130/1993

För uppnående av sysselsättningslagens (275/87) syfte skall eftersträvas att möjlighet till arbete för arbetssökande i första hand ordnas med hjälp av arbetskraftsservicen på det sätt som stadgas i sysselsättningslagen och i andra lagar samt förordningar. Arbetskraftsservice skall tillhandahållas aktivt så, att de arbetssökande är medvetna om arbets- och utbildningsmöjligheterna på arbetsmarknaden och arbetsgivarna är medvetna om den arbetskraft som står till buds.

Arbetskraftsservicen skall ordnas och vid behov effektiveras enligt den arbetssökandes individuella behov så, att arbetskraftsservicen kan användas som hjälp för att främja den arbetssökandes möjligheter att finna arbete av bestående natur på den öppna arbetsmarknaden. Om en arbetssökande inte har kunnat sysselsättas med hjälp av arbetskraftsservicen eller anvisas utbildning, skall möjlighet till arbete för den arbetssökande om möjligt ordnas med hjälp av sysselsättningsanslag på det sätt som stadgas i sysselsättningslagen och denna förordning eller bestäms särskilt. Med hjälp av sysselsättningsanslag sysselsätts särskilt unga personer, långtidsarbetslösa och handikappade samt förebyggs långtidsarbetslöshet och utjämnas regionala skillnader i arbetslösheten.

I denna förordning avses med

Statsrådet beslutar om fördelningen av sysselsättningsanslagen på arbetskraftsdistrikten. Statsrådet kan även meddela närmare föreskrifter om användningen av anslagen.

Den sysselsättningsplan som nämns i 17 § sysselsättningslagen skall i ett så tidigt stadium av arbetslösheten som möjligt uppgöras i den utsträckning som den arbetssökandes individuella situation förutsätter för förhindrande av att arbetslösheten blir långvarig. Av sysselsättningsplanen skall åtminstone framgå

Om avsikten är att den arbetssökande skall sysselsättas med hjälp av sysselsättningsstöd som beviljas av sysselsättningsanslag, skall sysselsättningsplanen alltid uppgöras innan stödet beviljas.

Statens arbetsverk skall årligen tillställa arbetsministeriet en dispositionsplan för de arbetsanslag som används följande år och för den arbetskraft som skall sysselsättas med dem. I dispositionsplanen för arbetsanslag skall ingå även de sysselsättningsanslag som används till investeringar.

Arbetsanslag är sådana i statsbudgeten anvisade anslag för jord-, vatten- och husbyggnadsinvesteringar samt reparations- och underhållsarbeten som är avsedda att stå till arbetsverkens förfogande.

Utöver dispositionsplanen skall arbetsverken tillställa arbetsministeriet sina verksamhets- och ekonomiplaner till den del de gäller arbeten som finansieras med arbetsanslag.

De arbetsverk som avses i denna förordning är byggnadsstyrelsen, forststyrelsen, försvarsministeriet, gränsbevakningsväsendet, Luftfartsverket, museiverket, sjöfartsverket, skogsforskningsinstitutet, vatten- och miljöstyrelsen och vägverket. Statsrådet beslutar vilka andra ämbetsverk och inrättningar som kan fungera som arbetsverk.

Statsrådet godkänner vid föredragning från arbetsministeriet den i 5 § nämnda dispositionsplanen för varje arbetsverk och arbetskraftsdistrikt.

Inom ramen för den av statsrådet godkända dispositionsplanen godkänner arbetsministeriet på framställning av arbetsverket hur arbets- och sysselsättningsanslagen samt arbetskraften skall disponeras för olika arbeten ( arbetsprogram ). Statsrådet beslutar dock i samband med att dispositionsplanen godkänns om inledande av sådana nya projekt vilkas kostnadskalkyler överstiger tio miljoner mark. I samband med att dispositionsplanen godkänns fastställer statsrådet även arbetsprogrammet till den del arbetsministeriet och det ministerium som saken gäller inte har kunnat komma överens om det.

