Lag om ändring av lagen om statens pensioner
- Type of statute
- Lag
- Date of Issue
Text of original statute
No amendments or corrections will be made to the texts of the original statutes. These will appear in the updated statutes and the corrections will also appear in the PDF versions of the Statutes of Finland.
I enlighet med riksdagens beslut
ändrat genom nämnda lagar av den 19 december 1986, den 3 februari 1989 och den 30 december 1992, 10 a § och 18 § 3 och 4 mom. sådana de lyder i lag av den 19 april 1985 (326/85) 12 § sådan den lyder ändrad genom sistnämnda lag och nämnda lag av den 3 februari 1989, 13 § 1 mom. sådant det lyder i lag av den 4 juni 1982 (414/82), 15 § 1 mom. sådant det lyder i nämnda lag av den 31 januari 1985 och 5 mom. sådant det lyder i lag av den 23 februari 1979 (232/79), 17 § 4 mom. sådant det lyder i lag av den 8 augusti 1986 (600/86), 19 § sådan den lyder ändrad genom lag av den 16 januari 1987 (8/87) och nämnda lag av den 27 mars 1991, samt
upphävs i lagen den 20 maj 1966 om statens pensioner ( 280/66 ) 5 § 2 och 3 mom., 6 § 2 mom., 17 § 1 och 2 mom. och 18 a § 2 mom., av dessa lagrum 5 § 2 och 3 mom. samt 8 § 6 mom. sådana de lyder i lag av den 30 december 1992 (1599/92), 6 § 2 mom. sådant det lyder i lag av den 10 december 1971 (851/71) och 18 a § 2 mom. sådant det lyder i lag av den 31 januari 1985 (91/85),
ändras 1 § 3 mom., 2 § 1 mom. 2 punkten, 4 §, 5 § 4 mom., 6 § 1 mom. 3 punkten d- och e- underpunkten och 4 punkten, 7 § 1 och 3 mom., 8 § 1-3 och 5 mom., 9 § 1 mom. a-punkten 9 a §, 9 b § 1 mom., 9 c § 1 och 3 mom., 9 d § 1 mom. 2 punkten, 10 § 1, 2, 5 och 6 mom., 10 a §, 10 b § 1 och 4 mom., 11 och 12 §§, 13 § 1 mom., 15 § l, 2 och 5 mom., 17 § 4 mom., 18 § och 4 mom., 18 d § 3 mom., 19 §, 20 § 1 mom., 25 § 1 mom. samt 26 § 1 mom., av dessa lagrum 2 § 1 mom. 2 punkten, 8 § 2 mom., 9 b § 1 mom., 9 c § 1 och 3 mom., 9 d § mom. 2 punkten, 10 § 5 och 6 mom., 10 b § 1 och 4 mom., 15 § 2 mom. och 26 § 1 mom. sådan; det lyder i lag av den 3 februari 1989 (103/89), 4 § sådan den lyder ändrad genom sistnämnda lag och nämnda lag av den 30 december 1992, 5 § 4 mom. sådant det lyder i lag av den 7 januari 1982 (16/82), 6 § 1 mom. 3 punkten d-underpunkten sådan den lyder i nämnda lag av den 10 december 1971 och e-underpunkten och 18 d § 3 mom. sådana de lyder i lag av den 27 mars 1991 (618/91 samt 4 punkten 6 § 1 mom. sådan den lyder ändrad genom lag av den 23 december 1982 (1026/82 samt genom nämnda lagar av den 10 december 1971 och 30 december 1992, 7 § 1 mom. sådan det lyder i lag av den 16 juni 1989 (563/89) och 3 mom. sådant det lyder i lag av den 10 januari 1992 (5/92), 8 § 1 mom. sådant det lyder i lag av den 21 augusti 1987 (716/87) och 5 mom. sådan det lyder i lag av den 19 december 1986 (964/86), 8 § 3 mom., 10 § 1 mom. och 20 § 1 mom. sådana de lyder i nämnda lag av den 30 december 1992, 9 a§ sådan den lyder ändrad genom nämnda lag av den 31 januari 1985 och lag av den 31 december 1985 (1130/85), 10 § 2 mom. sådant del lyder
fogas till 1 §, sådan den lyder delvis ändrad genom lag av den 9 maj 1986 (333/86) och nämnda lag av den 27 mars 1991, nya 8 och 9 mom., till lagen nya 5 a och 5 b §§, till 7 §, sådan den lyder delvis ändrad genom lagar av den 18 juli 1975 och den 9 januari 1981 (568/75 och 15/81) samt genom nämnda lagar av den 16 januari 1987, den 16 juni 1989 och 10 januari 1992, nya 4 och 5 mom., varvid de nuvarande 4-8 mom. blir 6-10 mom., till 9 § 1 mom. en ny b-punkt i stället för den b-punkt som upphävts genom lag av den 24 oktober 1986 (757/86), till 10 §, sådan den lyder delvis ändrad genom nämnda lagar av den 19 december 1986 och den 3 februari 1989 samt den 13 januari 1989 (21/89), ett nytt 7 mom., till lagen en ny 17 a §, till 18 §, sådan den lyder delvis ändrad genom nämnda lagar av den 19 april 1985, den 3 februari 1989 och den 27 mars 1991, ett nytt 2 mom. i stället för det 2 mom. som upphävts genom sistnämnda lag samt nya 6-8 mom., varvid nuvarande 6-10 mom. blir 9-13 mom., samt till lagen en ny 25 a § som följer:
1 §
Ett tjänste- eller arbetsförhållande som avses i 1 mom. benämns i denna lag anställning och en person som avses i samma moment förmånstagare. Med gammal förmånstagare avses i denna lag förmånstagare som den 31 december 1992 har en anställning som omfattas av denna lag och som har fortgått oavbrutet och fortgår oavbrutet fram till pensionsfallet. Vid tillämpning av detta moment anses en anställning fram till den 31 december 1998 fortsätta utan avbrott, om det förflutit högst en månad sedan den föregående anställningen upphörde. En förutsättning är dessutom att förmånstagaren under sex månader omedelbart innan anställningen upphörde hade en anställning som hade fortsatt utan avbrott och att han under fem år omedelbart innan anställningen upphörde har sammanlagt minst 3 år pensionstid eller att invalid- eller arbetslöshetspension beviljas med stöd av 5 a §. Andra än gamla förmånstagare anses vid tillämpningen av denna lag vara nya förmånstagare.
