57/1993

I syfte att rätta till den ekonomiska situationen för en insolvent privatperson ( gäldenären ) kan en domstol bestämma om åtgärder som skall vidtas beträffande hans skulder ( skuldsanering ), och för honom fastställa ett betalningsprogram som motsvarar hans betalningsförmåga, så som stadgas i denna lag.

Om reglering av borgens- och säkerhetsansvar utan skuldsanering stadgas i 10 kap.

Stadgandena i denna lag tillämpas utan hinder av vad i någon annan lag stadgas om borgenärens rätt till betalning, om åtgärder för indrivning av en skuld eller åtgärder för tryggande av att en skuld betalas.

Skuldsanering samt reglering av borgens- och säkerhetsansvar kan beviljas en person med hemvist i Finland.

Om tillämpningen av denna lag på en gäldenär som idkar näringsverksamhet stadgas i 7 kap.

I denna lag avses med

Om gäldenärens ägarbostad utgör säkerhet för tredje mans skuld då skuldsaneringen inleds, iakttas beträffande det ansvar som gäldenären därigenom påförs i tillämpliga delar vad som stadgas om gäldenärens säkerhetsskuld.

Vid bedömning av gäldenärens betalningsförmåga skall beaktas

I skuldsaneringen skall gäldenären för betalning av sina skulder använda alla de inkomster som han inte behöver för sina oundgängliga levnadskostnader och för de utgifter som uppkommer till följd av underhållsskyldighet ( betalningsmån ).

Den förmögenhet som ingår i gäldenärens bastrygghet kan realiseras endast i de fall som avses i 15, 29 och 33 §§. Den förmögenhet som ingår i bastryggheten omfattar gäldenärens ägarbostad, hans och hans familjs skäliga bostadslösöre och personliga ägodelar enligt skäligt behov samt arbetsredskap och med dem jämförbara föremål som gäldenären behöver för att trygga sin utkomst. Om gäldenären har annan förmögenhet skall den alltid användas för betalning av skulderna.

Gäldenären skall avstå från egendom som inte ingår i hans bastrygghet och vilken har överlåtits i hans besittning med stöd av ett avbetalnings- eller leasingavtal.

Gäldenären är skyldig att lämna domstolen och borgenärerna samt utredaren, om en sådan har förordnats, alla nödvändiga uppgifter om de omständigheter som har betydelse för skuldsaneringen.

Efter att gäldenären ansökt om skuldsanering tills betalningsprogrammet fastställs får gäldenären använda sina medel endast för oundgängliga levnadskostnader och för de utgifter som han är berättigad att erlägga med stöd av 12 § 2 mom. Gäldenären får inte heller uppta en ny skuld förutsatt att det inte är ofrånkomligt för att trygga hans utkomst eller annat följer av 25 § 2 mom. Innan skuldsaneringen inleds kan gäldenären utan hinder av denna paragraf använda sina tillgångar också för de utgifter som han är skyldig att betala.

Gäldenären är skyldig att medverka till att skuldsaneringen kan genomföras på ett behörigt sätt och att utredaren kan sköta sitt uppdrag så som ärendet kräver.

Gäldenären är skyldig att medan betalningsprogrammet är i kraft underrätta borgenärerna eller deras representanter om hans betalningsförmåga eller andra med tanke på skuldsaneringen betydelsefulla förhållanden har förbättrats väsentligt. Meddelandet skall göras inom en månad från förändringen.

En skuldsanering blir anhängig på ansökan av gäldenären.

Makar, solidariskt ansvariga medgäldenärer samt gäldenären och borgensmannen kan gemensamt ansöka om skuldsanering.

Om ansökan om skuldsanering stadgas i 8 kap.

Skuldsanering kan beviljas en gäldenär som är insolvent om

och gäldenären inte rimligen förmår förbättra sin betalningsförmåga så att han kan klara av de utgifter som skulderna ger upphov till.

Utan särskilda motskäl kan skuldsanering inte beviljas om

Innan gäldenären ansöker om skuldsanering skall han utreda möjligheterna att ingå förlikning med borgenärerna i syfte att rätta till sin ekonomiska situation.

Sedan skuldsaneringen inletts får gäldenären inte betala en skuld som omfattas av skuldsaneringen eller ställa säkerhet för en sådan.

Det i 1 mom. stadgade betalningsförbudet gäller inte en underhållsbidragsskuld med förmånsrätt. Gäldenären kan också utan hinder av förbudet till en säkerhetsborgenär betala räntor och andra kreditkostnader som förfaller till betalning efter att skuldsaneringen inletts enligt villkoren för skulden. Då domstolen beslutar om att skuldsanering skall inledas kan den bestämma att gäldenären, utan hinder av betalningsförbudet, får betala vissa slag av skulder eller skulder som understiger ett visst belopp.

En prestation som erlagts i strid med förbudet i 1 mom. skall återbetalas. Om återbetalning av en prestation för en växel och en check, om återbetalning då borgenären på grund av betalning har återlämnat en säkerhet som ställts av tredje man eller då för skulden ställts borgen, om pantsättning och ställande av annan säkerhet i strid med förbudet samt om ansökan om inteckning som gjorts efter att skuldsaneringen inletts gäller vad som stadgas i 17 § 2 och 3 mom. lagen om företagssanering (47/93).

Efter att skuldsanering inletts får mot gäldenären inte riktas åtgärder för att driva in en skuld som omfattas av betalningsförbudet eller för att säkra betalningen av en sådan skuld. Åtgärder som redan påbörjats får inte fortsättas. Mot gäldenären får inte heller i fråga om sådan skuld riktas påföljder för betalningsdröjsmål. Bl.a. följande åtgärder omfattas av det här nämnda förbudet:

En åtgärd i strid med förbudet är utan verkan. Om den egendom som utgör säkerhet har överlåtits i strid med förbudet kan mottagaren dock förvärva godtrosskydd i enlighet med vad som särskilt stadgas. Förbudet hindrar inte borgenären från att väcka en rättegång eller något annat förfarande som syftar till att bibehålla hans rättigheter eller att ge honom en verkställighetsgrund. Förbudet hindrar inte heller borgenären att ansöka om ett myndighetsbeslut om säkringsåtgärder som avser gäldenärens egendom och om verkställighet av beslutet.

En säkringsåtgärd som fastställts med avseende på gäldenärens egendom innan skuldsaneringen inleds förblir i kraft om inte domstolen bestämmer något annat. Innan en säkringsåtgärd återkallas eller begränsas skall den borgenär som ansökt om åtgärden beredas tillfälle att bli hörd.

Om tredje man ställt säkerhet för gäldenärens skuld utöver den säkerhet som gäldenären själv ställt, kan borgenären sedan skuldsaneringen inletts ur den säkerhet som tredje man ställt driva in endast den del av skulden som inte täcks av värdet på den säkerhet som gäldenären har ställt.

Vad 1 mom. stadgar om säkerhet som ställts av tredje man gäller också borgen som tredje man ställt för gäldenärens skuld.

