253/1995

Syftet med denna lag är att främja levnadsförhållandena och utkomstmöjligheterna för skoltarna och inom skoltområdet samt att bevara och främja skoltkulturen.

I samband med åtgärder enligt denna lag skall särskild uppmärksamhet fästas vid att

Åtgärder enligt denna lag vidtas för utvecklande av skoltområdet.

Med skoltområdet avses i denna lag det område som avgränsas

Med naturnäring avses i denna lag jordbruk i liten skala och specialjordbruk samt fiske, jakt och renskötsel liksom även bärplockning, svampplockning och annat sådant utnyttjande av naturresurser som är beroende av naturens fortlöpande produktionsförmåga.

Denna lag gäller även annan småföretags-verksamhet som, primärproduktionen inbegripen, utöver företagaren jämte familjemedlemmar sysselsätter andra personer motsvarande högst tre årsarbetsplatser. Om företagets verksamhet är av speciellt stor betydelse för skoltarnas utkomst, kan lån och bidrag beviljas även för mera omfattande verksamhet än vad som sägs ovan.

Med skolt avses i denna lag en person som själv anser sig vara skolt, förutsatt att han själv eller av hans föräldrar eller far- eller morföräldrar åtminstone en har lärt sig skoltsamiska som första språk eller att han är efterkommande till en sådan person eller att han är skolt till börden eller efterkommande till en sådan skolt i överensstämmelse med tidigare lagstiftning.

Delaktig av lån, bidrag och andra stödåtgärder enligt denna lag kan en sådan skolt bli som bor stadigvarande inom skoltområdet och som, med beaktande av ekonomisk ställning, omständigheter och personliga egenskaper, är sådan att det bör anses ändamålsenligt att understöda honom. Detsamma gäller make till skolt. Då stöd beviljas beaktas sökandens och hans makes inkomster, förmögenhet och övriga omständigheter.

Av särskilda skäl kan även en minderårig bli delaktig av åtgärder enligt denna lag.

Den vars egna inkomster eller vars makes inkomster av annan företagsverksamhet än sådan som avses i denna lag överskrider ett belopp som fastställs av jord- och skogsbruksministeriet kan inte bli delaktig av åtgärder enligt denna lag.

För företagsverksamhet som avses i 3 § kan stöd beviljas företag som helt eller delvis är verksamma inom skoltområdet, om det med tanke på en skolts utkomst bör anses ändamålsenligt att understöda honom och om företaget har förutsättningar för lönsam verksamhet.

Stöd enligt denna lag kan beviljas

För att en i 1 mom. 3 punkten avsedd sammanslutning skall kunna beviljas stöd förutsätts att över hälften av dess delägare eller medlemmar är sådana personer som själva eller vars familjemedlem deltar i den verksamhet som får stöd. Av särskilda skäl kan stöd beviljas sammanslutningar även om det bland delägarna finns andra än skoltar.

Stöd enligt denna lag kan beviljas lokala privata föreningar och motsvarande privata sammanslutningar, som främjar sådan företagsverksamhet eller kulturell verksamhet som avses i denna lag.

Stöd kan även beviljas för sådana större samprojekt i vilka det bland delägarna finns andra än skoltar eller lokala sammanslutningar. Staten och kommunen kan också bli delägare i ett samfällt projekt.

Renbeteslag inom skoltområdet får stöd enligt renhushållningslagen (161/90). I övrigt beviljas skoltar som avses i 4 § förmåner som motsvarar i renhushållningslagen och naturnäringslagen (610/84) avsedda förmåner enligt denna lag.

Stöd som avses i denna lag beviljas inte för ett sådant projekt för vilket bidrag, statligt lån eller räntestödslån har beviljats med stöd av annan lagstiftning.

En skolt som bor inom skoltområdet har rätt att på statens mark- och vattenområden inom detta område utan särskild ersättning

Med skogsförvaltningsmyndigheternas tillstånd kan förmåner som avses i 1 mom. 1, 2, 4 och 7 punkten av särskilda skäl beviljas även sammanslutningar som består av skoltar. Skogsförvaltningsmyndigheterna kan även bevilja en sammanslutning som bedriver fiskeri en förmån som avses i 3 punkten samt ett lokalt renbeteslag en förmån som avses i 6 punkten.

Tillstånd enligt 1 mom. 3 och 5 punkten får beviljas endast om hållandet av byggnad eller insamlandet av lav bör anses motiverat med hänsyn till skoltens och hans familjs utkomst eller idkandet av naturnäring.

Med stöd av denna lag kan lån och bidrag beviljas som följer:

Om beviljande av lån och bidrag och om förutsättningar för beviljandet stadgas närmare genom förordning.

Rätt till bidrag enligt denna lag får inte utmätas.

Med gårdsbrukets utvecklingsfonds medel kan anskaffas fiskyngel för utplantering i vattendragen inom skoltområdet och även vidtas andra åtgärder i anslutning till vården av fiskevattnen.

Om de åtgärder som avses i 1 mom. beslutar landsbygdsnäringsdistriktet, som kan ge i uppdrag åt Forststyrelsen, vilt- och fiskeriforskningsinstitutet eller fiskelag att vidta åtgärderna.

Staten kan vid behov utföra eller låta utföra vägbyggnads- samt vatten- och avloppsarbeten som behövs för skoltars lägenheter. Landsbygdsnäringsdistriktet fattar beslut om saken.

Landsbygdsnäringsdistriktet sköter underhållet av en väg som byggts enligt 1 mom. till dess att vägen har överlåtits såsom enskild väg eller för att användas som allmän väg.