Med avvikelse från vad som stadgas i 2 mom. godkänner arbetskraftsdistriktsbyrån inom ramen för de sysselsättningsanslag som anvisats för byråns verksamhetsområde, på framställning av den distrikts- eller lokalförvaltningsmyndighet som lyder under arbetsverket, arbetsprogrammet för ett projekt, om den myndighet som har gjort framställningen beslutar om genomförandet av projektet och om kostnadskalkylen för projektet inte överstiger fem miljoner mark. Om arbetskraftsdistriktsbyrån samt de distrikts- eller lokalförvaltningsmyndigheter som lyder under arbetsverket inte är överens om arbetsprogrammet, skall ärendet hänskjutas till det ministerium under vilket arbetsverket lyder. Ministeriet godkänner i detta fall arbetsprogrammet efter att ha förhandlat om saken med arbetsministeriet. Om arbetsministeriet inte vid förhandlingarna godkänner ministeriets förslag till arbetsprogram, skall ministeriet i fråga hänskjuta ärendet till statsrådets finansutskott.

Efter att arbetsprogrammet har godkänts får arbetsverket samt de distrikts- eller lokalförvaltningsmyndigheter som lyder under det inom ramen för budgeten använda de anslag som ingår i arbetsprogrammet.

Kommunerna och samkommunerna skall årligen tillställa arbetskraftsdistriktsbyrån en beräkning av de arbetsanslag som används följande år, inberäknat de sysselsättningsanslag som används till investeringar, och av den arbetskraft som sysselsätts med dem ( byggnadsprogram ).

Arbetsanslag är de anslag som anvisats för kommunernas jord-, vatten- och husbyggnadsinvesteringar samt reparations- och underhållsarbeten.

I byggnadsprogrammet skall tas in uppgifter om de investeringsprojekt som ingår i kommunplanen även för en tid som överstiger ett år.

Sysselsättningsanslag som har sökts för projekt som gäller byggande, underhåll, grundlig förbättring, utvidgning eller ändring av konstruktioner eller andra investeringar kan antingen direkt beviljas den som ansökt om statsunderstöd eller anvisas ett statligt ämbetsverk eller en statlig inrättning för att beviljas den som ansökt om statsunderstöd.

Sysselsättningsanslag anvisas ett statligt ämbetsverk eller en statlig inrättning för beviljande av statsunderstöd då ämbetsverket eller inrättningen med stöd av stadganden eller bestämmelser kan bevilja det statsunderstöd som sökts. I andra fall beviljas statsunderstödet sökanden direkt.

Beträffande ansökningen om statsunderstöd skall arbetskraftsmyndigheten inhämta utlåtande av det ämbetsverk eller den inrättning som den ämnar anvisa anslaget, om inte ämbetsverket eller inrättningen har gjort framställning om anvisande av anslaget.

Är den som ansöker om statsunderstöd en sammanslutning eller en enskild person som utövar näringsverksamhet, skall ämbetsverket eller inrättningen i sitt utlåtande eller sin framställning ange

Om statsunderstöd söks av någon annan än en sammanslutning eller en enskild som utövar näringsverksamhet, skall ämbetsverket eller inrättningen i utlåtandet eller framställningen ange

Har ämbetsverket eller inrättningen inte i sitt utlåtande förordat anvisande av anslag, kan anslag inte anvisas, om inte statsrådet på framställning av arbetsministeriet beslutar annat.

Arbetskraftsdistriktsbyrån anvisar anslaget då den myndighet som beviljar statsunderstöd är ett ämbetsverk eller en inrättning som lyder under ett ministerium eller ett centralt ämbetsverk. När arbetskraftsdistriktsbyrån anvisar anslag skall den iaktta de principer som arbetsministeriet har fastställt.

Arbetsministeriet anvisar anslaget då den myndighet som beviljar statsunderstöd är ett ministerium eller centralt ämbetsverk.

Arbetskraftsdistriktsbyrån beviljar sökanden statsunderstöd då det statsunderstöd som beviljas för projektet av sysselsättningsanslag uppgår till högst 1 000 000 mark. När arbetskraftsdistriktsbyrån beviljar anslag skall den iaktta de principer som arbetsministeriet har fastställt.

Arbetsministeriet beviljar sökanden statsunderstöd då statsunderstödets belopp är större än det som nämns i 1 mom.

