Go to front page
Statute Book of Finland

1343/1994

Statute Book of Finland

Statutes published in the Statute Book of Finland as text and as PDF facsimiles

Lag om ändring av lagen om friluftsliv

Type of statute
Lag
Date of Issue

Text of original statute

Amendments and corrections are made to the up-to-date statute, not to the statute’s original text. Corrections are also published in the PDF version of the statute in the Statute Book.

I enlighet med riksdagens beslut

upphävs i lagen den 13 juli 1973 om friluftsliv ( 606/73 ) 28 §,

ändras 3 kap. samt 29 och 30 §§ samt

fogas till lagen nya 30 a och 30 b §§ som följer:

3 kap. Campingplatser

18 §

Med campingplats avses i denna lag ett område där man tillfälligt, vanligen på fritiden bor i campingstuga, tält, husvagn eller campingfordon och där det finns sammanlagt minst 25 campingstugor eller platser reserverade för tält, husvagnar eller campingfordon. Ett område med minst 10 campingstugor är dock alltid en campingplats.

Vad som i denna lag stadgas om campingplatser gäller även andra för liknande inkvartering avsedda områden där det i byggnader som är avsedda för högst ett hushåll eller en liten grupp sammanlagt finns över 40 bäddplatser.

19 §

En campingplats skall placeras, anläggas och skötas så att användningen av den inte

1)

förorsakar sanitära olägenheter eller risker,

2)

skadar naturen,

3)

medför förorening av miljön eller nedskräpning av omgivningen,

4)

väsentligt minskar trivseln i omgivningen,

5)

medför fara för trafiksäkerheten eller

6)

på något annat jämförbart sätt kränker allmänt intresse.

En campingplats skall förläggas så att den inte försvårar genomförandet av planer som avses i byggnadslagen.

På en campingplats skall dessutom iakttas vad som särskilt stadgas och föreskrivs om brand- och personsäkerhet samt om förebyggande av sanitära olägenheter.

Miljöministeriet meddelar vid behov närmare föreskrifter om minimikraven för campingplatser och tillfälliga campingplatser.

20 §

Den som inrättar en campingplats eller väsentligt ändrar verksamheten på en campingplats skall senast tre månader innan verksamheten inleds eller ändras skriftligen anmäla detta till en av kommunen förordnad myndighet ( kommunens myndighet för campingområden ) i den kommun där området är beläget, som dock inte kan vara kommunstyrelsen.

Anmälan skall innehålla behövliga uppgifter om den som driver campingplatsen, om campingplatsens läge samt om verksamhetens art och omfattning.

21 §

Kommunens myndighet för campingområden kan efter att ha hört den som upprätthåller campingplatsen på basis av anmälan utfärda de föreskrifter som behövs med tanke på efterlevnaden av denna lag och stadganden och föreskrifter som bygger på den. Om det inte är möjligt att förhindra de följdverkningar som nämns i 19 § genom föreskrifterna, kan kommunens myndighet för campingområden förbjuda den påtänkta verksamheten på ifrågavarande plats.

22 §

Polisen kan utse en ordningsman för campingplatsen. Till ordningsman skall i första hand utses en person som den som driver campingplatsen föreslår och som är lämplig för uppgiften. Angående ordningsmännen gäller i tillämpliga delar vad som stadgas om ordningsmän vid nöjestillställningar.

Den som driver en campingplats och personalen på campingplatsen har rätt att för att bevara ordningen på området eller med hänsyn till dess användningsändamål vägra en person tillträde till området och vid behov avlägsna en person från området.

23 §

Kommunens myndighet för campingområden skall övervaka att denna lag och de stadganden och föreskrifter om campingplatser som har meddelats med stöd av den följs.

Kommunens myndighet för campingområden eller en tjänsteinnehavare som lyder under den har rätt att inspektera en campingplats och få de upplysningar om området som behövs för övervakningen.

24 §

Kommunens myndighet för campingområden kan ge den som driver en campingplats en anmärkning, om

1)

campingområdet inte uppfyller kraven i 19 §,

2)

vederbörande underlåtit att göra anmälan enligt 20 § eller om campingområdet inte motsvarar anmälan eller vad som föreskrivits på basis av den,

3)

campingområdet annars sköts i strid med denna lag eller de stadganden och föreskrifter som har meddelats med stöd av den, eller

4)

det förekommer ordningsstörningar på campingområdet.

Om missförhållandena trots anmärkningen inte avhjälpts eller om de efter att ha avhjälpts återkommer, kan kommunens myndighet för campingområden besluta stänga området för viss tid. Ett beslut om stängning av en campingplats för viss tid får trots besvär verkställas omedelbart.

25 §

Ett område där över 100 personer skall inkvarteras högst 14 dygn i tält eller i husvagnar eller campingfordon som är på området högst denna tid är en tillfällig campingplats. På tillfälliga campingplatser tillämpas vad 19 och 24 §§ stadgar om campingplatser.

Kommunens myndighet för campingområden kan förbjuda att en tillfällig campingplats inrättas eller drivs samt meddela andra föreskrifter som i fråga om en tillfällig campingplats behövs för verkställigheten av denna lag och de stadganden och föreskrifter som har meddelats med stöd av den, om inte meddelandet av föreskrifter hör till någon annan myndighets befogenheter.

4 kap. Särskilda stadganden

29 §

Ett beslut av länsstyrelsen om fastställande av en plan för en friluftsled eller om indragning av en friluftsled skall ges efter anslag. En part anses ha fått del av beslutet den dag då detta har getts.

30 §

Den som sköter en campingplats i strid med denna lag eller de stadganden och föreskrifter som meddelats med stöd av den, skall för brott mot stadgandena om campingplatser dömas till böter, om inte strängare straff stadgas i någon annan lag.

På samma sätt skall den dömas som driver en tillfällig campingplats mot en myndighets förbud.

30 a §

Ändring i beslut som kommunens myndighet för campingområden har fattat med stöd av 3 kap. får sökas hos länsrätten genom besvär inom 30 dagar från delfåendet av beslutet. När ändring söks skall lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden (154/50) iakttas.

30 b §

Polisen skall ge handräckning för verkställigheten av denna lag och de stadganden och föreskrifter som har utfärdats med stöd av den.


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

Sådana områden på vilka verksamhet bedrivs när lagen träder i kraft och som omfattas av den skall anmälas till kommunens myndighet för campingområden inom ett år från det att lagen har trätt i kraft. Ett tillstånd att driva en campingplats som beviljats med stöd av den tidigare lagen är i kraft tills denna anmälan har gjorts, dock högst ett år efter det att denna lag trätt i kraft.

Om en ansökan som gäller tillstånd för inrättande och upprätthållande av en campingplats är under behandling i länsstyrelsen då lagen träder i kraft, skall länsstyrelsen överföra ansökan på kommunens myndighet för campingområden.

RP 130/94

MiUB 10/94

Helsingfors den 22 december 1994

Republikens PresidentMARTTI AHTISAARI Miljöminister Sirpa Pietikäinen

Top of page