386/1995

Avsikten med denna lag är att säkerställa förutsättningarna för en effektiv elmarknad så att tillgången på el till ett skäligt pris och med tillräckligt god kvalitet kan tryggas. De främsta metoderna för att uppnå detta är att trygga en sund och fungerande ekonomisk konkurrens vid produktionen och försäljningen av el samt att upprätthålla skäliga och jämlika principer för tjänsterna inom elnätsverksamheten.

Företagen på elmarknaden har till uppgift att sörja för de tjänster som sammanhänger med kundernas elanskaffning samt att främja en effektiv och sparsam användning av elektricitet både i sin egen och i kundernas verksamhet.

Denna lag tillämpas på elmarknaden varmed avses produktion, import, export, överföring och försäljning av el.

Från stadgandena i denna lag kan undantag göras i fråga om försvarsförvaltningens elnät och kraftverk enligt vad som stadgas närmare genom förordning.

I denna lag avses med

Elnätsverksamhet får endast utövas med tillstånd av elmarknadsmyndigheten (elnätstillstånd). Tillståndet beviljas tills vidare eller av särskilda skäl för en viss tid. Tillstånd kan beviljas en sammanslutning eller inrättning.

Sådan elnätsverksamhet som är av ringa betydelse och som definieras närmare genom förordning är dock inte tillståndspliktig. Elmarknadsmyndigheten kan dessutom i enskilda fall för en viss tid eller tills vidare befria nätinnehavaren från tillståndsplikten, om nätinnehavarens elnät är av ringa betydelse med tanke på elöverföringen.

Tillstånd beviljas, om den som ansöker om tillstånd har tekniska, ekonomiska och organisatoriska förutsättningar att sörja för den elnätsverksamhet som ansökan gäller på det sätt som stadgas närmare genom förordning.

Till tillståndet kan fogas villkor som skall anses nödvändiga med tanke på verksamheten.

Tillståndet kan inte överföras på en annan sammanslutning eller inrättning.

I det elnätstillstånd som ges en distributionsnätsinnehavare fastställs tillståndshavarens geografiska ansvarsområde i fråga om distributionsnätet.

Tillståndshavaren kan avtala med en annan tillståndshavare om ändring av ansvarsområdet. Ändringen skall anmälas till abonnenterna i området och till elmarknadsmyndigheten på det sätt som ministeriet bestämmer.

Också elmarknadsmyndigheten kan av vägande skäl ändra ansvarsområdet.

Den tillståndshavare vars ansvarsområde i sin helhet eller delvis överförs till en annan tillståndshavare är ansvarig för området tills överföringen på behörigt sätt har anmälts till elmarknadsmyndigheten och abonnenterna i området.

Elmarknadsmyndigheten kan återta elnätstillståndet

Om ett elnätstillstånd återkallas, skall elmarknadsmyndigheten vid behov besluta om de åtgärder som måste vidtas för att nätverksamheten skall kunna upprätthållas.

Ifall det inte avtalas om överföring av nätet till en annan nätinnehavare, kan elmarknadsmyndigheten besluta om överföring mot ersättning. I fråga om grunderna för ersättningen och hur den fastslås skall iakttas vad som stadgas om inlösningsersättning i lagen om inlösen av fast egendom och särskilda rättigheter (603/77).

Nätinnehavaren skall underhålla, driva och utveckla sitt elnät samt förbindelser till andra nät enligt kundernas rimliga behov och för sin del trygga kundernas tillgång på el av tillräckligt god kvalitet (nätutvecklingsskyldighet).

Nätinnehavaren skall på begäran och mot skälig ersättning till sitt nät ansluta eldriftsställen och elproduktionsinrättningar inom sitt verksamhetsområde som uppfyller de tekniska kraven (anslutningsskyldighet).

En distributionsnätsinnehavare skall, i fråga om de elanvändargrupper som ministeriet fastställer iaktta de anslutningsvillkor som ministeriet har fastställt och som anger nätinnehavarens och kundens rättigheter och skyldigheter.

Nätinnehavaren skall mot skälig ersättning sälja elöverföringstjänster till dem som behöver sådana inom gränserna för nätets överföringskapacitet (överföringsskyldighet).

Ministeriet kan vid behov fastställa villkor för överföringstjänsterna som distributionsnätsinnehavaren skall iaktta i fråga om de elanvändargrupper som ministeriet bestämmer. Villkoren anger nätinnehavarens och kundens rättigheter och skyldigheter.

Ministeriet kan bestämma att begäran om elöverföring, inledande av förhandlingar och resultaten av dem skall anmälas till elmarknadsmyndigheten och till internationella organisationer, om Finlands internationella avtalsförpliktelser förutsätter detta.

