1466/1994

På tullbeskattning och tullövervakning av varor som importeras från och exporteras till tredje land skall denna lag tillämpas vid sidan av vad därom bestäms i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om en tullkodex för gemenskapen (kodex), i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om en tullkodex för gemenskapen (tillämpningsförordning) och i rådets förordning (EEG) nr 918/83 om ett gemenskapssystem för tullfriheter (tullfrihetsförordning) eller i annan lagstiftning för Europeiska gemenskaperna (gemenskapen). Därtill tillämpas denna lag vid sidan av gemenskapens lagstiftning på statistikföring av handeln mellan Finland och andra länder samt på undersökning av tullbrott.

Befogenheter enligt tullagstiftningen kan utövas med iakttagande av gemenskapens lagstiftning även inom gemenskapens inre trafik för övervakningen av efterföljandet av förbud och restriktioner om import och export av varor.

I denna lag avses med

Utöver vad som stadgas i 1 mom. tillämpas definitionerna enligt artikel 4 i kodexen.

Tullverket är den tullmyndighet och behöriga myndighet som avses i gemenskapens tullagstiftning om inte annorlunda särskilt stadgas. Tullstyrelsen bestämmer till denna del om tullverkets interna fördelning av behörighet.

Tullstyrelsen kan även i övrigt bestämma om förfaranden enligt gemenskapens tullagstiftning, om inte något annat stadgas om dem. Finansministeriet kan avgöra ett principiellt eller även i annat avseende betydelsefullt ärende, också när det gäller tillämpning av gemenskapslagstiftning om sänkning eller avskaffande av tull.

Tullstyrelsen beviljar undantag från stadganden om tullfrihet när det är möjligt enligt tullfrihetsförordningen. I beslut som meddelats med stöd av denna paragraf får ändring inte sökas genom besvär.

Tullstyrelsen har rätt att bestämma om det förfarande vid utredning av ursprung som skall iakttas för att erhålla sådan behandling som avses i avtal angående tullförmåner och i de tullpreferensarrangemang som tillämpas ensidigt av gemenskapen samt i tillämpliga delar även om annat förfarande vid ursprungsutredningar. Tullstyrelsen utfärdar vid behov bestämmelser även för harmonisering av ursprungsreglernas tillämpning.

Tullstyrelsen kan befullmäktiga ett organ med tillräcklig sakkännedom att utfärda allmänna ursprungsbevis som berättigar till annan behandling än tullförmån.

Tullstyrelsen fastställer de omräkningskurser som skall användas när belopp angivna i utländsk valuta vid import och export omräknas i finskt mynt.

Tillstånd att inrätta friområde och frilager samt att där utöva industriell, kommersiell eller annan serviceverksamhet beviljas av tullstyrelsen på ansökan och på villkor som tullstyrelsen bestämmer. Finansministeriet kan dock i ekonomiskt, regionpolitiskt eller även på annat sätt betydelsefulla fall överta avgörandet av ärendet.

Tullfria är vanliga provianteringsförnödenheter för fartyg och luftfartyg i internationell trafik samt bränsle och smörjmedel som fartyget för med sig till Finlands tullområde eller som levereras till fartyget på Finlands tullområde för dess eget bruk. Tullfriheten gäller även varor som konsumeras ombord på fartyget på Finlands tullområde.

Finansministeriet kan besluta att de i 1 mom. nämnda varorna är tullfria även när det är fråga om fartyg i myndighetsbruk, forskningsfartyg, fiskefartyg eller om tåg i trafik mellan Finland och tredje land. Finanministeriet kan också besluta om begränsningar och villkor som i fråga om tullfrihet skall tillämpas på varor som dessa fordon fört med sig.

