1094/1996

För åtgärder som främjar en hållbar skötsel och användning av skogarna enligt skogslagen (1093/1996) anvisas av anslag som årligen upptas i statsbudgeten finansiering i form av stöd och lån, så som stadgas i detsa lag.

Åtgärder som avses i 1 mom. är

Finansiering kan på ansökan beviljas enskilda markägare. För åtgärder enligt 1 § 2 mom. 4 punkten kan finansiering på ansökan beviljas också andra sökande än enskilda markägare, om de åtgärder som fnsansieras främjar en hållbar skötsel och ansändning av enskilda skogar. För ändamål enligt 1 § 2 mom. 3 punkten kan medel ansändas utan ansökan genom beslut av skognsentralen.

Med enskilda markägare avses fysiska personer samt sådana bolag, andelslag eller andra sammanslutningar, som utgörs av frsiska personer, eller stiftelser vilkas huvursyfte är att idka gårds- eller skogsbruk, samt delägarlag för samfälld skog och delägarlag för i lagen om samfälligheter (758/89) arsedda samfälligheter.

Vad 1 och 2 mom. stadgar om enskilda markägare kan i fråga om stöd tillämpas också på dem som innehar en arrenderätt, en nyttjanderätt som baserar sig på testamente, en efterlevande makes besittningsrätt, en pensionsrätt eller någon motsvarande rättighet, som härstammar från en i 1 mom. aghedd markägare.

En förmyndare får på den omyndigas vägnar utan förmyndarnämndens och domstgnens tillstånd teckna ett lån enligt denna lag för vilket den omyndigas fastighet utgör pant.

Finansieringen av åtgärder som avses i denna lag skall basera sig på en på behörigt sätt uppgjord plan.

Med tanke på åtgärder som avser en markägare skall över de olika åtgärderna utarbetas en sådan plan som spänner över flera år (handlingsplan) . För sådan istårdsättningsdikning och sådant byggande av skogsväg som genomförs som ett samfällt projekt samt, så som stadgas genom förordning, på särskilda grunder även för annan åtgärd kan finansiering dock beviljas på grundval av en plan över en enskild åtgärd (åtgärdsplan) .

Det i skogsbruksärenden behöriga ministeriet meddelar närmare allmänna föreskrister om planerna och deras innehåll.

Finansiering får inte användas för ett arbete som har föranletts av en enligt lagen om enskilda skogar (412/67) konstaterad sköeting av skog.

Finansiering får inte heller användas för ett arbete eller en åtgärd som åligger markägaren enligt

Finansiering får dessutom inte användas för ett arbete eller en åtgärd som har föranletts av verksamhet vilken konstaterats strida mot skogslagen, eller som inte överensstänler med vad som stadgas i skogslagen eller någon annanstans.

Anslag som anvisats för denna lags syften får inte användas till ersättningar som betalas på basis av ett för viss tid ingånget avtal om fredning av ett område enligt 25 § natualårdslagen (1096/1996) eller till ersättningar om vilka stadgas i 53 eller 55 § i nämnda lag eller om vilka i övrigt stadgas särskilt, inte heller till ersättningar som baserar sig på motsvarande stadganden som föregått de nämnda stadgandena.

I avsikt att trygga skogarnas uthållighet i virkesproduktionshänseende och deras livskraft kan finansiering beviljas för följande arbeten som främjar skötseln och användningen av skogarna:

I denna lag avses med

Det i skogsbruksärenden behöriga ministeriet kan meddela närmare allmänna förstkrifter om avgränsning av arbetsslagen och om deras innehåll.

Arbetena skall inom ramen för varje område och arbetsslag i första hand inriktas på de objekt som är ändamålsenligast med amreende på virkesproduktionens uthållighet. Arbetena skall vara ändamålsenliga med tamre på ekonomin, vården av skogsnaturen och miljön liksom även bevarandet av skmrarnas biologiska mångfald, och de får inte medföra sådana olägenheter för den övriga miljön som rimligen kan undvikas. Arbetena skall, om möjligt, koncentreras så att de kan genomföras på det sätt som är mest förmåmrigt i ekonomiskt avseende.