Landsbygdsnäringsdistriktet kan av medel som anvisats i statsbudgeten bevilja bidrag för projekt genom vilka kultur- och informationsservice och annan service inom skoltområdet utvecklas och upprätthålls.

Lånetiden är högst 25 år. Räntan på lån är fyra procent.

Lån som har beviljats för uppförande, renovering och utbyggnad av en byggnad samt markköpslån är räntefria de två första åren.

Den första amorteringen på ett lån uppbärs på den förfallodag som efter två år först följer efter att lånet eller dess första rat har lyfts.

Lån kan beviljas till högst 85 procent av egendomens anskaffningspris eller av de godtagbara kostnaderna.

Bidrag kan beviljas till högst 60 procent av de godtagbara kostnaderna. Denna begränsning gäller dock inte stöd enligt 13 §.

Om för ett projekt beviljas både bidrag och lån, får det sammanlagda beloppet av bidraget och lånet även helt täcka kostnaderna för projektet.

Markköpslån får inte beviljas för finansiering av köp varvid överlåtelsepriset för den egendom som förvärvas uppenbart överskrider gängse pris på orten.

Som säkerhet för ett lån skall ställas en fastighetsinteckning. Lån kan dock beviljas även mot annan godtagbar säkerhet.

Om lånetiderna, uppbörden av amorteringar och räntor, tidpunkten för betalningarna, beviljande av uppskov eller räntefrihet för statliga lån, betalning av en fordran vars kapitalbelopp är litet i ett för allt eller i övrigt inom en kortare tid än normalt samt om övriga lånevillkor skall stadgas närmare genom förordning.

Lån och bidrag beviljas av landsbygdsnäringsdistriktet.

Innan landsbygdsnäringsdistriktet beslutar om beviljande av lån eller bidrag, kan utlåtande om ansökan begäras hos den kommunala landsbygdsnäringsmyndigheten samt vid behov även andra utlåtanden enligt vad som stadgas närmare genom förordning.

Jord- och skogsbruksministeriet kan vid behov meddela föreskrifter, som är noggrannare än denna lag och en med stöd av den utfärdad förordning, om byggande som skall stödas enligt denna lag.

För att övervaka användningen av bidrag och lån som beviljats för byggande och för att konstatera att förutsättningar finns för utbetalning skall i beslutet om byggnadslov fastställda inspektioner verkställas på byggplatsen. Landsbygdsnäringsdistriktet kan då det beviljar stöd bestämma att även andra inspektioner som den anser nödvändiga skall verkställas. Inspektionerna utförs på byggarens bekostnad av kommunens byggnadsinspektör eller någon som nämns i beslutet om byggnadslov. Om byggnadslov inte behövs, får inspektionen även utföras av någon annan behörig person som landsbygdsnäringsdistriktet godkänner.

Byggnadsinspektören är även skyldig att i andra än i 2 mom. angivna fall bistå vid verkställigheten av denna lag genom att på bekostnad av den som söker förmånen utföra värdering och inspektion av byggnader samt andra uppgifter som hör till hans verksamhetsområde.

Jord- och skogsbruksministeriet, jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral och landsbygdsnäringsdistriktet har rätt att låta av dem befullmäktigade personer utföra inspektioner som gäller användningen av bidrag och lån. Bidrags- och låntagarna är skyldiga att för dem visa alla behövliga räkenskapsböcker och andra handlingar samt att även i övrigt bistå vid inspektionen.

Landsbygdsnäringsdistriktet får köpa lägenheter, lägenhetsdelar, rättigheter och andelar för ändamål som avses i denna lag. Köpeskillingen får inte överstiga gängse pris.

För ändamål som avses i denna lag kan landsbygdsnäringsdistriktet även använda mark som för ändamål som avses i lagen om gårdsbruksenheter (188/77), naturnäringslagen, renhushållningslagen och landsbygdsnäringslagen (1295/90) har förvärvats på något annat sätt än med stöd av lagen om rätt att förvärva jord- och skogsbruksmark (391/78).

Landsbygdsnäringsdistriktet har rätt att byta mark i dess besittning mot mark som ägs av någon annan eller som något annat statligt ämbetsverk besitter. Om de områden som byts till sitt värde inte motsvarar varandra, betalas skillnaden i pengar.

Forststyrelsen överför, sedan landsbygdsnäringsdistriktet gjort framställning därom, från staten tillhörig mark, som är i dess besittning, områden som behövs för ändamål som avses i denna lag i landsbygdsnäringsdistriktets besittning. Mark som är i Forststyrelsens besittning kan även på förhand överföras i landsbygdsnäringsdistriktets besittning, främst för bildande av lägenheter som lämpar sig för boende. Žr Forststyrelsen och landsbygdsnäringsdistriktet inte eniga om det område som skall överföras, skall ärendet hänskjutas till jord- och skogsbruksministeriet för avgörande.

En lägenhet eller annan fastighet som en skolt äger inom skoltområdet eller en del därav som har inlösts till staten vid exekutiv auktion kan, utan hinder av 7 § lagen om inlösen till staten av fastigheter, som skola säljas på exekutiv auktion, användas för ändamål enligt denna lag samt härvid tilldelas den skolt som ägt den tidigare eller dennes make eller makarnas eller någondera makens i 2 kap. ärvdabalken nämnda släktingar, adoptivbarn eller en sådan persons make, även om de förutsättningar som stadgas ovan i 5 § inte föreligger. Vid användningen av en inlöst lägenhet kan i tillämpliga delar iakttas 7 § 4 mom. lagen om inlösen till staten av fastigheter, som skola säljas på exekutiv auktion. En inlöst lägenhet kan även tilldelas två eller flera sådana personer som avses ovan i denna paragraf gemensamt.

