389/1995

Ett försäkringsbolag som bedriver livförsäkringsrörelse ( livförsäkringsbolag ) får inte bedriva annan försäkringsrörelse än livförsäkring och i 3 mom. avsedd skadeförsäkring som hör till skadeförsäkringsklasserna 1 och 2 samt återförsäkring av sådan skadeförsäkring och livförsäkring. Ett livförsäkringsbolag skall hålla den skadeförsäkringsrörelse som det bedriver skild från livförsäkringsrörelsen. Ett försäkringsbolag som bedriver skadeförsäkringsrörelse ( skadeförsäkringsbolag ) får inte bedriva annan försäkringsrörelse än skadeförsäkring. Ett försäkringsbolag som bedriver endast sådan skadeförsäkring som hör till skadeförsäkringsklasserna 1 och 2 enligt 3 mom. samt återförsäkring av sådan skadeförsäkring får dock samtidigt bedriva livförsäkring samt återförsäkring av livförsäkring. Efter att ett sådant bolag har börjat bedriva livförsäkringsrörelse skall på bolaget tillämpas vad denna lag stadgar om livförsäkringsbolag.

Med livförsäkring avses verksamhet som hör till de livförsäkringsklasserna som avses i rådets första direktiv om samordning av lagar, och andra författningar angående rätten att starta och driva direkt livförsäkringsrörelse (79/267/EEG). Med skadeförsäkring avses verksamhet som hör till skadeförsäkringsklasserna i rådets första direktiv om samordning av lagar och andra författningar om rätten att starta och driva verksamhet med annan direkt försäkring än livförsäkring (73/239/EEG) samt återförsäkring. Social- och hälsovårdsministeriet meddelar närmare föreskrifter om försäkringsklasserna.

Ett försäkringsbolag får utan social- och hälsovårdsministeriets tillstånd inneha aktiemajoriteten eller majoriteten av röstetalet för samtliga aktier i ett aktiebolag som bedriver annan rörelse än försäkringsrörelse, om bolagets verksamhet kan anses ansluta sig till försäkringsrörelsen eller bolaget är ett bostads- eller fastighetsbolag eller ett sådant kreditinstitut, finansiellt institut eller fondbolag som står under offentlig övervakning. Ett försäkringsbolag som bedriver lagstadgad pensionsförsäkring får emellertid inte utan social- och hälsovårdsministeriets tillstånd inneha aktiemajoriteten eller majoriteten av röstetalet för samtliga aktier i ett sådant kreditinstitut, finansiellt institut eller fondbolag som står under offentlig övervakning. Vad som ovan stadgas om aktiemajoriteten och röstetalet för aktier i ett aktiebolag tillämpas även på motsvarande bestämmanderätt i en annan sammanslutning. Har försäkringsbolaget mer än hälften av det röstetal som aktierna medför i ett sådant aktiebolag eller motsvarande bestämmanderätt i en sådan annan sammanslutning som bedriver annan rörelse än försäkringsrörelse, används om nämnda aktiebolag eller sammanslutning i denna lag benämningen sidobolag.

Hör ett försäkringsbolag till en försäkringsbolagskoncern, beaktas även de aktier och den bestämmanderätt som innehas av de övriga bolagen inom koncernen, när den begränsning som stadgas i 4 mom. tillämpas på försäkringsbolaget. På motsvarande sätt beaktas de aktier och den bestämmanderätt som innehas av försäkringsbolagets sidobolag eller av en pensionsstiftelse eller pensionskassa som grundats av eller som finns i samband med försäkringsbolaget, ett bolag som hör till försäkringsbolagskoncernen eller försäkringsbolagets sidobolag. Dessutom beaktas de aktier och den bestämmanderätt som innehas av sådana övriga försäkringsbolag vilkas aktie- eller garantikapital till minst 20 procent ägs av försäkringsbolaget eller sådana bolag som hör till försäkringsbolagskoncernen och innehavet motsvarar minst 20 procent av det röstetal som bolagets samtliga aktier eller garantiandelar medför. Om försäkringsbolaget i betydande omfattning har gemensam ledning och förvaltning med ett annat försäkringsbolag och om verksamheten dessutom har ordnats gemensamt med det andra försäkringsbolaget, kan social- och hälsovårdsministeriet föreskriva att även de aktier och den bestämmanderätt som innehas av detta andra försäkringsbolag skall beaktas när den begränsning som stadgas i 4 mom. tillämpas på försäkringsbolaget.

På försäkringsbolag som bedriver lagstadgad pensionsförsäkring tillämpas dock inte 2 kap. 2 § 1-3 och 5 mom., 4 § 1 mom. 3 punkten, 5 § 1, 2 och 5 mom., 2 a och 13 kap., 14 kap. 1 § 2 mom., 4 § 2 och 3 mom., 16 kap. 3 § 4 och 5 mom. samt 5 a-5 c §§ i denna lag.

Vad 2 kap. 5 a § och 14 kap. 5 a § stadgarom social- och hälsovårdsministeriet gäller i tillämpliga delar statsrådet när det är fråga om försäkringsbolag som bedriver lagstadgad pensionsförsäkring.

För det försäkringsbolag som skall bildas skall hos social- och hälsovårdsministeriet ansökas om koncession. Koncession beviljas för bestämda försäkringsklasser och klassgrupper. Koncessionen kan på sökandens begäran begränsas till att gälla endast en del av en försäkringsklass.

Koncessionen gäller inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och på sökandens begäran också utanför samarbetsområdet. Koncessionen ger rätt att bedriva försäkringsrörelse inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet med stöd av etableringsrätten och rätten att fritt tillhandahålla tjänster.

Genom förordning kan stadgas att koncession att bedriva skadeförsäkringsverksamhet inte så som avses i 2 mom. andra meningen är i kraft i en sådan stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ( EES-stat ), och där tillsynen över utländska EES-försäkringsbolag som bedriver skadeförsäkringsverksamhet inom denna stats territorium inte grundar sig på rådets direktiv 92/49/EEG om samordning av lagar och andra författningar som avser annan direkt försäkring än livförsäkring samt om ändring av direktiv 73/239/EEG och 88/357/EEG. Med EES-försäkringsbolag avses ett sådant försäkringsbolag som har sin hemort i en EES-stat.

Till ansökan om koncession skall fogas en plan för den tilltänkta verksamheten ( verksamhetsplan ) samt en utredning över bolagets tilltänkta styrelsemedlemmar, verkställande direktör och de aktieägare som skall lämna en sådan anmälan som avses i 3 kap. 3 § samt om deras innehav. Social- och hälsovårdsministeriet meddelar närmare föreskrifter om verksamhetsplanen.

Ett försäkringsbolag skall hos social- och hälsovårdsministeriet ansöka om utvidgning av koncessionen, om bolaget ämnar utvidga sin verksamhet till sådana försäkringsklasser eller klassgrupper som inte nämns i den gällande koncessionen eller om ett försäkringsbolag som har beviljats koncession inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ämnar bedriva försäkringsrörelse utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Till anmälan skall fogas den verksamhetsplan som nämns i 4 mom.