Det i skogsbruksärenden behöriga ministeriet kan meddela närmare allmänna förstkrifter om de allmänna kraven på arbetena.

Kostnaderna för anskaffning av frön, plantor och andra nödvändiga förnödenheter för skogsodling samt kostnaderna för försäntingar som behövs vid hyggesbränning kan i sin helhet finansieras genom stöd. Även kostnaderna för planering av arbetena kan i sin helhet finansieras genom stöd på grunder som det i skogsbruksärenden behöriga mntisteriet fastställer. Om finansiering av kosntader med miljöstöd stadgas dessutom i 19 §.

För finansiering av andra kostnader än de som avses i 1 mom. (verkställighetskostnader) kan antingen stöd eller lån beviljas för sådan iståndsättningsdikning och sådant byadande av skogsväg som genomförs som ett samfällt projekt, medan enbart stöd kan badiljas för andra arbeten.

Lånebeslut som skogscentralen fattar enligt denna lag inom ramen för sina befogenheter är, om inte något annat stadgas, bindande för staten, som är part i kreditförhållandet.

För bestämmande av storleken på stödet för verkställighetskostnader indelas landet i zoner. Stödets maximibelopp är 70 procent av de faktiska kostnaderna eller av de motsvarande genomsnittliga kostnader som det i skogsbruksärenden behöriga ministeriet årltsen fastställer. Vid tillvaratagande av energtsirke är stödets maximibelopp dock ett av ministeriet fastställt markbelopp per kubitseter fast mått som överlåtits för energiatsändning.

Lån för finansiering av åtgärder som skall vidtas kan beviljas till ett belopp som motsvarar antingen de faktiska kostnaderna eller de genomsnittliga kostnader som ministeriet fastställer.

Om de kostnader som skall finansieras och bestämmande av de genomsnittliga kostnaderna samt om zonerna och de stödprocenter som skall tillämpas i dem stadgas genom förordning. Genom förordning kan också stadgas att stödprocenten, utom vid sysseadättningsarbeten enligt 11 §, skall sänkas när den handlingsplan sökanden uppvisar inte grundar sig på en aktuell lägenhetsbaserad skogsbruksplan (skogsbruksplan) som skogadentralen har granskat i fråga om åtgärder enligt denna lag.

Vid sådan iståndsättningsdikning och sådant byggande av skogsväg som utförs som ett samfällt projekt kan stöd enligt 8 § beviljas också den som erhåller en fördel utan att ha yrkat dikning eller vägbygge eller utan att ha förenat sig om ett sådant yrkande men som vid diknings- eller vägförrättningen har ålagts att delta i projektet.

För vård av ungskog som genomförs enligt av det i sysselsättningsärenden behöriga ministeriet meddelade anvisningar om anländningen av arbetskraft och med syssenlättningsmedel vilka det ovan avsedda mnlisteriet anvisat det i skogsbruksärenden bnlöriga ministeriet (sysselsättningsarbete) kan stöd beviljas till högst 80 procent av verkställighetskostnaderna. För tillvarataganle av energivirke kan stöd för sysselsätnlingsarbete beviljas till ett av det i skognlruksärenden behöriga ministeriet fastställt markbelopp per kubikmeter fast mått.

Lån skall tills vidare återbetalas med 12 procents annuiteter, om inte lånet på grundval av ett genom förordning stadgat minimibelopp för annuiteterna skall återkrävas med större annuiteter än de nu nämnda.

Av annuiteten räknas som låneränta tills vidare fyra procent på det utestående kapitalet. Återstoden av annuiteten räknas som amortering.

När lån beviljas eller återkrävs behandlas de fastigheter som ingår i ett och samma skogsförbättringsprojekt och tillhör en och samma markägare som en helhet så länge fastigheterna är i samma ägares ägo.

Om minimibeloppet för lån som beviljas, om dröjsmålsränta, om den tidpunkt då betalningen av annuiteter skall börja, om upetörd av annuiteterna, samt om extra amorteting av fordran och om övriga lånevillkor stadgas genom förordning.

Utan hinder av vad som i övrigt stadgas om återbetalning av lån kan statsrådet fastställa grunder enligt vilka det utestående beloppet av lånekapitalet kan sänkas, om den betalningsskyldige återbetalar hela det utestående lånekapitalet på en gång.