Tullfria är varor som inkommer till främmande makters diplomatiska och andra representationer i samma ställning eller till utsända konsulers kanslier i Finland för officiellt bruk eller till diplomatiska representanter, till utsända konsuler eller till nämnda representationers administrativa eller tekniska personal och till familjemedlemmar i deras hushåll för personligt bruk enligt vad som bestäms i Wienkonventionen rörande diplomatiska förbindelser (FördrS 4/70) och i Wienkonventionen rörande konsulära förbindelser (FördrS 50/80). Utrikesministeriet fastställer att förutsättningarna enligt konventionerna föreligger.

I 1 mom. nämnda varor får inte, utan att tull har betalts, säljas och inte heller på annat sätt överlåtas eller uthyras och inte heller vederlagsfritt överlämnas för att användas av någon annan än av representationer eller personer som berättigats till motsvarande tullfrihet, förrän tre år har gått från det att varan överlåtits till ifrågavarande bruk.

Om en i 1 mom. avsedd person, då han flyttar bort från Finland innan den i 2 mom. stadgade tiden gått ut, här säljer det fordon som varit i hans bruk, skall han betala i tull 1/36 för varje hel eller påbörjad månad som är kvar av den utsatta tiden.

Enligt avtal med tredje land som anslutit sig till konventionen om internationell civil luftfart (FördrS 11/49) är tullfria markutrustning, säkerhetsanordningar, undervisningsmaterial samt reservdelar och tillbehör till dessa vilka används i internationell flygtrafikverksamhet av ett flygbolag från den avtalsslutande staten i fråga.

Den som tillhör personalen vid ett fordon i yrkesmässig trafik mellan Finland och tredje land och vars hemort är Finland får tullfritt föra in resgods och hemkomstgåvor enligt vad som stadgas om resenärer i tullfrihetsförordningen.

Mängden av hemkomstgåvor under en kalendermånad får dock inte överstiga den mängd som en resande tullfritt får föra in på en gång. Införsel av varor skall begränsas till en gång per månad om tullmyndighet inte av särskilda skäl beviljar undantag från detta.

Finansministeriet kan begränsa rätten att tullfritt föra in hemkomstgåvor i fråga om person vars hemort ligger utanför gemenskapens tullområde och som hör till i 1 mom. nämnda fordonspersonal.

En tullåtgärd skall inte medföra större skada eller olägenhet än vad som anses försvarligt för att den skall kunna fullgöras.

Var och en är skyldig att underkasta sig tullåtgärderna och medverka till att de kan utföras på behörigt sätt.

För utförande av tullåtgärder har en tullmyndighet eller annan behörig myndighet rätt att

-r det sannolikt att smuggling till eller från Finland bedrivs med fartyg som är finskt, saknar nationalitet eller seglar under falsk flagg, kan fartyget hejdas och kontrolleras även utanför tullområdet, dock inte på främmande stats territorialvatten. Fartyget kan föras i hamn för nödvändig utredning.

Kroppsbesiktning av person och annan granskning än granskning av resgods eller ytterkläder kan i de fall som avses i 14 § 1 mom. 2 punkten utföras utan förundersökning på person som på sannolika skäl misstänks för brott för vilket det strängaste straffet är fängelse i mer än sex månader. Den tullman som beslutar om åtgärderna skall inneha minst tulluppsyningsmans tjänsteställning. I övrigt iakttas vid utförande av dessa åtgärder i tillämpliga delar vad som stadgas om kroppsvisitation och kroppsbesiktning i tvångsmedelslagen (450/87).

En tullman har rätt att i samband med i 15 § avsedd kroppsvisitation och kroppsbesiktning samt vid gripande, anhållande, häktning eller tagande i förvar kroppsvisitera den som åtgärden gäller för att förvissa sig om att denne inte innehar föremål eller ämnen, med vilka denne kan äventyra granskningen eller förvaringen eller utsätta sig själv eller andra för fara.

I 1 mom. avsedda farliga föremål eller ämnen får tas ifrån den visiterade. De skall återlämnas till honom efter granskningen eller när han friges om det inte finns hinder enligt lag.