En anställning som fortgått utan avbrott minst tio år före utgången av det år under vilket arbetstagaren har fyllt 54 år avslutas tekniskt vid utgången av nämnda år för uträknande av pensionen. Har anställningen vid ovan nämnda tidpunkt inte fortgått tio år, avslutas den vid utgången av det år då tioårsgränsen nås. Anställningen avslutas dock inte längre efter det år vid vars utgång det återstår två hela kalenderår till förmånstagarens pensionsålder eller avgångsålder som är lägre än denna. Om förmånstagaren fortsätter att arbeta, anses det vara fråga om en ny anställning. Anställningen avbryts dock inte, om förmånstagarens lön i den anställningen som föreligger efter avbrottet har nedgått av ett sådant undantagsskäl som har framkommit innan anställningen har avslutats så som avses i detta moment och om förutsättningarna för tillämpning av 7 § 2 mom. härvid uppfylls.
Utan hinder av vad 5-8 mom. stadgar om anställningens upphörande, anses en anställning ha fortgått utan avbrott vid beräkning av den tid om ett år som avses i 8 § 3 mom. lagen om pension för arbetstagare samt vid tillämpning av 9 § 4 mom. i denna lag.
2 §
Denna lag gäller inte
4 §
Pensionsålder för sådan ny förmånstagare som avses i 1 § 3 mom. är 65 år. Pensionsåldern för en i nämnda lagrum avsedd gammal förmånstagare är 65 år, om han är född efter 1959 eller om han inte före utgången av 1994 har minst fem år anställningstid som räknas som pensionstid.
Pensionsålder för andra förmånstagare än i 1 mom. nämnda gamla förmånstagare bestäms på grundval av anställningstid som enligt denna lag räknas som pensionstid till utgången av 1994, på följande sätt:
Pensionstid minst | Pensionsålder |
30 år | 63 år |
25 år | 63 år 4 månader |
20 år | 63 år 8 månader |
15 år | 64 år |
10 år | 64 år 4 månader |
5 år | 64 år 8 månader |
5 §
Till pensionstiden räknas även den tid under vilken förmånstagaren efter fyllda 23 år har rätt att av statsmedel få i denna lag nämnd invalid- eller arbetslöshetspension som beviljats med tillämpning av 5 a § eller förtidspension enligt lagen om förtidspension för frontveteraner (13/82) i sådant fall då han senare på grund av ålder eller ny invaliditet eller arbetslöshet skall beviljas pension på grundval av sådan anställning vari beaktats tiden från invaliditetens eller arbetslöshetens början fram till pensionsåldern eller avgångsåldern, om denna är lägre.
5 a §
Om arbetsoförmågan eller arbetslösheten har börjat innan 360 dagar förflutit efter att anställningen upphörde, skall även tiden mellan arbetsoförmågans eller arbetslöshetens början och pensionsåldern eller avgångsåldern, om denna är lägre, (återstående tid) räknas såsom till pension berättigande tid är den invalid- eller arbetslöshetspension som beviljas på grundval av denna anställning fastställs.
Vid beräknandet av de 360 dagar som avses i 1 mom. beaktas inte de dagar då förmånstagaren
har haft studieledighet enligt lagen om studieledighet (273/79),
har fått personligt stöd för frivillig yrkesinriktad vuxenutbildning enligt statstjänstemannalagen (755/86), grundskolelagen (476/83), gymnasielagen (477/83) eller lagen om utbildnings- och avgångsbidragsfonden (537/90),
har fått utbildningsstöd enligt lagen om arbetskraftspolitisk vuxenutbildning (763/90),
har fått dagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa (602/84) eller arbetslöshetsstöd enligt lagen om arbetsmarknadsstöd (1542/93) i högst 180 dagar, dock högst för maximiantalet dagar enligt 26 § lagen om utkomstskydd för arbetslösa,
har fått rehabiliteringspenning enligt en lag, ett pensionsreglemente eller en pensionsstadga som nämns i 8 § 4 mom. lagen om pension för arbetstagare eller rehabiliteringspenning enligt lagen om rehabiliteringspenning (611/91) eller ersättning för inkomstbortfall enligt rehabiliteringsstadgandena inom olycksfalls- eller trafikförsäkringen, eller
har fått dagpenning enligt sjukförsäkringslagen (364/63) under de tre senaste åren innan sådan arbetsoförmåga som avses i denna lag började; med dessa dagar jämställs dagar för vilka dagpenning hade betalts om inte arbetstagaren hade fått i 27 § 1 mom. sjukförsäkringslagen angiven motsvarande ersättning för arbetsoförmåga på grund av sjukdom, lyte eller skada med stöd av någon annan lag.
Har en förmånstagare fått arbetslöshetsdagpenning med stöd av 26 § 2 mom. lagen om utkomstskydd för arbetslösa innan de i 1 eller 2 mom. avsedda 360 dagarna har förflutit efter att anställningen upphörde, skall den återstående tiden räknas såsom till pension berättigande tid när den invalidpension som beviljas på grundval av detta arbetsförhållande fastställs.
Den återstående tiden räknas såsom till invalid- eller arbetslöshetspension berättigande tid även på grundval av en sådan anställning, efter vars upphörande förmånstagaren under en högst nio år lång tid mellan den tidpunkt då de i 1 eller 2 mom. avsedda 360 dagarna har förflutit och den tidpunkt då arbetsoförmågan eller arbetslösheten börjat har haft ett barn som är yngre än tre år och som avses i 2 § lagen om statens familjepensioner. Härvid förutsätts dock att
förmånstagaren på grund av detta barn fått moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen eller stöd för hemvård enligt lagen om stöd för hemvård av barn (797/92), och
den återstående tiden inte räknas såsom till pension berättigande enligt 1–3 mom.
Vad som ovan stadgas beträffande återstående tid tillämpas endast om förmånstagaren har varit bosatt i Finland minst fem år innan arbetsoförmågan eller arbetslösheten började. Av särskilda skäl kan pensionsskyddscentralen dock besluta att förutsättningen i fråga om boende inte skall tillämpas.
5 b §
Återstående tid räknas såsom till pension berättigande på rundval av en anställning som har fortgått minst sex månader.
Den återstående tiden räknas dock såsom till pension berättigande på grundval av en anställning som har fortgått kortare tid än sex månader, om förmånstagaren inte på grundval av ett arbets- eller tjänsteförhållande eller företagarverksamhet som börjat före denna anställning är berättigad till pension som har fastställts med beaktande av den tid som återstår till pensionsåldern eller av motsvarande arbetsförtjänst (heleffektiv pension) .