Fast egendom som staten har köpt enligt denna lag får inte mätas ut med stöd av 4 kap. 24 § utsökningslagen för den föregående ägarens eller dennes fångesmans skuld, om fastigheten inte svarar för den på grund av panträtt eller annars.

En i 4 § nämnd skolt kan tilldelas en lägenhet på högst fem hektar som omfattar huvudsakligen för boendet behövlig tomtmark. Lägenheten får inte utan synnerligen tvingande skäl förläggas någon annanstans än i anslutning till tidigare bosättning. Av särskilda skäl kan dock en något större lägenhet bildas än vad som anges ovan.

En lägenhet som sedan tidigare ägs av en skolt kan tilldelas tillskottsområde, andel och rättigheter om dessa kan anses vara nödvändiga med tanke på idkande av naturnäring, dock inte mera än vad som stadgas i renhushållningslagen och naturnäringslagen. En skolt eller ett i 6 § avsett företag kan även tilldelas mark för småföretagarverksamhet.

En lägenhet som avses i 1 mom. får inte tilldelas två eller flera personer gemensamt. Den får dock tilldelas makar.

För en lägenhet kan servitut som avses i lagen om skifte (604/51) stiftas.

I fråga om en lägenhets och ett tillskottsområdes rätt till vatten gäller, i det fall då lägenheten eller området bildas på skogsmark som tillhör staten, 5 § och 9 § 2 mom. lagen innefattande bestämningar om råskillnad i vatten och skifte av vattenområde. Om flera lägenheter eller tillskottsområden bildas samtidigt, kan för dem avskiljas ett lämpligt samfällt vattenområde. Andelarna i det samfällda vattenområdet bestäms med lägenheternas och tillskottsområdenas mantal som grund. Rätt till strömfall ges dock inte.

Behövs förvärvad egendom inte för de ändamål som avses i denna lag, kan den användas för ändamål som avses i naturnäringslagen, landsbygdsnäringslagen eller renhushållningslagen eller för andra ändamål, med iakttagande av lagen om rätt att överlåta och upplåta statens jordegendom och inkomstgivande rättigheter (687/78).

Landsbygdsnäringsdistriktet skall göra upp en särskild plan för användningen av förvärvad eller på annat sätt erhållen mark, om det inte samtidigt är fråga om bildande av endast en eller ett par i 24 § avsedda lägenheter eller områden eller om egendom som avses i 25 §.

När egendom används för andra ändamål än de som avses i denna lag och landsbygdsnäringsdistriktet inte enligt vad som stadgas särskilt har rätt att överlåta statens jordegendom, skall ärendet till denna del överföras för behandling vid jord- och skogsbruksministeriet.

Om planens innehåll samt om uppgörande av planen och det förfarande som därvid skall iakttas stadgas närmare genom förordning.

Ansökan om mark skall göras skriftligen hos landsbygdsnäringsdistriktet. Om ansökan skall inhämtas den kommunala landsbygdsnäringsmyndighetens utlåtande samt vid behov även utlåtande av den av skoltarnas byastämmor som saken gäller.

Landsbygdsnäringsdistriktet beslutar om försäljning av en lägenhet, ett område eller en annan förmån till en sökande samt om betalnings- och andra överlåtelsevillkor.

Som försäljningspriset för en lägenhet, ett område eller en annan förmån fastställs det gängse priset för egendomen, då den används för sitt ändamål.

Betalningstiden för försäljningspriset på en lägenhet och ett tillskottsområde är högst 25 år och den årliga räntan fyra procent. Försäljningspriset är räntefritt två år efter att köpebrevet undertecknats. Uppbörden av amorteringarna på försäljningspriset inleds den förfallodag som efter två år först följer efter att köpebrevet har undertecknats. Betalningstiden för försäljningsprisen på ovan i 24 § avsedda andra områden samt andelar är högst 10 år samt den årliga räntan åtta procent.

Den del av försäljningspriset på en lägenhet eller ett tillskottsområde som inte har givits på kredit på sedvanliga betalningsvillkor skall betalas vid undertecknandet av köpebrevet eller inom viss tid, som inte får vara längre än fem år räknat från den dag köpet ingicks. Om denna del av försäljningspriset inte betalas vid undertecknandet av köpebrevet, skall på den betalas en årlig ränta om åtta procent. De första amorteringarna och räntorna på denna del av köpeskillingen uppbärs den förfallodag som efter tre månader först följer efter att köpebrevet har undertecknats.

Om indrivning av försäljningspris samt om beviljande av betalningsuppskov eller räntefrihet stadgas närmare genom förordning.

En inom landsbygdsnäringsdistriktet anställd lantmäteriingenjör eller, på förordnande av honom, en lantmäteritekniker kan verkställa en lantmäteriförrättning som hänför sig till verkställigheten av denna lag, så som stadgas i lagen om skifte. Landsbygdsnäringsdistriktet kan även sköta anhängiggörandet av lantmäteriförrättningar enligt denna lag.

Förrättningskostnaderna för de lantmäteriförrättningar som hänför sig till verkställigheten av denna lag betalas av statens medel.

Genom förordning stadgas om hur köpebrev skall upprättas och undertecknas samt om hur priset skall bestämmas på nytt på grund av ett misstag eller av att värdet på egendomen har förändrats väsentligt.