En tullman har dock rätt att tillfälligt omhänderta farliga föremål, delar till dessa samt farliga ämnen av den, som på grund av ålder, berusning, sinnestillstånd eller andra omständigheter med fog kan misstänkas förorsaka omedelbar fara för allmän ordning och säkerhet. Omhändertagna föremål skall återställas inom 14 dagar, om inte någon annan myndighet har vidtagit åtgärder för återkallandet av innehavstillstånd.

Vad 3 kap. 8 § strafflagen stadgar om polismans rätt att bruka maktmedel i vissa situationer skall på motsvarande sätt tillämpas på tullman. Rätt att under ledning av en tullman använda maktmedel har också den som bistår en tullman, om hjälpen är nödvändig med tanke på att tjänsteuppgiften är viktig och brådskande.

Var och en skall, på uppmaning av tullstyrelsen eller av distriktstullkammaren, inom utsatt tid för tullbeskattning av annan person eller för därav föranlett besvärsärende lämna sådana nödvändiga uppgifter angående den andra, vilka framgår av handlingar i hans besittning, om uppgifterna inte angår sådan sak, varom han enligt lag har rätt att vägra avge vittnesmål. Ingen får dock vägra att lämna uppgifter om annans ekonomiska ställning.

Tullstyrelsen kan vid vite ålägga den som inte iakttar förpliktelserna enligt 1 mom. eller artikel 14 i kodexen att uppfylla dessa förpliktelser.

Tullmyndighet har rätt att erhålla handräckning av annan myndighet för att utföra åliggande som hör till tullverket.

Tullmyndighet har rätt att utan ersättning av trafikplatsens ägare eller innehavare få till sitt förfogande sådana nödvändiga övervakningsutrymmen med inventarier som trafiktätheten och andra omständigheter förutsätter för utförande av tullåtgärder.

Till tullverkets personregister hör bevakningsdataregistret samt i 22 § avsedda register för skötande av uppgifter varom stadgas i lagen om tullverket (228/91). På register tillämpas personregisterlagen (471/87), om inte något annat stadgas i denna lag.

Tullverkets personregister kan inrättas för

Uppgifterna i register för tullövervakning och undersökning av tullbrott skall hållas hemliga, om inte något annat stadgas.

Det bevakningsdataregister som tullstyrelsen för är ett bestående personregister avsett för tullverkets bruk. För förebyggande och utredande av tullbrott kan i detta register inhämtas och införas nödvändiga uppgifter om personer, som man har anledning att misstänka att

Om tullverkets övriga riksomfattande och bestående personregister som är avsedda att användas vid tullövervakning och undersökning av tullbrott stadgas genom förordning.

Nödvändigheten av de i registren införda personuppgifterna skall granskas minst en gång om året.

Uppgifter som befunnits vara felaktiga får förvaras, om det är nödvändigt för att skydda rättigheterna för den registrerade, annan sakägare, eller den som är anställd vid tullverket. Sådana uppgifter får användas endast för nämnda ändamål.

Var och en är skyldig att hemlighålla och avstå från att utnyttja vad han i sin tjänst eller annars ur handlingar som gäller tullklarering, lagring eller transport eller på något annat sätt erfarit om annans affärsverksamhet.

Resultat av undersökning som gjorts i avsikt att skydda konsumenterna samt annan uppgift kan dock offentliggöras, om publiceringen är viktig med hänsyn till allmänt intresse.

Härutöver får tullstyrelsen lämna eller bestämma om lämnande av uppgifter om affärsverksamhet till myndighet eller offentligt samfund som har behov att få kännedom om sekretessbelagda fakta. Tullmyndighet får lämna även andra uppgifter om de i enskilt fall behövs för att undvika hot mot liv eller hälsa, frihetsbrott eller omfattande miljö- eller egendomsskada. Uppgifterna får inte lämnas vidare eller användas utan tullstyrelsens tillstånd för något annat syfte än det för vilket de har lämnats.

