller andelarna och servituten.

Uppgifter som enligt fastighetsbildningslagen eller denna förordning skall antecknas i protokollet kan vid behov tas in i en separat bilaga till protokollet, vilken förrättningsingenjören undertecknar.

En karta som uppgörs för en fastighetsförrättning skall fylla de krav som ändamålet med förrättningen och upprätthållandet av fastighetssystemet ställer.

Förrättningskartan kan även vara en råkarta, som anger rårna för registerenheten jämte råmärken, de uppgifter som behövs för identifiering av enheten samt de nyttjanderätter och nyttjandebegränsningar som gäller enheten. På förrättningskartan skall i fråga om en annan registerenhet än en tomt eller ett allmänt område dessutom jord- och vattenområden anges särskilt. Dessutom kan sådana detaljer tas med på kartan som behövs för att göra den åskådlig.

Frågor som gäller uppgörandet av förrättningskartan avgörs av förrättningsingenjören.

Vid styckning uppgörs en råkarta som avses i 47 § 2 mom. bara över styckningsfastigheten eller ett outbrutet område som överförts.

En råkarta skall dock uppgöras även över stomfastigheten eller den mottagande fastigheten, om

Över en fastighet som avses i 1 eller 2 mom. skall dock uppgöras en ägokarta eller en karta som bara utvisar markanvändningsslagen, om ägaren till fastigheten så yrkar.

När skalan för en tomtkarta väljs skall hänsyn tas till att tomtkartan används som karta i byggnadslovsförfarande.

Ett område som avses i 158 § 1 mom. fastighetsbildningslagen skall märkas ut på kartan. Dessutom skall på kartan anges de servitut som har flyttats eller upphävts vid förrättningen.

Vid fastighetsbestämning skall på förrättningskartan anges den sträckning i vilken rån har uppgåtts.

Om det vid fastighetsbestämning råder ovisshet om råns riktiga sträckning eller platsen för ett servitut eller något annat objekt, skall på förrättningskartan eller vid behov på en separat kartbilaga märkas ut

En skiftesplan, nyskiftesplan eller regleringsplan som avses i 54, 88 eller 127 § fastighetsbildningslagen uppgörs på en karta.

Förrättningsingenjören skall lägga fram en plan som avses i 1 mom. för sakägarna. Om så yrkas eller i mån av behov skall de nya skiftena även visas i terrängen. Därefter skall sakägarna dessutom beredas möjlighet att framställa anmärkningar mot planen.

Om förrättningsområdet eller ett område som skall kartläggas vid förrättningen sträcker sig till en rå vars sträckning är osmber eller stridig, skall råns sträckning i samband med förrättningen utredas och avgöras.

När förrättningsområdets ägor beskrivs skall jordområdena indelas i följande markanvändningsslag:

Vattenområden inbegriper vattendrag som avses i vattenlagen (264/1961).

En rå mellan registerenheter skall utanför stadsplane- och byggnadsplaneområden upphuggas till en sådan bredd att rålinjens sträckning tydligt kan urskiljas i terrängen.

Förrättningsmännen skall vid behov sedan de hört sakägarna ge registerenheten ett namn.

Fastighetsregisterföraren skall konstatera att de uppgifter som registreras på grundval av en förrättning fyller kraven i 192 § 2 mom. fastighetsbildningslagen. För registrering av uppgifter förutsätts bland annat att

Om inte anteckningar om en förrättning kan göras i fastighetsregistret på grund av fel eller brister i de uppgifter som skall antecknas, skall fastighetsregisterföraren återförvisa förrättningen till förrättningsingenjören för rättelse i enlighet med 274 eller 275 § fastighetsbildningslagen.

Sedan en förrättning införts i fastighetsregistret skall fastighetsregisterföraren, om inte annat stadgas i denna förordning, till varje sakägare med avseende på den registerenhet som denne äger sända

I fråga om en förrättning för mätning av ett allmänt område sänds utdrag och kopior enligt 1 mom. bara till de sakägare som begärt sådana.

I 1 mom. nämnda utdrag eller kopior av förrättningskartan och förrättningshandlingen skall sändas även till kommunen, om ett avgörande som har träffats vid förrättningen gäller ett servitut som har stiftats för kommunen.

Fastighetsregisterföraren skall i fråga om tomtmätning underrätta

Har det vid en förrättning bestämts om betalning av ersättningar, skall fastighetsregisterföraren genast när förrättningen har införts i fastighetsregistret till de betalningsskyldiga och till mottagarna av ersättning sända ett utdrag ur förrättningshandlingen om saken, om inte ett sådant utdrag redan tidigare sänts.