De i 14 § 2 mom. sysselsättningslagen avsedda områden där arbetslösheten är svårast utgörs av de kommuner där den genomsnittliga arbetslöshetsgraden på årsnivå överstiger motsvarande arbetslöshetsgrad i hela landet med minst 50 procent eller där sysselsättningsläget försämras plötsligt och kraftigt.

Sysselsättningsanslag kan inte anvisas eller beviljas för ett projekt där arbetena redan har påbörjats, om det inte är fråga om anvisande eller beviljande av fortsatt understöd.

Sysselsättningsanslag kan med avvikelse från 1 mom. anvisas för understödjande av ett projekt som avses i lagen om regionalt stödjande av företagsverksamheten (1297/88), om ansökan om statsunderstöd har lämnats in för behandling innan byggnadsarbetena inletts.

Om statsunderstöd, som har beviljats av sysselsättningsanslag, tillsammans med övriga statsunderstöd överstiger det maximibelopp för statsunderstöd som stadgas i 14 § sysselsättningslagen, skall den del av statsunderstödet som har betalts av sysselsättningsanslagen och som överstiger maximibeloppet återbetalas till staten. Samma förfarande skall iakttas, om för betalning av statsunderstöd har lämnats felaktiga eller vilseledande uppgifter eller statsunderstödet annars har beviljats utan grund eller om villkor för betalningen av statsunderstödet inte har iakttagits.

På statsunderstöd som skall återbetalas skall betalas en årlig dröjsmålsränta om 16 procent räknat från ingången av den månad som följer på utbetalningen av statsunderstödet till den betalningsdag som bestämts för återkravet. Om det belopp som skall återbetalas inte har betalts senast den utsatta återbetalningsdagen, skall på det statsunderstöd som återkravet gäller jämte ränta betalas en årlig dröjsmålsränta om 16 procent räknat från återbetalningsdagen.

För återkrav av ett statsunderstöd svarar den myndighet som har beviljat understödet.

Konstaterar en myndighet att förutsättningar för återkrav enligt 15 § 1 mom. föreligger, skall den underrätta den myndighet som har beviljat statsunderstödet.

Av sysselsättningsanslagen kan sysselsättningsstöd inom ramen för anslaget i statsbudgeten beviljas en sådan kommun, en samkommun, någon annan sammanslutning, ett företag eller någon annan arbetsgivare, som avlönar en arbetslös arbetssökande enligt 2 mom. som har anvisats av arbetskraftsbyrån.

Sysselsättningsstöd kan beviljas en arbetsgivare som avlönar en arbetslös

Sysselsättningsstöd kan beviljas en arbetsgivare även så att med stödet under den tid sysselsättningen fortgår för den sysselsatte vid sidan av arbetet ordnas utbildning eller rehabilitering eller vidtas andra åtgärder som främjar sysselsättningen.

Om en koppling av sysselsättning med hjälp av sysselsättningsstöd till andra åtgärder avtalas i sysselsättningsplanen. I arbetsavtalet mellan den sysselsatte och arbetsgivaren skall dessutom fastställas de åtgärder som i enlighet med sysselsättningsplanen vidtas med hjälp av stödet under den tid sysselsättningen fortgår.

Sysselsättningsstöd kan inte beviljas för den tid under vilken arbetsgivaren får annat statligt stöd för vidtagande av sådana åtgärder vid sidan av arbetet som avses i 1 mom.

Sysselsättningsstöd kan för högst ett år beviljas ett företag, vilket sysselsätter en arbetstagare som är i företagets tjänst och som hotas av arbetslöshet eller en arbetslös arbetssökande som arbetskraftsbyrån anvisat, i en sådan kommun där arbetslösheten på grund av försämrade verksamhetsbetingelser för ett eller flera företag har ökat eller hotar att öka plötsligt och kraftigt.

En förutsättning för beviljande av stöd är att företaget har gjort upp en utvecklingsplan för förbättrande av verksamhetsbetingelserna på basis av vilken företaget kan uppskattas ha förutsättningar för en lönsam verksamhet.

Vad som stadgas i 17 § 2 mom. 2 punkten tillämpas inte på sysselsättningsstöd enligt denna paragraf.

För förbättrande av en arbetslös arbetssökandes yrkesfärdighet och sysselsättningsförutsättningar kan sysselsättningsstöd för arbetspraktik beviljas en arbetsgivare som förbinder sig att utbilda den arbetssökande enligt en utbildningsplan som görs upp tillsammans med arbetskraftsbyrån ( arbetspraktikstöd till arbetsgivaren ).