Då försäkringsbolag har fusionerats tillkommer de koncessioner de fusionerade bolagen hade det övertagande bolaget eller i 16 kap. 2 § avsedda bolag som skall bildas, om inte social- och hälsovårdsministeriet av särskilda skäl bestämmer något annat.

Fastställelse av försäkringsbolagets bolagsordning och ändringar i den skall sökas hos social- och hälsovårdsministeriet.

Koncession skall beviljas om det på grundval av erhållen utredning om den tilltänkta försäkringsrörelsen och de delägare i försäkringsbolaget som avses i 2 § 4 mom. i detta kapitel kan anses att försäkringsbolaget i sin verksamhet följer sunda och försiktiga affärsprinciper, om försäkringsbolagets ledning uppfyller de krav som ställs på den i 7 kap. 3 § 2 mom. och om försäkringsbolagets aktiekapital eller garantikapital och grundfond sammanlagt ( grundkapital ) uppgår till minst följande belopp:

Om koncession för försäkringsbolag som bedriver lagstadgad pensionsförsäkring stadgas i lagen om pension för arbetstagare (395/61) och om koncession för bedrivande av lagstadgad olycksfallsförsäkring stadgas i lagen om olycksfallsförsäkring (608/48).

Social- och hälsovårdsministeriet skall inom sex månader efter att ansökningen anhängiggjorts och de för avgörandet av ärendet behövliga handlingarna och utredningarna har ingivits besluta om koncession skall beviljas eller förvägras.

Om ett beslut inte har givits inom den i 1 mom. utsatta tiden, kan sökanden anföra besvär. Besvären anses då gälla ett avslagsbeslut med anledning av ansökan. Sådana besvär kan anföras tills ett beslut med anledning av ansökan har givits. Social- och hälsovårdsministeriet skall underrätta besvärsinstansen om att beslut har givits. I fråga om anförande och behandling av besvär som avses i detta moment gäller i övrigt i tillämpliga delar lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden (154/ 50).

Bolaget är bildat, såvida beslutet om bildande vid konstituerande stämma, som hållits inom den tid som nämns i 9 § 1 mom., har understötts av flertalet av de av tecknarna avgivna rösterna och minst två tredjedelar av de vid stämman företrädda garantiandelarna eller aktierna eller, i det fall som nämns i 9 § 2 mom., av två tredjedelar av stiftarna, och om vid konstituerande stämman kan visas

På direkt försäkringsverksamhet som med stöd av etableringsrätten bedrivs i en annan EES-stat än Finland tillämpas 2-7 §§ i detta kapitel.

Utan hinder av 1 mom. skall dock på sådan verksamhet enligt 1 mom. som skadeförsäkringsbolag bedriver i stater som avses i 2 kap. 2 § 3 mom. tillämpas stadgandena i 2 och 16 §§.

Med bedrivande av direkt försäkringsverksamhet med stöd av etableringsrätten avses i denna lag inrättande av ett fast driftställe ( representation ) i en annan EES-stat än Finland.

Med representation avses utöver agenturer och filialer också ett kontor, som förestås av bolagets egen personal, och en person som bedriver självständig verksamhet och har en stående fullmakt att företräda bolaget på samma sätt som en agentur.

Innan ett försäkringsbolag inrättar en representation skall den göra anmälan om detta till social- och hälsovårdsministeriet.

Till den anmälan som avses i 1 mom. skall fogas följande uppgifter:

Social- och hälsovårdsministeriet skall inom tre månader från mottagandet av försäkringsbolagets anmälan samt all utredning som avses i 3 § sända de erhållna uppgifterna till de myndigheter som utövar tillsyn över försäkringsverksamheten i den stat där representationen är tilltänkt att bli belägen och underrätta försäkringsbolaget om att uppgifterna har sänts.

Ministeriet skall till den information som sänds foga ett intyg över att försäkringsbolaget med beaktande av den tilltänkta verksamheten uppfyller kraven på verksamhetskapital enligt 11 kap.

Om uppgifterna inte har sänts inom den tid som stadgas i 1 mom. kan försäkringsbolaget anföra besvär. Besvären anses då gälla ministeriets avslagsbeslut. Sådana besvär kan anföras tills ministeriet har fattat ett beslut om överlämnande av informationen. Ministeriet skall underrätta besvärsinstansen om att beslutet har givits. I fråga om anförande och behandling av besvär som avses i detta moment gäller i övrigt i tillämpliga delar lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden.

Social- och hälsovårdsministeriet kan vägra att sända uppgifter om ministeriet har anledning att ifrågasätta att försäkringsbolagets solvens är tillräcklig eller att dess förvaltning har organiserats på ett behörigt sätt, eller att försäkringsbolagets ledning eller representationens generalagent uppfyller kraven enligt 7 kap. 3 § 2 mom. Representationen kan inte grundas om ministeriet har vägrat att överlämna uppgifterna.

Representationen får inleda sin verksamhet när försäkringsbolaget genom förmedling av social- och hälsovårdsministeriet har fått svar från de myndigheter som utövar tillsyn över försäkringsverksamheten i den stat där representationen kommer att vara belägen på de uppgifter som sänts till dem, dock senast två månader efter att social- och hälsovårdsministeriet har underrättat försäkringsbolaget om att informationen har sänts.

Försäkringsbolaget skall skriftligen anmäla ändringar av uppgifterna i de utredningar som avses i 3 § 2 mom. b-d punkten till social- och hälsovårdsministeriet samt till de behöriga myndigheterna som utövar tillsyn över försäkringsverksamheten i den stat där representationen är belägen minst en månad innan ändringen företas. Härvid skall i tillämpliga delar iakttas det förfarande som stadgas i 4-6 §§.

På fritt tillhandahållande av försäkringstjänster som ett försäkringsbolag bedriver i en annan EES-stat än Finland tillämpas stadgandena i 9-15 §§ i detta kapitel.

Utan hinder av 1 mom. skall dock på sådan direkt försäkringsverksamhet enligt 1 mom. som ett skadeförsäkringsbolag bedriver i stater som avses i 2 kap. 2 § 3 mom. tillämpas stadgandena i 9, 10 och 18 §§.

Med fritt tillhandahållande av försäkringstjänster avses att ett försäkringsbolag från en annan stat än den stat i vilken tjänsterna tillhandahålls ingår

Risken skall anses vara belägen i den stat där tjänsterna tillhandahålls, om det är fråga om

I andra fall än de som nämns i 1 mom. anses risken vara belägen i den stat där tjänsterna tillhandahålls, om försäkringstagaren är varaktigt bosatt där, eller, när försäkringstagaren är en juridisk person, om försäkringstagaren där har det driftställe som försäkringen gäller.

Om ett försäkringsbolag ämnar bedriva fritt tillhandahållande av försäkringstjänster i en eller flera EES-stater skall det innan det inleder verksamheten anmäla detta till social- och hälsovårdsministeriet.

Till anmälan skall fogas en utredning över de risker den tilltänkta verksamheten gäller och en beräkning för det intyg som avses i 12 § 2 mom.

Social- och hälsovårdsministeriet skall inom en månad från mottagandet av den anmälan som avses i 11 § underrätta den myndighet som utövar tillsyn över försäkringsverksamheten i den stat där bolaget har för avsikt att fritt tillhandahålla försäkringstjänster om försäkringsbolagets anmälan och informera försäkringsbolaget om att uppgifterna har sänts.