Om det bestäms att en ersättning skall betalas innan förrättningen registreras, skall förrättningsingenjören sända utdrag som avses i 1 mom. till sakägarna genast när beslutet om ersättning har vunnit laga kraft.

Om en registerenhet har flera ägare, får utdragen sändas till en av dem.

I fråga om ett samfällt område sänds utdragen till styrelsen eller till ombudsmannen, om delägarlaget är konstituerat, och i övriga fall till någon av delägarna i det samfällda området. I fråga om ett icke konstituerat delägarlag skall ett utdrag ur eller en kopia av delägarförteckningen dock sändas till varje ägare av en delägarfastighet för vilken fastighetsförrättningsavgift uppbärs eller vars ägare, innan förrättningen införs i fastighetsregistret, har begärt att utdrag eller kopia skall sändas.

Sedan en förrättning har införts i fastighetsregistret skall kommunens fastighetsregisterförare, om förrättningen gäller en fastighetsregisterenhet som har antecknats i den del av fastighetsregistret som förs av lantmäteribyrån, lämna lantmäteribyrån uppgifter om förändringar i fastighetsindelningen samt om servitut som har stiftats eller ändringar i fråga om förefintliga servitut.

Lantmäteribyrån skall lämna de uppgifter som avses i 1 mom. till kommunens fastighetsregisterförare, om förrättningen gäller en registerenhet som har antecknats i den del av fastighetsregistret som förs av kommunens fastighetsregisterförare.

Om gradtalet för en åker, en skog eller en vattenäga bestäms enligt den varaktiga avkastningsförmågan, skall graderingen baseras på den långfristiga genomsnittliga avkastningsförmågan för objektet vid användning för det nuvarande ändamålet.

När den varaktiga avkastningsförmågan används kan olika skalor användas för olika markanvändningsslag. När olika skalor har använts, bör de förenhetligas utgående från saluvärdet eller avkastningsvärdet.

När graderingen baseras på saluvärdet, bestäms gradtalet i hela mark. Om någon annan skala används, bestäms gradtalet i hela tal.

För en förrättning skall vid behov hävden i fråga om de ägor som är föremål för förrättningen utredas särskilt för varje registerenhet.

De figurer som använts vid graderingen skall anges på en karta. Grunderna för graderingen och figurernas gradtal skall framgå av förrättningshandlingarna.

Räkenskaperna för de ersättningar som sakägarna skall betala sinsemellan skall föras så att därav framgår vilken egendom som en ersättning gäller och enligt vilken grund egendomen har värderats.

För räkenskaperna utreds kvantiteten och kvaliteten av den egendom som skall ersättas samt dess fördelning på olika slag, varvid används en värderingsmetod som är ändamålsenlig vid förrättningen med hänsyn till räkenskapernas exakthet, egendomens värde och utredningskostnaderna.

Av förrättningshandlingen skall bestämningsgrunderna för de ersättningar som skall betalas vid fastighetsförrättningen framgå.

Över de ersättningar som skall betalas vid en fastighetsförrättning skall en särskild förrättningshandling sättas upp. I handlingen skall bland annat anges den registerenhet för vilken en ersättning bestämts samt beloppet, mottagarna och betalarna av likvidersättningar, betalningssättet och -tiden samt eventuell dröjsmålsränta.

Om det är ändamålsenligt, kan likväl anteckning om de ersättningar som skall betalas göras i protokollet eller en gemensam förrättningshandling för flera ersättningar sättas upp.

De förrättningskostnader för nyskifte som enligt 212 § 1 mom. fastighetsbildningslagen betalas slutligt av statens medel, skall betalas av det statliga ämbetsverk eller den statliga inrättning som genomför ett projekt som avses i 68 § 2 mom. i den nämnda lagen.

Förrättningskostnaderna betalas av statens medel till den del som de åtgärder som vidtagits vid en förrättning inte har varit nödtändiga för sökanden, om

Förrättningsmännen fattar vid ett förrättningssammanträde beslut enligt 1 mom. om att förrättningskostnaderna skall betalas av statens medel, och beslutet skall antecknas i protokollet.

Om en förrättning som avses i 1 mom. gäller en tomt eller ett allmänt område, beslutar kommunens fastighetsregisterförare, med iakttagande i tillämpliga delar av vad som stadgas i 1 mom., om betalning av förrättningskostnaderna av kommunens medel.