Vad som stadgas i 1 och 2 mom. tillämpas inte om säkerheten eller borgen ställts vid affärsverksamhet eller därmed jämförbar verksamhet.

Domstol kan på yrkande av en säkerhetsborgenär bevilja borgenären tillstånd att utöva de rättigheter som avses i 13 § 1 mom. 1 punkten om den egendom som utgör säkerhet inte ingår i gäldenärens bastrygghet eller om det är uppenbart att gäldenären inte till borgenären förmår betala den andel av säkerhetsskulden som enligt 29 § bestäms för borgenären. Beslutet skall iakttas oberoende av ändringssökande om domstolen inte bestämmer annat. Utan hinder av säkerhetsborgenärens ovan nämnda yrkande kan realiseringen av en ägarbostad uppskjutas under de förutsättningar som stadgas i 35 §.

Då skuldsaneringen inleds upphör dröjsmålsränta att växa på en skuld som omfattas av skuldsaneringen. Detsamma gäller för andra påföljder av betalningsdröjsmål som är beroende av dröjsmålets varaktighet.

Sedan skuldsaneringen inletts får gäldenärens egendom inte utmätas för en skuld som omfattas av skuldsaneringen med undantag av en underhållsbidragsskuld med förmånsrätt. En utmätning i strid med förbudet är utan verkan. Behandlingen av ansökan om utmätning avbryts. Om utmätning redan har skett, skall verkställigheten avbrytas, och utmätningsmannen skall förvara den egendom han tagit i sin besittning. Om försäljning av egendom som utmätts har kungjorts innan skuldsaneringen inleds, kan egendomen säljas i den ordning som utsökningslagen stadgar, om inte annat följer av 3 mom. Utmätningsmannen skall förvara de penningmedel som influtit eller inflyter av utmätningen tills betalningsprogrammet fastställs eller något annat bestäms.

Utan hinder av 1 mom. är betalningsförbud i kraft för utmätning av gäldenärens lön, pension, inkomst av näringsverksamhet eller annan periodisk prestation i enlighet med vad som stadgas i utsökningslagen, om domstol inte bestämmer annat. Utmätningsmannen skall, med undantag för ett underhållsbidrag som skall betalas till ett barn, förvara penningmedlen tills betalningsprogrammet fastställs eller något annat bestäms.

Om försäljning av egendom som utmätts hos gäldenären har kungjorts innan skuldsaneringen inleds, kan domstolen bestämma att verkställigheten skall avbrytas och att försäljningen skall återgå, om egendomen ingår i gäldenärens bastrygghet och det är uppenbart att denna egendom inte skall användas för betalning av skulderna i skuldsaneringen.

Om det för den myndighet som handhar verkställigheten, innan skuldsaneringen inleds har ställts en säkerhet på grund av ändringssökande för det fall att utmätningen eller annan verkställighet avbryts skall utmätningsmannen förvara säkerheten tills betalningsprogrammet fastställs eller annat bestäms eller om säkerheten har ställts av tredje man på yrkande återställa säkerheten till denne.

Sedan skuldsanering inletts får ett beslut om att gäldenären skall vräkas från den lägenhet som han har i sin besittning och använder som sin bostad inte verkställas, om vräkningsgrunden är utebliven betalning för hyra eller något annat vederlag för lägenheten som förfallit till betalning innan skuldsaneringen inleddes. Detsamma gäller ett beslut om att med stöd av lagen om bostadsaktiebolag (809/91) ta gäldenärens bostad i bolagets besittning. Domstolen kan dock på yrkande av borgenären tillåta verkställighet, om det med beaktande av de åtgärder som borgenären redan har vidtagit beträffande lägenheten är oskäligt att den förhindras eller om det är uppenbart att gäldenären inte förmår betala hyror eller andra vederlag som förfaller till betalning efter att skuldsaneringen inletts.

Sedan skuldsanering inletts får handräckning ges för återtagande av gods eller för uppgörelse enligt lagen om avbetalningsköp (91/66) om godset inte ingår i gäldenärens bastrygghet eller om borgenären beviljats rätt enligt denna lag att utöva sina rättigheter enligt 13 § 1 mom. 1 punkten. Handräckning får inte ges för återtagande eller uppgörelse beträffande egendom som ingår i gäldenärens bastrygghet och återtagande eller uppgörelse som är anhängig skall avbrytas tills betalningsprogrammet fastställs eller något annat bestäms.

Sedan skuldsanering inletts får verkställighet av ett förvandlingsstraff för böter inte inledas.

Sedan skuldsanering inletts kan gäldenären uppsäga ett hyres- eller arrendeavtal enligt vilket gäldenären är hyresgäst eller arrendator, så att det upphör inom två månader från uppsägningen utan hinder av de villkor som gäller avtalets varaktighet eller uppsägningen av det. Gäldenären är inte utöver den hyra, arrendeavgift eller annat vederlag som hänför sig till uppsägningstiden skyldig att betala någon annan ersättning för att avtalet upphört i förtid.

I fråga om leasingavtal gäller 27 § lagen om företagssanering.

Om en borgenär har ansökt om att gäldenären skall försättas i konkurs och gäldenären innan beslut om försättande i konkurs fattas ansöker om skuldsanering, skall behandlingen av konkursansökan uppskjutas tills beslut om inledande av skuldsanering har fattats. På samma sätt skall förfaras om borgenären ansöker om att gäldenären skall försättas i konkurs medan en ansökan om skuldsanering för gäldenären är anhängig. Konkursansökan förfaller om skuldsanering inleds.

Domstolen kan på yrkande av gäldenären, sedan gäldenärens ansökan blivit anhängig, bestämma att ett förbud enligt 12, 13, 17 eller 18 § skall vara i kraft interimistiskt redan innan skuldsaneringen inleds, om det prövas vara nödvändigt. Beslut kan fattas utan att borgenärerna hörs, om sakens brådskande natur anses kräva det.

I ett beslut genom vilket ett i 1 mom. nämnt interimistiskt förbud har meddelats kan ändring inte sökas särskilt.

Rättsverkningarna av att skuldsaneringen inleds förblir i kraft tills ett betalningsprogram fastställs. Om en ansökan om skuldsanering avslås upphör rättsverkningarna av att skuldsaneringen inleds då domstolens utslag har givits, om inte domstolen av särskilda skäl bestämmer att rättsverkningarna förblir i kraft tills utslaget har vunnit laga kraft eller något annat bestäms i saken.

Då rättsverkningarna av skuldsanering upphört på grund av att ansökan har avslagits kan verkställighet eller handräckning som förhindrats eller avbrutits med stöd av 17 eller 18 §, fortsättas på basis av den tidigare ansökan om verkställighet eller handräckning.

I skuldsaneringen skall för gäldenären fastställas ett betalningsprogram som motsvarar hans betalningsförmåga.

Betalningsprogrammet fastställs särskilt för varje gäldenär om inte annat följer av 24 § 1 mom.

Gäldenären eller utredaren skall göra upp ett förslag till betalningsprogram.