Till uppgifterna skall ministeriet foga ett intyg om att försäkringsbolaget, med beaktande av den tilltänkta verksamheten, uppfyller kraven på verksamhetskapital enligt 11 kap., en utredning inom vilka försäkringsklasser försäkringsbolaget har rätt att bedriva verksamhet samt en utredning om de risker den tilltänkta verksamheten gäller.

Om ministeriet inte har sänt uppgifterna inom den tid som anges i 1 mom. kan sökanden anföra besvär enligt 4 § 3 mom.

Social- och hälsovårdsministeriet kan vägra att sända uppgifter om det har skäl att ifrågasätta att försäkringsbolagets solvens är tillräcklig, att dess förvaltning har organiserats på ett behörigt sätt eller att försäkringsbolagets ledning uppfyller kraven enligt 7 kap. 3 § 2 mom.

Fritt tillhandahållande av tjänster kan inte inledas om ministeriet har vägrat att sända uppgifter.

Försäkringsbolaget får fritt börja tillhandahålla tjänster då det har fått social- och hälsovårdsministeriets meddelande om att uppgifterna har sänts till den myndighet som avses i 12 § 1 mom.

När de uppgifter som avses i 11 § ändras, skall det förfarande som stadgas i 11-14 §§ tillämpas.

Ett försäkringsbolag som ämnar grunda en representation i en stat som inte hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, eller ett skadeförsäkringsbolag som ämnar grunda en representation i en sådan EES-stat som avses i 2 kap. 2 § 3 mom., skall före inrättande av representationen anmäla detta till social- och hälsovårdsministeriet. I fråga om de uppgifter som skall fogas till anmälan gäller i tillämpliga delar 3 §.

Social- och hälsovårdsministeriet kan inom tre månader efter att den har fått den anmälan som avses i 1 mom. förbjuda inrättande av representationen, om ministeriet har anledning att ifrågasätta att försäkringsbolagets solvens är tillräcklig, att dess förvaltning organiserats på behörigt sätt eller att försäkringsbolagets ledning eller representationens generalagent uppfyller kraven enligt 7 kap. 3 § 2 mom.

Om ett utländskt försäkringsföretag har blivit dotterföretag till ett försäkringsbolag, skall försäkringsbolaget underrätta social- och hälsovårdsministeriet om detta inom tre månader.

Om ett försäkringsbolag ämnar bedriva fritt tillhandahållande av försäkringstjänster i sådana EES-stater som avses i 2 kap. 2 § 3 mom., skall det innan det inleder verksamheten anmäla detta till social- och hälsovårdsministeriet och till anmälan foga en verksamhetsplan. Social- och hälsovårdsministeriet meddelar närmare föreskrifter om verksamhetsplanen.

Den som direkt eller indirekt ämnar förvärva aktier eller garantiandelar i ett försäkringsbolag skall anmäla detta på förhand till social- och hälsovårdsministeriet, om han på grund av förvärvet kommer att inneha minst 10 procent av försäkringsbolagets aktie- eller garantikapital eller ett innehav som motsvarar 10 procent av röstetalet för samtliga aktier eller garantiandelar eller som annars berättigar till att använda därmed jämförbart eller annars betydande inflytande i försäkringsbolagets förvaltning.

Om avsikten är att öka ett innehav som avses i 1 mom. så att det på grund av förvärvet kommer att uppgå till minst 20, 33 eller 50 procent av försäkringsbolagets aktie- eller garantikapital eller så att innehavet kommer att medföra en lika stor andel av det röstetal som alla aktier eller garantiandelar medför eller så att försäkringsbolaget blir ett dotterföretag, skall också detta förvärv anmälas på förhand till social- och hälsovårdsministeriet.

I anmälan skall ges tillräckliga uppgifter om anmälaren och det tilltänkta förvärvet, om anmälarens ekonomiska ställning och tidigare innehav i försäkringsbolaget samt om de avtals- och finansieringsarrangemang som gäller aktierna eller garantiandelarna. Anmälaren skall på begäran av ministeriet ge de tilläggsupplysningar som ministeriet kräver.

En anmälan som avses i 1 eller 2 mom. skall göras också i det fall att det i innehavet ingående antalet aktier eller garantiandelar i försäkringsbolaget sjunker under någon av de gränser för innehav som stadgas i 1 eller 2 mom. eller om försäkringsbolaget upphör att vara ett dotterföretag till den anmälningspliktiga.

Om en anmälare som avses i 1 eller 2 mom. är ett aktiebolag eller ett därmed jämförbart utländskt bolag eller ett ömsesidigt försäkringsbolag, beaktas vid tillämpningen av de gränser för innehav om vilka stadgas i 1 och 2 mom. även innehaven hos andra bolag som hör till samma koncern som detta bolag och likaså innehaven hos en pensionsstiftelse eller pensionskassa som har grundats av dessa bolag eller som verkar i samband med dem. Vid tillämpningen av denna paragraf jämställs med en koncern de som sinsemellan står i ett sådant beroendeförhållande som kan jämföras med en koncern. Om anmälaren är ett annat försäkringsbolag och detta bolag hör till en av social- och hälsovårdsministeriet bestämd samarbetsgrupp som avses i 1 kap. 3 § 5 mom., beaktas vid tillämpning av gränserna för innehav även innehaven hos de andra bolag som hör till samarbetsgruppen.

Social- och hälsovårdsministeriet kan inom tre månader efter det att den anmälan som avses i 3 § 1 eller 2 mom. jämte behövliga utredningar har inlämnats till ministeriet förbjuda aktie- eller garantiandelsförvärvet, om innehavet anses äventyra en sund utveckling av försäkringsväsendet. Ministeriet har rätt att för innehavet ställa de villkor som ministeriet anser nödvändiga för tryggande av en sund utveckling av försäkringsväsendet.

Anses det efter ett förvärv av aktier eller garantiandelar att ett innehav som överskrider någon av de gränser som stadgas i 3 § 1 eller 2 mom. äventyrar försäkringsbolagets verksamhet enligt sunda och försiktiga affärsprinciper, kan social- och hälsovårdsministeriet förbjuda innehavaren av aktier eller garantiandelar att utöva rösträtt i försäkringsbolaget.

Den som i strid med 3 § 1 eller 2 mom. har underlåtit att göra anmälan enligt nämnda moment eller som har förvärvat aktier eller garantiandelar i strid med social- och hälsovårdsministeriets förbud, har i fråga om dessa aktier eller garantiandelar inte några andra rättigheter i försäkringsbolaget än rätt till vinst. Ett dylikt förvärv får inte införas i försäkringsbolagets aktie- eller garantiandelsbok och inte heller i aktieägar- eller garantiandelsägarförteckningen.

Ett försäkringsbolag skall årligen inom den tidpunkt som fastställs av social- och hälsovårdsministeriet anmäla till ministeriet sådana ägare som avses i 3 § 1 och 2 mom. och storleken av deras innehav samt omedelbart meddela om de förändringar av dessa innehav som kommit till bolagets kännedom.

