507/1993

Befolkningsuppgifter inhämtas, registreras och utlämnas på det sätt som stadgas i denna lag. Om anmälning av uppgifter till befolkningsdatasystemet, om utlämnande av uppgifter och om datasekretess gäller dessutom vad som stadgas särskilt.

Lagen om allmänna handlingars offentlighet (83/51) tillämpas på befolkningsdatasystemet endast till den del som det är fråga om parts rätt till handling.

Befolkningsdatasystemet är ett enhetligt datasystem som upprätthålls med hjälp av automatisk databehandling och som bildas av regionala register.

Varje registerbyrå ansvarar för det egna ämbetsdistriktets registeruppgifter och för upprätthållandet av dem.

Befolkningsregistercentralen ansvarar för befolkningsdatasystemets allmänna funktionsduglighet och för registerfunktionernas enhetlighet.

Befolkningsdatasystemets personuppgifter upprätthålls för identifiering av personer och för utredande av deras person- och familjerättsliga ställning samt rättshandlingsförmåga. Fastighets-, byggnads- och lägenhetsuppgifterna upprätthålls för identifiering av hemorten och för utredande av byggnaders och lägenheters tekniska egenskaper.

Avsikten är att uppgifterna skall användas i domstolsförfarande, administrativt beslutsfattande, vetenskaplig forskning, uppgörande av statistik, àjourföring av kundregister, opinions- och marknadsundersökningar, direkt marknadsföring samt annan adresstjänst. Byggnads- och lägenhetsuppgifter får dock endast under de förutsättningar som stadgas i denna lag användas i beslutsfattande som gäller personer.

Om finska medborgare registreras på det sätt som närmare stadgas genom förordning

För behöriga myndigheters bruk registreras dessutom

Om en utlänning kan registreras de uppgifter som avses i 1 och 2 mom., om det är behövligt på grund av boende eller arbete i Finland, för uppfyllande av förpliktelserna i någon internationell konvention som är bindande för Finland eller av något annat särskilt skäl. En förutsättning för registrering av uppgifterna är att det finns en tillförlitlig utredning om dem. Uppgifter registreras dock inte om en utlänning som är

Angående de uppgifter om fastigheter, byggnader och lägenheter som skall registreras i befolkningsdatasystemet stadgas genom förordning.

I befolkningsdatasystemet kan göras sådana inskrivningsanteckningar som behövs vid registerföringen samt sådana kundanteckningar som behövs i samband med datatjänster.

Personuppgifterna anses vara en tillförlitlig utredning om en person och hans familjerättsliga ställning, om inte något annat visas.

Registerbyrån skall kontrollera uppgifterna regelbundet för att säkerställa deras tillförlitlighet. Befolkningsregistercentralen beslutar om omfattande kontroller som medför särskilda kostnader efter att ha hört registerbyråerna.

Tidpunkten för och omfattningen av kontrollerna samt vilka uppgifter som skall kontrolleras skall bestämmas så att uppgifterna blir kontrollerade till behövliga delar åtminstone en gång på tio år.

Då uppgifter i befolkningsdatasystemet har förändrats skall de tidigare uppgifterna förvaras arkiverade skilt för sig, om de inte behöver användas regelbundet. En uppgift om omhändertagande av barn skall dock omedelbart avföras ur befolkningsdatasystemet efter att omhändertagandet har upphört.

Om anmälning till befolkningsdatasystemet av de uppgifter som stadgas i 4 och 5 §§ och om anmälning av ändringar i dem gäller vad som stadgas särskilt eller nedan.

Uppgifterna kan även anmälas för registrering via datakommunikation eller i annan maskinläsbar form. Tillstånd till detta beviljas den anmälningsskyldige av en registerbyrå om anmälningarna begränsar sig till uppgifter från dess ämbetsdistrikt, och i annat fall av befolkningsregistercentralen sedan denna har hört de registerbyråer som saken gäller.

Registerbyråerna och befolkningsregistercentralen skall se till att uppgifterna registreras i befolkningsdatasystemet utan oskäligt dröjsmål.

Finska medborgare skall på begäran lämna de utredningar som behövs för kontroll av de uppgifter som nämns i 4 §.