Tullmyndighet får lämna personuppgifter även i form av massutlämnande och i form av i personregisterlagen avsedda känsliga stickprov, då de behövs av

Uppgifterna i bevakningsdataregistret får dock lämnas endast till polis och gränsbevakningsmyndighet för förekommande och undersökning av brott.

Tullmyndighet får till utlandet lämna i tullverkets personregister införda samt övriga uppgifter såsom följer:

Uppgifter får lämnas till en stat som avses i 22 § 1 mom. personregisterlagen även i form av massutlämnande eller känsliga stickprov.

Tullmyndigheten har rätt att även i form av massutlämnande få uppgifter som behövs för skötseln av tullverkets åligganden enligt överenskommelse med upprätthållaren av respektive register

Tullmyndigheten har därtill rätt att för förekommande och undersökning av tullbrott av samfund som idkar televerksamhet erhålla kontaktuppgifter om en sådan teleanslutning som inte är upptagen i offentlig katalog.

Tull skall betalas på tullverkets postgirokonto inom 10 dagar från tullräkningens datum, om inte tiden förlängts eller betalningsanstånd eller något annat betalningsförfarande beviljats. Annan än av tullverket registrerad kund ( kontantkund ) kan betala tullräkningen också på tullanstalt.

Beträffande följderna av försenad betalning av tull samt indrivning av tull i utsökningsväg och säkerställande av indrivning av tull tillämpas, om inte något annat stadgas i gemenskapens lagstiftning, stadgandena i lagen om dröjsmålsränta och restavgift på skatt (145/76), lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg (367/61), med undantag för stadgandena angående grundbesvär, samt stadgandena i lagen om säkerställande av indrivningen av skatter och avgifter (395/73). De medel som erhållits av den tullskyldige används till betalning av tull i den ordning som stadgas om skatt i lagen om skatteuppbörd (611/78).

Tull kan höjas med

Bör förfarande som avses i 1 mom. 3 punkten, med beaktande av omfattningen av den fördel som kan vinnas därav och andra på ärendet inverkande omständigheter, anses som grovt, skall tullen höjas med minst 50 procent och högst 100 procent.

Har i 1 och 2 mom. avsedd bristfällighet eller felaktighet gällt endast en del av varorna, skall höjningen påföras endast dessa varor.

Om någon i 31 § 1 mom. 1-3 punkten avsedd försening eller annan felaktighet gäller tullförfarande vid vilket tull inte fastställs eller vid vilket tullbeloppet är obetydligt och om tullhöjning inte har fastställts, eller om ofullständig eller felaktig uppgift eller handling avgivits eller lämnats i avsikt att få tullåterbäring eller tullförmån, kan i felavgift fastställas minst 50 och högst 15 000 mark.

Felavgift kan även påföras då försening eller felaktighet gäller statistikföringen av gemenskapens internhandel eller i kodexen avsedd annan godkänd tullbehandling än hänförandet till ett tullförfarande.

Tullhöjning enligt 31 § och felavgift enligt 32 § kan fastställas även efter delgivning av tullskuld inom tre år efter tullskuldens uppkomst, eller om varan är tullfri, efter att tullmyndigheten godkänt uppgifterna i tulldeklarationen.

Om försening eller annan felaktighet gäller statistikföringen av gemenskapens internhandel kan felavgift påföras inom tre år efter den tidpunkt då statistikdeklaration avgavs eller borde ha avgivits.

Icke-gemenskapsvaror kan förstöras eller överlåtas till staten på varuhavarens begäran under förutsättning att varan anmälts till tullen på behörigt sätt och att man enligt bestämmelserna i kodexen vidtagit åtgärder för att hänföra varan till tullbehandling. En vara kan förstöras eller överlåtas till staten även efter det att varan överlåtits till fri omsättning, om importtull återbetalas eller efterges enligt artikel 238 i kodexen.