För medgäldenärer som står i ett solidariskt skuldförhållande för en säkerhetsskuld och som ansökt om skuldsanering gemensamt, kan fastställas ett gemensamt betalningsprogram för säkerhetsskulden.

Då medgäldenärer som står i ett solidariskt skuldförhållande för en annan skuld än en säkerhetsskuld ansökt om skuldsanering gemensamt, beaktas i betalningsprogrammet för respektive gäldenär den del av skulden som faller på honom då skulden fördelas i enlighet med gäldenärernas ekonomiska ställning. Med gäldenärens ekonomiska ställning avses förhållandet mellan gäldenärens tillgångar och avkastningen av betalningsprogrammet å ena sidan samt gäldenärens skulder å andra sidan. Vad som ovan stadgas iakttas på motsvarande sätt då gäldenären och borgensmannen har ansökt om skuldsanering gemensamt.

En skuld som baserar sig på medgäldenärernas och borgensmannens regressrätt utgör i skuldsaneringen en sådan efterställd skuld som de i 31 § 3 mom. nämnda skulderna.

I skuldsanering kan, med nedan stadgade begränsningar, ifråga om de skulder som omfattas av saneringen

Skuldsaneringen kan innebära att skulden helt eller delvis betalas som en engångsprestation med en ny skuld som tas för detta ändamål.

På skuld skall tillämpas den metod som är lindrigast med tanke på borgenären och som räcker till för att rätta till gäldenärens ekonomiska situation. Skuldbeloppet kan minskas eller skyldigheten att betala skulden avlyftas i sin helhet endast om skuldsanering annars inte är möjlig.

Beträffande en säkerhetsskuld kan endast de åtgärder som nämns i 25 § 1 mom. 1-3 punkten och 25 § 2 mom. vidtas. Till betalning förfallen dröjsmålsränta på en säkerhetsskuld kan också minskas eller avlyftas i sin helhet. Då 25 § 1 mom. 2 punkten tillämpas på en säkerhetsskuld skall för de kreditkostnader vilkas betalning uppskjutits erläggas en sådan ränta som tryggar deras nuvärde. När kreditkostnaderna nedsätts med stöd av 25 § 1 mom. 3 punkten skall dessutom beaktas den återstående kredittidens längd så att minskningen av kreditkostnaderna är proportionellt desto mindre ju längre nämnda tid är.

Den ränta som tryggar nuvärdet bestäms enligt ett för ändamålet lämpligt index så att den ränta som skall erläggas för respektive kvartal motsvarar en konstaterad förändring i indexet, omräknad till årsränta, för det kvartal som föregår det sista.

Skuldsaneringen inverkar inte på varaktigheten av eller innehållet i borgenärens realsäkerhetsrätt. I skuldsaneringen kan man dock ändra säkerhetsarrangemangen beträffande skulden genom att ersätta en säkerhet med en annan säkerhet som tryggar skulden.

Om ränta enligt lånevillkoren för bostadslån som staten beviljat eller andra lån kapitaliseras vid återbetalningen av skulden kan man åsidosätta dessa villkor i skuldsaneringen och behandla det belopp som är obetalt då skuldsaneringen inleds på samma sätt som en sådan skuld som inte innefattar kapitalisering av räntan.

Då en skuld som en kommun skall betala till staten enligt 9 § 2 mom. lagen om bostadsproduktion omfattas av skuldsaneringen, skall kommunen betala sitt lån till staten till det belopp och enligt det tidsschema som enligt betalningsprogrammet gäller för gäldenären då han skall betala sin skuld till kommunen.

Om beslut fattas att skuldsaneringen skall förfalla har borgenären rätt att kräva betalning av gäldenären utan att villkoret om kapitalisering av räntan beaktas.

Om skulden är oklar till belopp eller grund skall domstolen bestämma till vilket belopp skulden skall beaktas i betalningsprogrammet. Detsamma gäller på motsvarande sätt annan oklarhet som anknyter till borgenärens rättigheter.

I ett sådant beslut får ändring inte sökas särskilt.

Om gäldenären har en skuld för vilken egendom som ingår i hans bastrygghet utgör säkerhet, skall av gäldenärens betalningsmån först reserveras den del som behövs för en sådan skuld ( säkerhetsskuldandel ). Denna säkerhetsskuldandel skall fastställas till ett sådant belopp att nuvärdet av säkerhetsskulden blir betalt inom en skälig tid. Utan särskilda skäl får denna tid inte vara väsentligt längre än den återstående ursprungliga kredittiden för skulden.

Om gäldenären inte förmår betala sin säkerhetsskuldandel enligt 1 mom. skall egendomen realiseras.

För betalningen av vanliga skulder skall gäldenärens betalningsmån användas efter avdrag för en eventuell säkerhetsskuldandel samt de medel som influtit vid realiseringen av gäldenärens förmögenhet i enlighet med 34 §.

I fråga om vanliga skulder skall innehållet i skuldsaneringen och betalningsprogrammet bestämmas så att betalningsprogrammet är i kraft fem år. Betalningsprogrammet kan likväl vara i kraft en kortare tid än fem år om det är skäligt med hänsyn till gäldenärens förhållanden samt hur och i vilken utsträckning gäldenären har betalt sina skulder innan han ansökt om skuldsanering eller hur han betalar dem med de medel som inflyter vid realiseringen av egendomen. Betalningsprogrammet kan bestämmas så att det är i kraft först från den tidpunkt från vilken gäldenären har betalningsmån för att betala vanliga skulder.

Om gäldenären har en ägarbostad skall han betala sina vanliga skulder till minst det belopp som avses i 32 §. Om gäldenären behåller sin ägarbostad kan betalningsprogrammet vara i kraft en längre tid än fem år. Betalningsprogrammet får inte ifråga om vanliga skulder vara i kraft över tio år.

Om gäldenärens betalningsskyldighet genom betalningsprogrammet har avlyfts i sin helhet kan ett yrkande på att betalningsprogrammet skall förfalla eller ändras framföras inom fem år från det att programmet fastställdes.

För vanliga skulder skall reserveras en lika stor relativ andel av gäldenärens betalningsmån och de medel som influtit vid realiseringen av förmögenheten om inte annat följer av 2 eller 3 mom.

Betalningsmånen och medlen skall först anvisas för betalningen av en underhållsbidragsskuld med förmånsrätt. Därefter kan de anvisas för betalningen av sådana skulder som hänför sig till gäldenärens oundgängliga levnadskostnader eller som utgör gäldenärens oundgängliga boendekostnader.

Sist skall betalningsmånen och medlen anvisas för betalningen av räntorna på skulderna för tiden mellan den tidpunkt då skuldsaneringen inleddes och den då betalningsprogrammet fastställdes samt för betalningen av sådana skulder som är efterställda vid konkurs.

Då gäldenären har en ägarbostad skall han för sina vanliga skulder betala ett belopp som motsvarar den kalkylerade avkastningen enligt 2 mom. ( minimiavkastningen för de vanliga skulderna ) oberoende av om gäldenären får behålla sin bostad eller om denna skall realiseras.