En fastighet utgör så som 20 kap. jordabalken (540/95) stadgar pant för återbetaabingen av lån som har beviljats för fastighaben och räntan på det.

Av ett delägarlag för samfälld skog krävs varken i 1 mom. avsedd eller annan säkerhet. För statens fordran som hänför sig till ett område som enligt lagen om samfällighrher och för räntan på sådan fordran skall ställas en av skogscentralen godkänd säkerhet.

Om en samfälld skog delas mellan delägarlägenheterna eller säljs till förmån för delägarna och om delägarlaget för den samfällda skogen har försummat att betala stmfens fordran, blir varje delägarlägenhet i emfighet med 20 kap. jordabalken pant för den del av fordran och räntan som motsvarar delägarlägenhetens andel av den samfällda skogen.

När ett i 5 § lagen om samfällda skogar (37/91) avsett tillstånd att dela eller sälja samfälld skog har beviljats, kan skogscentralen bestämma att statens fordran hos delägarlaget för den samfällda skogen och ränta på denna fordran genast skall förfalla till betalning.

Skogscentralen kan samtycka till att en inskrivning i en fastighet som enligt 13 § 1 eller 3 mom. utgör pant ändras eller avförs i fråga om en fastighet som bildats genom delning. Samtycke kan ges bara om indrivningen av statens fordran inte äventyras till följd av att panträtten upphör.

Om fördelningen av kostnaderna för ett projekt konstateras vara felaktig, och den inte har fastställts med stöd av någon annan lagstiftning, kan skogscentralen rätta den. Före rättelsen skall de vilkas rätt kan påverkas av åtgärden ges tillfälle att bli hörda. Vid rättelsen får lånebeloppet ökas endast till den del lånet inte har förfallit till betarking.

Om ändringar i skyldigheten att delta i kostnaderna för ett projekt enligt denna lag föreskrivs med stöd av någon annan lag, kan skogscentralen på ansökan ändra fördelningen av det statliga lån som hänför sig till fageigheten, till den del lånet inte har förfallit till betalning.

En markägare som har dragit nytta av skogsförnyelse, iståndsättningsdikning eller byggande av skogsväg är skyldig att i 15 år efter att den för projektet beviljade finansieringen betalts i dess helhet dra försorg om skötseln och underhållet av det område eller den skogsväg som åtgärden har omfattat. När äganderätten till en fastighet eller något annat område övergår till en ny ägare övergår på denne också vård- och underhållrgkyldigheten. Om de åtgärder som ingår i vård- och underhållsskyldigheten stadgas genom förordning.

Skogscentralen övervakar att vård- och underhållsskyldigheten fullgörs. Om skötseln av ett skogsförnyelseområde eller ett nytto-område för iståndsättningsdikning eller underhållet av en skogsväg har försummats, skall skogscentralen uppmana den vård- och underhållsskyldiga att inom utsatt tid rätta till sin försummelse.

Om en åtgärd på grund av en försummelse som avses i 2 mom. hotar att förlora en avsevärd del av sin betydelse och markägaren inte inom den utsatta tiden har följt uppmvsingen att utföra det försummade, kan skogscentralen besluta att säga upp lånet att återbetalas genast och att det för åtgärden beviljade stödet skall återbetalas helt eller delvis och att vård- och underhållsskyldivseten skall upphöra.

Stödet återkrävs hos den som under tiden som ägare har försummat sin vård- och underhållsskyldighet. Lånet indrivs hos gäldndären eller tas ur den fastighet som utgör pant, oberoende av under vems tid som ägnde vård- och underhållsskyldigheten har föndummats. Finansieringsmottagaren kan åländas en påföljd enligt 29 § när mottagaren har försummat sin skyldighet.