Social- och hälsovårdsministeriet har rätt att få de uppgifter som behövs för övervakningen av försäkringsbolagets solvens av var och en som äger ett antal aktier eller garantiandelar som utgör minst 10 procent av försäkringsbolagets aktie- eller garantikapital eller ett innehav som motsvarar minst 10 procent av röstetalet för samtliga aktier eller garantiandelar eller som annars berättigar att använda därmed jämförbart eller annars betydande inflytande i försäkringsbolagets förvaltning.

Beträffande ett ömsesidigt försäkringsbolags garantiandel, garantiandelsbrev, garantiandelsbok och garantiandelsägarförteckningar skall i tillämpliga delar iakttas vad 3 kap. lagen om aktiebolag stadgar om aktie, aktiebrev, aktiebok och aktieägarförteckning.

Beträffande garantiandel i ett ömsesidigt försäkringsbolag gäller i tillämpliga delar vad 7 kap. lagen om aktiebolag stadgar om förbud mot att förvärva eller såsom pant ta emot egna aktier.

För varje räkenskapsperiod skall uppgöras ett bokslut, som omfattar resultaträkning, balansräkning, deras bilagor och verksamhetsberättelse, samt i moderbolag även ett koncernbokslut. Bokslutsuppgifter om ett dotterbolag eller intressebolag som bedriver lagstadgad pensionsförsäkringsrörelse får dock inte tas med i koncernbokslutet för ett annat försäkringsbolag eller ett bolag av annat slag.

I försäkringsbolagens bokföring skall utan hinder av vad som stadgas på något annat ställe i lag iakttas stadgandena i denna lag samt av social- och hälsovårdsministeriet utfärdade föreskrifter som föranleds av försäkringsverksamhetens speciella karaktär.

Premieansvaret motsvarar kapitalvärdet av de utbetalningar som föranleds av de i gällande försäkringsavtal avsedda framtida försäkringsfallen och av övriga utgifter för dessa försäkringar, minskat med kapitalvärdet av framtida premier och ökat med kapitalvärdet av den ansvarighet som möjligen förorsakas av de försäkringar som förfaller under överenskommen försäkringstid. Om försäkringsavtalets art förutsätter detta kan premieansvaret fastställas till det sammanlagda beloppet av betalda försäkringspremier och för försäkringen krediterade övriga intäkter, minskat med inkasserade kostnader för upprätthållande av försäkringsskyddet och förvaltningen av försäkringen enligt försäkringsavtalet. Som premieansvar betraktas även sådant ansvar som orsakas av extra förmåner enligt 13 kap. 3 § i denna lag eller 12 a § 2 mom. lagen om pension för arbetstagare och som enligt grunderna inte får användas för att täcka annan än sådan förlust som har uppkommit till följd av en ändring av grunden för beräkning av ansvarsskulden.

Bolaget skall ha betryggande beräkningsgrunder för bestämmande av ansvarsskulden. Social- och hälsovårdsministeriet kan kräva att de statistiska beräkningselementen och den diskontering som tillämpas vid bestämmandet av ansvarsskulden för en skadeförsäkring fastställs på förhand. Om ansvarskuldens beskaffenhet och de krav som den omständigheten att ansvarsskulden skall vara betryggande ställer i fråga om denna stadgas för liv- och skadeförsäkringars del närmare genom förordning och för lagstadgad pensionsförsäkrings del i lagar om arbetspension.

Har en försäkring beviljats av flera än en försäkringsanstalt gemensamt på villkor att de ansvarar solidariskt, får oavsett sådana villkor från ansvarsskulden utelämnas den del av ansvarighetens kapitalvärde, som enligt avtalet hänför sig till ett annat finskt försäkringsbolag eller ett utländskt EES-försäkringsbolag, förutsatt att detta inte befinner sig i likvidation eller i nedan i 14 kap. 6 § avsedd ställning. I det sistnämnda fallet eller om det är fråga om ett annat utländskt försäkringsbolag har social- och hälsovårdsministeriet rätt att bestämma om och i vilken mån kapitalvärdet av ett annat försäkringsbolags ansvarighet får utelämnas från ansvarsskulden.

De tillgångar som täcker ansvarsskulden skall vara uppbyggda med hänsyn till arten av den försäkringsrörelse som bolaget bedriver så att dess placeringar, vilka skall vara diversifierade och ha lämplig spridning, tryggar tillgångarnas säkerhet, avkastning och likviditet.

Ett försäkringsbolag som bedriver direkt försäkring skall täcka ansvarsskulden med sådana slag av tillgångar som stadgas nedan i denna paragraf och som värderade till gängse värde på sådana grunder som social- och hälsovårdsministeriet har fastställt räcker till för att täcka ansvarsskulden från vilken följande poster först har avdragits:

Ministeriet kan av särskilda skäl tillåta eller föreskriva att vissa tillgångar som hör till täckningen skall värderas avvikande från deras gängse värde.

Täckningen av ansvarsskulden skall med de begränsningar som fastställs i förordning bestå av

Ministeriet kan på försäkringsbolagets begäran som täckning av ansvarsskulden för en bestämd tid godkänna även andra tillgångar än de som avses i 5 mom.

Ett försäkringsbolag som bedriver lagstadgad pensionsförsäkringsrörelse skall utöver ansvarsskulden täcka andra av social- och hälsovårdsministeriet bestämda, med ansvarsskuld jämställbara poster och därvid i tillämpliga delar iaktta vad denna paragraf stadgar.

Vad 1 och 2 mom. stadgar gäller också sådana försäkringsbolag som bedriver enbart återförsäkringsverksamhet.

Ministeriet meddelar närmare föreskrifter om tillämpningen av denna paragraf.

Vad 3 § 2-9 mom. stadgar om täckning av ansvarsskulden gäller inte sådan försäkring som är anknuten till vissa investeringars utveckling och som avses i livförsäkringsklass 3 ( fondförsäkring ). Täckningen av dessa försäkringsbestånds ansvarsskuld skall hållas åtskild från täckningen av den övriga ansvarsskulden.

Till de placeringsobjekt som bestämmer värdeutvecklingen av fondförsäkringar får höra sådana

med vilka handel bedrivs på reglerade marknader i EES-stater eller i därmed enligt social- och hälsovårdsministeriets föreskrifter jämförbara andra stater. Om reglerade marknader stadgas i förordning som avses i 3 § 5 mom.

Utöver de tillgångar som avses i 2 mom. och som är föremål för offentlig handel får till sådana placeringsobjekt som bestämmer värdeutvecklingen av fondförsäkringar räknas andra i 3 § 5 mom. nämnda tillgångar högst till det belopp som fastställs av ministeriet.

Ansvarsskulden för fondförsäkringarna skall täckas med tillgångar som hör till de placeringsobjekt som bestämmer värdeutvecklingen av dessa försäkringar, med sådana av ministeriet fastställda undantag som inte äventyrar försäkrade förmåner eller uppfyllandet av sådana solvenskrav som avses i 11 kap.

Ministeriet meddelar närmare föreskrifter om hur försäkringsbolaget skall täcka ansvarsskulden för fondförsäkringar. I ministeriets föreskrifter behandlas särskilt lokaliseringen av de tillgångar som hör till täckningen för ansvarsskulden, begränsningar av återköp av en försäkring samt av utbyte av placeringsobjektet samt förteckning av täckningen. Ministeriet kan vid behov också meddela föreskrifter om de principer för spridning av de risker som orsakas av placeringsverksamheten vilka försäkringsbolaget skall iaktta vid valet av placeringar som bestämmer fondförsäkringarnas värdeutveckling.

