211/1995

Såsom i 1 § 1 mom. lagen om iståndsättning av underproduktiva skogar i Lappland avsett underproduktivt område betraktas underproduktiv skogsmark i det fall att de uppskattade genomsnittliga skogsodlingskostnaderna, som jord- och skogsbruksministeriet fastställer årligen, utgör minst två tredjedelar av rotprisvärdet för det marknadsdugliga virket på området och för det virke som avverkats på området under de åtta år som föregått ansökan om utförande av skogsodlingsarbete. Områdets underproduktion får dock inte bero på avverkning som utförts i strid med lagen om enskilda skogar (412/67).

De medel som avses i 1 § 2 mom. lagen om iståndsättning av underproduktiva skogar i Lappland får användas till finansiering av arbeten som avses i 1 § 1 mom. i lagen, med undantag av mervärdesskattens andel, så att

I sin helhet i form av stöd kan betalas de verkställighetskostnader i anslutning till iståndsättningsarbete som föranleds av anskaffning av skogsodlingsmaterial, sly- och gräsbekämpningsmedel och nödvändiga förnödenheter. För andra verkställighetskostnader kan beviljas stöd högst till 85 procent av kostnaderna.

För att de i 1 § 4 mom. lagen om iståndsättning av underproduktiva skogar i Lappland avsedda målen skall nås, skall företagen för främjande av naturlig förnyelse och skogsodling i mån av möjlighet grunda sig på en områdesplan, i vilken de behövliga skogsvårds- och avverkningsåtgärderna har inventerats fullständigt. Om det är ändamålsenligt, kan iståndsättningsarbetet även företas innan områdesplanen färdigställts, under förutsättning att de i det ovan nämnda lagrummet avsedda målen nås.

Då planen färdigställts skall skogsnämnden tillställa de jordägare vilkas adress skäligen kan utredas uppgifter om lägenheten ur områdesplanen samt en utredning om möjligheterna att få stöd enligt lagen om iståndsättning av underproduktiva skogar i Lappland. Skogsnämnden får inte utan vederbörandes samtycke lämna uppgifter om lägenheten till utomstående.

Skötselåtgärder vilka med stöd av 3 § 1 mom. lagen om iståndsättning av underproduktiva skogar i Lappland ankommer på jordägaren kan vidtas som i 1 § 1 mom. sagda lag avsedda åtgärder för tryggande av återväxten inom förloppet av fem år efter det ett arbete för främjande av naturlig förnyelse eller skogsodling slutförts i det fall att området särskilt lätt blir gräsbevuxet eller slybevuxet eller kräver kompletteringsodling, eller av annan orsak kräver exceptionellt mycket skötselåtgärder.

Jord- och skogsbruksministeriet beslutar om fördelningen av det i statsbudgeten anvisade anslaget för ändamål som avses i lagen om iståndsättning av underproduktiva skogar i Lappland, sedan skogscentralen gjort framställning i saken. Anslaget fördelas mellan de olika skogsnämnderna separat för uppgörande av områdesplaner och separat för iståndsättningsarbeten.

I lagen om iståndsättning av underproduktiva skogar i Lappland avsedda arbeten utförs genom vederbörande skogsnämndens försorg eller under dess tillsyn.

Jord- och skogsbruksministeriet meddelar närmare föreskrifter och anvisningar om skötseln av de uppgifter som ankommer på skogscentralerna och skogsnämnderna.

Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna förordning utfärdas vid behov av jord- och skogsbruksministeriet.

Denna förordning träder i kraft den 1 mars 1995 och genom den upphävs förordningen den 11 februari 1983 om iståndsättning av underproduktiva skogar i Lappland (165/83) jämte ändringar.

På sådant iståndsättningsarbete för vilket en plan har godkänts senast den 8 december 1994 eller finansieringsbeslut fattats innan denna förordning träder i kraft kan i stället för vad som stadgas i 1-3 §§ tillämpas 1 och 2 §§ i den upphävda förordningen.