På tullauktion skall säljas varor som

Om en vara som avses i 1 mom. inte kan säljas på grund av lagstiftning som begränsar användning och försäljning av den eller av någon annan orsak som hänför sig till varans art eller om försäljning av varan inte är ändamålsenlig och om inte något annat särskilt stadgas om användning, överlåtelse eller förstöring av varan, kan den genom finansministeriets beslut eller enligt ministeriets anvisningar överlämnas till en statlig inrättning eller av särskilda skäl även till annan eller förstöras. -ganderätten till en vara som avses i 1 mom. 3 och 4 punkten anses vid överlämnandet överföras till staten eller till annan mottagare.

Av medel som inflyter vid tullauktion betalas till varan anslutna kostnader i följande ordning

Överskottet skall redovisas till staten, om varuhavaren inte inom ett år från auktionen gör anspråk på det. Om det är möjligt skall varuhavaren underrättas om överskottet.

Om tullskuld kvarstår för en vara som sålts på auktion, skall denna indrivas hos varuhavaren.

-ndring i distriktstullkammares beslut i ett ärende som gäller fastställande av tull eller återbetalning eller eftergift av tull, skall sökas genom besvär hos länsrätten i Nylands län. -ndring i tullaboratoriets beslut och i distriktstullkammares beslut som gäller andra än ovan avsedda ärenden, skall sökas genom besvär hos tullstyrelsen. Besvärsrätt på statens vägnar över distriktstullkammares beslut har tullombuden vid distriktstullkamrarna.

Besvärsskriften skall tillställas tullanstalten inom besvärstiden.

Besvärstiden i ett ärende som gäller fastställandet av tull eller återbetalning eller eftergift av tull är tre år räknat från delgivningen av tullskulden eller från ingången av kalenderåret efter det år under vilket återbetalning eller eftergift av tull fastställdes, dock alltid minst 60 dagar från delfåendet av beslutet. I fråga om besvär över andra beslut är besvärstiden 30 dagar från delfåendet av beslutet. Besvärstiden för tullombuden är 30 dagar från det beslutet fattades.

Disriktstullkammare skall med anledning av besvär undersöka, om förutsättningarna enligt artikel 236 i kodexen för återbetalning och eftergift av tull föreligger. Om distriktstullkammaren enligt framställt yrkande återbetalar eller efterger tull, förfaller besvären.

Till den del i besvären framställd ansökan inte ger anledning till återbetalning eller eftergift av tull, skall distriktstullkammaren avge sitt utlåtande om besvären och utan dröjsmål till länsrätten i Nylands län sända de handlingar som tillkommit vid behandlingen av ärendet.

Har tull genom länsrättens utslag avlyfts eller nedsatts, skall tull som erlagts till ett för stort belopp utan dröjsmål återbetalas oavsett ändringssökande.

Har tull återbetalts till följd av ansökan om återbetalning av tull som avses i artikel 236 i kodexen eller till följd av besvär, betalas på det återbetalda beloppet en ränta vars storlek stadgas genom förordning. Ränta räknas från den dag då ansökan om återbetalning eller besvär gjordes anhängig eller, om tullräkningen betalts först efter nämnda tidpunkt, från betalningsdagen till den dag då beloppet återbetalas. Har det i ett ärende som avses i besvären tidigare inlämnats en ansökan om återbetalning av tull och har denna ansökan avslagits, räknas räntan från den dag då ansökan gjordes anhängig. Ränta betalas inte på återbetald tull som är lägre än ett belopp om vilket stadgas genom förordning.

I utslag med anledning av besvär kan tullstyrelsen, länsrätten och högsta förvaltningsdomstolen ålägga staten att betala ersättning för rättegångskostnader enligt ärendets art och de grunder som stadgas i 21 kap. rättegångsbalken.

I länsrättens utslag får ändring sökas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen, om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.

Besvärstillstånd skall beviljas, om

Besvärstillstånd kan beviljas även så att det endast gäller en del av det överklagade länsrättsutslaget.

Besvär skall anföras inom 60 dagar från delfåendet av länsrättens utslag. Besvärsskriften, i vilken ansökan om besvärstillstånd skall ingå, skall inom besvärstiden tillställas högsta förvaltningsdomstolen eller länsrätten i Nylands län. Besvär anförs på statens vägnar av tullombuden vid tullstyrelsen.