Anskaffningsutgiften för försäkringsbolagets vid utgången av räkenskapsperioden återstående placeringar skall aktiveras. Anskaffningsutgiften för byggnader skall under sin verkningstid avskrivas enligt plan. Den anskaffningsutgift för placeringar som upptas i balansräkningen skall nedskrivas på ett resultatpåverkande sätt, i det fall att placeringens gängse värde vid räkenskapsperiodens utgång underskrider anskaffningsutgiften eller den med stöd av detta moment med tidigare gjorda nedskrivningar minskade anskaffningsutgiften. Om inte social- och hälsovårdsministeriet av särskilda skäl bestämmer annorlunda kan man i fråga om placeringar som skall betraktas som anläggningstillgångar och fordringar låta bli att göra nedskrivningen om värdeminskningen skall anses vara tillfällig. Nedskrivningen skall återföras till anskaffningsutgiften på ett resultatpåverkande sätt, till den del placeringens gängse värde vid utgången av de följande räkenskapsperioderna eventuellt överskrider den nedskrivna anskaffningsutgiften.

Masskuldebrevslån samt andra penning- och kapitalmarknadsinstrument kan upptas i balansräkningen på ett från 1 mom. avvikande sätt, enligt vad social- och hälsovårdsministeriet närmare föreskriver.

Om det gängse värdet av ett jord- eller vattenområde, en byggnad, ett värdepapper eller någon jämförbar nyttighet vid utgången av räkenskapsperioden permanent är väsentligt mycket högre än anskaffningsutgiften, kan i balansräkningen utöver anskaffningsutgiften upptas en uppskrivning som är högst så stor som differensen mellan det gängse värdet och anskaffningsutgiften. Om nyttighetens värde har skrivits upp under räkenskapsperioden, skall ett mot uppskrivningen svarande belopp i fråga om en till placeringstillgångarna hänförd nyttighet upptas i resultaträkningen och i fråga om en till anläggningstillgångarna hänförd nyttighet i uppskrivningsfonden bland passiva i balansräkningen.

En nyttighet som överförs från en till placeringstillgångarna eller anläggningstillgångarna hänförd grupp av placeringar till en annan, skall åsättas det balansvärde som avses i 1-3 mom.

Om en uppskrivning visar sig vara obefogad skall den uppskrivning som upptagits i resultaträkningen korrigeras på ett resultatpåverkande sätt och den uppskrivning som har upptagits i uppskrivningsfonden skall återföras.

Uppskrivningsfonden får användas endast för ett aktiebolags fondemission, för sådan överföring till aktiekapitalet som avses i 4 kap. 12 § 2 mom. lagen om aktiebolag eller för överföring till ett ömsesidigt försäkringsbolags grundfond, och även i sådana fall endast om fonden består av uppskrivningar av placeringar som hänför sig till anläggningstillgångarna. När uppskrivningar återförs skall det kapital som har avsatts till fonden i motsvarande mån minskas med det belopp som återförs. Om bolagets aktiekapital eller grundfond har ökats genom användning av uppskrivningsfonden och det kapital som har avsatts till fonden inte kan minskas med det belopp som återförs, skall ett motsvarande belopp upptas som en minskning av det egna fria kapitalet.

I en bilaga till balansräkningen skall balanspostsvis uppges placeringarnas anskaffningsutgift och gängse värde.

Social- och hälsovårdsministeriet meddelar närmare föreskrifter om fastställande av gängse värde och anskaffningsutgift för placeringar samt om framställningssättet för byggnadsavskrivningar enligt plan.

Vad 4 § 1-7 mom. stadgar gäller inte fondförsäkringar.

De placeringar som utgör täckning för fondförsäkringars ansvarsskuld skall i balansräkningen tas upp särskilt, till gängse värde. Om differensen mellan placeringarnas gängse värde och anskaffningsutgift har förändrats under räkenskapsperioden, skall ett mot förändringen svarande belopp upptas i resultaträkningen. I en bilaga till balansräkningen skall uppges anskaffningsutgiften för placeringarna.

Om balansräkningen innehåller penninglån till medlemmar av styrelsen eller förvaltningsrådet eller verkställande direktören i försäkringsbolaget eller i ett annat bolag inom försäkringsbolagets koncern skall i en bilaga till balansräkningen separat anges deras sammanlagda belopp, om det överskrider det av social- och hälsovårdsministeriet fastställda beloppet. Vad som nämns i detta moment gäller också penninglån till andra aktieägare i ett annat bolag inom försäkringsbolagets koncern än ett försäkringsbolag och ett dotterbolag. Ministeriet meddelar närmare föreskrifter om penninglån som avses i detta moment.

Med en person som avses i 1 mom. skall likställas en sådan persons make eller syskon eller den som med honom är i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag eller i sådant svågerlag att den ena är gift med den andras syskon.

Om försäkringsbolaget har ställt panter eller därmed jämförbara säkerheter för någon annans förbindelse, skall de upptas i en bilagatill balansräkningen, specificerade så som ministeriet har bestämt. Detsamma gäller andra av försäkringsbolaget ingångna ansvarsförbindelser än sådana som grundar sig på försäkringar.

I resultaträkningen eller balansräkningen eller i bilaga till dessa skall lämnas följande uppgifter:

Till försäkringsbolagets och dess koncerns verksamhetsberättelse skall fogas en finansieringskalkyl och, i moderbolaget, även koncernens finansieringskalkyl. I finansieringskalkylen skall redogöras för anskaffningen av medel och för deras användning under räkenskapsperioden.

Med försäkringsbolagets verksamhetskapital avses det belopp med vilket bolagets tillgångar anses överstiga dess skulder och andra därmed jämförbara förbindelser. Tillgångar, skulder och förbindelser definieras och uppskattas med beaktande av deras art enligt de grunder som bestäms av social- och hälsovårdsministeriet.

Minimibeloppet av ett sådant försäkringsbolags verksamhetskapital som bedriver lagstadgad pensionsförsäkringsrörelse beräknas enligt 1 mom. I fråga om invalid- och arbetslöshetsförsäkringsrörelse enligt minimivillkoren i lagen om pension för arbetstagare iakttas dock 2 § 1 mom. 1 punkten i stället för 1 mom. 2 punkten. Vid uträkningen av minimibeloppet av verksamhetskapitalet lämnas en sådan rörelse som avses i lagen om pension för företagare (468/69) i sin helhet obeaktad, och av en sådan rörelse som avses i lagen om pension för arbetstagare beaktas 10 procent.

Ett försäkringsbolags eget kapital skall utgöra minst hälften av försäkringsbolags garantibelopp enligt 3 och 5 §§. På de villkor som social- och hälsovårdsministeriet bestämmer skall vid tillämpningen av denna paragraf sådant av försäkringsbolaget upptaget lån som har sämre förmånsrätt än försäkringsbolagets övriga förbindelser jämställas med eget kapital.