Minimiavkastningen för de vanliga skulderna omfattar

Om det är uppenbart att en gäldenär som har en ägarbostad inte med hjälp av ett betalningsprogram som är i kraft högst tio år förmår betala sina vanliga skulder till ett belopp som motsvarar den minimiavkastning som avses i 32 § med bibehållande av sin ägarbostad, skall bostaden realiseras. Gäldenärens ägarbostad skall likväl inte realiseras om avkastningen eller utdelningen för vanliga skulder därigenom ökar endast obetydligt eller om en annan bostad som kan anses uppfylla rimliga krav inte står att få.

De medel som inflyter vid realiseringen av gäldenärens förmögenhet och blir över då kostnaderna för realiseringen och de skulder för vilka förmögenheten utgör säkerhet har betalts, skall användas för betalning av vanliga skulder.

För betalning av vanliga skulder används likväl av de medel som influtit vid realiseringen av gäldenärens ägarbostad högst ett belopp som motsvarar minimiavkastningen för de vanliga skulderna. Domstolen kan bestämma att gäldenären får betala den andel som faller på vanliga skulder med avkastningen av betalningsprogrammet i stället för som en engångsprestation om det är skäligt för att ordna gäldenärens boende. Domstolen kan bestämma att de medel som gäldenären erhåller vid realiseringen av gäldenärens ägarbostad skall användas för att ordna gäldenärens boende eller för att trygga de betalningar som betalningsprogrammet förutsätter. Om gäldenären försummar att iaktta detta kan domstolen bestämma att betalningsprogrammet skall förfalla.

Om gäldenärens ägarbostad skall realiseras i enlighet med 15, 29 eller 33 § kan domstolen på yrkande av gäldenären bestämma att realisering får vidtas först efter en viss tid som får vara högst ett år, om det med hänsyn till förhållandena för gäldenären och hans familj skall anses skäligt och om gäldenären förmår betala den löpande räntan för nämnda tid på den skuld för vilken bostaden utgör säkerhet. Om gäldenären försummar betalningen av denna ränta får borgenären utöva de rättigheter som avses i 13 § 1 mom. 1 punkten.

Av betalningsprogrammet skall framgå tillräckligt specificerade uppgifter om

Utredaren skall handha den i betalningsprogrammet angivna realiseringen av förmögenheten och redovisningen av tillgångarna om inte domstolen bestämmer något annat. Om en utredare inte har förordnats eller det annars är ändamålsenligt kan domstolen förordna en utmätningsman, gäldenären eller säkerhetsborgenären att handha realiseringen och redovisningen av tillgångarna. På yrkande av en säkerhetsborgenär kan domstolen av särskilda skäl bestämma att realiseringen skall verkställas i den ordning som utsökningslagen stadgar då den säkerhetsborgenär som framställt yrkandet är sökande.

Realiseringen av gäldenärens förmögenhet som verkställs i samband med skuldsaneringen skall genomföras omsorgsfullt och på ett ändamålsenligt sätt så att för egendomen erhålls ett så högt pris som möjligt till minsta möjliga kostnader. Kostnaderna för realiseringen täcks med de medel som inflyter vid realiseringen. Innan realiseringen verkställs skall gäldenären höras. En skriftlig utredning över realiseringen och redovisningen av tillgångarna skall tillställas gäldenären.

Ett betalningsprogram kan fastställas om alla borgenärer som berörs av det har samtyckt därtill, eller om det enligt 9-11 §§ föreligger förutsättningar för en skuldsanering och programmet motsvarar stadgandena i denna lag. Betalningsprogrammet kan fastställas, trots att det avviker från stadgandena i denna lag till nackdel för en borgenär, om denne samtycker till detta.

Ett fastställt betalningsprogram skall iakttas oberoende av ändringssökande om inte en högre domstol bestämmer något annat.

Justitieministeriet fastställer ett formulär för ansökan om skuldsanering och för förslag till betalningsprogram samt meddelar anvisningar om hur dessa skall uppgöras.

När betalningsprogrammet har fastställts bestäms villkoren för de skulder som omfattas av skuldsaneringen och andra i betalningsprogrammet reglerade rättsförhållanden enligt programmet. En borgenär kan dock inte yrka verkställighet för att en i betalningsprogrammet bestämd prestationsskyldighet skall fullgöras. En utmätning som riktar sig mot gäldenärens egendom och som baserar sig på en av skuldsaneringen omfattad skuld förfaller då betalningsprogammet har fastställts med laga kraft. Detsamma gäller annan verkställighet som baserar sig på sådan skuld. Så länge betalningsprogrammet är i kraft får förvandlingsstraff för böter inte verkställas.

Att betalningsprogrammet fastställts utgör inte hinder för en prövning av en invändning som gäller grunden för eller beloppet av en skuld som omfattas av skuldsaneringen eller giltigheten av eller innehållet i en säkerhetsrätt som hänför sig till skulden, förutsatt att skulden eller rätten har gjorts stridig i samband med skuldsaneringen och saken med stöd av 57 § 2 mom. har anvisats till en särskild rättegång.

En förbindelse eller ett avtal som förpliktar gäldenären att erlägga en betalning som baserar sig på eller ansluter sig till en skuld som omfattas av skuldsaneringen är utan verkan om inte betalningsskyldigheten grundar sig på fastställt betalningsprogram.

Gäldenären skall erlägga betalningar enligt betalningsprogrammet till varje borgenär i enlighet med den betalningstidtabell som anges i programmet. Domstolen kan då det prövas ändamålsenligt bestämma att gäldenären skall erlägga betalningarna delvis eller i sin helhet till utmätningsmannen som skall redovisa dem för borgenärerna. Utmätningsmannen kan utfärda ett i utsökningslagen avsett betalningsförbud för att de i betalningsprogrammet angivna prestationerna skall innehållas på gäldenärens lön, pension, inkomst av näringsverksamhet eller annan periodisk prestation i tillämpliga delar med iakttagande av vad som stadgas om betalningsförbud i utsökningslagen.

Om gäldenären försummar en betalning enligt betalningsprogrammet till borgenären eller att iaktta en annan bestämmelse som ingår i betalningsprogrammet, kan domstolen på ansökan av borgenären bestämma att betalningsprogrammet förfaller eller, om borgenären har realsäkerhetsrätt i gäldenärens egendom berättiga borgenären att utöva de rättigheter som avses i 13 § 1 mom. 1 punkten.

Vad som stadgas i 1 mom. tillämpas dock inte, om

Om beslut har fattats om att skuldsaneringen skall förfalla, har borgenärerna rätt att av gäldenären yrka betalning för sin fordran enligt de villkor som skulle ha gällt utan skuldsanering. Gäldenären skall dock inte betala dröjsmålsränta på skulden för den tid betalningsprogrammet är i kraft, om inte domstolen bestämmer något annat till följd av den orsak på grund av vilken betalningsprogrammet förfallit. Om den i 1 mom. avsedda påföljden inte med stöd av 2 mom. 4 punkten fastställs kan domstolen dock utan hinder av 40 § 1 mom. bestämma att borgenären får yrka verkställighet för att driva in den betalning som enligt programmet ännu inte erhållits.