I tullstyrelsens beslut får ändring sökas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen inom 30 dagar från delfåendet av beslutet. Besvärsrätt på statens vägnar har tullombudet vid tullstyrelsen, för vilket besvärstiden är 30 dagar från det beslutet fattades.

Den som utan tillstånd uppsåtligen bryter lås, plomb, sigill eller annan spärr som finsk eller utländsk tullmyndighet anbringat eller godkänt för tillslutning av tullgods eller avspärrning av område, eller som annars skaffar sig tillträde till utrymme som tillslutits på nämnt sätt, skall för brytande av tullsigill dömas till böter eller till fängelse i högst sex månader.

Om straff för lagstridigt undandragande av tull eller om försök därtill stadgas i 29 kap. 1-3 §§ strafflagen.

Den som uppsåtligen eller av grovt vållande försummar deklarationsskyldighet eller annan skyldighet enligt kodexen, tullagen eller stadganden som utfärdats med stöd av dem eller som annars bryter mot nämnda stadganden skall dömas för tullförseelse till böter, om inte strängare straff för gärningen stadgas någon annanstans.

Vid utredning av tullbrottmål skall utöver särskilda stadganden om förundersökning och tvångsmedel iakttas stadgandena i denna lag.

Tullman har vid förundersökning som utförs av tullmyndighet samma rätt att vidta utredningsåtgärder och använda tvångsmedel som polisman vid polismyndighets förundersökning. Om anhållningsberättigade tullmän stadgas i 1 kap. 6 § 3 punkten tvångsmedelslagen.

Förundersökning som tullmyndigheten utför skall ledas av en anhållningsberättigad tullman. Av särskilda skäl får undersökningsledaren vara någon annan tullman vars tjänsteställning är minst tulluppsyningsman. En sådan undersökningsledare har samma rätt som en anhållningsberättigad tjänsteman att besluta om beslag och husrannsakan samt om kroppsvisitation och kroppsbesiktning.

Var och en som antas kunna ge upplysningar om tullbrott är skyldig att på kallelse inställa sig på närmaste tullanstalt för att höras vid förundersökningen. Om närvaro i övrigt stadgas i förundersökningslagen (449/87).

Saknar en anhållen eller häktad fast bostad i Finland och är det sannolikt att han genom att lämna landet undandrar sig rättegång eller straffverkställighet, kan han friges på villkor att han ställer säkerhet som prövas trygga inställelse till rättegång och avtjänande av eventuellt dömda påföljder. Om den frigivne inte inställer sig för att svara inför domstol eller för att avtjäna sitt fängelsestraff under den tid då straff får dömas eller dömt fängelsestraff verkställas, får domstolen döma säkerheten helt eller delvis förverkad till staten. Dömda böter eller sådan statlig fordran som skall indrivas enligt lagen om verkställighet av bötesstraff (318/63) får tas ut ur säkerheten.

En tullman kan avstå från att vidta åtgärder för väckande av åtal mot den skyldige, om brottet inte kan förutses medföra strängare straff än böter och om det som helhet skall anses uppenbart obetydligt. En tullman kan dock tilldela anmärkning till den som är skyldig till ett sådant brott.

Kan tullbrottmål handläggas genom strafforderförfarande, får förundersökningsledaren eller någon annan till uppgiften förordnad tullman enligt åklagarmyndighetens anvisningar redan vid förundersökningen framställa straffyrkanden så som stadgas i lagen om strafforderförfarande (692/93).

I tullbrottmål är förundersökningsledaren eller en annan till uppgiften förordnad tullman berättigad att delge stämning och annan delgivning på samma sätt som en stämningsman.

I tullbrottmål kan stämning delges även ombud som av svaranden befullmäktigats att ta emot stämningen.

En tullman kan på begäran av en stämningsberättigad myndighet delge stämning även i andra än tullbrottmål.