Hälften av ett livförsäkringsbolags garantibelopp, dock alltid minst ett belopp enligt 5 § 2 mom., skall bestå av poster om vilka stadgas genom förordning.

Bolagets medel får utbetalas till delägarna endast enligt vad denna lag stadgar om vinstutdelning, utbetalning vid nedsättning av aktiekapitalet eller reservfonden och utskiftning vid bolagets upplösning. Som vinstutdelning betraktas inte sådant utgivande av extra förmåner som sker enligt beräkningsgrunderna, med iakttagande av stadgandena i 13 kap. eller 12 a § 2 mom. lagen om pension för arbetstagare.

Sådan vinstutdelning som avses i 12 kap. 2 § 1 mom. och 4 § 2 mom. lagen om aktiebolag är förbjuden, om försäkringsbolagets eget kapital understiger minimibeloppet enligt 11 kap. 6 § 1 mom. Med eget kapital jämställs härvid inte sådant av försäkringsbolaget upptaget lån som avses i 11 kap. 6 § 1 mom.

Vid beräkningen av det sammanlagda beloppet enligt 12 kap. 2 § 2 mom. lagen om aktiebolag beaktas inte i 10 kap. 1 § 2 mom. avsett försäkringsbolag som bedriver lagstadgad pensionsförsäkring.

Om bolagets medel har utbetalts till delägare i strid med försäkringsgrunderna, skall även i tillämpliga delar iakttas 12 kap. 5 § lagen om aktiebolag.

Penninglån får beviljas en medlem av styrelsen eller förvaltningsrådet eller verkställande direktören i försäkringsbolaget eller ett annat bolag i försäkringsbolagets koncern samt säkerhet ställas för deras förpliktelser endast inom gränserna för det fria egna kapitalet enligt den fastställda balansräkningen för den senaste räkenskapsperioden och endast under förutsättning att för lånet eller säkerheten finns borgen som har ställts av en depositionsbank som beviljats koncession i en EES-stat eller någon annan betryggande säkerhet. Detsamma gäller lån eller ställande av säkerhet för den som är make eller syskon till en ovan nämnd person eller med honom i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag eller i sådant svågerlag att den ena är gift med den andras syskon.

Utan hinder av vad som stadgas i någon annan lag får ett försäkringsbolag med social- och hälsovårdsministeriets samtycke och om försäkringsbranschens gemensamma intresse det kräver medverka till att trygga förmånerna enligt försäkringar som beviljats av ett finländskt försäkringsbolag som trätt i likvidation eller gått i konkurs.

En livförsäkring samt försäkringar som hör till skadeförsäkringsklasserna 1 och 2 skall utöver de beräkningsgrunder enligt 10 kap. 2 § som gäller för ansvarsskulden ha beräkningsgrunder i vilka det fastställs hur försäkringspremierna eller beloppen av det försäkringsskydd som svarar mot dessa beräknas samt för dessa försäkringars återköpsvärde och fribrevsvärde. Med fribrevsvärdet avses det skydd som försäkringen ger om försäkringspremier inte längre betalas.

Av beräkningsgrunderna skall också framgå hur de försäkrade indelas i grupper på grundval av de faktorer som påverkar bolagets ansvar.

Beräkningsgrunderna för försäkringspremierna för nya livförsäkringar skall uppgöras med hänsyn till tryggandet av de försäkrade förmåner så att försäkringsbolaget kan uppfylla alla sina åtaganden som föranleds av dessa försäkringar utan att behöva använda andra tillgångar än försäkringspremierna för dessa försäkringar, och den avkastning som erhålls genom placering av dem, på ett sätt som skulle kunna äventyra möjligheterna att uppfylla solvenskraven enligt 11 kap.

När extra förmåner beviljas på sådana försäkringar som enligt försäkringsavtalet har rätt till eventuella extra förmåner på grundval av överskott som dessa försäkringar avkastat, skall i skälig omfattning beaktas både det totala beloppet av de extra förmåner som beviljas för dessa försäkringar och, i fråga om fördelningen av dessa förmåner, beloppet och uppkomsten av överskottet på dessa försäkringar. De extra förmånerna får inte äventyra möjligheterna att uppfylla de solvenskrav som avses i 11 kap. eller beständigheten av de extra förmånernas nivå.

Vad 1 § stadgar om beräkningsgrunderna för livförsäkring skall i tillämpliga delar iakttas vid beviljande av extra förmåner som är anslutna till försäkringen.

De beräkningsgrunder om vilka stadgas i 1 § och 10 kap. 2 § får inte ändras så att ändringen nedsätter enstaka försäkringars återköpsvärden utan att försäkringstagaren ges möjlighet att avsluta försäkringen genom att lyfta det onedsatta återköpsvärdet. Ändringar av grunderna får inte sänka försäkringarnas fribrevsvärde, om det inte är fråga om sådana ändringar som föranleds av ändringar i lagstiftningen eller av att bolaget måste sänka den räntesats som används för beräkningen av ansvarsskulden på grund av att social- och hälsovårdsministeriet har sänkt den övre gränsen för den ränta som skall användas vid sådan beräkning.

Den finansiella tillsynen över försäkringsbolag ankommer på social- och hälsovårdsministeriet också i fråga om sådan försäkringsrörelse som avses i 2 a kap. 1 § 1 mom. och 8 § 1 mom. Den finansiella tillsynen skall särskilt omfatta kontroll av försäkringsbolagets solvens, den försäkringstekniska ansvarsskulden och de tillgångar som utgör täckning för denna samt kontrollen av de resurser som används för bedrivande av försäkringsklass 18 ( turistassistans ).

Social- och hälsovårdsministeriet har rätt att granska ett försäkringsbolags och dess sidobolags rörelse och övriga verksamhet. Ministeriet har rätt att utföra granskningar i försäkringsbolagets utrymmen samt delta i de sammanträden vid vilka beslutanderätten i försäkringsbolagsärenden utövas, dock inte i beslutsfattandet.

Ministeriet har rätt att granska verksamheten i ett försäkringsbolags representation i en annan EES-stat, antingen självständigt eller genom sin representant, efter att ha underrättat de behöriga myndigheterna som utövar tillsyn över försäkringsverksamheten i den stat där representationen är belägen om detta.

Vad 2 mom. stadgar gäller inte försäkringsbolags representationer i stater som avses i 2 kap. 3 § 3 mom., om inte något annat följer av dessa staters lagstiftning.

För granskningen kan vid ministeriet finnas särskilda sakkunniga. Deras löneförmåner fastställs av ministeriet och betalas av de berörda bolagens medel så som ministeriet fastställer.

Om särskilda skäl föreligger kan ministeriet omhänderta handlingar som är föremål för granskning. Bolaget skall på begäran avgiftsfritt få kopior av dessa.

Om försäkringsbolaget underlåter att iaktta lag, bolaget beviljad koncession, bolagsordningen eller föreskrifter som social- och hälsovårdsministeriet har meddelat med stöd av denna lag, eller om bolaget förfarit i strid med god försäkringssed eller om det i bolagets verksamhet har uppdagats missbruk kan social- och hälsovårdsministeriet ge försäkringsbolaget en anmärkning, uppmana bolaget att rätta till saken inom utsatt tid eller förbjuda bolaget att fortsätta med det förfarande som ministeriet anser vara felaktigt.