Beslut genom vilket i 1 mom. stadgad påföljd fastställts skall iakttas oberoende av ändringssökande om inte domstolen av särskilda skäl bestämmer att beslutet skall iakttas först då det vunnit laga kraft eller något annat bestäms i saken.

Om gäldenären försätts i konkurs innan betalningsprogrammet har slutförts, skall betalningsprogrammet förfalla. Borgenärens rätt i konkursen bestäms härvid som om något betalningsprogram inte hade fastställts.

Domstolen kan utan hinder av 1 mom. på yrkande av gäldenären bestämma att betalningsprogrammet inte skall förfalla på grund av konkurs om därtill föreligger särskilda skäl på grund av att huvudparten av skulderna redan har betalts i enlighet med betalningsprogrammet.

Betalningsprogrammet kan på ansökan av gäldenären eller borgenären ändras, om

Är de i 1 mom. avsedda omständigheterna sådana att de hade förhindrat en skuldsanering kan det bestämmas att betalningsprogrammet skall förfalla. Härvid tillämpas vad som stadgas i 42 § 3 mom.

En ändring av betalningsprogrammet till borgenärernas fördel gäller alla borgenärer. En ändring till borgenärernas nackdel gäller de borgenärer, som med stöd av betalningsprogrammet ännu är berättigade till betalning. Om betalningsprogammet ändras till borgenärernas fördel kan programmets tillämpningstid förlängas med en tid som motsvarar den under vilken gäldenärens betalningsförmåga har förbättrats.

Det ändrade betalningsprogrammet skall iakttas oberoende av ändringssökande om inte en högre domstol bestämmer något annat.

En gäldenär som idkar näringsverksamhet som enskild näringsidkare eller yrkesutövare kan beviljas skuldsanering enligt denna lag endast om

En gäldenär som idkar näringsverksamhet som personligen ansvarig bolagsman i ett öppet bolag eller ett kommanditbolag kan beviljas skuldsanering enligt denna lag endast om

I det fall som avses ovan i 45 §

En enskild näringsidkare eller yrkesutövare är inte skyldig att i skuldsaneringen realisera den förmögenhet som har samband med näringsverksamheten till den del förmögenheten är nödvändig för den fortsatta verksamheten och det är ändamålsenligt att fortsätta verksamheten med hänsyn till den inkomst som gäldenären därigenom förvärvar.

En personligen ansvarig bolagsman i ett öppet bolag eller ett kommanditbolag är inte i skuldsaneringen skyldig att realisera sin andel i bolaget utom om någon borgenär yrkar att så skall ske och det är sannolikt att det leder till ett bättre resultat för borgenären än om bolagsandelen kvarstår hos gäldenären.

Om gäldenären är en enskild näringsidkare eller yrkesutövare och det under betalningsprogrammets giltighetstid fattas ett beslut om att ett förfarande som avses i lagen om företagssanering skall inledas i fråga om gäldenären, förfaller det betalningsprogram som fastställts med stöd av denna lag. Domstolen kan dock bestämma att betalningsprogrammet inte skall förfalla trots saneringen av företaget om det föreligger särskilda skäl för detta på grund av att huvudparten av de skulder som omfattas av betalningsprogrammet har betalts i enlighet med programmet.

Om gäldenären idkar näringsverksamhet som aktieägare i ledningen för ett aktiebolag, betraktas inte som skuld som omfattas av skuldsaneringen en skuld som baserar sig på gäldenärens borgensförbindelse, om borgen har ingåtts för nämnda bolags skuld. På en sådan gäldenär tillämpas inte 3 § 2 mom. om säkerheten har ställts för ovan nämnda bolags skuld.

Vad som stadgas i 46 § 3 mom. gäller i tillämpliga delar en gäldenär som idkar näringsverksamhet som aktieägare i ledningen för ett aktiebolag.

På ett ärende enligt denna lag tillämpas lagen om behandling av ansökningsärenden vid allmän underrätt (307/86), om inte annat följer av denna lag.

Ett tvistigt ärende som kommer upp i skuldsaneringen skall behandlas vid sammanträde i en fulltalig underrätt, utom då parterna önskar något annat eller domstolen anser frågan vara klar.

Om skuldsanering beslutar den domstol som är gäldenärens allmänna forum eller då gäldenärerna ansöker om skuldsanering gemensamt, den domstol som är allmänt forum för någon av dem. I det fall som avses i 45 § 2 mom. 2 punkten beslutar den domstol där saneringsförfarandet är anhängigt om skuldsaneringen.

Om att betalningsprogrammet skall förfalla, om säkerhetsborgenärens yrkande enligt 42 § 1 mom. och om ändring av betalningsprogrammet beslutar i 3 mom. nämnd domstol eller den domstol som har avgjort frågan om skuldsanering.

Ansökan om skuldsanering skall uppgöras enligt fastställt formulär vid äventyr att ansökan i annat fall kan lämnas utan prövning. Ansökan skall inlämnas till domstolens kansli.

Om gäldenärerna gemensamt ansöker om skuldsanering, skall av varje gäldenärs ansökan framgå orsaken till att ansökan är gemensam.

Till ansökan skall fogas en nödvändig utredning över de omständigheter som inverkar på gäldenärens betalningsförmåga och över andra för skuldsaneringen betydelsefulla omständigheter. Till ansökan kan fogas gäldenärens förslag till betalningsprogram samt förslag om utredare.

Om de handlingar som skall fogas till ansökan och om den utredning som krävs stadgas närmare genom förordning.

Domstolen kan innan den beslutar om att skuldsanering skall inledas bereda en eller flera borgenärer tillfälle att inom en utsatt tid ge ett skriftligt utlåtande om ansökan. Borgenären kan också kallas till ett sammanträde för att höras.

Vad som stadgas i 1 mom. om borgenär gäller också den som ingått en borgensförbindelse för gäldenärens skuld, den som ställt säkerhet samt medgäldenär.

Domstolen skall vid behov inhämta behövlig utredning om det föreligger omständigheter som enligt 10 § kan leda till att ansökan avslås.

Om det för erhållande av utredningen är nödvändigt kan domstolen på eget initiativ eller på ansökan av borgenären av utmätningsmannen begära en sådan utsökningsutredning om gäldenären som avses i 3 kap. 33 § utsökningslagen eller av denne begära andra uppgifter som är nödvändiga för att beslut i ärendet skall kunna fattas. Domstolen kan samtidigt bestämma att utmätningsmannen, utan hinder av stadgandena om tystnadsplikt, har samma rätt som gäldenären att få upplysningar om gäldenärens bankkonton, betalningsrörelse, avtal och förbindelser samt om gäldenärens förmögenhet, beskattning och övriga omständigheter som gäller gäldenärens ekonomiska ställning. Utmätningsmannen kan också kallas för att höras i ärendet.