Nätinnehavaren skall offentliggöra de allmänna försäljningsvillkoren och försäljningspriserna för sina nättjänster samt grunderna för hur de fastställs.

Ministeriet kan bestämma att en nätinnehavare skall anmäla gällande försäljningsvillkor och försäljningspriser för sina nättjänster och grunderna för hur de fastställs till elmarknadsmyndigheten eller till en sammanslutning som ministeriet har befullmäktigat.

Nätinnehavaren skall offentliggöra nyckeltal som beskriver prisnivån på nättjänsterna samt nätverksamhetens effektivitet, art och lönsamhet i enlighet med vad ministeriet bestämmer. Ministeriet kan bestämma att nätinnehavaren skall anmäla uppgifterna till elmarknadsmyndigheten eller till en sammanslutning som ministeriet har befullmäktigat.

Försäljningspriserna och försäljningsvillkoren för nättjänsterna samt grunderna för hur de fastställs skall vara objektiva och icke-diskriminerande för alla nätanvändare. Undantag från dem får göras endast av särskilda skäl.

Prissättningen av nättjänsterna skall vara skälig.

I prissättningen av nättjänsterna får inte finnas ogrundade villkor eller begränsningar eller sådana som uppenbarligen begränsar konkurrensen inom elhandeln. I den skall dock beaktas de villkor som elsystemets funktionsduglighet och effektivitet kräver.

Nätinnehavaren skall för sin del ordna förutsättningar för att en kund skall kunna avtala om alla nättjänster med den nätinnehavare till vars nät han är ansluten.

Nätinnehavaren skall för sin del ordna förutsättningar för att en kund genom att betala avgifterna får rätt att använda hela landets elnät utgående från sin anslutningspunkt, med undantag av utlandsförbindelser (punktprissättning).

I distributionsnätet får priset på nättjänsterna inte vara beroende av var inom nätinnehavarens ansvarsområde kunden är belägen.

Ministeriet kan vid behov meddela närmare föreskrifter om tillämpningen av principerna för punktprissättning.

Elmarknadsmyndigheten bestämmer i elnätstillståndet att en eller flera centrala stamnätsinnehavare skall svara för att elproduktions- och elöverföringssystemet underhålls och drivs på ett tekniskt ändamålsenligt sätt (systemansvar).

Den stamnätsinnehavare som har systemansvar kan i fråga om användningen av de kraftverk och andra nät som denne har anslutit till sitt nät ställa villkor som är nödvändiga för att systemansvaret skall kunna utövas.

En distributionsnätsinnehavare har ensamrätt att bygga distributionsnät på sitt ansvarsområde.

Andra får bygga distributionsnät på ansvarsområdet om

De nät som avses i 2 mom. skall med rimliga anslutningsvillkor anslutas till nätinnehavarens nät, ifall de uppfyller de rimliga krav i fråga om konstruktion som nätinnehavaren har ställt. Nätinnehavaren har rätt att uppbära en skälig ersättning för att täcka kostnaderna för anslutandet av ett nät och för användningen av det.

För byggande av en elledning för en nominell spänning på minst 110 kilovolt skall tillstånd begäras hos elmarknadsmyndigheten. För byggande av en ledning för en nominell spänning på minst 110 kilovolt vilken sträcker sig över landets gräns skall tillstånd begäras hos ministeriet.

Tillstånd behövs dock inte för byggande av en intern elledning i en fastighet.

En förutsättning för att tillstånd skall beviljas är att elledningen behövs för att trygga elöverföringen. En förutsättning för att en ledning som överskrider landets gräns skall få byggas är dessutom att byggandet av den också i övrigt är ändamålsenligt med tanke på utvecklingen på elmarknaden.

I tillståndet fastställs inte elledningens rutt. Innan tillståndet har beviljats behövs ingen områdesreservering eller kommunens samtycke enligt 20 § för ledningsrutten.

Ansökan om tillstånd skall innehålla de uppgifter och utredningar om vilka stadgas genom förordning och om vilka ministeriet bestämmer närmare.

Till en tillståndsansökan som gäller ett sådant projekt som avses i lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (468/94) skall fogas en konsekvensbeskrivning enligt nämnda lag.

Av tillståndsbeslutet skall framgå på vilket sätt bedömningen enligt lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning har beaktats.

Om en elledning för en nominell spänning på minst 110 kilovolt byggs någon annanstans än på ett område som i planen har reserverats för detta ändamål eller om sådan områdesreservering inte har gjorts i planen, skall kommunens samtycke erhållas för ledningsrutten. Utan giltigt skäl får dock inte samtycke förvägras eller villkor ställas för beviljandet, om vägran eller villkoren medför oskäligt förfång för tryggandet av elöverföringen eller för sökanden.