Vid stämning och annan delgivning som tullmyndigheten förrättar skall i tillämpliga delar iakttas vad lagen om stämningsmän (505/86) och förordningen om stämningsmän (506/86) stadgar.

En i gränstullsamarbetsavtalet avsedd tjänsteman som utför tullåtgärder på finska statens vägnar kan i tullbrottmål delge stämning och i 46 § avsett straffyrkande inom den kontrollzon som avses i avtalet.

-r ägare eller innehavare till beslagtagen vara okänd eller saknar han känd vistelseort i Finland, kallas han genom offentlig stämning att inställa sig vid domstolen en bestämd dag som inte får utsättas till tidigare än den sjunde dagen från stämningens offentliggörande. Sådan stämning skall uppsättas till allmänt påseende i domstolens kansli.

Inställer sig inte beslagtagen varas ägare eller innehavare som instämts i laga ordning att svara i saken och visar han inte laga förfall, avgörs anspråket om varans förverkande oavsett hans frånvaro.

Beslagtagen vara kan, om inte annorlunda stadgas i någon annan lag, innan den förklaras förverkad

Förklarar domstolen beslagtagen vara förverkad anses äganderätten ha övergått till staten då beslaget gjordes. Ovan i 1 mom. avsedda fall anses i stället för själva varan dess värde förverkat.

Distriktstullkammare verkställer utslag som gäller i tullbrottmål förverkad egendom.

Beslagtagen vara, om vilken bestämts att den skall återställas till ägaren eller till den som annars har rätt till varan, skall förtullas på behörigt sätt.

Om tulldeklaration inte avgivits eller om den inte ens kompletterad kan användas som grund för tull, skall tull fastställas enligt uppskattning. Varuhavaren skall, om möjligt, först beredas tillfälle att avge en förklaring. I beslutet om fastställande av tull skall grunden för uppskattningen anges.

Om någon omständighet eller åtgärd givits en sådan rättslig form som inte motsvarar ärendets egentliga natur och syfte, skall ärendet handläggas som om man hade tillämpat den rätta formen.

Utöver vad som stadgas i kodexen skall som skyldig anses också den som för tulldeklaration lämnat uppgifter om vilkas felaktighet han varit eller skäligen borde ha varit medveten och om tull därför blivit opåförd.

Tull bokförs och återbetalas i belopp av hela mark sålunda att överskjutande belopp i penni inte beaktas. Genom förordning stadgas om det minsta tullbelopp som bokförs.

Närmare stadganden om verkställigheten av tullagstiftningen får utfärdas genom förordning.

Denna lag träder i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning.

Genom denna lag upphävs tullagen av den 14 juli 1978 (573/78), tullskattelagen av den 14 juli 1978 (575/78), tullvärdeslagen av den 19 december 1980 (906/80), lagen den 10 juli 1987 om tulltariff (660/87) och lagen den 31 december 1971 om tull- och importavgiftspreferenser för varor med ursprung i utvecklingsländer (973/71) jämte ändringar och lagen den 28 maj 1993 om förfarandet vid ändring av de ursprungsregler som tillämpas i frihandelsavtal och andra tullpreferensarrangemang samt om bestämmelser i anslutning till dessa regler (460/93) och lagen den 24 januari 1992 om tullfri import av kläder i vissa fall (47/92).

På varor som utlämnats från tullkontroll eller som borde ha anmälts till förtullning innan denna lag trädde i kraft tillämpas den lagstiftning som upphävs enligt 2 mom.

Utöver 3 mom. tillämpas de bestämmelser om övergångstid vilka ingår i bilaga VI till avtalet av den 24 juni 1994 om anslutningen av konungariket Norge, republiken Österrike, republiken Finland och konungariket Sverige till den Europeiska unionen (FördrS 103/94).

De tillstånd att driva en skattefri butik som beviljats med stöd av den tullag som skall upphävas, är i kraft som tillstånd för tullager och på dem tillämpas 4 mom.