Den som flyttar skall för sig och för de familjemedlemmar som flyttar med honom göra flyttningsanmälan till registerbyrån på den nya boningsorten på det sätt som närmare stadgas genom förordning. Flyttningsanmälan skall göras om vistelsen avses vara längre än en månad och också i det fall att en tillfällig vistelse på boningsorten blir stadigvarande. En registerbyrå kan inom det egna ämbetsdistriktet bevilja undantag från skyldigheten att göra flyttningsanmälan, om en person på grund av en arbetsuppgift eller någon annan därmed jämförbar orsak blir tvungen att upprepade gånger tillfälligt byta bostad och registerbyrån känner till personens hemort och adress.

Den som flyttar från Finland skall för sig själv och för de familjemedlemmar som flyttar med honom göra utflyttningsanmälan på det sätt som närmare stadgas genom förordning. Anmälan görs till den registerbyrå inom vars ämbetsdistrikt personen har sin hemort. Anmälan skall göras om vistelsen utomlands avses vara längre än tre månader och också i det fall att en tillfällig vistelse utomlands blir stadigvarande.

Om utlänningars anmälningsskyldighet gäller i tillämpliga delar vad 9 § stadgar om finska medborgares anmälningsskyldighet.

En utlänning vars vistelse i Finland avses vara eller har varat minst ett år skall dessutom anmäla de uppgifter som stadgas i 4 §. Han skall förete en tillförlitlig utredning om de uppgifter som han anmäler till befolkningsdatasystemet.

Då någon flyttar från Finland till Danmark, Island, Norge eller Sverige eller från dessa länder till Finland, iakttas jämte denna lag överenskommelsen mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om folkbokföring (FördrS 49/90).

Vårdinrättningar och straffanstalter skall i januari för kontroll av de intagnas hemort göra en anmälan till registerbyrån om dem som vid anmälningstidpunkten har varit intagna längre än tre månader. Registerbyrån kan även bestämma en annan tidpunkt för anmälning av uppgifterna.

Socialnämnden skall anmäla omhändertagande av barn och de avtal angående vårdnad om barn som nämnden har fastställt.

Om anmälan om födelse och dödsfall stadgas genom förordning.

Ägaren eller innehavaren av en byggnad eller dennes företrädare skall se till att de anmälningar som avses i 9 § och 10 § 1 mom. beträffande dem som bor i byggnaden tillställs registerbyrån.

Byggnadens ägare eller dennes företrädare skall lämna de uppgifter om byggnaden som skall registreras i befolkningsdatasystemet samt de uppgifter som behövs för kontrollen av dem och för uppgörandet av officiell statistik.

Ägaren eller innehavaren av en lägenhet skall lämna de uppgifter om lägenheten som avses i 2 mom. Även byggnadens ägare eller dennes företrädare är skyldig att vid behov lämna uppgifterna.

De kommunala myndigheterna är skyldiga att biträda vid anskaffandet av de uppgifter som nämns i 2 och 3 mom., om de inte har fåtts av byggnadens eller lägenhetens ägare eller innehavare eller dennes företrädare.

Kommunen är skyldig att anmäla de uppgifter om byggande samt byggnader och lägenheter som behövs för befolkningsdatasystemet samt för utarbetandet av den officiella statistiken, på det sätt som närmare stadgas genom förordning.

Om skyldighet för den myndighet som upprätthåller fastighetsdatasystemet och för andra statliga myndigheter samt domstolar att anmäla uppgifter om fastigheter, byggnader eller lägenheter stadgas närmare genom förordning.

En person har med de undantag som stadgas nedan hemort i den kommun där han vid var tidpunkt har sitt egentliga bo och hemvist. Har någon flera bostäder, är hans egentliga bo och hemvist där han har gemensam bostad med sin maka och sina barn. Om bostäderna i detta hänseende är jämställbara eller om något gemensamt hem inte finns, är hemorten i den kommun där han huvudsakligen vistas.

Har en person inte något egentligt bo och hemvist i någon kommun, har han hemort i den kommun där han huvudsakligen vistas. Om detta inte kan utredas, är hemorten i den kommun till vars befolkning han på grund av arbete, inkomster eller andra förhållanden anses höra eller senast har hört.

Den som har omhändertagits av socialnämnden har hemort i den kommun vars socialnämnd har fattat beslut om denna åtgärd.

En inflyttad utlänning har hemort i Finland, om vistelsen avses vara eller har varat minst ett år. Av särskilda skäl kan en utlänning anses ha hemort i Finland även på grundval av en vistelse som är kortare än ett år. Hemorten bestäms i övrigt så som stadgas i detta kapitel.