Distributionsnätsinnehavaren skall se till att kommunerna informeras om planerna på att anlägga ett distributionsnät. Distributionsnätsinnehavaren skall i samråd med kommunerna inom sitt ansvarsområde även i övrigt se till att samarbetet fungerar tillräckligt väl för att nätet skall kunna placeras med hänsyn till kommunernas synpunkter och markanvändningen.

En minutförsäljare av el som har dominerande ställning på marknaden skall leverera el till skäligt pris när kunden begär detta, om kunden inte har andra ekonomiskt konkurrenskraftiga möjligheter att anskaffa el genom elnätet (leveransskyldighet).

Elmarknadsmyndigheten kan bestämma att minutförsäljaren skall leverera el till elanvändaren, om elanvändaren i annat fall inte har möjlighet att få el.

Minutförsäljaren skall ha offentliga minutförsäljningsvillkor och minutförsäljningspriser samt grunder för hur de fastställs för de kunder som omfattas av leveransskyldigheten. I dem får inte ingå oskäliga villkor eller begränsningar eller sådana som begränsar konkurrensen inom elhandeln.

Ministeriet kan bestämma att minutförsäljaren skall tillställa elmarknadsmyndigheten eller en sammanslutning som ministeriet har befullmäktigat gällande minutförsäljningsvillkor och minutförsäljningspriser samt grunderna för hur de fastställs.

Elförsäljaren skall på det sätt som ministeriet bestämmer i faktureringen lämna sina kunder en specifikation över hur elpriset bildas.

Minutförsäljarna skall offentliggöra uppgifter som beskriver den genomsnittliga prisnivån på el på det sätt som ministeriet bestämmer.

Nätinnehavaren skall organisera mätningen av levererad el på behörigt sätt enligt vad som stadgas genom förordning.

Kunden skall betala de skäliga mätnings- och faktureringskostnader som han orsakar distributionsnätsinnehavaren.

Försäljaren skall med distributionsnätsinnehavaren ingå ett avtal om samarbete mellan försäljaren och distributionsnätsinnehavaren och om säkerheter. Ministeriet kan meddela närmare föreskrifter och anvisningar om innehållet i avtalet.

Minutförsäljaren skall i fråga om de elanvändargrupper som ministeriet fastställer iaktta de elförsäljningsvillkor som ministeriet har fastställt och som anger försäljarens och kundens rättigheter och skyldigheter i samband med elförsäljningen.

En kund som omfattas av leveransskyldigheten skall ha möjlighet att ingå ett sådant avtal med minutförsäljaren som utöver elförsäljningen omfattar den nättjänst som elöverföringen förutsätter. Härvid svarar försäljaren i förhållande till kunden också för nättjänsten. På avtalet tillämpas av ministeriet godkända elförsäljningsvillkor.

Elleveransen kan avbrytas, om elanvändaren trots anmärkning försummar att betala avgifterna till minutförsäljaren av el eller distributionsnätsinnehavaren eller annars i väsentlig grad bryter mot villkoren i avtalet om elförsäljning eller nättjänst. Ministeriet bestämmer närmare i elförsäljningsvillkoren enligt 25 § om minutförsäljarens rätt att avbryta elleveransen samt om den anmärkning som skall ges före avbrottet och om anmälan om avbrott.

Elleveransen till en byggnad som används som stadigvarande bostad eller till en del av en sådan får inte, om uppvärmningen är beroende av el, avbrytas trots obetalda avgifter under tiden från ingången av oktober till utgången av april innan fyra månader har förflutit från förfallodagen för den obetalda avgiften.

Nätinnehavaren och elförsäljaren skall särredovisa nätverksamhet, elförsäljning och elproduktion samt sin övriga affärsverksamhet.

Det kan stadgas genom förordning att olika delfunktioner inom nätverksamheten och elförsäljningen skall särredovisas.

Elaffärsverksamheter enligt 1 och 2 mom. behöver dock inte särredovisas från varandra eller från den övriga affärsverksamheten, om affärsverksamheten till sin betydelse är ringa. Ministeriet kan meddela närmare bestämmelser och anvisningar om när affärsverksamheten kan anses vara av ringa betydelse.

Med särredovisning avses i denna lag att det för de elaffärsverksamheter som skall särredovisas per räkenskapsperiod skall göras upp resultaträkning och för kapitalintensiva verksamheter dessutom balansräkning. Resultat- och balansräkningen, som skall kunna härledas ur företagets bokföring, skall i tillämpliga delar göras upp enligt stadgandena i bokföringslagen (655/73).

