305/1993

Lantmäteribyrån kan, om det behövs för att förrättningen skall kunna utföras på ett ändamålsenligt sätt, dela upp förrättningen i flera olika förrättningar eller överföra förrättningen på någon annan förrättningsingenjör.

Utan hinder av vad som stadgas i 1 mom. kan en ansökan om avstyckning eller överföring av ett outbrutet område eller en andel i ett samfällt område från en sådan lägenhet, beträffande vilken styckningsförrättning redan är anhängig, vid denna förrättning lämnas till förrättningsingenjören.

Yrkanden som gäller inlösen av sådana utskiften, tillandningar eller samfällda områden beträffande vilka en inlösningsförrättning enligt lagen om skifte redan är anhängig kan framställas till förrättningsingenjören vid denna förrättning.

Har lantmäteristyrelsen givit ett sådant beslut om anhängiggörande av nyskifte som avses i 13 § 2 mom. lagen om skifte, skall den sända beslutet till lantmäteribyrån för meddelande av förrättningsförordnande.

Med avvikelse från vad som annars stadgas i denna förordning behöver till ansökningshandlingarna inte fogas sådana handlingar som i original eller kopia annars finns tillgänglig för lantmäteribyrån utan större olägenhet.

Den som är missnöjd med ett beslut som lantmäteribyrån meddelat enligt 5 mom. får söka ändring genom besvär hos lantmäteristyrelsen med iakttagande av lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden (154/50). Besvärsskriften kan också inlämnas till den lantmäteribyrå som fattat beslutet.

Finner förrättningsingenjören i andra fall än sådana som avses i 10 § att det för att syftet med ansökan skall uppnås måste verkställas en annan förrättning i stället för eller utöver den sökta förrättningen, kan en sådan förrättning verkställas utan särskilt förordnande.

Utöver vad som stadgas i 51 § lagen om skifte skall i förrättningsprotokollet antecknas hur sammanträdet har kungjorts samt närvarande sakägare och deras ombud.

Om förrättningsmännens beslut får överklagas särskilt medan förrättningen pågår, skall sakägarna underrättas om och i protokollet antecknas hur ändring i beslutet kan sökas. Härvid skall 95 § 3-5 punkten beaktas.

Visar det sig under förrättningen nödvändigt att skaffa en sådan handling eller annan utredning som inte har lagts fram, skall sakägaren skaffa den. Förrättningsingenjören kan på en sakägares begäran och för dennes räkning skaffa handlingen eller utredningen, om den är åtkomlig för förrättningsingenjören.

I kallelsebrev och kungörelser som avses i 70 och 236 §§ lagen om skifte skall uppges tiden och platsen för inledande förrättningen, förrättningens ändamål samt förrättningsområdet, individualiserat på lämpligt sätt.

Vid det första sammanträdet skall förrättningsingenjören redogöra för förrättningens ändamål samt fråga om det finns jävsanmärkningar mot förrättningsmännen eller hinder för förrättningen.

Förefaller det finnas skäl att utsträcka förrättningen till att beröra även sådana områden vilkas ägare eller innehavare inte är närvarande vid sammanträdet, skall för behandling av frågan om förrättningens omfång hållas ett nytt sammanträde, till vilket även dessa skall kallas.

I ett nyskifte kan tas med endast en del av fastighetens område, om detta är ändamålsenligt med tanke på förrättningens omfång.

Vid beräkningen av kostnaderna för nyskifte skall beaktas förrättningskostnaderna enligt 263 § 1 mom. lagen om skifte, utflyttningskostnaderna och kostnaderna för byggande av vägar samt andra kostnader och olägenheter som orsakats av skiftet.

I samband med kartläggningen skall omkretsrårna för det område som skall kartläggas upprensas.

Frågan om verkställande av torrläggnings- och andra arbeten enligt 97 § lagen om skifte skall tas till behandling vid förrättningen. Om torrläggningen förefaller vara påkallad och ekonomiskt lönande, skall förrättningsingenjören för uppgörande av planen i brådskande ordning tillställa vatten- och miljödistriktet och, i fråga om dikning som avser torrläggning av skogsmarker, skogscentralen en karta över området och en förteckning över lägenheterna och deras ägare samt, då planen berör för lägenheterna samfällda vattenområden, tillandningar eller andra samfällda områden, även utredning om i vilket förhållande lägenheterna är delaktiga i dessa.