En persons hemort ändras inte av den anledningen att han

En persons hemort ändras inte heller av den anledningen att han tillfälligt är borta från hemorten på grund av studier, sjukdom, medlemskap i riksdagen eller statsrådet eller något annat offentligt förtroendeuppdrag, ett kortvarigt arbetsförhållande eller någon annan härmed jämförbar tillfällig vistelse.

I befolkningsdatasystemet intas uppgifter om kommunens invånarantal vid årsskiftet och den kommun där en person vid denna tid hade sin hemort enligt denna lag. Härvid beaktas de uppgifter som registrerats i befolkningsdatasystemet senast den 31 mars det år som är i fråga.

Då registerbyrån har fått en flyttningsanmälan skall den utan dröjsmål fatta beslut om hemorten. Då registerbyrån har mottagit en utflyttningsanmälan om flyttning någon annanstans än till ett nordiskt land, skall den utan dröjsmål besluta om den som flyttar fortfarande har hemort i Finland eller om uppgifterna för en utlänning som flyttat från landet inte längre skall upprätthållas.

Har någon försummat att göra flyttningsanmälan eller utflyttningsanmälan, skall den registerbyrå som anser att han har flyttat till dess ämbetsdistrikt, eller inom vars ämbetsdistrikt den som har flyttat utomlands har haft sin hemort, uppmana honom att inom utsatt tid fullgöra sin anmälningsskyldighet och samtidigt meddela honom att försummelsen inte utgör något hinder för att ärendet avgörs. Sedan tiden löpt ut skall registerbyrån utan dröjsmål fatta beslut i saken.

Av särskilda skäl kan registerbyrån underlåta att ge uppmaning att göra utflyttningsanmälan. Registerbyrån kan då avgöra ärendet, om den har en tillförlitlig utredning om att den anmälningsskyldige stadigvarande har bosatt sig utomlands.

Om en person av något annat skäl än det som nämns i 2 mom. inte har hemort i någon kommun, skall den registerbyrå inom vars ämbetsdistrikt personen huvudsakligen vistas fatta beslut om hemorten.

Registerbyrån skall delge den anmälningsskyldige beslutet om hans hemort, om det inte stämmer överens med flyttningsanmälan eller utflyttningsanmälan eller om registerbyrån har fattat beslutet på någon annan grund än flyttningsanmälan. Till beslutet skall fogas anvisningar om rättelseyrkande.

Om det inte visas något annat, anses adressaten ha fått del av beslutet den sjunde dagen efter att det postades under den adress som han har uppgivit eller under den senaste adress som registerbyrån har uppgift om.

Den vars hemort beslutet gäller får skriftligen yrka på rättelse hos den registerbyrå som fattat beslutet. Rättelseyrkandet skall framställas inom 30 dagar från delfåendet.

Om rättelseyrkandet inte genast lämnas utan prövning eller förkastas såsom uppenbart obefogat, skall registerbyrån inhämta utlåtande eller annan utredning från den registerbyrå inom vars ämbetsdistrikt den som saken gäller har haft sin hemort före det senaste hemortsbeslutet.

I registerbyråns beslut med anledning av ett rättelseyrkande kan den vars hemort beslutet gäller söka ändring genom besvär hos den länsrätt inom vars domkrets den registerbyrå som har fattat beslutet finns. Ändring skall sökas inom 30 dagar från delfåendet.

Länsrätten kan oberoende av framställda yrkanden besluta att den som saken gäller har hemort i en kommun som hör till något annat län eller att en person som flyttat från landet inte har hemort i Finland.

I länsrättens beslut får den vars hemort beslutet gäller söka ändring genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen med iakttagande av vad som stadgas i lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden (154/50).

Om ett hemortsbeslut har överklagats skall detta framgå av registeranteckningarna.

Länsrätten och högsta förvaltningsdomstolen skall sända en avskrift av sitt utslag om hemorten till registerbyrån.

Då uppgifter begärs ur befolkningsdatasystemet skall det ändamål för vilket de kommer att användas samt andra omständigheter som behövs för utredande av förutsättningarna för utlämnade uppges. Detta gäller inte statistikuppgifter eller enstaka adressuppgifter.