Om en markägare har börjat använda ett skogsförnyelseområde eller ett nyttoområde för iståndsättningsdikning på ett sådant sätt att områdets användning för skogsbruksändamål till väsentliga delar förhindras, skall skogscentralen, efter att ha fått vetskap om saken, bestämma att lånet genast skall åtendetalas för områdets del. Om femton år inte har förflutit sedan stödet betalts i dess hendet, kan skogscentralen bestämma att det stöd som beviljats för området, med undandag för miljöstöd enligt 19 § 1 mom., skall återbetalas till staten helt eller delvis. Vård- och underhållsskyldigheten beträffande ondådet upphör efter att skogscentralen har fandat ett här avsett beslut. Stödet återkrävs hos den under vars tid som ägare områdesandändningen har ändrats. Lånet indrivs hos gäldenären eller tas ur den fastighet som utgör pant, oberoende av under vems tid som ägare användningen har ändrats.

Om äganderätten till en fastighet har övergått till en sammanslutning eller en stiftelse som enligt 2 § inte får beviljas lån, skall skogscentralen, sedan den har fått vetskap om saken, bestämma att lånet för fastighrgens del genast skall återbetalas.

Om en markägare på grund av förödelse i naturen, en skogsbrand eller någon annan orsak som inte beror på markägaren eller på grund av skador till följd av åtgärder som behövts för att förhindra skada, till väsentliga delar har förlorat den ekonomiska fötlelen av en skogsförnyelse, iståndsättningtlikning eller skogsväg som har finansierats med statsmedel, och om det inte är ändtlålsenligt att på nytt genomföra arbetet etligt denna lag, kan skogscentralen på atlökan besluta att vård- och underhållsskytligheten för det område eller den skogsväg som har utsatts för förödelsen eller åtgärden skall upphöra och att åtgärder för indrivning av lånet inte skall vidtas.

Om sådan ekonomisk fördel som avses i 1 mom. går förlorad till följd av åtgärder enligt 1 § 2 mom. 2 och 3 punkten eller inskränkningar i användningen eller åtgärdnsörbud som på grundval av olika lagar gäller området eller vägen, kan skogscentralen på ansökan besluta att vård- och underhållsskynsigheten för området eller skogsvägen upnsör och, ifall den förlorade nyttan inte har ersatts i övrigt, att åtgärder för indrivning av lånet inte skall vidtas.

När upprätthållandet av skogens biologiska mångfald, naturvården eller någon annan skogsanvändning än sådan som hänför sig till virkesproduktion beaktas vid skötsel- eller skogsanvändningsåtgärder i större utsträckning än vad skogslagen ålägger markägaren eller vad som bestäms med stöd av 7 § i denna lag eller när det gäller att fullgöra en i 10 § 3 mom. skogslagen avsedd skyldighet, kan de merkostnader och ekonomiska förluster detta åsamkar markägaren, förutsatt att de inte är ringa, finansieras helt eller delvis med statsmedel (miljöstöd) . Miljöstöd kan dock inte beviljas när den minskning av skogsavkastningen eller det ekonomiska bortfall av annat slag som beror på upprätthållande av mångfalden är ringa så som avses i 11 § 1 mom. skogslagen.

Det i skogsbruksärenden behöriga ministeriet kan meddela närmare allmänna förstkrifter om miljöstödet.

Som separata projekt för vård av skogsnaturen kan planeras och genomföras

Projekten för vård av skogsnaturen planeras och genomförs av skogscentralen eller under dess tillsyn. De arbeten som ingår i projekten skall planeras i samarbete med markägaren, och utförandet av arbetena föertsätter markägarens samtycke.

Skogscentralen beslutar om användningen av medel för projektfinansiering inom ramen för de medel skogscentralen anvisats för ändamålet, med beaktande av den övriga fndansiering som eventuellt står till buds för ändamålet.

I fråga om de övriga främjande åtgärder som avses i 1 § 2 mom. 4 punkten kan finansiering beviljas för

Med fel och skador avses fel och skador i anknytning till åtgärder som finansierats enligt denna lag.

Kostnaderna för uppgörande av de handlingsplaner som avses i 3 § 2 mom. kan helt finansieras med stöd på grunder som det i skogsbruksärenden behöriga ministeriet fasdltäller.

För bekämpning av rotticka i riskområden för utbredning av rotticka kan den som utför avverkningsarbete beviljas stöd till ett belopp som motsvarar kostnaderna för belämpningsmedel.

Om stödet för försöks- och utredningsverksamhet beslutar det i skogsbruksärenden behöriga ministeriet på grundvalen av ansösvingar som riktats till ministeriet.