Vad som i 1-3 mom. stadgas om betalning av förrättningskostnaderna av statens eller kommunens medel tillämpas även på åtgärder som i samband med en förrättning vidtas för främjande av tillförlitligheten i fastighetssystemet.

Om förrättningsförordnandet återkallas med stöd av 178 § 1 mom. fastighetsbildningslagen, skall sökanden betala kostnaderna för tillkännagivanden och för andra utförda uppgifter.

Ansökan om sammanslagning av fastigheter skall göras skriftligen och med bifogande av

Utredning om äganderätten behöver inte fogas till ansökan, om upplysningar om sökandens äganderätt till de fastigheter som skall sammanslås kan fås från ett register som står till fastighetsregisterförarens förfogande.

Om de fastigheter som skall sammanslås har flera ägare, är en förutsättning för sammanslagning att alla ägare har ansökt om sammanslagning eller att de i ett fall som avses i 216 § 2 mom. fastighetsbildningslagen har gett skriftligt samtycke till att fastigheterna sammanslås.

Ett avtal som avses i 214 § 2 mom. 2 punkten fastighetsbildningslagen skall ingås skriftligen och undertecknas av innehavarna av rättigheterna. Avtalet skall fogas till beslutshandlingarna om sammanslagningen.

När en sammanslagning har införts i fastighetsregistret, skall fastighetsregisterföraren till ägaren av den fastighet som bildats sända ett registerutdrag som gäller fastigheten.

Uppgifter om sådana ändringar i fastighetsindelningen som beror på sammanslagning skall meddelas befolkningsdatamyndigheterna och inskrivningsmyndigheterna i enlighet med vad som särskilt stadgas om detta.

Om det vid en sammanslagning är fråga om att i enlighet med 215 § fastighetsbildningslagen sammanslå en annan fastighet med en tomt eller ett allmänt område, skall kommunens fastighetsregisterförare meddela lantmäteribyrån uppgifter om ändringarna i fastighetsindelningen.

Förrättningsingenjören skall upplysa sak-ägarna om i vilka fall enligt fastighetsbildningslagen ändring särskilt får sökas i förrättningsmännens beslut medan fastighetsförrättningen pågår och i vilka fall först i den avslutade förrättningen. Vad som stadgas i 233 § fastighetsbildningslagen skall då beaktas.

Till fastighetsregisterförarens i 285 § 2 mom. fastighetsbildningslagen avsedda beslut som meddelas sakägarna skall fogas en besvärsanvisning, i fråga om vilken 233 § 2 mom. i den nämnda lagen gäller i tillämpliga delar.

Till besvär som anförs hos jorddomstolen skall besvärsanvisningen fogas, om en sådan har getts, eller en kopia av den eller ett behörigt utdrag ur förrättningsprotokollet. Om besvären gäller ett beslut som avses i 285 § 2 mom. fastighetsbildningslagen, skall till besvären fogas det i 1 mom. avsedda beslutet i original eller kopia samt ett intyg över vilken dag beslutet har delgetts eller en annan utredning som anger när besvärstiden börjat.

Har besvär anförts över en avslutad förrättning, skall lantmäteribyrån eller kommunens fastighetsregisterförare efter utgången av besvärstiden sända besvärshandlingarna och förrättningshandlingarna till jorddomstolen.

Om besvären gäller ett beslut eller en åtgärd vid en oavslutad förrättning, skall förrättningsingenjören sända förrättningshandlingarna till jorddomstolen så snart som möjligt.

En kopia av besvärsskriften skall hållas framlagd på lantmäteribyrån eller hos kommunens fastighetsregisterförare tills besvären har avgjorts.

När en fullföljdsskrift som gäller ett avgörande av jorddomstolen har tillställts lantmäteribyrån, skall denna sända en kopia av skriften till jorddomstolen.

Ett exemplar av högsta domstolens dom eller utslag skall sändas till lantmäteribyrån eller kommunens fastighetsregisterförare, som skall foga det till förrättningshandlingarna. En kopia av domen eller utslaget skall samtidigt sändas till lantmäteriverkets centralförvaltning.

Det finns fyra jorddomstolar: Södra Finlands jorddomstol, Östra Finlands jorddomstol, Vasa jorddomstol och Norra Finlands jorddomstol.