Om förmånstagare, sedan den till återstående tid berättigande anställningen har upphört, på grundval av ett annat arbets- eller tjänsteförhållande eller företagarverksamhet har blivit berättigad till heleffektiv pension som avses i 1 och 2 mom., tillämpas inte stadgandena i 5 a § på den tidigare anställningen. Förmånstagaren anses härvid ha förvärvat ovan avsedda rätt till pensionsskydd enligt lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden (134/62) vid den tidpunkt då hans sammanlagda arbetsförtjänst i arbetsförhållanden som avses i nämnda lag, innan han drabbats av den sjukdom, det lyte eller den skada som utgör huvudsaklig orsak till arbetsoförmågan, har uppgått till det gränsbelopp som förutsätts i 7 § 1 mom. i nämnda lag.
En förmånstagare som har fyllt 55 år anses dock inte ha förvärvat sådan i 3 mom. nämnd rätt till heleffektiv pension på grundval av ett arbets- eller tjänsteförhållande genom vilket förmånstagaren har sysselsatts enligt 18 § 3 mom. sysselsättningslägen (275/87) eller, ifall det är fråga om någon annan arbetsgivare än staten eller en kommun, enligt motsvarande förfarande (garanterat arbete) och den pensionsgrundande lönen i detta arbetsförhållande är mindre än motsvarande lön som har uträknats på grundval av det tidigare arbets- eller tjänsteförhållandet eller den tidigare företagarverksamheten. Om förmånstagaren inte har förlorat sin rätt till återstående tid på grundval av ett tidigare arbets- eller tjänsteförhållande vid den tidpunkt då hans garanterade arbete började, anses han inte vid tillämpningen av detta moment till följd av det garanterade arbetet ha förlorat sin rätt till återstående tid från det tidigare arbets- eller tjänsteförhållandet.
6 §
Till pensionstiden räknas dock inte
3) tid under vilken arbete eller tjänstgöring under fortgående anställning varit avbruten i en följd längre än 30 dagar, såvida lön för denna tid inte betalts och orsaken härtill inte varit
d) utbetalning av sådan invalid- eller arbetslöshetspension som beviljats med tillämpning av 5 a §; eller
e) tjänstledighet eller ledighet som beviljats med stöd av 21 och 23 §§ sjukförsäkringslagen till den del moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning hänför sig till den eller tjänstledighet under vilken förmånstagaren får rehabiliteringspenning enligt de lagar, pensionsreglementen eller pensionsstadgor som nämns i 8 § 4 mom. lagen om pension för arbetstagare, rehabiliteringspenning enligt lagen om rehabiliteringspenning, rehabiliteringspenning med stöd av statskontorets anvisningar för tidigrehabilitering eller ersättning för inkomstbortfall enligt rehabiliteringsstadgandena inom olycksfalls- eller trafikförsäkringen, dock inte om rehabiliteringspenning utbetalts som tillägg till pension, inte heller
4) tid i anställning för vilken den erhållna inkomsten skall räknas förmånstagaren till godo för pension med stöd av lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden.
7 §
Den pensionsgrundande lönen fastställs särskilt för varje anställningsförhållande genom att medeltalet per månad räknas ut för de sammanlagda, enligt 16 § justerade arbetsförtjänsterna av anställning under de två kalenderår som på nedan nämnt sätt valts ut bland de högst fyra sista kalenderåren före anställningens upphörande. Om anställningen har avslutats med stöd av 1 § 8 mom., anses den dock vid tillämpningen av denna paragraf ha fortgått oavbrutet, om den på detta sätt uträknade pensionen är större. Har anställningen fortgått under fler än två kalenderår, beaktas inte det år under vilket anställningen började, om anställningen inte under nämnda kalenderår fortgått minst sex månader. Kan tre kalenderår sålunda väljas, lämnas av dem det år under vilket arbetsförtjänsterna i medeltal per månad är lägst utan avseende, och kan fyra kalenderår väljas, lämnas även det år under vilket arbetsförtjänsterna i medeltal är störst utan avseende. Har anställningen fortgått under endast ett kalenderår, betraktas den genomsnittliga arbetsförtjänsten per månad såsom pensionsgrundande lön. Har anställningen fortgått under fler än fyra kalenderår, fastställs den pensionsgrundande lönen på ovan nämnt sätt på basis av de arbetsförtjänster som erhållits under de fyra kalenderår som föregick anställningsförhållandets upphörande. Om anställningen upphör vid utgången av kalenderåret beaktas dock det år då anställningen upphörde. Då det är fråga om invalidpension, anses anställningen vid uträkning av den pensionsgrundande lönen ha upphört vid utgången av kalendermånaden före den i 9 § 1 mom. nämnda invaliditetens början.
Arbetsförtjänst som avses i 1 mom. fastställs enligt betalningstidpunkten på samma grunder som vid innehållning av skatteförskott eller skatt. Som arbetsförtjänst anses dock inte semesterersättning som betalas när anställningen upphör, till förmånstagare som avses i 10 mom. betalt i 2 § lagen om avlöning av tjänstemän inom utrikesrepresentationen (346/88) nämnt ortstillägg och i lagens 3 § nämnda ersättningar, ortstillägg och ersättningar enligt förordningen om ersättningar på grund av lokala särförhållanden till tjänstemän inom utrikesrepresentationen, inte heller arvode för arbete i kommittéer eller kommissioner eller för andra uppdrag som inte skall anses höra till anställningen. Från arbetsförtjänsten för vart och ett kalenderår avdras dock vid tillämpningen av denna paragraf ett belopp som motsvarar det procenttal för förmånstagarens pensionsavgift som fastställts för kalenderåret i fråga.
Arbetsförtjänst som avses i 3 mom. minskas dock inte på grund av förmånstagares pensionsavgift med mera än det relativa belopp med vilket den relativa ökningen av förtjänstnivån överstiger den relativa prisökningen räknat från det tredje kvartalet 1992 till utgången av det tredje kvartalet av det kalenderår som föregått året för intjänande av nämnda arbetsförtjänst. Varje år avdras dock minst det relativa belopp som fastställts för föregående kalenderår.
Det i 3 och 4 mom. avsedda avdraget görs med hjälp av den koefficient som avses i 7 § 7 mom. lagen om pension för arbetstagare.
8 e §
En förutsättning för ålderspension är att förmånstagaren har en pensionstid av minst en månad, att han uppnått pensionsåldern och att anställningen upphört.
Förmånstagaren har rått att få ålderspension i förtid tidigast från ingången av månaden efter den under vilken han uppnår den ålder som är fem år lägre än hans pensionsålder enligt 4 §. Härvid minskas pensionen så som anges i 10 b §. På förtida ålderspension tillämpas i övrigt vad denna lag stadgar om ålderspension. En förmånstagare som avses i 4 mom. 1 punkten har inte rätt till förtida ålderspension
En förutsättning för att en förmånstagare som får deltidspension enligt denna lag skall få ålderspension vid pensionsåldern är att det deltidsarbete som avses i 9 d§ 1 mom. 4 punkten har upphört och att han innan deltidspensionen och deltidsarbetet upphörde har uppnått pensionsåldern.