Då staten enligt denna lag överlåter lägenheter, områden, andelar i samfällda områden eller rättigheter till särskilda förmåner iakttas inte vad 1 kap. 2 § jordabalken stadgar om bestyrkande av överlåtelsehandling. I överlåtelsehandlingen skall nämnas att förvärvet av lägenheten eller området grundar sig på denna lag.

När lagfart söks på förvärv enligt denna lag där staten överlåter en lägenhet eller ett område behövs inte utredning om den förre ägarens äganderätt. Söks lagfart på förvärv av egendom som har anslutits till en tidigare lägenhet med höjning av dess mantal eller till ett outbrutet område för att beaktas vid fastställandet av dess mantal, gäller en officiellt styrkt avskrift av den beskrivning i vilken mantalsberäkningen ingår som ursprunglig åtkomsthandling.

För betalning av försäljningspriset, ränta därpå och indrivningskostnader utgör lägenheten eller området pant med förmånsrätt från köpslutsdagen. Priset jämte ränta får utan särskilt beslut tas ut ur lägenheten eller området, oberoende av hur länge det har varit obetalt, i den ordning som stadgas i lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg (367/61).

Vad 1 mom. stadgar om försäljningspriset gäller på motsvarande sätt det pris som har bestämts för en andel i samfällt område, vilken har tilldelats lägenheten eller området, och räntan på priset. För priset jämte ränta gäller likväl den förmånsrätt som stadgas för offentligrättsliga prestationer som avser fastighet, och det får bäras upp hos den som vid indrivningen är ägare till lägenheten eller området.

Kostnader jämte ränta får utan särskilt beslut tas ut ur lägenheten eller området, oberoende av hur länge de har varit obetalda, i den ordning som stadgas i lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg. De får drivas in hos den som vid indrivningen är ägare till lägenheten eller området.

Genom förordning stadgas närmare om hur panträtt skall anmälas till inteckningsregistret.

Om staten är sökande i ett lagfarts- eller inteckningsärende som hänför sig till en i denna lag angiven verksamhet, får handlingarna sändas i brev till domstolen, häradshövdingen eller domstolens kansli.

Om staten har utfört eller låtit utföra vägbyggnads- samt vatten- och avloppsarbeten för lägenheter som avses i denna lag, uppbärs hos lägenhetsägaren det belopp av kostnaderna för arbetet varmed lägenhetens värde, då lägenheten används för sitt ändamål, kan anses ha stigit på grund av arbetena, likväl högst 10 procent av beloppet av de kostnader som hänför sig till lägenheten. terbetalningstiden för belopp som uppbärs är 10 år och den årliga räntan fyra procent. Beslut om indrivning av kostnaderna fattas av landsbygdsnäringsdistriktet.

I fråga om indrivning av kostnader, betalningslättnader, uppsägning samt andra omständigheter gäller i tillämpliga delar vad som stadgas om försäljningspris.

En rättshandling, genom vilken en lägenhet eller ett område som bildats med stöd av denna lag eller en del därav överlåts utan tillstånd av landsbygdsnäringsdistriktet, är ogiltig. Landsbygdsnäringsdistriktet skall bevilja överlåtelsetillstånd, om förvärvaren är en skolt som är myndig, bor i Enare kommun och inte sedan tidigare äger en fastighet som avses i denna lag, eller om förvärvaren är någon som kan ärva överlåtaren. För andra personer får överlåtelsetillstånd beviljas endast av särskilda skäl.

De begränsningar som stadgas ovan i 1 mom. är i kraft 20 år från den dag då köpebrevet för lägenheten eller tillskottsområdet undertecknades. Utan hinder av begränsningarna är inteckning av en skoltlägenhet till säkerhet för någon annan rätt än arrenderätt och annan förpantning till säkerhet för återbetalning av skuld samt utmätning och försäljning på exekutiv auktion tillåtna. Landsbygdsnäringsdistriktet kan, om därtill med beaktande av omständigheterna föreligger särskilda skäl, befria en lägenhet eller del därav från begränsningar enligt denna paragraf. Om införande av begränsningarna i fastighetsregistret samt om meddelanden angående dem stadgas genom förordning.

Landsbygdsnäringsdistriktet kan till ett beslut om tillstånd och befrielse som avses i denna paragraf foga villkoret att ett lån eller en försäljningsprisfordran som uppkommit med stöd av denna lag omedelbart skall återbetalas helt eller delvis jämte ränta. Har för en lägenhet beviljats bidrag enligt denna lag och har från beviljandet inte förflutit 10 år, kan till beslutet även fogas villkoret att bidraget eller en del av det omedelbart skall återbetalas till staten.

Har inte den som erhållit mark, kredit eller bidrag med stöd av denna lag eller den på vilken ägande- eller besittningsrätten till dennes lägenhet eller en del därav har övergått eller, om de är flera, någon av dem på tre år bott stadigvarande på lägenheten i fråga, kan landsbygdsnäringsdistriktet bestämma att statens fordran, som belastar lägenheten eller området, statligt lån eller bidrag helt eller delvis omedelbart skall återbetalas. Det kan dock inte bestämmas att bidrag skall återbetalas om 10 år har förflutit sedan det beviljades.

I köpe- och skuldebrev samt i beslut som gäller beviljande av bidrag skall intas ett villkor enligt 1 mom. I köpe- och skuldebrev kan beträffande användningen av en lägenhet eller ett område, tryggande av indrivningen av fordran samt användningen av lån tas in även andra villkor, som skall iakttas vid äventyr att det bestäms att fordran sägs upp och att den straffränta om vilken eventuellt har överenskommits i köpe- eller lånevillkoren skall betalas, samt övriga villkor som har ansetts nödvändiga.