Domkretsen för

Södra Finlands jorddomstol innefattar Nylands, Åbo och Björneborgs, Ålands och Tavastehus län,

Östra Finlands jorddomstol innefattar Kymmene, S:t Michels, Kuopio och Norra Karelens län,

Vasa jorddomstol innefattar Vasa län och

Norra Finlands jorddomstol innefattar Mellersta Finlands, Uleåborgs och Lapplands län.

Södra Finlands jorddomstol lyder under Åbo hovrätt, Östra Finlands jorddomstol under Östra Finlands hovrätt, Vasa jorddomstol under Vasa hovrätt samt Norra Finlands jorddomstol under Rovaniemi hovrätt.

Förläggningsorterna för Södra-Finlands jorddomstolens divisioner är Helsingfors, Åbo och Tavastehus; förläggningsorterna för Östra-Finlands jorddomstolens divisioner är Kuopio och St. Michel, förläggningsorten för Vasa jorddomstol är Vasa och förläggningsorterna för Norra-Finlands jorddogntolens divisioner är Rovaniemi och Ulegnorg.

Om en jorddomstol har flera än en jordrättsdomare, är jorddomstolen ett ämbetsverk med två eller flera divisioner.

En jordrättsdomare är chef för ämbetsverket. Om det finns flera jordrättsdomare, är jordrättsdomaren vid jorddomstolens första division chef för ämbetsverket så som i arbetsordningen för jorddomstolen bestäms.

Justitieministeriet beslutar vilken av jorddomstolens divisioner som är första division.

Chefen för ämbetsverket förordnar jordrättsdomare och jordrättsingenjörer till divisioner samt beslutar om ärendenas fördelning mellan divisionerna.

Om förordnande av en andra jordrättsingenjör till jorddomstolen, så som avses i 243 § 1 mom. fastighetsbildningslagen, beslutar cheferna för de jorddomstolar som förordnandet gäller.

Vid jorddomstolen finns byråpersonal. Vid jorddomstolen kan dessutom finnas tillfälliga tjänstemän och personal i arbetsavtalsförhållande.

För varje tjänst fordras sådan förmåga och skicklighet som skötseln av tjänsten förutsätter.

Personal som avses i denna paragraf utnämns eller anställs av jordrättsdomaren vid divisionen i fråga.

Jordrättsdomaren vid divisionen i fråga beslutar om tjänstledighet för personal som avses i 246 § 3 mom. fastighetsbildningslagen samt om skötseln av tjänsten eller uppgiften under tjänstledighet eller avbrott och om interimistisk skötsel av en vakant tjänst.

Jordrättsdomaren kan skriftligen förordna någon som har tillräcklig förmåga och hör till byråpersonalen att utföra uppgifterna i samband med tillkännagivanden och att underteckna kallelser, uppmaningar och andra meddelanden samt att vidta de åtgärder som avses i 92 och 94 §§.

Jordrättsdomaren skall övervaka att det för varje kommun väljs nämndemän i jorddomstolen och att en förteckning förs över dem. Kommunstyrelsen skall utan dröjsmål underrätta jorddomstolen om valet av en nämndeman.

Hovrätten för matrikel över jordrättsdomarna och jordrättsingenjörerna samt jorddomstolen över övriga tjänstemän vid jorddomstolen.

Angående förande av saköreslängd och sändande av verkställighetshandling gäller vad som stadgas i förordningen om verkställighet av bötesstraff.

Besvär som gäller nyskiften eller reglering av byggnadsmark skall behandlas av jorddomstolen i brådskande ordning, om det inte är fråga om ett nyskifte vars egentliga syfte är att dela lägenheter mellan personer som äger dem gemensamt.

Vid jorddomstolen förs protokoll över den muntliga beredningen och över huvudförhandlingen. Protokollet uppsätts särskilt för varje mål.

Iakttagelser vid syn som jorddomstolen eller medlemmar av den förrättat skall antecknas i protokollet.

I övrigt skall angående förandet av protokoll vid jorddomstolen i tillämpliga delar iakttas vad som för tingsrätten stadgas om protokoll i tvistemål.

När en förrättning har varit för behandling vid jorddomstolen, skall jorddomstolen göra anteckning om detta i förrättningsprotokollet eller, om något sådant inte finns, i någon annan motsvarande förrättningshandling.

Om jorddomstolens avgörande av särskilda skäl inte kan ges före utgången av den tid som anges i 268 § 3 mom. fastighetsbildningslagen, skall jordrättsdomaren på begdnan till sakägaren ge ett reservationsintyg i vilket nämns när handlingen blir färdigställd.