Vatten- och miljödistriktet samt skogscentralen skall underrätta förrättningsingenjören för skiftesförrättningen om de sammanträden som hålls med anledning av torrläggningsfrågan.

Önskar sakägarna eller någon av dem att ett torrläggningsarbete som avser jordförbättring skall verkställas i samband med skiftet och är arbetet av sådan art att beslut om det inte kan fattas så som stadgas i 97 § 3 mom. lagen om skifte, skall vatten- och miljödistriktet se till att ansökan om beviljande av statsunderstöd, undertecknad av de personer som förordar arbetet, utan dröjsmål tillställs landsbygdsnäringsdistriktet.

Ansökan skall behandlas så snart som möjligt och om den bifalls, skall arbetet utföras i brådskande ordning. Landsbygdsnäringsdistriktet skall meddela förrättningsingenjören för skiftesförrättningen avgörandet i saken och samtidigt tillställa honom kopior av kartorna och handlingarna i anslutning till torrläggningsplanen.

Då det är fråga om sådan dikning i jordförbättringssyfte om vilken beslut kan fattas enligt 97 § 3 mom. lagen om skifte, skall vatten- och miljödistriktet tillställa förrättningsingenjören för skiftesförrättningen kartorna och handlingarna i anslutning till torrläggningsplanen samt ge utlåtande om företagets ekonomiska lönsamhet och ändamålsenlighet. Om företaget gäller sådan dikning för torrläggning av skogsmarker som avses i 97 § 3 mom. lagen om skifte, skall skogscentralen eller, om skogsdikningsplanen uppgjorts av förrättningsmännen, förrättningsingenjören tillställa vatten- och miljödistriktet kartorna och handlingarna för avgivande av det utlåtande som avses ovan.

Sedan frågan om verkställandet av en torrläggningsplan som avses i 47 § avgjorts genom en lagakraftvunnen åtgärd, skall förrättningsingenjören sända en plan som avser jordförbättring jämte sitt utlåtande till landsbygdsnäringsdistriktet och en plan som avser torrläggning av skogsmarker jämte sitt utlåtande till skogscentralen. Om de skogsområden som skall torrläggas graderas i det tillstånd i vilket de befinner sig före torrläggningen och om för arbetet ansöks om lån och understöd av skogsförbättringsmedel, skall planen jämte kostnadsfördelningen tillställas skogscentralen först efter det att skiftesförslaget godkänts eller fastställts. Då landsbygdsnäringsdistriktet eller på motsvarande sätt skogscentralen har beslutat bevilja statsmedel för finansiering av torrläggningsföretaget, skall vatten- och miljödistriktet respektive skogscentralen se till att arbetet blir utfört i brådskande ordning. Avgörandet i saken skall meddelas förrättningsingenjören för skiftesförrättningen.

Ägorna skall antecknas registerenhetsvis i hävdebeskrivningen och grupperas så som förrättningens syfte förutsätter.

Då skiftesförslaget framläggs, skall det förklaras huruvida och i vilken omfattning olika markanvändningsslag med avvikelse från repartitionen utbytts mot varandra samt huruvida och i vilken utsträckning en lägenhet erhållit mer eller mindre ägor än vad som enligt repartitionen skulle tillkomma den.

I likviden över förrättningsutgifter skall tas upp de förrättningsutgifter som avses i 263 § 2 mom. lagen om skifte.

Förrättningsmännen skall besluta enligt vilka grunder de av statens medel i förskott betalda förrättningsutgifterna skall återkrävas hos sakägarna.

Förrättningsingenjören skall för förrättningsutgiftslikviden utarbeta en beräkning där förrättningsutgifterna har specificerats på det sätt som förrättningen förutsätter. Beräkningen skall även utvisa varje delägares andel av förrättningsutgifterna, vilken del respektive delägare skall betala eller erhålla och hur den skall erläggas.

Vid små förrättningar där staten inte deltar i betalningen av kostnaderna behöver någon särskild likvid för förrättningsutgifterna inte göras upp, om inte sakägarna kräver det.

Vid nyskifte skall förrättningsingenjören upplysa delägarna i förrättningen om vad som stadgas om stöd för nyskiften samt vilka åtgärder som behövs för erhållande av statligt stöd.