En kommunal inrättning eller en samkommun som utövar elaffärsverksamhet skall i bokföringen redovisas skilt från kommunen och för den skall för varje räkenskapsperiod göras upp en resultat- och balansräkning som kan jämföras med ett aktiebolags bokslut.

Företagets revisorer skall granska de särredovisade verksamheternas resultaträkning, balansräkning och tilläggsuppgifterna till dessa. De skall i revisionsberättelsen ge ett utlåtande om huruvida resultat- och balansräkningen och tilläggsuppgifterna till dem för de särredovisade verksamheterna stämmer överens med denna lag och de stadganden och bestämmelser som har utfärdats med stöd av den.

I en kommunal inrättning eller en samkommun skall en yrkesrevisor granska företagets bokslut samt resultaträkningarna, balansräkningarna och deras tilläggsuppgifter för de särredovisade verksamheterna. Han skall i revisionsberättelsen angående kommunen eller samkommunen ge ett utlåtande om huruvida företagets bokslut och resultaträkningen, balansräkningen och tilläggsuppgifterna till dem för de särredovisade verksamheterna stämmer överens med denna lag och de stadganden och bestämmelser som har utfärdats med stöd av den.

I fråga om de särredovisade verksamheterna är resultat- och balansräkningen för nätverksamheten samt resultaträkningen för elförsäljningen jämte tilläggsuppgifter offentliga och de presenteras som bilageuppgifter i företagets bokslut. Bokslutet över en kommunal inrättning som utövar elaffärsverksamhet samt resultat- och balansräkningarna jämte tilläggsuppgifter för särredovisade verksamheter skall presenteras i kommunens bokslut.

Avtal som gäller förvärv av en rörelse som utövar elnätsverksamhet, köp av aktie- eller andelsmajoriteten i en sammanslutning som utövar nätverksamhet eller annat förvärv av bestämmanderätt som gäller elnätsverksamhet skall anmälas till konkurrensverket senast en månad efter det att avtalet ingicks.

Ministeriet kan meddela närmare föreskrifter och anvisningar om hur verksamheterna skall skiljas åt samt hur resultat- och balansräkningarna skall göras upp för de verksamheter som skiljs åt och vad som skall ges som tilläggsuppgifter till dem samt hur dessa uppgifter skall offentliggöras.

Ministeriet kan dessutom bestämma att resultat- och balansräkningarna jämte tilläggsuppgifter för de verksamheter som skall skiljas åt och boksluten för de företag som utövar verksamheterna skall tillställas elmarknadsmyndigheten.

Elmarknadsmyndigheten kan av grundad anledning i enskilda fall bevilja undantag från det sätt att skilja åt verksamheterna som denna lag kräver, om det är orimligt att måsta skilja åt dem på det sätt som lagen kräver.

Genom förordning kan stadgas att för byggande av kraftverk och för byte av det bränsle som används i ett kraftverk mot ett annat skall inhämtas tillstånd av ministeriet, om Finlands internationella avtalsförpliktelser förutsätter detta.

Tillstånd beviljas så som stadgas genom förordning under de förutsättningar och med de villkor som Finlands internationella avtalsförpliktelser förutsätter.

Ministeriet kan bestämma att byggnadsplanen för ett kraftverk och byggandet av det skall anmälas till ministeriet och att byggnadsplanen för elöverföringsanläggningar och byggandet av dem på motsvarande sätt skall anmälas till elmarknadsmyndigheten. I anmälan skall lämnas de uppgifter om projektet som ministeriet bestämmer.

Ministeriet kan bestämma att avtal om elimport och elexport skall anmälas till ministeriet. I anmälan skall lämnas de uppgifter som ministeriet bestämmer.

Den allmänna ledningen och uppföljningen av verkställigheten av lagen ankommer på handels- och industriministeriet.

Elmarknadsmyndigheten har till uppgift att övervaka att denna lag och med stöd av den utfärdade stadganden och bestämmelser iakttas. Byggandet av kraftverk och elledningar som överskrider landets gräns, byte av det bränsle som används i ett kraftverk mot ett annat samt elimport och elexport övervakas dock av ministeriet.

Om någon bryter mot denna lag eller med stöd av den utfärdade stadganden och bestämmelser, skall övervakningsmyndigheten förplikta honom att rätta till felet eller försummelsen.

Övervakningsmyndigheten kan förena ett beslut enligt 1 mom. med vite.