Om en förmånstagare som har en pensionstid om minst en månad har beviljats ålderspension enligt denna lag, lagen om pension för kommunala tjänsteinnehavare och arbetstagare (202/64), folkpensionsanstaltens pensionsreglemente eller pensionsstadgan för folkpensionsanstalten, pensionsstadgan för Finlands Bank, pensionslagen för evangelisk-lutherska kyrkan (298/66) eller lagstiftningen om det pensionsskydd som i tillämpliga delar i överensstämmelse med stadgandena om statens pensioner skall finansieras av landskapet Åland, har han efter det att anställningen upphört rätt till ålderspension enligt denna lag oberoende av om han har uppnått sin pensionsålder.
9 §
Förutsättning för erhållande av invalidpension är att anställningen fortgått oavbrutet under minst en månad och att förmånstagaren på grund av sjukdom, lyte eller skada
medan anställningen pågått blivit oförmögen att handha sin tjänst eller sitt arbete under en tid av sannolikt minst ett år, tiden från invaliditetens början däri inberäknad; rätten till invalidpension uppskattas dock enligt b-punkten, om han fortsätter att arbeta,
medan han fortsätter att arbeta trots i a-punkten avsedd invaliditet är på så sätt arbetsoförmögen, att hans arbetsförmåga kan uppskattas vara nedsatt med minst 2/5 på grund av sjukdom, lyte eller skada för lika lång tid som stadgas i a-punkten, eller
9 a §
Berättigad till arbetslöshetspension är en långvarigt arbetslös förmånstagare som fyllt 60 år och som har minst en månad pensionstid, förutsatt att
vid fastställandet av hans arbetslöshetspension såsom till pension berättigande tid kan beaktas den tid som återstår till pensionsåldern eller motsvarande arbetsförtjänst, dock inte om förmånstagaren har rätt till arbetslöshetspension enligt någon annan lag, ett pensionsreglemente eller en pensionsstadga som nämns i 8 § 4 om.,
han under de 15 kalenderår som omedelbart föregått den tidpunkt för arbetslöshetens början som avses i 2 mom. under sammanlagt minst fem år har intjänat i 8 § 4 mom. lagen om pension för arbetstagare nämnd grundpension eller annan därmed jämförbar pension som grundar sig på arbets- eller tjänsteförhållande; på grundval av arbetsförtjänsten i arbetsförhållanden som avses i lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden beaktas intjänandetiden härvid så som anges i 4 § 5 mom. i nämnda lag,
han företer av arbetskraftsmyndighet utfärdat intyg över att han är arbetslös arbetssökande hos arbetskraftsbyrån och att honom inte kan anvisas sådant arbete som han inte kan vägra att ta emot utan att förlora sin rätt till arbetslöshetsdagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa, och att
han företer ett av arbetslöshetskassa eller folkpensionsanstalten utfärdat intyg över att han enligt 26 § 1 och 2 mom. lagen om utkomstskydd för arbetslösa inte längre har rätt till arbetslöshetsdagpenning.
Vid fastställande av pensionen anses förmånstagaren ha blivit arbetslös den dag för vilken till honom första gången har utbetalts arbetslöshetsdagpenning eller arbetsmarknadsstöd under de 60 senast förflutna veckorna, räknat från den dag som infaller tidigast en månad före den dag då det i 1 mom. 3 punkten nämnda intyget utfärdats av arbetskraftsmyndigheten.
9 b §
I 9 § 1 mom. b- och c-punkten nämnd invalidpension beviljas antingen som full pension eller som delpension. Härvid beviljas full invalidpension förmånstagare vars arbetsförmåga kan uppskattas vara nedsatt med minst 3/5 under åtminstone ett år. Är arbetsförmågan nedsatt med mindre än detta, men likväl med minst 2/5, beviljas pensionen som delpension. Invalidpension som beviljas i form av delpension utgör hälften av full invalidpension.
9 c §
Utan hinder av vad 9 § 1 mom. stadgar om erhållande av invalidpension har en förmånstagare som fyllt 58 år rätt att få invalidpension i form av individuell förtidspension, om hans arbetsförmåga, med beaktande av sjukdom, lyte eller skada, faktorer förknippade med åldrande, lång tid i anställningen, ett för honom påfrestande och slitsamt arbete samt arbetsförhållandena, varaktigt har nedgått i sådan grad att det inte skäligen kan förutsättas att han skall fortsätta sin anställning. Ett villkor är dock att förmånstagaren har upphört med sådant förvärvsarbete som avses i en lag, ett pensionsreglemente eller en pensionsstadga som nämns i 8 § 4 mom. lagen om pension för arbetstagare eller att hans förvärvsinkomst er månad av dessa arbeten kan uppskattas bli i genomsnitt mindre än det belopp som avses i 2 § 1 mom. i denna lag. Med undantag av det fall som avses i 9 § 1 mom. d-punkten och det fall att förmånstagaren är berättigad till ålderspension vid en ålder som är lägre än 65 år enligt någon annan lag, ett pensionssreglemente eller en pensionsstadga som nämns i 8 § 4 mom. lagen om pension för arbetstagare, är en förutsättning för individuell förtidspension dessutom att då den individuella förtidspensionen fastställs, såsom pensionstid även räknas den tid som återstår till pensionsåldern eller till avgångsåldern om denna är lägre.
Förmånstagaren har rätt till förhandsbesked om huruvida han uppfyller de i första och sista meningen i 1 mom. och de i 2 mom. nämnda villkoren för pension. Ändring i beslutet får sökas enligt 23 §. Ett positivt förhandsbesked är bindande för statskontoret, om en därpå grundad ansökan görs inom nio månader eller inom en av arbetsgivaren och arbetstagaren avtalad längre tid från det beslutet vann laga kraft.
9 d §
Rätt till deltidspension har en förmånstagare som har fyllt 58 år,
2) om han under en tid av sex månader omedelbart före deltidspensionens början haft oavbrutet fortgående anställning och har sammanlagt minst tre år pensionstid under fem år omedelbart före deltidspensionens början och om han under denna tid har haft en sådan anställning på heltid, där hans arbetsförtjänst enligt denna lag eller arbetsförtjänst av en i denna lag angiven anställning och av verksamhet som omfattas av de stadganden som nämns i 8 § 4 mom. lagen om pension för arbetstagare sammanlagt är minst fyra gånger det belopp som nämns i 2 § 1 mom. 4 punkten i denna lag.
