1507/1993

Bestämmelserna i det i Oporto den 2 maj 1992 mellan Republiken Finland, Republiken Island, Furstendömet Liechtenstein, Konungariket Norge, Schweiziska Edsförbundet, Konungariket Sverige och Republiken Österrike ingångna avtalet mellan EFTA-staterna om upprättande av en övervakningsmyndighet och en domstol (avtalet) samt protokollen till det är, om de hör till området för lagstiftningen, i kraft så som därom har överenskommits.

När statligt stöd beviljas enligt artikel 61 i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet) skall till beslutet om att bevilja stödet fogas ett villkor enligt vilket ett olagligt beviljat stöd helt eller delvis kan krävas åter, om EFTA:s övervakningsmyndighet har beslutat det.

Om EFTA:s övervakningsmyndighet har konstaterat att ett stöd strider mot bestämmelserna i EES-avtalet och om till beslutet om stödet har fogats ett ovan nämnt villkor, kan stödet krävas åter av mottagaren.

Statsrådet meddelar vid behov närmare föreskrifter om det förfarande som skall tillämpas vid anmälan av stöd.

På grundval av ett beslut av EFTA-domstolen enligt artikel 25 i protokoll 5 i avtalet skall allmän underrätt lämna rättshjälp för att höra vittnen eller sakkunniga eller för att ta emot andra bevis i enlighet med lagen om handräckning, som i Finland bör meddelas vissa internationella organ, samt om sådana organs befogenhet (22/30).

Förordnandet skall sändas för verkställighet till en sådan domstol som avses i 2 § lagen om samverkan mellan finska och utländska myndigheter vid rättegång samt om verkställighet i vissa fall av utländsk domstols beslut (171/21). Justitieministeriet skall vara kontaktmyndighet i rättshjälpsärenden enligt denna paragraf, om inte något annat stadgas genom förordning.

Om ett vittne som har kallats från Finland att höras av EFTA-domstolen uteblir utan laga förhinder eller avlägsnar sig utan tillstånd eller vägrar att avlägga vittnesed eller avge vittnesförsäkran eller att svara på frågor, skall han dömas till böter och vid behov föreläggas att fullgöra sin skyldighet på det sätt som stadgas i 17 kap. 36-38 §§ rättegångsbalken.

Sedan EFTA-domstolen har gjort en anmälan om vittnestredska anhängiggörs ett mål enligt 1 mom. på yrkande av allmänna åklagaren vid den underrätt inom vars domkrets vittnet har sitt hemvist eller är bosatt.

Ett vittne eller en sakkunnig som när han hördes av EFTA-domstolen har avgivit en osann utsaga eller utan laga skäl har förtigit någonting som skulle ha givit upplysning i saken, skall för osann utsaga dömas enligt 17 kap. 1 § strafflagen.

Den som bryter mot tystnadsplikten enligt artikel 14 eller på något annat ställe i avtalet skall för brott mot tystnadsplikt eller för brott mot tystnadsplikt av oaktsamhet dömas till straff i enlighet med 40 kap. 5 § strafflagen, även om gärningsmannen inte är tjänsteman eller offentligt anställd arbetstagare i paragrafens mening. Paragrafens stadgande om avsättning skall dock inte tillämpas på andra än tjänstemän.

Om förande och handläggning av åtal mot en domare i EFTA-domstolen gäller i tillämpliga delar vad som stadgas om förande och handläggning av åtal mot presidenten eller en ledamot av högsta domstolen eller högsta förvaltningsdomstolen.

Närmare stadganden om verkställigheten av bestämmelser enligt 1 § utfärdas vid behov genom förordning.

Denna lag träder i kraft vid en tidpunkt som stadgas genom förordning.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.