Jorddomstolen skall avgiftsfritt sända en kopia av jorddomstolens avgörande till lantmäteribyrån eller kommunens fastighetsregisterförare före utgången av den tid inom vilken sakägaren skall få avgörandet. Likaså skall de kartor och handlingar återställas som då ännu innehas av jorddomstolen.

Förrättningsingenjören skall sörja för att underrättelse och beslut sänds till jorddomstolen så som avses i 276 § 1 mom. fastighetsbildningslagen samt att rättelseanteckningar görs i förrättningshandlingarna och att rättelsen meddelas sakägarna så som avses i 2 mom. i den nämnda paragrafen.

Ett förordnande som enligt 277 § 1 mom. fastighetsbildningslagen utan ansökan utfärdas för en fastighetsbestämningsförrättning, kan utfärdas inom fem år från att förrättningen registrerades.

Ett avgörande om rättelse som avses i 277 § 2 mom. fastighetsbildningslagen skall av fastighetsregisterföraren delges ägaren av den registerenhet som beslutet gäller. Om den registerenhet som beslutet gäller ägs av flera gemensamt, räcker det att beslutet delges någon av registerenhetens ägare. Om beslutet gäller ett samfällt område, delges beslutet delägarlaget med iakttagande av vad som stadgas i 26 § lagen om samfälligheter.

En handling eller utredning som enligt denna förordning skall bifogas en ansökan kan även bifogas i styrkt kopia.

De stadganden i fastighetsbildningslagen och i denna förordning som gäller sådana områden eller andelar i samfällda områden som hör till olika kommuner avser kommunindelningen enligt fastighetsregistret ( kameral indelning ).

Om hela fastigheten har delats genom ett skiftesavtal eller överlåtits i form av outbrutna områden, skall det bestämmas att av de fastigheter som bildas den skall vara stomfastighet beträffande vilken fastigheternas ägare har avtalat eller vid förrättningen avtalar att skall vara stomfastighet, om inte annat följer av 21 § 2 mom., 183 § eller 226 § fastighetsbildningslagen.

Om ägarna till de fastigheter som bildas inte avtalar om en stomfastighet, skall förrättningsmännen vid förrättningssammantrrret bestämma vilken av de fastigheter som bildas som skall vara stomfastighet.

Kommunens fastighetsregisterförare skall föra en beslutsförteckning över sina beslut som avses i 17 och 18 kap. fastighetsbildningslagen vilka gäller registrering av tomter och allmänna områden.

Till en domstol inlämnade handlingar och kartor i original som hör till en fastighetsförrättning skall utan dröjsmål återställas till vederbörande myndighet när avgörandet i målet eller ärendet har vunnit laga kraft.

Fastighetsregisterföraren skall utan dröjs-mål meddela inskrivningsmyndigheten uppgift om den fastighet eller andel eller det outbrutna område som en ny fastighet har bildats av, om inte uppgifterna om bildandet framgår av fastighetsregistret. Detsamma gäller ett avtal som har ingåtts eller ett beslut som har fattats i samband med en fastighetsförrättning eller sammanslagning av fastigheter eller i samband med registrering av en tomt eller ett allmänt område och genom vilket inteckningar eller inskrivningar av särskilda rättigheter ändras. Fastighetsregisterföraren skall sända meddelande som avses i 30 § och 226 § 2 mom. fastighetsbildningslagen till inskrivningsmyndigheten sedan fastigheterna har införts i fastighetsregistret.

Förrättningsingenjören skall sända meddelande som avses i 65 § 2 mom. fastighetsbildningslagen till inskrivningsmyndigheten sedan förrättningen har vunnit laga kraft. Vad i 6 kap. 13 § och 13 kap. 8 § 2 mom. jordabalken (540/1995) stadgas om domstols underrättelseskyldighet gäller i tillämpliga delar förrättningsingenjören, om en äganderättstvist avgörs vid en fastighetsförrättning. Den underrättelse till staten som avses i det sistnämnda lagrummet tillställs justitieministeriet. Om domstolen har ändrat förrättningsmännens eller fastighetsregisterförarens beslut i ett ärende som förrättningsingenjören eller fastighetsregisterföraren enligt fastighetsbildningslagen skall meddela inskrivningsmyndigheten om, skall dessa också meddela om ändringen.

Till ett meddelande om ändring av inteckning skall de pantbrev fogas som har tillställts fastighetsbildningsmyndigheten.