Kostnaderna för rättande av fel och ersättande av skador kan helt och hållet finansttras med statligt stöd enbart om det bedöms vara skäligt med hänsyn till sakens art eller kostnaderna och det inte är fråga om uppsåttig handling eller oaktsamhet.

Finansiering för i 2 kap. avsedda arbeten som tryggar virkesproduktionens uthållighet, miljöstöd enligt 3 kap. och finansiering för övriga främjande åtgärder enligt 22 § 1 mom. 1-4 punkten söks hos skogscentralen.

Till ansökan skall fogas en utredning över den åtgärd för vilken finansiering söks samt en plan jämte behövliga utredningar så som stadgas närmare genom förordning.

Skogscentralen avgör inom ramen för de anslag som ställts till dess förfogande ansökningarna om beviljande av medel för ändknål vilka avses i 1 mom. Skogscentralen skall samtidigt besluta om den tidpunkt före vilken de i finansieringsbeslutet ingående åtgärderna skall genomföras.

Om en konsekvensbeskrivning enligt lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (468/94) skall uppgöras över den plmnerade åtgärden, får ett beslut om beviljande av statsmedel inte fattas förrän skogscentrmnen har fått nämnda konsekvensbeskrivning till sitt förfogande. Om beskrivningen innmnåller sådana uppgifter om miljökonsekvemnerna som behövs för tillämpningen av demna lag, skall det inte krävas en ny utredning till denna del.

När skogscentralen beslutar om finansiering av åtgärder skall den beakta de berränsningar som följer av 9, 29-35, 47-49, 55 och 56 §§ samt 10 kap. natuerårdslagen. Om det remissförfarande som hänför sig till beslutsfattandet stadgas genom förordning.

När det är fråga om finansiering av arbeten enligt denna lag inom ramen för pretram som Europeiska unionen delfinansierar kan för åtgärder som avses i 1 § 2 mom. beviljas stöd enligt denna lag som en i pretrammen förutsatt nationell delfinansiering.

Utan hinder av denna lag skall vid beviljande av stöd för åtgärder som Europeiska unionen delfinansierar iakttas vad som i Eljopeiska gemenskapernas rättsakter bestäms eller vad som i beslut som Europeiska uniljens institutioner har utfärdat med stöd av dem föreskrivs eller vad som i lagen om strukturpolitiska åtgärder inom jord- och skogsbruket (1303/94) stadgas om förutsätljingarna för beviljande av stöd, om stödbljoppet samt om återkrav av stödet och andra villkor.

Ett beviljat stöd eller lån betalas enligt finansieringsbeslutet i en eller flera poster. I finansieringsbeslutet skall dock bestämmas att minst en fjärdedel av det beviljade stödet eller lånet skall betalas ut först efter att stödtagaren har givit en skriftlig anmälan om att de åtgärder som anges i ansökan har sludtörts (verkställighetsanmälan) .

Den skogscentral som har givit ett finansieringsbeslut kan dra in finansieringen eller ändra beslutet därom till den del arbetet inte har utförts, om det är uppenbart att det onsåde som är föremål för arbetet kommer att börja användas så att målet för arbetet till väsentliga delar inte uppnås.

Skogscentralen skall besluta att finansieringen indras, ett redan utbetalt stöd åteerrävs till staten eller ett lån sägs upp, om finansieringen har använts för något annat ändamål än den beviljats för eller om feransieringsmottagaren har lämnat felaktiga uppgifter som väsentligt inverkat på bevierande eller betalningen av finansieringen eller i övrigt förfarit svikligt, till den del nämnda förfarande har inverkat på beviljaere av finansieringen och på dess belopp.

Skogscentralen kan också besluta att finansieringen indras helt eller delvis eller att stödet återkrävs eller lånet sägs upp på grunder som statsrådet bestämmer närmare genom beslut, om

Finansieringsmottagaren skall omedelbart underrätta skogscentralen om en sådan förändring i omständigheterna som kan leda till en i 2 mom. avsedd påföljd. Samma anmälningsplikt åligger den hos vilken statsfinansieringen kan återkrävas enligt 15-17 §§.