Landsbygdsnäringsdistriktet kan utöver 36 och 37 §§ på grunder som närmare fastställs genom förordning bestämma att statens försäljningsprisfordran och ett statligt lån enligt denna lag helt eller delvis skall återbetalas i en eller flera poster, om gäldenären vid köp av mark av staten eller i samband med ansökan om lån har lämnat vilseledande uppgifter på någon väsentlig punkt eller annars förfarit svikligt, överlåtit sin fastighet helt eller delvis eller underlåtit att iaktta en i 61 § avsedd plan eller om lägenheten har blivit såld i utsökningsväg. Landsbygdsnäringsdistriktet kan på grunder som närmare fastställs genom förordning bestämma att en försäljningsprisfordran eller ett statligt lån genast skall återbetalas även i det fall att gäldenären inte har iakttagit de övriga villkor som har uppställts i köpe- eller skuldebrevet.

Statens försäljningsprisfordringar och statliga lån som avses i 1 mom. och som skall återkrävas får drivas in med stöd av landsbygdsnäringsdistriktets laga kraft vunna beslut i utsökningsväg i den ordning som stadgas i lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg. Förfallna belopp av statens försäljningsprisfordringar och statliga lån enligt denna lag får drivas in på nämnda sätt utan särskilt beslut.

Landsbygdsnäringsdistriktet kan ge ett förhandsbesked om huruvida en åtgärd leder till att ett statligt lån eller statens försäljningsprisfordran uppsägs eller att ett bidrag återkrävs.

Bidrag som beviljats med stöd av denna lag kan, utöver 36 och 37 §§, helt eller delvis återkrävas till staten, om

Bidrag som har beviljats för bostadsbyggnad kan dessutom helt eller delvis återkrävas, om den bostad som stödet gäller inte har begagnats av bidragstagaren själv eller hans rättsinnehavare under minst tio år från beviljandet.

Sedan 10 år har förflutit från det bidraget beviljades får det inte bestämmas att det skall återkrävas. Ett bidrag som skall återkrävas får tas ut ur den fastighet för vilket bidrag har beviljats med samma förmånsrätt som stadgas för offentligrättsliga prestationer som avser fastighet. Indrivningen får verkställas i den ordning som stadgas om utsökning av skatter.

Om uppsägningsränta på bidrag, försäljningsprisfordringar och lån som fastställts att betalas, samt om ränta på försenade betalningsposter liksom om uppbörd av dessa räntor stadgas genom förordning.

Den årliga räntan på försäljningspriset för en lägenhet, ett tillskottsområde eller en andel samt den årliga låneräntan kan justeras tidigast vid ingången av det sjätte låneåret med högst två procentenheter så att justeringen motsvarar de förändringar som skett i den allmänna räntenivån efter det lånet beviljades. Statsrådet beslutar om justering av ränta på försäljningspris och lån.

Inom Näätämöområdet och inom NellimKeväjärviområdet hålls ordinarie byastämma på vartdera området en gång per kalenderår. Dessutom kan extraordinarie byastämmor hållas enligt vad den ordinarie byastämman beslutar eller skoltrådet eller förtroendemannen anser vara befogat eller om minst tio röstberättigade skoltar som bor i byn så kräver för behandling av ett ärende som de har anmält.

Om sammankallande av byastämma stadgas närmare genom förordning.

Vid en byastämma får beslutanderätt utövas av skoltar som är myndiga och bor i byn samt av deras makar. Om ett ärende som behandlas vid byastämman gäller någon annans rätt och fördel, har denne till denna del rätt att delta i byastämman och där yttra sig.

En byastämma är beslutför om 15 skoltar som är myndiga och fast bosatta i byn eller deras makar är närvarande.

Vid byastämma behandlas

Byastämman kan också överföra ärenden som avses i 1 mom. 1 punkten för behandling av skoltrådet.

Byastämmorna kan även sammanträda till gemensamt möte för att diskutera och fatta beslut om ärenden som avses i 1 mom. och som är gemensamma för båda byarna.

Valnämnden skall utses minst sex månader innan förtroendemannens nya mandatperiod börjar.

Beredningen av ärenden som skall behandlas vid byastämma och verkställande av byastämmornas beslut sköts av Näätämöområdets skoltråd och Nellim-Keväjärviområdets skoltråd. Skoltråden har till uppgift att avge utlåtanden till myndigheter i frågor som avses i 44 § 1 mom. 1 punkten, om ärendet är brådskande och byastämman inte i tid kan sammankallas för att behandla ärendet. Dessutom har skoltråden till uppgift att avge utlåtanden om

Till vartdera skoltrådet utses för tre kalenderår i sänder fyra medlemmar samt två suppleanter för dem. Medlemmarna och suppleanterna skall vara personer som avses i första meningen i 43 §. Skoltarnas förtroendeman är ordförande i båda skoltråden.

Skoltråden kan även sammanträda till gemensamt möte, varvid behandlas ärenden som är gemensamma för skoltarna.

Skoltrådet är beslutfört om utom ordföranden två medlemmar eller suppleanter är närvarande.

För skötsel av skoltarnas gemensamma ärenden och bevakning av skoltarnas intressen kan genom val utses en förtroendeman för skoltarna, vars mandatperiod är densamma som för skoltrådens medlemmar. Skoltrådens gemensamma möte utser en suppleant för förtroendemannen, som sköter förtroendemannens uppgifter om denne har förhinder eller är jävig. Om förtroendemannens uppgifter stadgas när-mare genom förordning.

Förtroendemannen och hans suppleant skall vara i 4 § avsedda personer som bor inom skoltområdet, kan skoltsamiska och är skickade för uppgiften.