Ministeriet har rätt att förbjuda verkställigheten av bolagsstämmans, förvaltningsrådets eller styrelsens beslut i ett ärende som nämns i 1 mom. Om beslutet redan har verkställts, kan ministeriet ålägga bolaget att vidta åtgärder för att få en rättelse till stånd.

Ministeriet kan förena en uppmaning eller ett förbud som nämns i denna paragraf med vite. Vite döms ut av länsstyrelsen i Nylands län.

Om en uppmaning eller ett förbud som avses i denna paragraf inte iakttas, kan ministeriet förbjuda bolaget att bevilja nya försäkringar till dess saken har rättats till.

Social- och hälsovårdsministeriet kan begränsa försäkringsbolagets koncession eller återkalla den, om

Social- och hälsovårdsministeriet skall meddela om begränsningar eller återkallande av koncession till de behöriga myndigheterna som utövar tillsyn över försäkringsverksamheten i de EES-stater där bolaget bedriver försäkringsrörelse enligt 2 a kap. 1 § 1 mom. eller 8 § 1 mom.

Ett skadeförsäkringsbolag vars verksamhetskapital underskrider minimibeloppet enligt 11 kap. 2 § eller ett livförsäkringsbolag vars verksamhetskapital underskrider minimibeloppet enligt 11 kap. 4 § skall utan dröjsmål till social- och hälsovårdsministeriet för godkännande överlämna en plan för återställande av en sund finansiell ställning för bolaget.

Ett skadeförsäkringsbolag vars verksamhetskapital underskrider det garantibelopp som anges i 11 kap. 3 § och ett livförsäkringsbolag vars verksamhetskapital underskrider det garantibelopp som anges i 11 kap. 5 § samt ett försäkringsbolag vars eget kapital inte uppfyller minimikravet i 11 kap. 6 § skall utan dröjsmål till social- och hälsovårdsministeriet för godkännande överlämna en plan för kortfristig finansiering.

Social- och hälsovårdsministeriet kan omhänderta egendom som bolaget förfogar över eller förbjuda bolaget att överlåta eller pantsätta sådan egendom, efter att ha meddelat de behöriga myndigheterna som utövar tillsyn över försäkringsverksamheten i de EES-stater där den risk som skadeförsäkringsavtalet täcker är belägen enligt 2 a kap. 10 § eller där livförsäkringstagaren är varaktigt bosatt, eller om livförsäkringstagaren är en juridisk person, där den juridiska personen har det driftställe till vilken avtalet hänför sig, om

Ministeriet kan begära att de myndigheter som utöver tillsyn över försäkringsverksamheten i sådana EES-stater där bolaget bedriver försäkringsrörelse enligt 2 a kap. 1 § 1 mom. eller 8 § 1 mom. i sin hemstat vidtar sådana åtgärder som avses i 1 mom.

För avgivande av utlåtande hålls ett sammanträde under ledning av chefen för social- och hälsovårdsministeriets försäkringsavdelning eller en av honom förordnad tjänsteman.

De sakkunniga skall avge utlåtande om förslag till ändring av lagstiftningen om försäkringsbolag, om närmare föreskrifter som meddelas med stöd av denna lag eller en förordning som utfärdats med stöd av denna lag, eller de principer som skall följas vid anställning av särskilda sakkunniga som avses i 14 kap. 4 § 4 mom.

Ministeriet kan höra sakkunniga också i andra än i 1 mom. nämnda ärenden.

I tillsynen över försäkringsbolagen skall social- och hälsovårdsministeriet också ta hänsyn till kravet på konkurrens.

Ett skadeförsäkringsbolag vars verksamhetskapital underskrider det garantibelopp som anges i 11 kap. 3 § och ett livförsäkringsbolag vars verksamhetskapital underskrider det garantibelopp som anges i 11 kap. 5 § samt ett försäkringsbolag vars eget kapital inte uppfyller minimikraven i 11 kap. 6 § skall träda i likvidation och upplösas, om ovan nämnda krav som uppställs i 11 kap. inte uppfylls inom tre månader efter det saken meddelats bolagsstämman. Ministeriet får dock förlänga fristen till högst ett år, om inte de försäkrade förmånerna därigenom äventyras.

Om det finns motiverad anledning att anta att det särskilda administrationsboets tillgångar inte räcker till för att täcka ansvaret med anledning av försäkringsavtalen, kan det särskilda administrationsboets förvaltning ingå ett avtal med ett annat försäkringsbolag om överlåtelse av det särskilda administrationsboets försäkringsbestånd eller en del därav så att försäkringarna fortgår i det övertagande försäkringsbolaget med särskilda villkor eller begränsningar. Innan avtal ingås skall det särskilda administrationsboets förvaltning bereda en försäkringstagare som motsätter sig avtalet möjlighet att lämna sin försäkring utanför överlåtelsen av försäkringsbeståndet, varvid försäkringstagaren sedan hans försäkring har upphört att vara i kraft har rätt att få den andel av det särskilda administrationsboets tillgångar som hör till hans försäkring såsom 14 § stadgar.

Om något avtal om överlåtelse av försäkringsbeståndet inte har nåtts och inte heller något nytt bolag bildats inom ett år från likvidationens början, skall social- och hälsovårdsministeriet bestämma den tidpunkt då försäkringarna skall upphöra att vara i kraft. Därefter skall det särskilda administrationsboets tillgångar, om inte annat avtalas, förvandlas i pengar och fördelas mellan dem som på grund av försäkringsavtal äger rätt därtill, i förhållande till vars och ens andel i ansvarsskulden. När det är fråga om ett försäkringsbolag som bedriver lagstadgad pensionsförsäkringsrörelse, skall det särskilda administrationsboets tillgångar, så som social- och hälsovårdsministeriet föreskriver, användas för de kostnader som orsakas av att liknande pensionsskydd ordnas i ett annat försäkringsbolag. Härvid skall i första hand de kostnader minimeras som tillämpningen av 12 § 4 mom. lagen om pension för arbetstagare orsakar.

Om det försäkringsbestånd som skall överlåtas innehåller försäkringsavtal som har slutits med stöd av etableringsrätten eller det fria tillhandahållandet av tjänster enligt 2 a kap. 1 § 1 mom. eller 8 § 1 mom. skall ministeriet innan det ger tillstånd till överlåtelsen inhämta godkännande av de myndigheter som utövar tillsyn över försäkringsverksamheten i den EES-stat där den risk som skadeförsäkringsavtalet gäller är belägen enligt 2 a kap. 10 § eller där livförsäkringstagaren är varaktigt bosatt eller, om livförsäkringstagaren är en juridisk person, där den juridiska personen har det driftställe som avtalet hänför sig till.

Om de försäkringsavtal som skall överlåtas har slutits utgående från en representation som avses i 2 a kap. 6 §, skall ministeriet innan det ger tillstånd till överlåtelsen ge den myndighet som utövar tillsyn över försäkringsverksamheten i den stat där representationen är belägen möjlighet att bli hörd i fråga om överlåtelsen av försäkringsbeståndet.