Beslut om att skuldsanering skall inledas skall fattas om förutsättningarna för en skuldsanering uppfylls enligt 9 eller 11 § på basis av den utredning som företetts och sådana hinder som nämns i 10 § inte föreligger. I ett beslut om att skuldsanering skall inledas får ändring inte sökas.

Då domstolen beslutar om att skuldsanering skall inledas skall den

Domstolen skall dessutom

Domstolen skall, om inte annat följer av 66 §, ofördröjligen per post tillställa borgenärerna samt borgensmännen, dem som ställt säkerhet och medgäldenärerna en avskrift av sitt beslut, av ansökan och av gäldenärens förslag till betalningsprogram under den adress som gäldenären har uppgivit. Utsökningsmyndigheten kan underrättas även per telefon.

Om det på grund av borgenärernas skriftliga utlåtanden eller det sammandrag som utredaren uppgjort och som ingår i förslaget till betalningsprogram eller det meddelande av utredaren som avses i 66 § 4 mom. är nödvändigt, kan domstolen bestämma att ärendet skall behandlas vid ett sammanträde. Domstolen skall underrätta gäldenären, borgenärerna och utredaren om tid och plats för sammanträdet.

Borgenärerna kan skriftligen inom en av domstolen förelagd tid eller muntligen vid ett sammanträde, om ett sådant hålls, framföra invändningar mot de skulder som ingår i förslaget till betalningsprogram. Om utredaren har uppgjort förslaget kan också gäldenären framföra invändningar. Invändningarna skall framföras till utredaren som ger dem till kännedom för domstolen i anslutning till förslaget till betalningsprogram.

De i 56 § avsedda invändningarna behandlas i samband med behandlingen av skuldsaneringen och avgörs i betalningsprogrammet om det med beaktande av den bevisning som krävs och övriga omständigheter är möjligt utan att skuldsaneringen orsakas väsentligt dröjsmål eller annan olägenhet.

Om saken inte enligt 1 mom. kan behandlas och avgöras i samband med skuldsaneringen skall domstolen anvisa den part som har bevisbördan i ärendet att inom förelagd tid föra ärendet till prövning i en särskild rättegång eller något annat förfarande. Om beaktande av en sådan fordran i betalningsprogrammet stadgas i 28 §.

Om förslaget till betalningsprogram inte kan fastställas enligt 38 § kan domstolen bereda gäldenären eller utredaren tillfälle att uppgöra ett nytt förslag senast på en viss dag.

Om gäldenären dör innan betalningsprogrammet fastställts förfaller ansökan.

Domstolen skall då den fastställer betalningsprogrammet ge gäldenären en redogörelse för skuldsaneringens betydelse och påföljderna av att betalningsprogrammet inte iakttas, samt fästa gäldenärens uppmärksamhet vid att skuldsaneringen kan äventyras om han upptar en sådan ny skuld som inte förutsätts i betalningsprogrammet.

En rättshandling som kunde återgå om konkurs hade sökts i stället för skuldsanering, kan på yrkande av borgenären återgå i samband med skuldsaneringen på de grunder som stadgas i lagen om återvinning till konkursbo (758/91) och med iakttagande även av vad som i nämnda lag stadgas om tredje mans ställning.

Som utsatt dag betraktas i de fall som avses i 1 mom. den dag då ansökan om skuldsanering gjordes eller, om en ansökan om försättande av gäldenären i konkurs då var anhängig, den dag då konkursansökan gjordes. Är flera ansökningar om konkurs anhängiga, betraktas som utsatt dag den dag då den först anhängiggjorda ansökan gjordes.

Om återvinning gäller i tillämpliga delar vad som stadgas i 3 kap. 35 § utsökningslagen. Det som med anledning av borgenärens talan bestäms att skall överlåtas eller ersättas kan utan hinder av denna lag användas till betalning av kärandens fordran. En talan om återvinning skall väckas inom sex månader från det att borgenären fick kännedom om att skuldsanering inletts.

En fordran som till följd av återvinning av en betalning uppkommer på nytt för den borgenär som varit svarande skall beaktas som en skuld som omfattas av skuldsaneringen.

Ansökan om att skuldsanering skall förfalla, om säkerhetsborgenärens yrkande enligt 42 § 1 mom. eller om att betalningsprogrammet skall ändras skall göras skriftligen hos domstolen. Ansökan skall göras utan obefogat dröjsmål efter att gäldenären eller borgenären fick kännedom om grunden för ansökan. Ansökan kan inte göras efter att betalningsprogrammet har slutförts.

Om gäldenären ansöker om ändring av betalningsprogrammet, skall han till ansökan foga ett förslag till nytt betalningsprogram. De borgenärer som förslaget gäller skall ges tillfälle att höras om förslaget.

Gäldenären och de borgenärer som saken gäller skall ges tillfälle att höras om borgenärens ansökan. Om domstolen anser att det föreligger skäl att ändra betalningsprogrammet kan den utsätta en dag då gäldenären senast skall tillställa domstolen ett förslag till betalningsprogram. Vad som ovan stadgats gäller för behandlingen av förslaget.

Borgenärerna svarar själva för de kostnader som orsakas av deltagande i förfarandet. Vid den behandling av invändningar som avses ovan i 57 § 1 mom. iakttas dock i tillämpliga delar vad som stadgas om rättegångskostnaderna i tvistemål.

För allmän rättshjälp som kommunen har gett i ett skuldsaneringsärende som avses i denna lag betalas ersättning till kommunen ur statsmedel i enlighet med de grunder som fastställs av justitieministeriet. Om skuldsaneringsärendet inte har förts till domstol beslutar justitieministeriet om ersättningen.

I domstolens beslut i ärende som gäller skuldsanering får ändring sökas om inte sökande av ändring är förbjudet särskilt eller det är fråga om ett avgörande i en processuell fråga.

I skuldsaneringen kan förordnas en utredare om det är nödvändigt för att utreda gäldenärens ekonomiska ställning, för att realisera egendomen eller annars för att skuldsaneringen skall kunna genomföras.

Domstolen förordnar en utredare då beslut fattas om att skuldsanering skall inledas. Utredaren kan förordnas också senare om anledning därtill föreligger. Utredaren kan också ges i uppdrag att utarbeta ett förslag till ändring av betalningsprogrammet.

I beslut om förordnande av en utredare får ändring inte sökas särskilt.

Till utredare skall förordnas en person som är myndig och känd för att vara hederlig och som samtycker till uppdraget. Utredaren skall ha den skicklighet, förmåga och erfarenhet som uppdraget kräver. Han får inte stå i ett sådant förhållande till gäldenären eller någon av borgenärerna, som kan vara ägnat att äventyra hans oberoende i förhållande till gäldenären eller hans opartiskhet gentemot borgenärerna.

Till utredare kan under de förutsättningar som anges i 1 mom. förordnas en utmätningsman eller en biträdande utmätningsman.