För förrättande av förtroendemannaval utser vardera byastämman tre medlemmar till valnämnden samt personliga suppleanter för alla medlemmar. Till medlemmar i valnämnden eller suppleanter för dem kan endast väljas personer som stadigvarande bor i byn i fråga och som har samtyckt till uppgiften. Valnämndens medlemmar sammanträder för att bland sig utse nämndens ordförande och vice ordförande. Valnämnden kan också fungera i form av sektioner, som är beslutföra med tre medlemmar.

Om valnämndens uppgifter stadgas närmare genom förordning.

Skoltarnas förtroendeman utses bland de uppställda kandidaterna genom majoritetsval. Om kandidatnominering och förrättande av val stadgas närmare genom förordning.

Röstberättigade är de skoltar som är myndiga och bor inom Enare kommun samt deras makar. Valnämnden gör upp en förteckning över de röstberättigade. Häradsskrivaren, församlingen och delegationen för sameärenden skall vid behov bistå vid uppgörandet av vallängden genom att lämna nödvändiga uppgifter. Alla skoltar som bor inom Enare kommun och deras makar har rätt att granska vallängden.

Vid förtroendemannavalen blir den person vald som har fått mest röster när båda byarnas valresultat sammanslås. Faller rösterna lika, avgörs saken genom lottning mellan dem som fått samma antal röster. Valnämnden fastställer vid ett möte som hålls omedelbart efter att valen avslutats valresultatet med stöd av valprotokollen.

Ändring i valnämndens beslut får sökas av en i 48 § 2 mom. avsedd person på grundvalen av att beslutet kränker hans rätt eller att det har fattats i felaktig ordning eller annars strider mot lag. Besvär skall anföras skriftligen hos länsrätten i Lapplands län inom 30 dagar efter att valresultatet har offentliggjorts. I fråga om sökande av ändring iakttas i övrigt lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden (154/ 50).

En skolt anses ha fått kännedom om byastämmas eller skoltråds beslut eller av valresultat, när beslutet eller ett protokollsutdrag som innehåller valresultatet har uppsatts på Enare kommuns anslagstavla och i skoltarnas förtroendemans kontor. Beslut och valresultat kan dessutom även publiceras i en tidning med allmän spridning på orten, om byastämman så beslutar. Om ett beslut endast berör en enskild skolt, anses dock delgivningen ha skett då beslutet bevisligen har delgivits honom.

I ett beslut av skoltarnas byastämma eller skoltråd får en skolt som är myndig och bosatt inom skoltområdet eller hans make eller en medlem av skoltrådet söka ändring hos länsstyrelsen i Lapplands län, om beslutet har tillkommit i fel ordning eller annars är lagstridigt. Den vars rätt beslutet kränker har samma rätt.

Ändring får dock inte sökas i ett beslut som innefattar ett utlåtande till en myndighet, om utlåtandet inte är bindande för myndigheten.

Ändring skall sökas inom 30 dagar från att beslutet delgavs. I övrigt gäller vad som stadgas om ändringssökande i lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden.

Lagen om tidsbestämd begränsning av åkerröjning (1385/91) gäller inte sådan röjning för vilken bidrag eller lån har beviljats med stöd av denna lag eller som bygger på ett tillstånd som beviljats med stöd av 9 § 1 mom. 6 punkten i denna lag.

Ägaren till en lägenhet eller ett område som överlåtits med stöd av denna lag har inte rätt till ersättning för skador som har vållats av renar.

Staten behöver inte betala kommunal- och kyrkoskatt på inkomsterna av en lägenhet eller ett område som har förvärvats enligt denna lag, för det kalenderår då jord- och skogsbruksministeriet fick egendomen i sin besittning.

Jord- och skogsbruksministeriet, Lapplands landsbygdsnäringsdistrikt, jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral, landsbygdsnäringsmyndigheten i Enare kommun samt Forststyrelsen sköter verkställigheten av denna lag. Forststyrelsens naturvårdsområde i norra Lappland handhar skötseln av statens mark- och vattenområden inom skoltområdet samt andra åtgärder i anslutning till nyttjandet av dem vilka förutsätts i denna lag. Jord- och skogsbruksministeriet kan vid behov meddela närmare föreskrifter om de förfaranden som skall iakttas vid verkställigheten av denna lag.

I uppgifter som avses i denna lag får, enligt vad som närmare stadgas genom förordning, som hjälp anlitas länsstyrelsen i Lapplands län, statliga och kommunala myndigheter, Kera Ab, Renbeteslagsföreningen och renbeteslagen, skogsnämnderna samt andra rådgivningsorganisationer.

Jord- och skogsbruksministeriet beslutar om ersättningar till skogsnämnderna och rådgivningsorganisationerna.

I fråga om ärenden som avses i 44 § 1 mom. 1 punkten och som är under behandling hos statliga eller kommunala myndigheter skall myndigheterna bereda skoltarnas byastämma och skoltråden tillfälle att avge ett utlåtande i saken. Begäran om utlåtande får sändas till skoltarnas förtroendeman, som skall sammankalla skoltråden till ett gemensamt möte för att behandla frågan. Om byastämman inte har överfört uppgiften att avge utlåtande på skoltrådet, skall förtroendemannen även sammankalla byastämman för att behandla frågan.

Renbeteslagsföreningen och de lokala ren-beteslagen skall beredas tillfälle att avge utlåtande i ärenden som hör samman med renskötsel och som kan ha mera vittgående betydelse med tanke på idkandet av renskötsel.