10 §
Pensionen beräknas särskilt för varje anställning. I fråga om varje anställning uppgår pensionens belopp för varje till pensionstiden hänförlig hel månad till 1/12 procent för tiden före den 1 juli 1962 och från denna tidpunkt fram till den 31 december 1994 till 1/6 procent av den pensionsgrundande lönen. Från och med den 1 januari 1995 utgör pensionens belopp för varje till pensionstiden hänförlig hel månad 1/8 procent av den pensionsgrundande lönen. I fråga om i 1 § 3 mom. avsedd ny förmånstagares anställning som har börjat efter 1992 är pensionens belopp dock även för varje till pensionstiden hänförlig hel månad som hänför sig till tiden före 995 1/8 procent av den pensionsgrundande lönen. Från och med den 1 januari 1995 utgör dock pensionens belopp för varje till pensionstiden hänförlig hel månad 1/6 procent av den pensionsgrundande lönen räknat från ingången av den månad som följer efter månaden under vilken en i 1 § 3 mom. avsedd gammal förmånstagare fyller 55 år, och från och med den 1 januari 1994 för varje till pensionstiden hänförlig hel månad 5/24 procent av den pensionsgrundande lönen räknat från ingången av det år under vilket en i 1 § 3 mom. avsedd ny förmånstagare fyller 60 år, dock inte till den del tiden mellan arbetsoförmågans eller arbetslöshetens början och pensionsåldern eller avgångsåldern, om denna är lägre, räknas såsom pensionstid enligt 5 a § eller med stöd av 5 § 4 mom. den tid under vilken förmånstagaren erhållit pension.
Pensionsbeloppet för en i 1 § 3 mom. nämnd gammal förmånstagare är dock fram till den 31 december 1994 för varje till pensionstiden hänförlig hel månad 11/60 procent av den pensionsgrundande lönen. Detsamma gäller förmånstagare som har beviljats pension enligt de i 8 § 5 mom. nämnda stadgandena eller bestämmelserna och som har räknats för anställningstiden fram till den 31 december 1994 med tillämpning av motsvarande stadganden som i detta moment.
De pensionen som fastställs för varje anställning skall sammanräknas. För en sådan i 1 § 3 mom. i denna lag nämnd gammal förmånstagare som är född efter 1959 eller som inte före utgången av 1994 har minst fem år anställningstid som enligt denna lag räknas såsom pensionstid och för i nämnda lagrum avsedd ny förmånstagare får pensionernas sammanlagda belopp uppgå till högst 60 procent av den högsta pensionsgrundande lönen för pension som beräknas enligt denna lag, då pensionstiden är minst två år. Finns det inte sådan pension, får pensionernas sammanlagda belopp uppgå till högst 60 procent av den högsta pensionsgrundande lönen enligt denna lag. I fråga om andra än i detta moment avsedda gamla förmånstagare samt förmånstagare som på grundval av de i 8 § 5 mom. nämnda stadgandena eller bestämmelserna har beviljats pension enligt 2 mom. och som före utgången av 1994 har minst fem år pensionstid enligt denna lag, bestäms pensionerna dock procent av den ovan nämnda pensionsgrundande lönen på grundval av anställningstid som enligt denna lag räknas såsom pensionstid till utgången av 1994, på följande sätt:
Pensionstid minst | Pensionernas maximibelopp |
30 år | 66 procent |
25 år | 65 procent |
20 år | 64 procent |
15 år | 63 procent |
10 år | 62 procent |
5 år | 61 procent |
Om en förmånstagare på grundval av anställning som avses i 5 § 5 mom. 2 eller 3 punkten har rätt till pension även med stöd av lagen om pension för arbetstagare eller om han på grundval av verksamhet om avses i 6 § 1 mom. 3 punkten c-underpunkten har rätt till pension från en internationell organisation eller ett internationellt samarbetsorgan eller för uppdrag inom det internationella utvecklingssamarbetet med beaktande av minst fem års verksamhet eller om han på grund av anställning hos staten i egenskap av i utlandet anställd arbetstagare har rätt även till sådan pension eller motsvarande förmån från utlandet i vars kostnader staten har deltagit, avdras från pension som betalas enligt denna lag
pension som betalas enligt lagen om pension för arbetstagare, till den del den grundar sig på samma anställningstid som pension enligt denna lag,
pension som betalas av en internationell organisation eller internationellt samarbetsorgan eller som betalas på grundval av uppdrag inom internationellt utvecklingssamarbete, till den del den baserar sig på andra premier än sådana som uppburits hos förmånstagaren och på samma anställningstid som pension enligt denna lag, och
pension eller motsvarande förmån från utlandet på grundval av anställning hos staten i egenskap av i utlandet anställd arbetstagare, till den del den baserar sig på samma anställningstid som pension enligt denna lag,
varvid avdrag som till följd av andra pensioner och ersättningar skall göras från pension som betalas enligt lagen om pension för arbetstagare inte skall beaktas. Angående pensionens maximibelopp gäller i övrigt vad som stadgas nedan.
En förmån som motsvarar i 6 mom. 3 punkten nämnd pension avdras från pension enligt denna lag enligt de beräkningsgrunder som fastställs av finansministeriet.
10 a §
Annan pension än deltidspension höjs med ett arbetspensionstillägg, om förmånstagaren har fått
dagpenning avvägd enligt förtjänsten med stöd av lagen om utkomstskydd för arbetslösa,
förtjänststöd enligt lagen om arbetskraftspolitisk vuxenutbildning,
personligt stöd för frivillig yrkesinriktad vuxenutbildning enligt statstjänstemannalagen, grundskolelagen, gymnasielagen eller lagen om utbildnings- och avgångsbidragsfonden, eller
rehabiliteringspenning enligt de lagar, det pensionsreglemente eller de pensionsstadgor som nämns i 8 § 4 mom. i lagen om pension för arbetstagare eller enligt lagen om rehabiliteringspenning eller ersättning för inkomstbortfall enligt rehabiliteringsstadgandena inom olycksfalls- eller trafikförsäkringen, dock inte om rehabiliteringspenningen har betalts som tillägg till pensionen.