Det åligger utredaren att inom en av domstolen utsatt tid uppgöra ett förslag till betalningsprogram enligt denna lag. Då förslaget uppgörs skall utredaren förhandla med gäldenären och borgenärerna och ge dem nödvändiga upplysningar om omständigheter som är av betydelse för skuldsaneringen. Till förslaget skall fogas utredarens sammandrag av gäldenärens och borgenärernas utlåtanden om ansökan och om förslaget.

Domstolen kan ålägga utredaren att tillställa gäldenären och borgenärerna de tillkännagivanden som nämns i 54 och 55 §§. Tillkännagivandena kan framföras per post mot delgivningsintyg eller mottagningsbevis.

Utredaren kan ges i uppdrag att handha realiseringen av gäldenärens förmögenhet samt de åtgärder och arrangemang som har samband med denna, samt handha redovisningen av de medel som inflyter vid realiseringen.

Om utredaren får kännedom om något som kan leda till att gäldenärens ansökan förkastas skall han överföra ärendet till domstol för avgörande.

Utredaren har utan hinder av stadgandena om tystnadsplikt samma rätt som gäldenären att för sitt uppdrag få uppgifter om gäldenärens bankkonton, betalningsrörelse, avtal och förbindelser samt om gäldenärens förmögenhet, beskattning och övriga omständigheter som gäller gäldenärens ekonomiska ställning.

Om utredaren försummar en uppgift eller en skyldighet som ankommer på honom enligt denna lag, kan domstolen vid vite förplikta honom att fullgöra den inom utsatt tid.

Domstolen kan på eget initiativ eller på yrkande av borgenären eller gäldenären samt efter att utredaren getts tillfälle att bli hörd, skilja utredaren från hans uppdrag, om han i väsentlig mån försummar sina skyldigheter eller om det föreligger andra vägande skäl. Domstolen kan av giltiga skäl skilja utredaren från hans uppdrag om utredaren anhåller om detta. Domstolen kan bestämma att beslutet skall iakttas oberoende av ändringssökande, om inte den domstol där ärendet är anhängigt på grund av att ändring har sökts bestämmer något annat.

Utredaren har rätt att av statens medel få ett skäligt arvode för sitt uppdrag samt ersättning för de kostnader som varit nödvändiga för fullgörandet av uppdraget. Om utredaren har förordnats att handha den realisering som fastställs i betalningsprogrammet tas dock arvodet och kostnaderna för detta uppdrag ur försäljningspriset för egendomen. Om ett allmänt rättsbiträde har varit utredare betalas arvodet och ersättningen till kommunen. Justitieministeriet fastställer grunderna för arvodet och ersättningarna.

Vad som är stadgat om de ersättningar som betalas ur statsmedel åt vittne som hörs vid en domstol gäller för betalningen av arvodet och ersättningarna.

Utredaren är skyldig att ersätta skada som han i sitt uppdrag genom fel eller försummelse har vållat gäldenären eller borgenären eller borgensmannen eller den som ställt säkerhet.

Om utredaren är ett allmänt rättsbiträde svarar kommunen och rättsbiträdet för skadan så som stadgas i 3 och 4 kap. skadeståndslagen.

Om en privatperson i annat sammanhang än affärsverksamhet eller därmed jämförbar verksamhet har ingått en borgensförbindelse för en skuld, och på grund av denna blivit betalningsskyldig, men han inte förmår betala skulden utan dröjsmål utan att realisera sin ägarbostad som tillgodoser rimliga behov eller annan egendom som hör till hans bastrygghet, kan för honom på ansökan fastställas ett betalningsprogram för borgensskulden i enlighet med 75 §. En förutsättning för att betalningsprogrammet skall fastställas är att skulden jämte räntor enligt 75 § 1 mom. därigenom betalas i sin helhet och att betalningsprogrammet inte äventyrar uppfyllandet av borgensmannens övriga förpliktelser.

Reglering av borgensansvar kan inte beviljas utan särskilt vägande skäl om

Vad detta kapitel stadgar om borgensman iakttas i tillämpliga delar också beträffande en medgäldenär vars ställning i skuldförhållandet kan likställas med borgensmannens och av vilken betalning har krävts för skuldens hela obetalda belopp.

Om en privatperson i något annat sammanhang än affärsverksamhet eller därmed jämförbar verksamhet har ställt sin ägarbostad som tillgodoser rimliga behov som säkerhet för en annan persons skuld och skulden har förfallit till betalning, men den som ställt säkerhet inte har någon annan egendom som inte ingår i hans bastrygghet och som han utan dröjsmål kan realisera för att betala skulden, kan för honom på ansökan, i enlighet med förutsättningarna i 72 §, fastställas ett betalningsprogram enligt 75 § för den del av skuldbeloppet som täcks av värdet på säkerheten då regleringen inleds.

Om ett betalningsprogram som avses i detta kapitel fastställs för den som ställt säkerhet får en ägarbostad som utgör säkerhet inte realiseras på yrkande av borgenären, om inte något annat följer av 42 §. Oberoende av att ett betalningsprogram fastställs behåller borgenären sin säkerhetsrätt tills den som ställt säkerheten har fullgjort den betalningsskyldighet som fastställts enligt denna lag, eller borgenären i övrigt har fått full betalning för skulden till den del ägarbostaden utgör säkerhet för den.

Borgensmannen och den som ställt säkerhet är skyldiga att lämna domstolen och borgenären alla nödvändiga uppgifter om de omständigheter som har betydelse för regleringen av borgens- eller säkerhetsansvaret.

Av den förmögenhet som en borgensman eller den som ställt säkerhet har och vilken inte ingår i bastryggheten samt av den i 5 § 1 mom. avsedda betalningsmånen skall i betalningsprogrammet för betalningen av den i 72 eller 73 § avsedda skulden reserveras den del som inte behövs för fullgörande av övriga skyldigheter, så att skulden jämte ränta beräknad med stöd av 3 § 2 mom. räntelagen (633/82) från början av regleringen betalas inom en tid som uppgår till högst fem år eller om skuldens återstående ursprungliga kredittid är längre, under denna tid.

Om för den gäldenär, för vars skuld borgensförbindelse ingåtts eller säkerhet ställts, har fastställts ett betalningsprogram enligt denna lag eller enligt lagen om företagssanering, fastställs ett betalningsprogram enligt denna paragraf för den del av skulden för vilken betalningar inte inflyter genom det betalningsprogram som fastställts för gäldenären.

Borgensmannen eller den som ställt säkerhet skall uppgöra ett förslag till betalningsprogram.

För i denna paragraf avsett betalningsprogram gäller i tillämpliga delar 36, 38, 40, 41, 42, 43 och 44 §§. Domstolen kan bestämma att det är en förutsättning för att reglering av borgensansvaret skall beviljas att borgensmannen beviljar borgensborgenären en säkerhetsrätt i den egendom som ingår i bastryggheten. I betalningsprogrammet fastställd betalningsskyldighet för en borgensskuld kan verkställas så som en dom som förpliktar till betalning. Om den som ställt säkerhet försummar sin betalningsskyldighet enligt betalningsprogrammet kan säkerhetsborgenären utöva sina rättigheter enligt 13 § 1 mom. 1 punkten.

