1518/1993

Syftet med marknadssystemet för lantbruksprodukter är att trygga en rättvis inkomstnivå för lantbruksproducenterna, trygga marknadsföringen av lantbruksprodukter och utveckla dessa produkters kvalitet, främja produktiviteten inom lantbruket och sänka kostnadsnivån samt garantera tillgången på livsmedel och få till stånd skäliga konsumentpriser.

De medel som används för att målen enligt 1 § skall kunna nås är priser som bestäms för lantbruksprodukter, importskydd och exportstöd, åtgärder för tryggande av marknadsföringen, pris- och inkomststöd samt vid behov andra åtgärder.

För främjande av marknadsföringen av lantbruksprodukter och förädlade lantbruksprodukter kan prisskillnadsersättning betalas i samband med exporten av dessa produkter. Lantbruksprodukter och förädlade lantbruksprodukter kan även köpas i lager, och subventioner kan betalas för upplagringen av dem och för konsumtionen i Finland.

Om importavgifter, tullar, acciser och prisskillnadsersättningar stadgas särskilt.

De priser som avses i 2 § 1 mom. är riktpris och minimipris.

Riktpris är det pris som lantbruksproducenterna i genomsnitt bör uppnå under ett prissättningsår. Riktpris bestäms för vete, råg, korn, havre, mjölk, nötkött, svinkött, fårkött och hönsägg.

Grunderna för importavgifterna och de acciser som uppbärs på importen fastställs så att riktpriserna kan förverkligas. Grunder för bestämmande av importavgifter och de acciser som uppbärs på importen fastställs både för riktprisprodukter och andra lantbruksprodukter och förädlingar av dem.

Minimipris är det pris som utgör grund för betalningen av prisskillnadsersättning och inköp av lantbruksprodukter i lager. Minimipris kan bestämmas för riktprisprodukter och vid behov även för andra produkter.

Om grunderna för bestämmande av priserna stadgas närmare genom förordning.

Prissättningsåret för husdjursprodukter börjar vid ingången av mars och slutar vid utgången av februari följande år. Prissättning såret för växtodlingsprodukter börjar vid ingången av juli och slutar vid utgången av juni följande år.

Staten och lantbruksproducenternas centralorganisationer förhandlar och ingår avtal om rikt- och minimipriser, pris- och inkomststöd samt de åtgärder som behövs för tryggande av marknadsföringen.

Statsrådet beslutar om de priser, stöd och andra åtgärder som nämns i 1 mom. efter att det har avtalats om dem vid förhandlingarna enligt 1 mom.

På begäran av en avtalspart skall förhandlingar omedelbart inledas för uppnående av avtal som åsyftas i 1 mom. Statsrådet skall utse statens representanter vid förhandlingarna.

Statsrådet bestämmer grunderna för fördelningen av det pris- och inkomststöd som skall betalas av statens medel. Också jord- och skogsbruksministeriet kan meddela föreskrifter om de detaljerade fördelningsgrunderna.

Om det totala beloppet av det pris- och inkomststöd som har betalts till lantbruket under något år avviker från det som har avtalats enligt 5 §, skall skillnaden året därpå beaktas som ett motsvarande tillägg till eller avdrag från pris- och inkomststödet, om inte något annat bestäms med stöd av 5 §.

Prisändringarna träder i kraft vid ingången av prissättningsåret, om inte något annat bestäms med stöd av 5 §.

Staten och lantbruksproducenterna svarar för marknadsföringskostnaderna enligt 2 § 1 mom. så som stadgas i denna paragraf.

Staten svarar för marknadsföringskostnaderna till ett belopp som fastställs i statsbudgeten

Lantbruksproducenternas andel av marknadsföringskostnaderna fås genom att marknadsföringskostnaderna minskas med statens andel enligt 2 mom. samt ett belopp som motsvarar intäkterna av importavgifter, tullar, och acciser på livsmedelsprodukter som uppbärs för produkter i tulltariffkapitlen 1-2 4-8 och 10-23.

Lantbruksproducenternas andel av marknadsföringskostnaderna finansieras med marknadsföringsavgifter, skatter och andra avgifter som uppbärs för produktionsinsatser inom jordbruket och för lantbruksprodukter enligt vad som stadgas särskilt om dem samt med pris- och inkomststöd enligt 6 § såsom bestäms enligt 5 §.

Har intäkterna av avgifter och skatter enligt 1 mom. under det närmast föregående eller innevarande kalenderåret avvikit från det belopp som enligt 8 § skulle utgöra lantbruksproducenternas andel av marknadsföringskostnaderna, bestäms marknadsföringsavgifterna för lantbruksprodukter och acciserna på lantbruksförnödenheter under det innevarande eller följande året med hänsyn till detta.

För marknadsföringen av lantbruksprodukter tillsätter statsrådet lantbrukets marknadsföringsråd, som har till uppgift att göra framställningar om understödd export av lantbruksprodukter samt understödd användning av lantbruksprodukter i Finland, import av lantbruksprodukter, lagring, försäljningsfrämjande åtgärder i fråga om lantbruksprodukter, göra framställningar och ge utlåtanden om importavgifter, tullar och acciser på varor med ursprung i lantbruk, import med sänkta importavgifter samt importvolymerna av lantbruksprodukter som omfattas av kvantitativa importrestriktioner. Lantbrukets marknadsföringsråd skall dessutom göra framställningar om marknadsföringsavgifter och andra avgifter som skall uppbäras hos lantbruksproducenterna såsom deras andel av marknadsföringskostnaderna samt om skatter och skatteuppbörd, följa riktpriser samt utvecklingen på den inhemska och internationella marknaden för lantbruksprodukter samt fullgöra andra uppgifter som statsrådet samt jord- och skogsbruksministeriet anförtror det.

Om marknadsföringsrådets sammansättning och uppgifter stadgas närmare genom förordning.

I statsbudgeten för 1994 anvisas ett anslag om 500 miljoner mark för styrning av lantbruksproduktionen, 1995 460 miljoner mark och därefter ett anslag som anvisas i budgeten.

Om ett större belopp än det som nämns i 1 mom. används för styrning av produktionen, skall om tilläggsfinansieringens fördelning mellan staten och lantbruksproducenterna beslutas enligt 5 §. Lantbruksproducenternas andel kan täckas med de medel som har anvisats för pris- och inkomststöd samt med intäkten av de skatter och avgifter som avses i 9 §.

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

Genom denna lag upphävs lantbruksinkomstlagen av den 28 juli 1989 (736/89) jämte ändringar.

De arrangemang som har avtalats och bestämts med stöd av lantbruksinkomstlagen (736/89) gäller också medan denna lag är i kraft, om inte något annat bestäms enligt 5 §.

Intäkten av de marknadsföringsavgifter, andra avgifter och skatter som med stöd av 16 § i den lantbruksinkomstlag som upphävts ovan skall uppbäras hos lantbruksproducenterna enligt särskilda lagar skall användas för att finansiera de marknadsföringsavgifter som avses i 8 §.

Om de marknadsföringsavgifter, skatter och andra avgifter samt acciser som uppburits hos lantbruksproducenterna 1993, de statsstöd som har använts för täckande av lantbruksproducenternas andel medräknat, överstiger eller understiger den andel av exportkostnaderna för lantbruksprodukter för vilken lantbruksproducenterna skall svara enligt lantbruksinkomstlagen, skall detta 1994 beaktas som motsvarande avdrag från eller tillägg till det anslag som nämns i 9 § 2 mom.