Förrättningsingenjören skall upplysa sakägarna om till vilken del lantmäteriavgift inte påförs för förrättning, under vilka förutsättningar lantmäteriavgiften kan sänkas eller anstånd med betalningen kan beviljas och vilka åtgärder som behövs för erhållande av dessa förmåner.

I besvärsundervisning bör nämnas:

Har besvär anförts över en förrättning, skall förrättningsingenjören göra anteckning om det i förrättningsprotokollet.

Har missnöje med ett utslag som avses i 198 § anmälts, skall lantmäteribyrån anteckna på det huruvida besvär har anförts över utslaget.

Om ändringar vilka genom utslag eller dom som vunnit laga kraft företagits i en förrättning är av den art att de inte kräver ny behandling på förrättningsplatsen, skall förrättningsingenjören göra de rättelser och kompletteringar i förrättningshandlingarna och kartan som är påkallade av ändringarna.

Meddelande om att ett skifte antecknats i jordregistret eller fastighetsregistret delges skiftesdelägarna så att registerföraren sänder ett skriftligt meddelande om saken till en vid förrättningen utsedd skiftesdelägare eller syssloman.

Om ett område som vid en styckningsförrättning skall kartläggas på nytt sträcker sig till en omkretsrå vars sträckning är osäker, skall denna rå uppgås i stadgad ordning.

I det förrättningsinstrument som utvisar bildandet av lägenheterna skall antecknas de fång som förrättningen baserar sig på och totalarealerna av de nybildade lägenheternas och de till samfällda avskilda områdenas jord- och vattenägor samt lägenheternas andelstal och mantal. Om markanvändningsslag och ägofigurer har beskrivits på förrättningskartan, framläggs också uppgifter som angår dessa i förrättningsinstrumentet.

Vid styckning som avses i 200 § lagen om skifte kan styckningsrårna utmärkas i terrängen först i samband med att skiftesrårna uppgås, även i det fall att styckningen avslutas innan skiftet fullbordats.

Utöver vad som stadgas i 198 § lagen om skifte skall den som för jordregistret eller fastighetsregistret tillställa ägaren till varje vid styckningen bildad lägenhet ett utdrag angående lägenheten eller en kopia av förrättningskartan. Ägaren till den lägenhet från vilken det outbrutna området har avskiljts genom styckning eller överförts eller en andel i ett samfällt område avskiljts skall dock tillställas ett utdrag eller en kopia av det förrättningsinstrument som gäller bildandet av lägenheterna och av förrättningskartan till alla de delar som gäller den lägenhet som han ägde före avstyckningen.

En rå mellan registerenheter skall på skogsmark i allmänhet upphuggas till en och en halv meters bredd mellan trädstammarna. Är en bredare rågata på någon plats nödvändig för en tillförlitlig bestämning av rålinjen, får rågatan upphuggas till den bredd behovet påkallar, varvid fällning av värdefulla träd dock i mån av möjlighet skall undvikas.

Rår vilkas längd understiger fyra hundra meter samt rår på stadsplane-, byggnadsplane- och strandplaneområden behöver inte upphuggas till större bredd än vad som är nödvändigt för fastställande av rålinjen. Planteringar på rågatan får inte utan ägarens samtycke nedhuggas.

Rån skall på ett bestående sätt utmärkas i terrängen med hjälp av råmärken, vilka utgörs av rösen som utvisar slut- och hörnpunkterna samt av vettare som anger rålinjen.

Ett råmärke skall tillverkas av hållbart material. Det skall vara stadigt fäst vid marken och det skall vara igenkännbart som råmärke.

Lantmäteristyrelsen bestämmer om råmärkenas storlek och form samt om övriga krav som ställs på dem och om råmärkenas placering.

Angående sådan överföring av områden, andelar eller förmåner som verkställts i enlighet med 31 kap. lagen om skifte skall, då den verkställs som fristående förrättning, uppgöras en beskrivning i vilken anges den överlåtande fastigheten eller de överlåtande fastigheterna, den mottagande fastigheten eller samfällda skogen, det område, den andel eller den förmån som skall överföras samt penningersättningens belopp. Verkställs inlösen av ett samfällt område med iakttagande av förfarandet enligt 243 § 2 mom. lagen om skifte, införs dock ingen uppgift om de överlåtande fastigheterna i beskrivningen. Har det i sistnämnda fall bestämts att löseskillingen skall deponeras hos länsstyrelsen, skall i beskrivningen nämnas hur man enligt det nämnda momentet skall förfara för att lyfta de deponerade medlen.