Arbetspraktikstöd kan beviljas för utbildning och sysselsättning av en arbetssökande i sådana uppgifter för vilka han inte har tillräcklig yrkesskicklighet då sysselsättningen börjar. Arbetsgivaren skall tillställa arbetskraftsbyrån en utredning över hurdan utbildning den som har sysselsatts med arbetspraktikstöd har fått under arbetspraktiktiden.

Utan sådan utbildningsskyldighet som avses i 1 mom. kan arbetspraktikstöd beviljas

Vad som stadgas i 17 § 2 mom. tillämpas inte på sådan arbetspraktik som avses i 3 mom. 2 punkten i denna paragraf.

Sysselsättningsstöd kan inte beviljas,

Vad som stadgas i 1 mom. 1 och 2 punkten tillämpas inte då stöd beviljas enligt 19 § 1 mom. för att bevara arbetet för en person som hotas av arbetslöshet. Vad som stadgas i 1 mom. 2 punkten tillämpas inte heller då ett företag beviljas stöd enligt 19 § 1 mom. för sysselsättande av arbetstagare som företaget har sagt upp eller permitterat.

Då stöd beviljas kan för erhållande av stödet även uppställas andra villkor som behövs med tanke på den som skall sysselsättas eller skötseln av sysselsättningen.

I sysselsättningsstöd betalas per dag och person

Stöd enligt 1 mom. kan betalas till en arbetsgivare för ordnande av sådant arbete där arbetstiden under en tidsperiod som motsvarar lönebetalningsperioden är minst 75 procent av den regelbundna arbetstiden i branschen.

Stöd betalas för de dagar för vilka arbetsgivaren är skyldig att betala lön, dock högst för fem dagar i veckan.

Arbetskraftsbyrån kan, inom ramen för de anslag som har anvisats den, anvisa statliga ämbetsverk och inrättningar anslag på de grunder som nämns i 17, 18, 20 och 21 §§ för sysselsättning av arbetslösa.

Av sysselsättningsanslagen ersätts ämbetsverket eller inrättningen för den lön som betalas till den sysselsatte och för arbetsgivarens pensions- och socialskyddsavgift. Avlöningskostnaderna för ordnande av sådant arbete där arbetstiden under en tidsperiod som motsvarar lönebetalningsperioden är högst 75 procent av den regelbundna arbetstiden i branschen kan betalas av sysselsättningsanslagen.

För andra kostnader som föranleds av att arbete ordnas kan ämbetsverken och inrättningarna anvisas sysselsättningsanslag i enlighet med vad statsrådet beslutar i samband med den regionala fördelningen av sysselsättningsanslagen.

Ämbetsverket eller inrättningen skall för varje kalendermånad göra en anmälan till arbetskraftsbyrån om användningen av sysselsättningsanslagen och de personer som har sysselsatts med dem.

En arbetssökande vars arbetslöshet hotar att fortgå i mer än två år, samt en arbetssökande som skall sysselsättas med stöd av statens sysselsättningsskyldighet enligt 20 § sysselsättningslagen, kan sysselsättas även så att arbetskraftsbyrån anställer honom i tidsbundet arbetsförhållande och placerar honom i arbete hos en förening, stiftelse eller enskild person ( statens sysselsättningsservice ).

Kommunen kan placera en långtidsarbetslös som den sysselsätter och för vars avlönande har beviljats sysselsättningsstöd i arbete hos en förening, stiftelse eller enskild person ( kommunal sysselsättningsservice ).

Den som sysselsätts med hjälp av sysselsättningsservice kan inte placeras i arbete hos ett företag.

Arbetskraftsbyrån kan börja sysselsätta arbetslösa med hjälp av sysselsättningsservice sedan den fått tillstånd till det av arbetskraftsdistriktsbyrån. Tillstånd kan beviljas för ett år åt gången.

Statens sysselsättningsservice är avgiftsfri för den som ordnar arbete.

Inom den kommunala sysselsättningsservicen kan kommunen av den som ordnar arbete uppbära högst ett belopp som per dag motsvarar skillnaden mellan kostnaderna för sysselsättningen och det sysselsättningsstöd som betalas till kommunen för den som sysselsätts.