Då beslut fattats om att en reglering av borgensansvaret eller säkerhetsansvaret skall inledas, får mot borgensmannen eller mot den egendom som utgör säkerhet inte till följd av detta ansvar riktas åtgärder som står i strid med det i 13 och 17 §§ avsedda indrivningsförbudet och utmätningsförbudet. På yrkande av borgensmannen eller den som ställt säkerhet kan förbudet förklaras vara i kraft interimistiskt redan innan regleringen inleds. Beslut om detta kan fattas utan att borgenären hörs, om det anses vara nödvändigt på grund av att saken är brådskande.

För tiden efter att regleringen inletts är borgensmannen inte skyldig att betala annan ränta än sådan som avses i 3 § 2 mom. räntelagen och av värdet på säkerheten får annan ränta inte drivas in.

Om ansökan rörande reglering av borgensskuld eller säkerhetsskuld avslås, gäller i fråga om hur regleringens rättsverkningar upphör i tillämpliga delar 22 §.

Om förfarandet vid domstol då ett borgensansvar eller ett säkerhetsansvar skall regleras gäller i tillämpliga delar vad 8 kap. stadgar om behandlingen av en ansökan om skuldsanering. Om den för vars skuld borgensförbindelse har ingåtts eller säkerhet ställts har ansökt om skuldsanering enligt denna lag eller saneringsförfarande enligt lagen om företagssanering, riktas ansökan till den domstol vid vilken gäldenärens ansökan är anhängig.

En offentligrättslig fordringsägare får utan hinder av någon annan lag samtycka till skuldsanering enligt denna lag eller till frivillig skuldsanering som till sitt innehåll motsvarar principerna i denna lag. Om samtycket får den myndighet besluta som har behörighet att driva in fordran. Detsamma gäller på motsvarande sätt ett offentligt samfund som har en privaträttslig fordran på gäldenären.

Om en borgenär skall driva in en fordran inom en i lag särskilt angiven tid vid äventyr att han annars förlorar rätten till betalning, utgör utgången av denna tid efter att skuldsaneringen har inletts eller ett i 21 § nämnt interimistiskt förbud har trätt i kraft inte något hinder för erhållande av betalning med stöd av betalningsprogrammet.

Om ett indrivnings- eller verkställighetsförbud som grundar sig på denna lag upphör utan att betalningsprogrammet fastställs eller om programmet förfaller, beaktas vid beräkningen av den tid som avses i 1 mom. inte det kalenderår under vilket indrivnings- eller verkställighetsförbudet trädde i kraft eller tiden därefter till utgången av det kalenderår då förbudet på ovan angivet sätt upphörde eller betalningsprogrammet förföll.

Om en borgenär för bibehållande av en i lag stadgad förmånsrätt måste ansöka om utmätning inom bestämd tid, tillämpas på åberopandet av förmånsrätten på motsvarande sätt vad 1 mom. stadgar om rätt att erhålla betalning.

Om ett på denna lag grundat indrivnings- eller verkställighetsförbud upphör utan att betalningsprogrammet fastställs eller betalningsprogrammet förfaller, beaktas vid beräkningen av den i 3 mom. angivna tiden inte tiden från det verkställighetsförbudet trädde i kraft tills det att det upphörde eller skuldsaneringen förföll. Om utsökningsindrivningen avbryts på grund av ett verkställighetsförbud enligt denna lag eller betalningsprogrammet, lämnas den tiden på motsvarande sätt utan avseende vid bedömningen av om förmånsrätten bevaras.

Borgenären eller utredaren får inte utan gäldenärens samtycke röja eller för egen vinning använda uppgifter om gäldenärens ekonomiska situation eller personliga omständigheter, vilka han har fått kännedom om under skuldsaneringen eller i samband med att gäldenären har utrett möjligheterna till en förlikning. Stadgandet hindrar inte borgenären från att förhandla med andra borgenärer om frågor som gäller skuldsaneringen och begränsar inte borgenärens möjligheter att driva in skulden om skuldsaneringen förkastas eller betalningsprogrammet förfaller.

Vad 1 mom. stadgar gäller också en person som deltagit i förhandlingar med syfte att åstadkomma en förlikningslösning för att rätta till gäldenärens ekonomiska situation utan skuldsanering.

Har det med stöd av lagen om offentlighet vid rättegång (945/84) bestämts att rättegångshandlingar vilka hänför sig till ett ärende som avses i denna lag skall hållas hemliga, kan den domstol där ärendet har varit anhängigt utan hinder av detta ge tillstånd till att uppgifter ur en sådan handling lämnas för vetenskaplig forskning, om det är uppenbart att utlämnande av uppgiften inte kränker de intressen till vars skydd bestämmelsen om hemlighållande har meddelats.

Den som med stöd av denna paragraf har fått uppgifter som skall hållas hemliga har samma tystnadsplikt som den som har del i saken.

Den som bryter mot den i 80 § eller 81 § 2 mom. stadgade tystnadsplikten skall, om inte strängare straff för gärningen stadgas i någon annan lag, för förseelse mot den i lagen om skuldsanering för privatpersoner stadgade tystnadsplikten dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot tystnadsplikten enligt 80 § eller 81 § 2 mom. är skyldig att ersätta gäldenären för den skada som därigenom orsakats.

Utan hinder av stadgandena om tystnadsplikt har borgenären med stöd av ett betalningsprogram rätt att av skattemyndighet få sådana uppgifter om gäldenärens skattedeklaration som behövs för skuldsaneringen samt av arbetskraftsmyndighet uppgifter om gäldenären anmält sig hos arbetskraftsbyrån, om han erbjudits arbete och om han vägrat att ta emot arbete.

Ett villkor i ett avtal enligt denna lag om skuldsanering mellan gäldenären och borgenären, enligt vilket påföljderna av gäldenärens försummelse är strängare för gäldenären än enligt 42 § i denna lag, är utan verkan. Detsamma gäller avtal om reglering av borgensansvar.

Om en gäldenär som avses i denna lag och en borgenär har avtalat om skuldsanering och om inte något annat har bestämts i avtalet, kan avtalet på yrkande av gäldenären eller borgenären ändras på samma grunder som ett betalningsprogram kan ändras enligt 44 § 1 mom. Om parterna inte uppnår ett avtal om ändringen inom två månader från det att den andra parten underrättades om ändringsyrkandet, får den part som yrkat på ändring av avtalet genom talan yrka beslut av domstolen om ändring av avtalet.

Länsstyrelsen skall genom initiativ och andra åtgärder se till att privatpersoner har möjlighet att inom länet få rådgivning och handledning för utredande av skuldsituationen, åstadkommande av förlikning och för skötseln av i denna lag avsedda skuldsaneringsärenden.

Justitieministeriet för ett register över ärenden som gäller skuldsanering för privatpersoner.

Var och en har rätt att få upplysningar om de omständigheter som antecknats i registret.

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag och om det register som skall föras över de ärenden som gäller skuldsanering utfärdas genom förordning.