I 1 mom. nämnd förmån berättigar inte till arbetspensionstillägg, om förmånen har betalts
för tiden före ingången av det kalenderår under vilket förmånstagaren har fyllt 23 år,
för tiden före det kalenderår under vilket arbetstagaren första gången har varit i tjänste- eller arbetsförhållande eller i företagarverksamhet som berättigar till pension enligt en lag, ett pensionsreglemente eller en pensionsstadga som nämns i 8 § 4 mom. lagen om pension för arbetstagare, eller för det nämnda kalenderåret,
för det kalenderår under vilket förmånstagaren har varit i tjänste- eller arbetsförhållande eller i företagarverksamhet som omfattas av en lag, ett pensionsreglemente eller en pensionsstadga som nämns i 8 § 4 mom. lagen om pension för arbetstagare, om inte förmånstagaren under samma år har intjänat lön som avses i lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden till minst det gränsbelopp som avses i 5 § 2 mom. i nämnda lag, eller
för det år under vilket pensionsfallet inträffar.
Arbetspensionstillägget beräknas så att pensionens belopp multipliceras med det antal månader för vilka en i 1 mom. nämnd förmån har betalts (förmånsmånader) , varefter produkten divideras med det tal som erhålls då antalet förmånsmånader subtraheras från antalet sådana fulla månader som ingår i tiden från det att förmånstagaren har fyllt 23 år, dock tidigast räknat från den 1 juli 1962, till det han uppnår 65 års ålder. Förmånsmånaderna bestäms särskilt för varje förmånsslag såsom fulla månader på basis av det sammanlagda antalet sådana dagar för vilka förmånstagaren har uppburit förmån som enligt 1 mom. berättigar till arbetspensionstillägg. Då förmånsmånaderna bestäms, används som divisor för dagarna beträffande varje förmånsslag det antal dagar för vilka förmånen i genomsnitt högst kan betalas per månad.
I fråga om en förmånstagare som har förkortad arbetsdag enligt 8 § lagen om utkomstskydd för arbetslösa eller som har mottagit deltidsarbete enligt lagens 19 § används såsom antal arbetslöshetsdagar det antal fulla dagpenningar som motsvarar de uppburna dagpenningarna.
10 b §
Beviljas ålderspension enligt 8 § 2 mom. i förtid, minskas pensionen med en halv procent för varje månad för vilken pensionen utbetalas före ingången av månaden efter den då pensionsåldern uppnås. Minskningen beräknas på den samordnade pension som förmånstagaren har intjänat fram till den tidpunkt då pensionen börjar.
Deltidspensionens maximibelopp är 75 procent av den enligt 11 eller 12 § samordnade pension som förmånstagaren enligt de stadganden som avses i 8 § 4 mom. lagen om pension för arbetstagare har intjänat före den tidpunkt då deltidspensionen börjar. Har förmånstagaren rätt till deltidspension också med stöd av något annat ovan avsett stadgande och minskar den begränsning som här avses deltidspensionen, görs minskningen enligt dessa stadganden i förhållande till de pensionsrättigheter som intjänats och samordnats enligt dem.
11 §
Då pension beviljas en ny förmånstagare som avses i 1 § 3 mom. beräknas pensionens maximibelopp i tillämpliga delar enligt 8 § lagen om pension för arbetstagare. Ålderspensioner som har beviljats i förtid beaktas vid samordningen utan den minskning som beror på att pensionen utbetalas i förtid.
12 §
När pension beviljas en gammal förmånstagare som avses i 1 § 3 mom. beräknas pensionens maximibelopp i tillämpliga delar enligt 8 § lagen om pension för arbetstagare. För en sådan gammal förmånstagare som är född efter 1959 eller som inte före utgången av 1994 har minst fem år anställningstid som enligt denna lag räknas såsom pensionstid fås dock samordningsgränsen genom att av samordningsgrunden tas 60 procent, varifrån om samordningsgrunden överstiger 586 mark, avdras 6 procent av den överskjutande delen, dock högst ett belopp som motsvarar folkpensionens basdel. När pensionen för andra än i detta moment avsedda gamla förmånstagare och förmånstagare enligt 10 § 2 mom. samordnas används dock i stället för sagda 60 procent ett procenttal enligt följande tabell, vilket bestäms enligt anställningstid enligt denna lag som räknas såsom pensionstid till utgången av 1994:
Pensionstid minst | Procent |
30 år | 66 |
25 år | 65 |
20 år | 64 |
15 år | 63 |
10 år | 62 |
5 år | 61 |
Vid samordning av såsom delpension beviljad invalidpension utgör samordningsgränsen 30 procent av samordningsgrunden.
Vid samordningen beaktas de i 8 § lagen om pension för arbetstagare nämnda prestationerna. Pension enligt denna lag som beviljats en i 1 § 3 mom. avsedd gammal förmånstagare beaktas likväl oförändrad vid samordningen. Ålderspensioner som har beviljats i förtid beaktas vid samordningen utan den minskning som beror på att pensionen utbetalas i förtid. Överskrider det sammanlagda beloppet av prestationerna samordningsgränsen, avdras den överskjutande delen från pension som betalas enligt denna lag.
Till en ålderspensionstagare betalas, till dess han får rätt till pension enligt folkpensionslagen, i kompletteringsdel det belopp som med andledning av att folkpensionen beaktas har avdragits från pension enligt denna lag. Kompletteringsdel betalas dock inte till den som får förtida ålderspension.
Folkpensionens basdel beaktas under varje kalenderår till det belopp som den uppgår till den 1 november föregående kalenderår.
13 §
Samordning som avses i 11 och 12 §§ görs på nytt i tillämpliga delar enligt 8 § lagen om pension för arbetstagare.
15 §
Ålders- och invalidpension betalas, om inte något annat följer av 15 a §, från ingången av månaden näst efter den under vilken rätten till pension uppkommit, i fråga om annan pension än delinvalidpension likväl tidigast från ingången av månaden näst efter den då löneutbetalningen upphört. Individuell förtidspension betalas enligt vad som stadgas ovan dock tidigast från ingången av månaden näst efter den då ansökan om pension gjordes eller förhandsbesked begärdes. Arbetslöshetspension betalas från ingången av månaden näst efter den under vilken förmånstagaren uppfyller de i 9 a § 1 mom. nämnda förutsättningarna för pensionen.
Ålders- eller invalidpension beviljas inte utan grundad anledning retroaktivt för längre tid än ett år innan pensionsansökningen gjordes. Arbetslöshetspension eller deltidspension beviljas inte för längre tid än sex månader före månaden efter den tidpunkt då ansökningen gjordes. Individuell förtidspension kan av undantagsskäl beviljas retroaktivt, dock högst för ett år före månaden näst efter den tidpunkt då ansökningen gjordes.