Elmarknadsmyndigheten har rätt att bestämma att byggandet av ett elnät skall avbrytas eller förbjuda användningen av det, om byggnadsarbetet har inletts eller elnätet byggts utan tillstånd eller rätt enligt denna lag. Vad som sägs ovan gäller dock inte en elledning som överskrider landets gräns.

Ministeriet har rätt att bestämma att byggandet av ett kraftverk och en elledning som överskrider landets gräns skall avbrytas eller förbjuda användningen av dem, om byggandet har inletts eller kraftverket eller elledningen har byggts utan tillstånd enligt denna lag.

Om ett ärende som elmarknadsmyndigheten behandlar gäller ett förfarande som kan bryta mot stadgandena om konkurrensbegränsningar i lagen om konkurrensbegränsningar (480/92) kan elmarknadsmyndigheten hänskjuta ärendet för behandling i enlighet med lagen om konkurrensbegränsningar till den del det är fråga om konkurrensbegränsningar.

När konkurrensbegränsningar på elmarknaden och deras skadliga effekter bedöms skall också denna lag och med stöd av den utfärdade stadganden och bestämmelser beaktas.

En person, sammanslutning eller inrättning som utövar elnätsverksamhet, eller försäljning, produktion, import eller export av el skall ge ministeriet och elmarknadsmyndigheten samt den sammanslutning som ministeriet har utsett den statistiska information och övriga information som är nödvändig för skötseln av de uppgifter som avses i denna lag eller för uppfyllande av internationella avtalsförpliktelser.

Ministeriets och elmarknadsmyndighetens övervakningsprestationer och andra prestationer enligt denna lag är avgiftsbelagda. Beträffande avgifterna iakttas lagen om grunderna för avgifter till staten (150/92).

Den som genom ett förfarande som står i strid med 9 § 2 mom. (anslutningsskyldighet), 10 § 1 mom. (överföringsskyldighet), 21 § 1 mom. (leveransskyldighet) eller 27 § (avbrott i elleveransen) orsakar någon annan skada är skyldig att ersätta skadan.

Den som utövar elnätsverksamhet utan tillstånd som avses i 4 § eller i strid med de villkor som uppställts i tillståndet eller bygger en elledning utan tillstånd enligt 18 § eller i strid med de villkor som uppställts i tillståndet, skall för olovligt utövande av elnätsverksamhet dömas till böter eller fängelse i högst sex månader, om inte strängare straff stadgas för gärningen i någon annan lag.

Den som bygger kraftverk eller byter det bränsle som används där till ett annat utan tillstånd enligt 35 § eller i strid med de villkor som uppställts i tillståndet, skall för olovligt byggande av kraftverk dömas till böter eller fängelse i högst sex månader, om inte strängare straff stadgas för gärningen i någon annanlag.

Den som bryter mot tystnadsplikten enligt 49 §, skall för brott mot tystnadsplikt i anslutning till elmarknaden dömas till böter eller fängelse i högst sex månader, om inte strängare straff stadgas för gärningen i någon annanlag.

På brott mot sekretessplikten som begås av en tjänsteman och en offentligt anställd arbetstagare tillämpas dock 40 kap. 5 § strafflagen.

En kommun eller en sammanslutning i vilken kommunen har bestämmanderätten kan bedriva elproduktion, elnätsverksamhet och elförsäljning också utanför kommunens område.

Den som vid fullgörande av uppgifter som avses i denna lag eller i stadganden eller bestämmelser som utfärdats med stöd av den har fått kännedom om en affärs- eller yrkeshemlighet får inte röja den för utomstående eller själv utnyttja den.

Polisen skall vid behov ge handräckning i ärenden som gäller övervakning av denna lag och med stöd av den utfärdade stadganden och bestämmelser. Polismyndigheten skall vid behov bistå också vid verkställandet av de tvångsmedel som avses i 40 §.

Ändring i ett beslut som ministeriet och elmarknadsmyndigheten har fattat med stöd av denna lag får sökas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen i den ordning som stadgas i lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden (154/50).

Om avtal inte kan träffas om elöverföring som avses i rådets direktiv om transitering av elektricitet genom kraftledningsnät (90/547/EEG), som ingår som bilaga till avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, iakttas det förfarande som nämns i avtalet och direktivet.

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.

Om ikraftträdandet av den överföringsskyldighet som nämns i 10 §, den prissättningsprincip som nämns i 15 § (punktprissättning) och den särredovisning av verksamheterna som avses i 28 § stadgas närmare genom förordning.

Elmarknadsmyndigheten kan förlänga den genom förordning stadgade tidsfristen för särredovisningen med högst ett år, om det i något fall är oskäligt att måsta följa den.