Om mantalen ändras i de fall som avses i 241, 243, 243 a och 243 c §§ lagen om skifte, skall i beskrivningen angående överföringen göras en beräkning av hur mycket den överlåtande lägenhetens mantal minskat och hur mycket den mottagande lägenhetens mantal ökat.

Vad som i 198 § lagen om skifte och 115 § i denna förordning stadgas om utskrivning av utdrag ur styckningsinstrument och förrättningskarta och hur utdragen skall tillställas den styckade lägenhetens ägare gäller på motsvarande sätt i fråga om beskrivning eller delningsbok som uppgjorts vid sådana förrättningar som nämns i 232 c, 240, 241, 256, 257 och 262 §§ lagen om skifte samt i tillämpliga delar i fråga om förrättningskartor. Detsamma gäller när utdrag ur en beskrivning som uppgjorts vid förrättningar som nämns i 243, 243 a och 243 c §§ lagen om skifte till ägarna av de lägenheter vilkas mantal ändrats samt när utdrag ur en förrättningskarta sänds till ägarna av de fastigheter och delägarlag för sådan samfälld skog till vilka ägor har överförts eller från vilka ägor har inlösts.

Då lagfart söks för förvärv av ett område som inlösts enligt 31 kap. lagen om skifte gäller en beskrivning som ingår i mantalsberäkningen såsom åtkomsthandling i original. Detsamma gäller då lagfart söks för förvärv av en tillandning av vilken en självständig lägenhet har bildats enligt 32 kap. lagen om skifte samt för förvärv av ett område som har fogats till en lägenhet i enlighet med 42 a § och av en i 42 b § avsedd lägenhet eller ett där avsett, till lägenhet fogat område som har bildats för en kommun. Detsamma gäller också då lagfart söks för förvärv av en fastighet som har bildats av en tillandning, avsedd att fogas till en samfälld skog, eller av ett samfällt område.

Rågång, ägobyte och inlösen av utskifte som verkställts i samband med förrättningen antecknas i jordregistret eller fastighetsregistret efter besvärstidens utgång eller, om besvär har anförts, efter att besvären har avgjorts genom ett lagakraftvunnet beslut.

Om inte något annat särskilt stadgas i detta kapitel, skall de ändringar som vid en förrättning har skett i fråga om en registerenhet antecknas under registerenheten på därför avsedd plats.

Den som för jordregistret eller fastighetsregistret skall i det förrättningsinstrument som utvisar hur fastigheterna har bildats och i kartan anteckna att förrättningen har registrerats, varvid även registerenheternas beteckningar skall anges.

Om de anmälningar som skall göras till registerbyrån beträffande i jordregistret eller fastighetsregistret antecknade nya fastigheter och ändringar som gäller fastigheter stadgas i 23 § förordningen om befolkningsböcker (198/70).

Ansökan om en sådan förrättning för rättande av fel som avses i 286 § 1 mom. lagen om skifte skall göras skriftligen hos lantmäteribyrån. Till ansökan skall fogas en utredning om sökandens äganderätt till den fastighet som rättelseyrkandet gäller.

En ansökan som avses i 340 d § 1 mom. lagen om skifte görs av den statliga myndighet som besitter statens skogsmark. Ansökan skall göras skriftligen och till den skall fogas utredning om statens äganderätt till den fastighet som skall införlivas samt gravationsbevis, om ansökan om införlivande avser en lägenhet.

I fråga om ansökan enligt 340 d § 3 mom. lagen om skifte gäller i tillämpliga delar vad som stadgas om ansökan om styckning.

Det samtycke som avses i 340 f § 1 mom. lagen om skifte skall ges skriftligen och till det skall fogas en utredning om att de expropriationsenheter som skall sammanslås tjänar samma ändamål.

Införlivandet av en lägenhet med en expropriationsenhet i enlighet med 340 f § 2 mom. lagen om skifte sker på skriftlig ansökan av den som äger expropriationsenheten. Till ansökan skall fogas en utredning som utvisar äganderätten till lägenheten och expropriationsenheten samt att de har samma användningsändamål. Till ansökan skall även fogas gravationsbevis.