Är beloppet av ålderspension eller sådan full invalidpension, vid vars fastställande 5 a § inte tillämpats, före uträknandet av pensionens maximibelopp enligt 11 eller 12 § mindre än 2,50 mark i månaden, kan pensionen utbetalas i ett för allt, varvid beloppet beräknas enligt de grunder som social- och hälsovårdsministeriet fastställt för tillämpning av 19 b § lagen om pension för arbetstagare. Den som erhållit betalning i ett för allt är därefter inte berättigad till pension på grundval av samma pensionsfall för den tjänstgöring på vilken pension som motsvarar utbetalningen i ett för allt är baserad. Har för bestämd tid beviljad invalidpension utbetalts i ett för allt, kan pensionstagaren likväl beviljas pension för den tid hans arbetsoförmåga fortgår efter utgången av den bestämda tiden. Ovan nämnda markbelopp justeras årligen från ingången av januari månad enligt det löneindextal som fastställs för tillämpning av 9 § 1 mom. lagen om pension för arbetstagare.
17 §
Om en pensionstagare fått i lagen om utkomstskydd för arbetslösa nämnd arbetslöshetsdagpenning eller arbetsmarknadsstöd enligt lagen om arbetsmarknadsstöd för den tid, för vilken honom beviljas pension retroaktivt, skall på yrkande av antingen socialförsäkringskommissionen eller arbetslöshetskassan den retroaktiva pensionen utbetalas till socialförsäkringskommissionen eller arbetslöshetskassan, till den del pensionen motsvarar beloppet av arbetslöshetsdagpenning eller arbetsmarknadsstöd som utbetalts för samma tid.
17 a §
Är en förmånstagare minderårig eller är han på grund av sjukdom eller av annan orsak oförmögen att själv söka pension och saknar han vårdnadshavare eller för ändamålet förordnad god man, kan en av statskontoret godkänd nära anhörig eller annan person som huvudsakligen har hand om honom, i egenskap av intressebevakare föra hans talan i ett ärende som gäller pension enligt denna lag.
18 §
Om den som uppbär individuell förtidspension börjar förvärvsarbeta och härvid förtjänar det belopp som avses i 2 § 1 mom. eller mera, kan utan hinder av vad som stadgas i 9 b § 2 mom. individuell förtidspension utbetalas enligt samma belopp som delpension enligt 9 b §. överstiger pensionstagarens förvärvsinkomster dock 3/5 av den pensionsgrundande lönen, utbetalas pensionen inte utan lämnas vilande.
Förändras förmånstagares arbetsförmåga så att förändringen enligt 9 b § inverkar på pensionens storlek och kan förändringen, med beaktande även av den tid som redan förflutit, antas bli bestående åtminstone under ett år, justeras pensionens belopp på ansökan av förmånstagaren eller på statskontorets initiativ från början av den månad som närmast följer på förändringen, om inte annat följer av stadgandena i 15 a §. Pensionen minskas inte för den tid för vilken den redan utbetalts och höjs inte för längre tid än för sex månader före den kalendermånad som närmast följer efter förmånstagarens ansökan eller statskontorets justeringsbeslut. Invalidpension som har beviljats i form av delpension ändras på ansökan av pensionstagaren till individuell förtidspension från ingången av månaden närmast efter den månad under vilken pensionstagaren har uppfyllt de förutsättningar som stadgas i 9 c § 1 mom., dock inte retroaktivt för längre tid än sex månader före den månad som följer efter ansökan.
Indragen invalidpension kan betalas ut i form av delpension även för kortare tid än ett år. Delpension kan betalas som full pension under den rehabiliteringstid som avses i 18 d § 2 mom.
Om den som uppbär individuell förtidspension börjar förvärvsarbeta, varav det enligt 2 mom. följer att pensionen skall betalas enligt samma belopp som delpension eller att den inte alls får utbetalas, ändrar statskontoret pensionsbeloppet eller avbryter pensionsutbetalningen räknat från följande möjliga betalningsperiod. I dessa fall kan statskontoret återkräva de pensionsrater som har betalts utan grund räknat från det att pensionstagaren började förvärvsarbeta.
Då arbetet upphör eller minskar så att arbetstagaren har rätt till individuell förtidspension till fullt belopp eller enligt samma belopp som delpension, börjar vilande individuell förtidspension utbetalas räknat från ingången av den månad som närmast följer efter ansökan. Av undantagsskäl kan pensionen betalas retroaktivt, dock högst för ett år före den månad som följer efter ansökan.
Vilande individuell förtidspension kan på ansökan av pensionstagaren dras in räknat från ingången av den månad som närmast följer efter ansökan. Om krav på ny utbetalning av vilande individuell förtidspension inte framställs inom fem år räknat från avbrottet, anses det utan särskilt beslut att förtidspensionen upphör vid utgången av denna tid.
18 d §
Det rehabiliteringsunderstöd enligt prövning som avses i 18 c § 3 mom. uppgår högst till rehabiliteringspenningen för sex månader. Understödet fastställs som en engångsbetalning och betalas i en eller flera poster. Rehabiliteringsunderstöd enligt prövning betalas inte för en tid under vilken förmånstagare har rätt till arbetslöshetsdagpenning som avses i lagen om utkomstsskydd för arbetslösa eller arbetsmarknadsstöd som avses i lagen om arbetsmarknadsstöd.
19 §
Beviljas någon, sedan hans med tillämpning av 5 a § beviljade invalidpension indragits, ny invalidpension på grund av sådan arbetsoförmåga som har börjat innan två år förflutit sedan den indragna pensionen upphörde, eller blir han senare på grund av samma sjukdom lyte eller skada på nytt arbetsoförmögen, skall han beviljas invalidpension enligt samma grunder som i fråga om den indragna pensionen.
Fastställs sådan pension som fastställts med beaktande av den tid som återstår till pensionsåldern eller av motsvarande arbetsförtjänst och som grundar sig på arbets- eller tjänsteförhållande eller på företagarverksamhet, på grund av ny arbetsoförmåga enligt samma grunder som den tidigare pensionen, beaktas inte de arbets- eller tjänsteförhållande eller den företagarverksamhet som har fortsatt efter det att den tidigare pensionen upphörde såsom till pension berättigande.
Beviljas en förmånstagare som fått rehabiliteringspenning enligt denna lag invalidpension på grund av arbetsoförmåga som börjat innan två år förflutit efter att tiden för betalning av rehabiliteringspenning gick ut, skall pensionen fastställas på de grunder enligt vilka den skulle ha fastställts om arbetsförmågan hade börjat när rehabiliteringsbeslutet fattades.
20 §
Full invalidpension eller arbetslöshetspension övergår i ålderspension då anställningen har upphört och pensionstagaren har uppnått pensionsåldern, i fråga om pensionstagare i tjänsteförhållande dock senast då han uppnår avgångsåldern.