Ersättning för skoltrådens mötesarvoden, resekostnader och andra kostnader betalas till skoltrådens ordförande, medlemmar och sekreterare av anslag ur gårdsbrukets utvecklingsfond så som jord- och skogsbruksministeriet närmare bestämmer.

För skötseln av skoltarnas förtroendemans uppgifter betalas arvode samt ersättning för kostnader av anslag ur gårdsbrukets utvecklingsfond så som jord- och skogsbruksministeriet särskilt bestämmer.

Valnämndens mötesarvoden, resekostnader samt andra kostnader ersätts av anslag ur gårdsbrukets utvecklingsfond så som jord- och skogsbruksministeriet närmare bestämmer.

Gårdsbrukets utvecklingsfonds medel får, utöver vad som ovan stadgas om användningen av dem, användas för följande av denna lag föranledda utgifter:

För att underlätta den ekonomiska situationen för en låntagare som har råkat i bestående ekonomiska svårigheter kan frivillig skuldsanering i fråga om statliga lån och statens försäljningsprisfordringar genomföras, om det finns grundad anledning att anta att skuldsaneringen medför en väsentlig förbättring av låntagarens ekonomiska situation. Om en skolt har beviljats statligt lån för näringsverksamhet som avses i denna lag eller i naturnäringslagen eller renhushållningslagen och näringsverksamheten har upphört, får skuldsanering inledas bara om det inte på något annat sätt kan säkerställas att låntagaren kan behålla sin bostad. Vad som stadgas ovan hindrar inte att samtycke ges till det förfarande som avses i 97 § lagen om företagssanering (47/93) eller 78 § lagen om skuldsanering för privatpersoner (57/93).

Frivillig skuldsanering kan gälla statliga lån och fordringar enligt denna lag, de lagar som avses i 68 §, naturnäringslagen, renhushållningslagen, landsbygdsnäringslagen samt lagen om gårdsbruksenheter.

Ändringar i skuldvillkoren som görs vid frivillig skuldsanering gäller även borgensmän och andra ansvariga för skulden liksom även en tredje part till den del det är fråga om hans egendom som ställts som säkerhet för lånet så som närmare stadgas genom förordning.

Om övriga förutsättningar för skuldsanering stadgas närmare genom förordning.

Vid frivillig skuldsanering kan återbetalningstiden för statliga lån och fordringar förlängas, räntan sänkas samt befrielse från betalning av ränta och amorteringar beviljas så som stadgas genom förordning. Befrielse från betalning av amortering får dock inte medges till den del realsäkerheten för lånet eller garantier genom affärsverksamhet eller därmed jämförlig verksamhet tryggar betalningen av amorteringen. Endast av synnerligen vägande skäl kan lånetiden vid frivillig skuldsanering överskrida den tid som avses i 14 § 1 mom.

Om borgenärer som har beviljat en och samma låntagare räntestödslån eller annan kredit inte för sin del genomför skuldsanering, kan frivillig skuldsanering inledas i fråga om statliga lån och fordringar endast om särskilda skäl därtill finns och om de statliga lånens och fordringarnas andel av sökandens alla skulder överstiger ett belopp som närmare stadgas genom förordning.

Före den frivilliga skuldsaneringen skall en tillförlitlig utredning över låntagarens ekonomiska situation företes och en plan göras upp över de åtgärder med vilkas hjälp en hållbar grund kan skapas för låntagarens företagsverksamhet, i den mån den har understötts med statligt lån, och för hans ekonomiska situation. Skuldsaneringen förutsätter att staten, låntagaren och kreditinstitutet undertecknar ett avtal om att vidta de åtgärder som ingår i planen. Avtalet undantränger skuldebrevsvillkoren för lånet i avtalet och villkoren i utlåtandet om statligt lån till den del något annat har avtalats. Betalningar för sådana statliga försäljningsprisfordringar enligt avtalet som förfallit får indrivas utan särskilt beslut så som stadgas i 38 § 2 mom.

Om låntagaren inte iakttar den plan eller överenskommelse som avses i 61 §, kan det bestämmas att den frivilliga skuldsanering som där avses förfaller på det sätt och med de verkningar som närmare stadgas genom förordning.

Om för låntagaren fastställs ett sanerings-program enligt lagen om företagssanering eller ett betalningsprogram enligt lagen om skuldsanering för privatpersoner, förfaller den i 61 § avsedda frivilliga skuldsaneringen. Domstolen skall när den fastställer programmet beakta de lån och de fordringar som omfattats av den frivilliga skuldsaneringen utan inverkan av skuldsaneringen.

I beslut som landsbygdsnäringsdistriktet fattar i en fråga som avses i denna lag får ändring sökas genom besvär hos landsbygdsnäringarnas besvärsnämnd inom 30 dagar från den dag då den som söker ändring har fått kännedom om beslutet.

Besvärsskriften kan i fall som avses i 1 mom. även inlämnas till den myndighet i vars beslut ändring söks, varvid myndigheten skall sända besvärsskriften jämte de handlingar som inkommit i ärendet och sitt utlåtande till besvärsinstansen.

I beslut som den i 1 mom. nämnda besvärs-nämnden har fattat i ett ärende som avses i 36, 37 och 39 §§ får ändring sökas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen i den ordning som stadgas i lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden. I andra beslut av besvärsnämnden i ärenden som avses i denna lag får ändring sökas endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd. Tillstånd kan endast beviljas, om det med tanke på tillämpningen av lagen i andra liknande fall eller med tanke på enhetligheten i rättspraxis är viktigt att få ärendet prövat av högsta förvaltningsdomstolen eller om något annat vägande skäl att bevilja tillstånd föreligger.