De beslut som kartverks- och dataservicebyrån har fattat med stöd av 340 d § 1 mom. och 340 f § lagen om skifte delges ägarna till fastigheterna i fråga genom jordregister- eller fastighetsregisterutdrag.

Jordrättsdomaren skall meddela hovrätten, lantmäteristyrelsen och lantmäteribyrån jorddomstolens kanslis adress.

Då en förrättning skall underställas jorddomstolen, skall förrättningsingenjören underrätta sakägarna om det vid förrättningssammanträdet.

Har besvär anförts över en avslutad förrättning, skall lantmäteribyrån efter besvärstidens utgång sända besvärshandlingarna och förrättningshandlingarna till jorddomstolen.

Gäller besvären ett beslut eller en åtgärd vid en oavslutad förrättning, skall förrättningsingenjören i god tid före jorddomstolens sammanträde sända handlingarna till jorddomstolen.

En kopia av besvärsskriften skall hållas framlagd vid lantmäteribyrån tills besvären har avgjorts.

Jordrättsdomaren skall avgiftsfritt tillsända lantmäteribyrån ett exemplar av jorddomstolens utslag samt vid behov ett utdrag ur protokollet före utgången av den tid inom vilken sakägaren skall få ett sådant. På detta exemplar av utslaget skall även antecknas huruvida missnöje med utslaget har anmälts. Likaså skall de kartor och handlingar återställas som då ännu innehas av jorddomstolen.

Har missnöje med jorddomstolens utslag anmälts hos lantmäteribyrån, skall lantmäteribyrån sända ett meddelande om det till jordrättsdomaren.

Efter utgången av ovan nämnda tid skall stämningsmannen utan dröjsmål återsända besvärshandlingarna till lantmäteribyrån. Till besvärshandlingarna skall fogas ett intyg över den tid under vilken ovannämnda kungörelse varit anslagen.

Ett exemplar av högsta domstolens dom eller utslag skall sändas till lantmäteribyrån för att fogas till förrättningshandlingarna. En kopia av domen eller utslaget skall samtidigt sändas till lantmäteristyrelsen.

Om inte annorlunda stadgas någon annanstans, stannar förrättningskostnaderna för en skifteskomplettering som avses i 231 och 232 c §§ lagen om skifte helt eller delvis staten till last, beroende på om förrättningen har varit påkallad av allmän fördel eller förrättningens syfte har varit att förbättra klarheten och tillförlitligheten i lägenhetssystemet och registerväsendet. Saken bestäms av förrättningsmännen. I förrättningsmännens beslut får ändring inte sökas genom besvär.

Lantmäteristyrelsen fastställer de grunder enligt vilka staten åsamkade kostnader för anlitande av mätkarlar skall indrivas hos sakägarna.

En i 63 § 3 mom. lagen om skifte avsedd ansökan om tillstånd att under pågående skifte få använda trädbestånd till att föras bort eller annars för försäljning från lägenheten skall göras skriftligen och lämnas till förrättningsingenjören. Har försäljningens skogsekonomiska betydelse inte utretts, skall förrättningsmännen vid behov inhämta skogsnämndens utlåtande innan ärendet avgörs.

Ordföranden i kommunfullmäktige skall utan dröjsmål underrätta länsstyrelsen och lantmäteribyrån om val av gode män.

Beträffande lantmäteriförrättningar och andra därmed jämförbara uppdrag som enligt annan lagstiftning än skifteslagstiftningen hör till lantmäteribyrån iakttas, om inte något annat stadgas, i tillämpliga delar stadgandena om styckning, med undantag av vad som gäller ändringssökande.

Lantmäteristyrelsen meddelar föreskrifter om i vilken form uppgifter som behandlats vid lantmäteriförrättningar produceras och förvaras. Lantmäteristyrelsen meddelar också föreskrifter om arkivering av handlingar och kartor som gäller förrättningar.

Har en förrättning även berört en registerenhet i någon annan jordregisterförares eller någon annan fastighetsregisterförares register, skall registerföraren vid behov begära ett utlåtande av den andra registerföraren innan förrättningen antecknas i registret. Sedan förrättningen antecknats i registret skall registerföraren sända utdrag ur förrättningens handlingar och karta till den andra registerföraren, som för sin del skall göra behövliga anteckningar i registret.