Om det är fråga om massutlämnande av uppgifter skall dessutom uppges på vilket sätt skyddet av uppgifterna ordnas.

De uppgifter som utlämnas ur befolkningsdatasystemet skall vara nödvändiga för det uppgivna ändamålet. En uppgift får inte utlämnas, om utlämnandet av grundad anledning kan misstänkas göra intrång i den registrerades integritetsskydd eller kränka hans intressen eller rättigheter eller äventyra statens säkerhet.

En personbeteckning får utlämnas endast då en tillförlitlig identifiering av någon samt ändamålet med uppgifterna förutsätter det och om den som begär personbeteckningen har eller kan ha den i sin besittning med stöd av personregisterlagen (471/87) eller någon annan lag.

De uppgifter som nämns i 4 § 2 mom. samt de uppgifter som anmälts till registerbyrån med stöd av 12 § 1 mom. kan utlämnas endast till behöriga myndigheter.

En person har utöver vad som stadgas i 23 § personregisterlagen rätt att förbjuda att hans adressuppgifter utlämnas per telefon för något annat ändamål än för att användas av myndigheterna.

Till statliga och kommunala myndigheter utlämnas de uppgifter dessa behöver för skötseln av sina åligganden. Uppgifter som behövs vid domstolar och vid behandlingen av ett enskilt förvaltningsärende skall skaffas på tjänstens vägnar, om inte den registrerade då saken anhängiggjorts omedelbart har meddelat att han själv inlämnar de nödvändiga utredningarna eller särskilda skäl föreligger till något annat förfarande.

Byggnads- och lägenhetsuppgifter får inte, med undantag för anteckningarna för identifiering av hemorten, användas i beslutsfattande som gäller en person, om han inte i samband med beslutet ges en utredning om hur uppgifterna använts.

Till privatpersoner och sammanslutningar utlämnas ur befolkningsdatasystemet de uppgifter som dessa behöver för att göra sina rättigheter gällande och fullgöra sina skyldigheter. Uppgifter kan utlämnas även för direkt marknadsföring, opinions- och marknadsundersökningar, adresstjänst, àjourföring av namn- och adressuppgifter i kundregister, för vetenskaplig forskning eller något annat därmed jämförbart ändamål, om de övriga förutsättningar för utlämnande av uppgifter som stadgas i denna lag föreligger.

När uppgifter utlämnas i form av massutlämnande för direktreklam eller annan direkt marknadsföring, opinions- och marknadsundersökningar, adresstjänst samt därmed jämförbar verksamhet får som grund för stickprov på personuppgifter användas endast namn, minst sex veckors ålder, kön, modersmål, yrke, hemort och adress samt fastighets- och byggnadsuppgifter som stadgas närmare genom förordning.

Uppgifter ur befolkningsdatasystemet utlämnas med hjälp av teknisk anslutning, i annan form som kan hanteras med automatisk databehandling eller skriftligen. Uppgifter som behövs av myndigheter och av samfund som sköter lagstadgade uppgifter liksom enstaka adressuppgifter kan utlämnas även på annat för ändamålet lämpligt sätt.

Uppgifterna i befolkningsdatasystemet och handlingar i anslutning till dem får studeras med myndighetens tillstånd och under dess övervakning för skötseln av tjänsteåligganden, vetenskaplig forskning eller andra därmed jämförbara ändamål.

Ur befolkningsdatasystemet kan utlämnas uppgifter i form av massutlämnande eller känsliga stickprov enligt personregisterlagen endast

Datasekretessnämnden kan bevilja undantagstillstånd till massutlämnande av uppgifter eller utlämnande i form av känsliga stickprov trots att sökanden inte har rätt enligt personregisterlagen att införa uppgifterna i personregister. Förutsättningen för beviljande av tillstånd är dock att utlämnandet av uppgifterna betydligt kan förenkla ärendenas administrativa eller annan behandling. Förutsättningen är dessutom att det kan förhindras att den registrerades integritet, intressen och rättigheter samt statens säkerhet äventyras.

Uppgifterna får användas enbart för det ändamål som de har utlämnats för. De får inte överlåtas till tredje man utan registermyndighetens tillstånd.

Vad som stadgas i 1 mom. gäller inte enstaka uppgifter som har utlämnats med stöd av denna lag.