Ett försäkringsbolag kan med social- och hälsovårdsministeriets samtycke helt eller delvis överlåta sitt bestånd av sådana försäkringsavtal som avses i 2 a kap. 1 § 1 mom. eller 8 § 1 mom. och som ingåtts med stöd av etableringsrätten eller rätten att fritt tillhandahålla tjänster till ett utländskt försäkringsbolag som har hemort i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ( utländskt EES-försäkringsbolag ).

Innan ministeriet ger tillstånd till överlåtelsen skall det inhämta bekräftelse av de myndigheter som utövar tillsyn över försäkringsverksamheten i den stat där det mottagande försäkringsbolaget är beläget om att det mottagande försäkringsbolaget har ett tillräckligt stort verksamhetskapital sedan överlåtelsen har beaktats samt samtycke av myndigheter som utövar tillsyn över försäkringsverksamhet i den EES-stat där den risk som skadeförsäkringsavtalet enligt 2 a kap. 10 § är belägen eller där försäkringstagaren är varaktigt bosatt eller, om försäkringstagaren är en juridisk person, där det driftställe är beläget till vilket avtalet hänför sig.

Om försäkringsavtal som skall överlåtas har gjorts utgående från en representation, skall ministeriet innan det ger sitt samtycke ge de myndigheter som utövar tillsyn över försäkringsverksamheten i den stat där representationen är belägen möjlighet att bli hörda i fråga om överlåtelsen av försäkringsbeståndet.

På överlåtelse av försäkringsbestånd enligt denna paragraf skall övrigt i tillämpliga delar tillämpas 1, 3 och 5 §§, dock så att den kungörelse som nämns i 3 § 2 mom. offentliggörs på det överlåtande bolagets bekostnad.

Ett försäkringsbolag kan, om social- och hälsovårdsministeriet anser att särskilda skäl föreligger, helt eller delvis överlåta ett annat än i 5 a § avsett försäkringsbestånd till ett utländskt försäkringsbolag eller helt eller delvis överta försäkringsbestånd av ett utländskt försäkringsbolag.

Genom förordning kan med avvikelse från 1 mom. stadgas om ett skadeförsäkringsbolags rätt att överlåta försäkringsbeståndet eller en del av detta till ett utländskt EES-försäkringsbolag vars hemort är belägen i en stat som avses i 2 kap. 2 § 3 mom. och emotta försäkringsbeståndet eller en del av detta av ett sådant bolag.

I fråga om överlåtelse av sådant försäkringsbestånd som avses i denna paragraf gäller i övrigt i tillämpliga delar 1, 3 och 5 §§, om inte social- och hälsovårdsministeriet beviljar undantag från detta.

Om social- och hälsovårdsministeriet inte inom tre månader från det begäran har tillställts mottagaren har fått svar av de myndigheter som utövar tillsyn över försäkringsverksamheten i de EES-stater av vilka ministeriet med stöd av 3 § 4 mom. eller 5 a § 2 mom. har begärt bekräftelse eller godkännande eller till vilka ministeriet med stöd av 3 § 5 mom. eller 5 a § 3 mom. har gett möjlighet att bli hörda, skall dessa anses ha bekräftat att det mottagande bolagets verksamhetskapital är tillräcklig eller ha gett sitt godkännande eller affirmativa utlåtande angående överlåtelsen av försäkringsbeståndet.

Om skada har förorsakats genom överträdelse av denna lag eller försäkringsgrunderna skall i tillämpliga delar iakttas vad 15 kap. 1 och 3 §§ lagen om aktiebolag stadgar om ersättande av skada som förorsakats genom överträdelse av lagen om aktiebolag eller bolagsordning.

Den som

skall, såframt gärningen ej är ringa eller annorstädes i lag strängare straff ej är stadgat, för försäkringsbolagsförseelse dömas till böter.

Den som vid fullgörande av i denna lag stadgade uppdrag eller såsom medlem av något annat än i denna lag stadgat bolagsorgan eller med stöd av 2 mom. har fått veta något om försäkringsbolagets eller någon annans ekonomiska ställning eller någon persons hälsotillstånd eller en affärs- eller yrkeshemlighet är skyldig att hålla det hemligt, om inte den till vars förmån tystnadplikten gäller ger sitt samtycke att saken röjs.

Utan hinder av 1 mom. har försäkringsbolaget och social- och hälsovårdsministeriet rätt att överlämna uppgifter som omfattas av försäkringshemligheten till åklagar- och förundersökningsmyndigheter för utredning av brott, till finansinspektionen, till andra myndigheter som övervakar finansmarknaden, till myndigheter som på något annat ställe i lag berättigas ha rätt att få ovan nämnda uppgifter samt till de myndigheter i andra EES-stater som utövar tillsyn över försäkringsverksamheten eller över finansieringsverksamheten och till myndigheter som har till uppgift att delta i försäkringsbolagens likvidations- eller konkursförfarande, samt till myndigheter som utövar tillsyn över försäkringsverksamhet i en stat som inte hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om de uppgifter som skall lämnas är sekretessbelagda i den staten på det sätt som avses i denna paragraf. Dessutom har försäkringsbolaget och social- och hälsovårdsministeriet rätt att överlämna uppgifter som omfattas av försäkringshemligheten till en revisor i ett sådant försäkringsbolag eller ett kreditinstitut eller finansiellt institut som hör till samma koncern som försäkringsbolaget.

Utöver vad 2 mom. stadgar får social- och hälsovårdsministeriet använda uppgifter som omfattas av den försäkringshemlighet som avses i denna paragraf endast för att

Social- och hälsovårdsministeriet får inte överlämna uppgifter som har erhållits av myndigheter i andra EES-stater eller som har erhållits vid revisioner som verkställts i andra EES-stater, om inte de myndigheter som har överlämnat uppgifterna eller de myndigheter som svarar för försäkringstillsynen i den staten där revisionen har verkställts uttryckligen har gett sitt tillstånd till detta.

Den som olovligt röjer uppgifter som avses i 6 § 1 mom. skall, om gärningen inte är ringa eller strängare straff för gärningen stadgas på något annat ställe i lag, för olovligt röjande av försäkringshemlighet dömas till böter.

Allmän åklagare får inte väcka åtal för brott som nämns i 1 mom., om inte målsäganden har anmält brottet till åtal.

Utan hinder av 6 § skall ett försäkringsbolag innan det slutför en affärstransaktion eller, om förhandsanmälan skulle medföra oskäligt besvär, utan dröjsmål efter det att affärstransaktionen slutförts göra anmälan till social- och hälsovårdsministeriet, om det har anledning att betvivla det lagliga ursprunget hos de medel som används till de tjänster som försäkringsbolaget betts om. Den som anmälan gäller får inte underrättas om saken. Ministeriet har rätt att registrera anmälningarna och de uppgifter som framgår av dem. Uppgifterna får användas och överlåtas endast för att motarbeta sådan brottslighet som avses i 3 mom. i denna paragraf.

För uppgörande av försäkringstekniska beräkningar och utredningar skall ett försäkringsbolag ha en försäkringsmatematiker. Om försäkringsmatematikerns uppgifter stadgas genom förordning och behörighetsvillkoren för försäkringsmatematiker bestäms av social- och hälsovårdsministeriet.