25 §
En grundlöst erlagd förmån får återkrävas även genom kvittning mot framtida pensionsbelopp. Från det pensionsbelopp som varje gång skall erläggas kan dock inte utan pensionstagarens samtycke dras av mer än er sjättedel av den del av pensionsbeloppet som återstår efter det förskott på pensionsbeloppet enligt lagen om förskottsuppbörd (418/59) eller källskatt med stöd av lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst och förmögenhet (627/78) innehållits.
25 a §
Statskontoret och statens pensionsnämnds lagakraftvunna beslut om återkrav av pension får verkställas på samma sätt som lagakraftvunna domar i tvistemål.
26 §
Kommunernas och andra offentligrättsliga samfunds myndigheter och inrättningar, pensionsskyddscentralen, försäkrings- och pensionsanstalterna, privata arbetsgivare och sjukhusen samt myndigheter och inrättningar som beviljar i 5 a och 10 a §§ nämnda förmåner är skyldiga att på begäran avgiftsfritt meddela statskontoret uppgifter som de innehar och som kan inverka på avgörandet av ett pensionsärende som är under behandling eller på utbetalningen av pension, likväl med iakttagande av vad som i någon annan lag stadgas om tystnadsplikt. För läkarutlåtanden och läkarintyg skall dock skälig ersättning betalas.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.
Stadgandena i 1 § 3 mom., 4 §, 6 § 1 mom. 4 punkten, 8, 10, 10 a, 10 b och 20 §§ tillämpas inte på förmånstagare som är född före 1940. På honom tillämpas inte heller ändringarna i 5 § beträffande pensionsålder, ändringarna i 11 § till andra delar än paragrafens sista mening och inte heller ändringarna i 12 § till andra delar än att barntillägg enligt folkpensionslagen inte skall beaktas. Ändringarna i 1 § 3 mom., 4, 10 och 11 §§ samt 12 § 1 och 2 mom. tillämpas inte på förmånstagare vars pensionsfall har inträffat före den 1 januari 1995, om de inte har en anställning som har börjat efter den 31 december 1992 och det har gått mer än en månad sedan den tidigare anställningen upphörde.
Lagen tillämpas på pensioner i fråga om vilka pensionsfallet inträffar sedan lagen har trätt i kraft. Stadgandena i 9, 13 och 17 a §§ samt 18 § 2, 4 och 6-9 mom. tillämpas dock även på pensioner i fråga om vilka pensionsfallet har inträffat innan lagen har trätt i kraft.
Utan hinder av 3 mom. tillämpas 1 § 8 och 9 mom. i denna lag på anställningar som är i kraft när lagen träder i kraft.
Om en förmånstagare, som har fyllt 54 år före den 1 januari 1994, har anställning som nämnda dag har fortgått minst tio år, avslutas anställningen enligt 1 § 8 mom. vid utgången av 1994, om villkoren i nämnda moment uppfylls.
På en förmånstagare som har fyllt 55 år innan denna lag har trätt i kraft och som då lagen träder i kraft har rätt till dagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa eller utbildningsstöd enligt lagen om arbetskraftspolitisk vuxenutbildning tillämpas fortfarande 9 a § lagen om statens pensioner sådant detta lagrum lyder när denna lag träder i kraft. När stadgandet tillämpas anses förmånstagaren ha rätt till dagpenning även under den självrisktid som avses i 12 § lagen om utkomstskydd för arbetslösa den 1 januari 1994. Om villkoren i 5 a och 5 b §§ uppfylls anses förmånstagaren när arbetslöshetspensionen bestäms ha rätt till återstående tid enligt 5 a §, även om han har blivit arbetslös enligt 9 a § 2 mom. innan han har uppnått 63 års ålder eller en lägre avgångsålder.
Utan hinder av vad som 9 c § 1 mom. stadgar om den nedre åldersgränsen för individuell förtidspension behåller en förmånstagare som är född före 1940 rätten att få individuell förtidspension när han har fyllt 55 år. Stadgandena i 9 c § 3 mom. tillämpas på förhandsbesked som ges medan lagen är i kraft.
Lagens 10 a § tillämpas endast på sådana förmånstagare i fråga om vilka tillväxtprocenttalet enligt 10 § lagen om statens pensioner eller sammanlagda tillväxtprocenttal för pensioner enligt lagen om statens pensioner är mindre än 60. När den nämnda paragrafen tillämpas beaktas inte i paragrafen nämnda förmåner som har betalts innan denna lag trädde i kraft.
Ändringarna i 12 § 3 och 5 mom. tillämpas även på pensionsfall som har inträffat innan lagen har trätt i kraft till den del det är fråga om att barntillägg som utbetalas enligt 29 § folkpensionslagen inte skall beaktas. Härvid beaktas inte barntillägg som betalas för barn som fötts sedan lagen har trätt i kraft. Om folkpensionens barntillägg för minst tre barn har beaktats vid samordning när lagen träder i kraft, fogas till pensionen räknat från det lagen träder i kraft den del av pension enligt lagen om statens pensioner som avdragits från pensionen på grund av sagda barntillägg.
Utan hinder av vad som stadgas i ikraftträdelsestadgandena i lagen den 3 februari 1989 om ändring av lagen om statens pensioner (103/89) är det inte ett villkor för tillämpning av Stadgandena om valrätt och i nämnda stadgande avsedd pensionsålder att förmånstagaren har rätt till pension med tillämpning av 10 § 2 mom. Stadgandena om nämnda valrätt och pensionsålder tillämpas dock inte på en sådan efter 1939 född ny förmånstagare som avses i 1 § 3 mom. och som har fått deltidspension eller individuell förtidspension enligt lagen om statens pensioner. För en i detta moment avsedd förmånstagare som har rätt att välja pensionsålder och som har minst 30 år anställningstid som räknas såsom pensionstid enligt lagen om statens pensioner är pensionens tillväxtprocenttal minst 60. Den tillväxt som saknas fogas till förmånstagarens sista anställning. Detta moment tillämpas från och med den 1 januari 1995.
De belopp som anges i 12 § 1 mom. 15 § 5 mom. motsvarar det löneindextal som fastställts för 1966.
Lagens 25 a § tillämpas på beslut som givits sedan lagen har trätt i kraft.
Pension som beviljas en gammal förmånstagare som avses i 1 § 3 mom. betraktas när 5 § lagen angående införande av lagen om statens pensioner (281/66) tillämpas såsom pension som beviljas med tillämpning av 10 § 2 eller 3 mom. lagen om statens pensioner.
RP 96/93
ShUB 58/93
StoUB 8/93
Helsingfors den 30 december 1993
Republikens President MAUNO KOIVISTOFinansminister Iiro Viinanen