Befolkningsregistercentralen fattar beslut om utlämnande av uppgifter då det är fråga om riksomfattande uppgifter eller uppgifter från flera registerbyråers ämbetsdistrikt, uppgifter ur registrerade religionssamfunds medlemsförteckningar som förvaras av befolkningsregistercentralen eller andra än enstaka uppgifter som utlämnas till utlandet.

Registerbyrån beslutar om utlämnande av uppgifter från det egna ämbetsdistriktet och av andra enstaka uppgifter.

Om utlämnande av uppgifter skall ett skriftligt beslut fattas, om uppgifterna utlämnas med hjälp av teknisk anslutning, i någon annan form som kan hanteras med automatisk databehandling, i form av massutlämnande eller känsliga stickprov. Till beslutet skall fogas behövliga bestämmelser om användning och skydd av uppgifterna.

Ändring i registerbyråns beslut om utlämnande av uppgifter söks genom besvär hos länsrätten, och i befolkningsregistercentralens beslut genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen, på det sätt som stadgas i lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden.

För befolkningsdatasystemets datatjänster uppbärs avgifter i enlighet med de grunder som stadgas i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/92).

Avgiften kan fastställas till ett belopp som understiger prestationens självkostnadsvärde, om den som får uppgifterna i betydande mån deltar i upprätthållandet av befolkningsuppgifterna.

Den som det på grund av hans anställningsförhållande eller uppdrag åligger att behandla befolkningsdatasystemets uppgifter, befolkningsböcker och handlingar som hör till dem får inte i strid med denna lag för utomstående röja uppgifter som på detta sätt kommit till hans kännedom.

Tystnadsplikt enligt 1 mom. har också den som med stöd av 28 § 2 mom. har fått tillstånd att studera befolkningsdatasystemets uppgifter, befolkningsböcker eller handlingar som hör till dem, samt ägaren till en byggnad eller dennes företrädare som sköter flyttningsanmälningar och utflyttningsanmälningar.

Den som försummar den anmälningsskyldighet som stadgas i denna lag skall för folkbokföringsförseelse dömas till böter.

För folkbokföringsförseelse behöver anmälan inte göras, åtal inte väckas eller straff inte ådömas, om den anmälningsskyldige efter erhållen uppmaning har fullgjort sin skyldighet eller om förseelsen i övrigt är ringa.

Den som bryter mot tystnadsplikten enligt 35 § skall, om strängare straff för gärningen inte stadgas på något annat ställe i lag, för brott mot tystnadsplikt gällande befolkningsuppgifter dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. På brott mot tystnadsplikt som begås av en tjänsteman eller offentligt anställd arbetstagare skall dock tillämpas stadgandena i 40 kap. 5 § strafflagen.

Det register som förs av den evangelisk-lutherska kyrkans och ortodoxa kyrkosamfundets myndigheter benämns kyrkligt befolkningsregister. Den kyrkliga myndighetens behörighet bestäms enligt var en person har hemort, om inte något annat stadgas särskilt. Angående den kyrkliga befolkningsregisterföringen gäller i tillämpliga delar vad som stadgas i 4-7, 24-30, 32, 35-37 och 43 §§.

Befolkningsdatasystemet kan användas när uppgifter utlämnas ur ett kyrkligt befolkningsregister.

Den vars enskilda rätt ärendet gäller kan skriftligen yrka på rättelse av ett avgörande som den evangelisk-lutherska kyrkans eller ortodoxa kyrkosamfundets myndighet träffat i anslutning till befolkningsregisterföringen. Rättelseyrkandet skall tillställas den kyrkliga myndighet som har träffat avgörandet. Om den inte godkänner rättelseyrkandet, skall den hänskjuta saken till registerbyrån för behandling inom två veckor efter att rättelseyrkandet inkom.

Rättelseyrkandet behandlas av den registerbyrå inom vars ämbetsdistrikt den som har gjort rättelseyrkandet har eller senast har haft sin hemort. Om personen aldrig har haft hemort i Finland, behandlas saken av registerbyrån i Helsingfors härad.

Angående sökande av ändring i registerbyråns och länsrättens beslut gäller i tillämpliga delar vad som stadgas i 22 §.

Staten betalar de kostnader som föranleds av upprätthållandet av befolkningsdatasystemet, med undantag av de kostnader som uppgifter i anslutning till det åsamkar den evangelisk-lutherska kyrkan och ortodoxa kyrkosamfundet samt kommunerna.

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.