För beslut som fattas med stöd av denna lag uppbärs en avgift enligt vad som stadgas eller bestäms särskilt om uppbörden av avgifter. Landsbygdsnäringsdistriktets beslut är dock avgiftsfria.

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.

Jord- och skogsbruksministeriet kan meddela föreskrifter, som är noggrannare än stadgandena i denna lag och en med stöd av den utfärdad förordning, om beviljande av lån, bidrag och andra förmåner som avses i denna lag. Jord- och skogsbruksministeriet fastställer likaså köpe- och skuldebrevsformulären, ansöknings- och beslutsformulären samt andra formulär och anvisningar som gäller förfaringssätten som behövs för verkställigheten av denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1995.

Genom denna lag upphävs skoltlagen av den 24 augusti 1984 (611/84) jämte ändringar.

Åtgärder som verkställigheten av denna lag förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

Egendom, som har förvärvats med stöd av den upphävda skoltlagen och annan tidigare skoltlagstiftning och om vars användning inte har beslutats innan denna lag träder i kraft eller som befrias från användningsändamål som anges i den nämnda lagstiftningen, anses ha blivit förvärvad för de ändamål som avses i denna lag.

I fråga om återbetalningstiden för och räntan på statens och kreditinstituts fordringar enligt lagen om anskaffande av boplatser åt vissa skoltar (273/55), jordregleringslagen berörande skoltar (593/69) och skoltlagen samt i fråga om övriga villkor för dessa fordringar iakttas de upphävda stadganden som gällde när denna lag träder i kraft och motsvarande avtalsvillkor. I fråga om återbetalningstiden för, räntan på och övriga villkor för fordringar som med stöd av den nämnda skoltlagen har uppkommit efter att denna lag har trätt i kraft iakttas likaså stadganden i nämnda lag.

De stadganden som gällde när denna lag träder i kraft iakttas också i fråga om de ärenden som även annars hör samman med verkställigheten av den lagstiftning som avses i 1 mom. och om vilken annat inte stadgas i detta kapitel. Detta gäller även skattefrihet för staten, betalningslättnader, arbeten som utförs genom statens försorg samt begränsningar som hänför sig till lägenheter. Överlåtelsetillstånd för lägenheter och befrielse av lägenheter från begränsningar kan dock med avvikelse från ovan nämnda lagstiftning beviljas enligt de grunder som stadgas i 36 § och med iakttagande av där angivet förfarande. I fråga om sökande av ändring iakttas i tillämpliga delar 63 §. Genom förordning kan även utfärdas sådana stadganden om förfarandet som avviker från nämnda lagstiftning.

I fråga om statens ansvar för lån som med stöd av den lagstiftning som nämns i 68 § har beviljats innan denna lag har trätt i kraft och i fråga om ersättning för skötselkostnader för sådana lån iakttas de stadganden och föreskrifter som meddelats med stöd av dem som gällde när denna lag träder i kraft samt motsvarande avtalsvillkor.

En lägenhet eller ett område som sålts med stöd av den lagstiftning som nämns i 68 § och som då denna lag träder i kraft utgör pant för statens köpeskillings- eller försäljningspris-fordran och räntan på den tills fordran är till fullo betald, utgör alltjämt på samma villkor pant till säkerhet för betalningen av fordran.

En lägenhet eller ett område utgör pant enligt den lagstiftning som gällde när denna lag träder i kraft även för betalning av en sådan köpeskillings- och försäljningsprisfordran jämte ränta som avses i den lagstiftning som nämns i 1 mom. och som uppkommit sedan denna lag trätt i kraft eller om vars panträtt inte dessförinnan har gjorts anmälan till den behöriga domaren.

För betalning av kostnadsandelar enligt den i 1 mom. avsedda lagstiftningen och räntor på dem utgör lägenheten eller området pant så som 1 och 2 mom. stadgar.

Utgör en lägenhet eller ett område pant enligt 2 mom., skall landsbygdsnäringsdistriktet sända en anmälan om detta till den behöriga domaren för införande av en anteckning om panträtten i inteckningsregistret. Då fordran är till fullo betald, skall landsbygdsnäringsdistriktet anmäla för domaren att lägenheten eller området har befriats från pantansvar.

Medel i gårdsbrukets utvecklingsfond kan användas även för sådana ändamål som har samband med verkställigheten av den lagstiftning som nämns i 68 §, om de har använts för dessa ändamål innan denna lag träder i kraft.

Den första i 42 § avsedda byastämman skall sammankallas inom sex månader och de första förtroendemannavalen hållas inom ett år från det lagen träder i kraft. Skoltråden inleder sin verksamhet omedelbart efter att de utsetts vid byastämman. Skoltrådens och förtroendeman-nens första mandatperiod pågår till utgången av 1996. Stadgandena i 56 § tillämpas först sedan skoltråden och förtroendemannen har blivit valda. Vad som stadgas om skoltrådens och förtroendemannens uppgifter tillämpas först sedan skoltråden och förtroendemannen har blivit valda.

Skoltars låne- och bidragsansökningar, som är anhängiga med stöd av den skoltlag som upphävs genom denna lag samt renhushållningslagen och naturnäringslagen, samt påbörjade dispositionsplaner för lägenheter som skall överlåtas till skoltar slutbehandlas med iakttagande av de nämnda lagarna.

Om det på något annat ställe i lagstiftningen hänvisas till den upphävda skoltlagen skall hänvisningen anses avse motsvarande stadgande i denna lag, om inte annat följer av vad som stadgas i denna lag.