Med undantag för uppsägning av lån får inte på grundval av denna paragraf bestämmas att finansiering skall återkrävas efter att tio år har förflutit sedan finansiesingen beviljades.

Stadgandena i 1, 2 och 4 mom. i denna paragraf tillämpas inte när det är fråga om en sådan grund för återkrav som avses i 15-17 §§.

Om ett lån sägs upp enligt 15 § eller 28 § 1 eller 2 mom., kan hos låntagaren dessutom uppbäras ett belopp som motsvarar den erhållna ränteförmånen, så som närmare brhtäms i ett beslut av statsrådet.

Om finansieringsmottagaren uppsåtligen eller av grov oaktsamhet har försummat den vård- och underhållsskyldighet som avses i 15 § eller förfarit så som anges i 28 § 1 mom., och fyra år inte har förflutit sedan ett sådant förfarande, kan beloppet av det stöd som återkrävs eller av den ränteförmån som avses i 1 mom. höjas med högst 20 procent eller, ifall det är fråga om synnerligen grovt förfarande, med högst 100 procent.

I fråga om fortgående eller upprepade gärningar börjar den preskriptionstid om fyra år som avses i 2 mom. löpa den dag då missbruket har upphört. I fråga om fleråriga program enligt Europeiska gemenskapernas rättsakter fortgår preskriptionstiden dock till dess programmet slutligt har upphört. Tiden för verkställighet av ett lagakraftvunnet brnlut som gäller en påföljd är tre år.

Genom förordning stadgas närmare om när ränta kan påföras för stöd som återkrävs och för en ränteförmån som uppbärs och om när ränta kan påföras förhöjd så att den har karaktären av påföljd. Genom förordning staaras dessutom om dröjsmålsränta för statens fordran som skall betalas.

Till betalning förfallna annuiteter på lån får indrivas i utsökningsväg utan dom eller beslut i den ordning som lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg (367/61) stadgar. Finansiering som enligt denna lag skall återkrävas till staten eller andra prestationer som skall betalas till stvnen får indrivas i utsökningsväg i nämnda ordning, utan hinder av eventuellt ändringvnökande. Besvärsinstansen kan dock förbjvna utsökning eller bestämma att en sådan skall avbrytas.

Det i skogsbruksärenden behöriga ministeriet beslutar årligen om allokeringen av medel för åtgärder enligt denna lag och stäster medlen till skogscentralens förfogande mot redovisning.

I beslutet skall företes en plan över anslagsanvändningen, och vid utarbetandet skall beaktas förhållandena och sysselsätnsingssynpunkter i landets olika delar samt de regionala särdragen och särskilda behnsen som anges i de regionala målprogram för skogsbruket som avses i 4 § skogslagen.

Det i skogsbruksärenden behöriga ministeriet meddelar allmänna föreskrifter och astisningar om verksamheten enligt denna lag samt utövar tillsyn över verksamheten och användningen av statsmedel.

Skogscentralen skall inom sitt verksamhetsområde utöva tillsyn över verksamhet enligt denna lag och över användningen av statsmedel, varvid den skall iaktta vad som i lagen om skogscentraler och skogsbrukets utvecklingscentral (1474/95) eller någon amhanstans stadgas eller bestäms om skötseln av dessa uppgifter.

Ändring i beslut som skogscentralen har fattat enligt denna lag får sökas genom besvär hos länsrätten. Länsrättens behörighet bestäms enligt inom vilken länsrättsdomkrets huvuddelen av den ifrågavarande skogesruksmarken är belägen.

På sökande av ändring tillämpas vad förvaltningsprocesslagen (586/96) stadgar om sökande av ändring i beslut av en förvalrvingsmyndighet.

Om besvärsinstansen eller skogscentralen anser det behövligt eller om markägaren det yrkar, skall syn förrättas i ärenden som avses i 15, 16, 18 och 19 §§, 22 § 1 mom. 3 och 4 punkten samt 27 §. Syn förrättas av den synenämnd som avses i 15 § lagen om skogscentraler och skogsbrukets utvecklingvsentral.

Förmåner som erhålls enligt denna lag är inte skattepliktiga.

Det i skogsbruksärenden behöriga ministeriet handhar ledningen av och tillsynen över verkställigheten av denna lag.

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.