Till en arbetslös arbetssökande som ämnar bli företagare kan inom ramen för anslaget i statsbudgeten beviljas stöd för tryggande av hans utkomst under den tid som beräknas åtgå till att starta och stabilisera företagsverksamheten.

En förutsättning för beviljande av stöd är

Till den som ämnar bli företagare betalas det normala sysselsättningsstödet höjt med 100 procent för de dagar då han arbetar i sitt företag, dock högst för fem dagar i veckan. Stöd kan betalas för högst 15 månader.

För upprätthållande och förbättrande av en arbetslös arbetssökandes yrkesfärdighet kan den arbetssökande inom ramen för anslaget i statsbudgeten beviljas arbetspraktikstöd för tryggande av hans utkomst under den tid han genomgår arbetspraktik på en arbetsplats.

Arbetspraktikstöd kan beviljas en arbetssökande som uppfyller villkoren i 17 § 2 mom.

I arbetspraktikstöd betalas det normala sysselsättningsstödet höjt med 40 procent. Stöd till en och samma person kan betalas för högst sex månader.

Arbetskraftsbyrån ingår ett avtal om praktiken med den som ordnar praktikplatsen. Av avtalet skall framgå de uppgifter som den som sysselsätts med arbetspraktikstödet skall utföra under arbetspraktiktiden.

I avtalet om arbetspraktik kan arbetskraftsbyrån dessutom ställa villkor som behövs med tanke på arbetspraktiken.

Arbetsministeriet skall teckna gruppolycksfallsförsäkring och ansvarsförsäkring för dem som genomgår arbetspraktik.

En arbetslös arbetssökande som inte kan sysselsättas med hjälp av arbetskraftsservicen kan inom ramen för anslaget i statsbudgeten beviljas stöd för sysselsättning i vårdarbete som gäller barn under skolåldern eller åldringar, handikappade eller sjuka som kräver vård eller för annat arbete, studier eller verksamhet som planerats i en sysselsättningsplan enligt 17 § 1 mom. sysselsättningslagen och som har som mål att förbättra förutsättningarna för placering i arbetslivet ( stöd för sysselsättning på eget initiativ ).

En förutsättning för beviljande av stöd för sysselsättning på eget initiativ är att till sökanden för samma tid inte betalas

Stöd kan inte beviljas om sökanden sköter ett barn, till vars föräldrar eller andra vårdnadshavare betalas stöd som nämns i 1 mom. 5 punkten. Stöd kan inte heller beviljas om sökanden deltar i sådan utbildning som medför rätt till studiesociala förmåner.

I stöd för sysselsättning på eget initiativ betalas det normala sysselsättningsstödet höjt med 40 procent. Stöd till en och samma person beviljas för högst sex månader.

Om sökanden sysselsätter sig i vårdarbete som avses i 35 §, avdras från stödet för sysselsättning på eget initiativ

Arbetsministeriet skall teckna gruppolycksfallsförsäkring och ansvarsförsäkring för dem som erhåller stöd för sysselsättning på eget initiativ.

För åstadkommande av sådan regionaltbalanserad sysselsättning som avses i 19 § sysselsättningslagen skall i statsbudgeten upptas sådana anslag med vilka staten, med beaktande av sysselsättningsläget och utvecklingsutsikterna för samhällsekonomin, vid behov skall ordna arbetsmöjligheter, så att arbetslösheten inte inom någon pendlingsregion väsentligt överstiger den genomsnittliga nivån i landet.

Då en arbetskraftsbyrå anvisar arbete i enlighet med 19 § sysselsättningslagen, skall den för kommunal anställning i första hand anvisa unga personer och långtidsarbetslösa.

Anslag som anvisas eller sysselsättningsstöd som beviljas av sysselsättningsanslagen för avlönande av personal kan anvisas eller beviljas för högst sex månader åt gången.

Sedan en person utan avbrott eller under loppet av de senaste nio månaderna har varit sysselsatt med sysselsättningsanslag hos en eller flera arbetsgivare under den maximitid som nämns i 1 mom. kan han inte på nytt anvisas sådant arbete för vilket sysselsättningsanslag för avlöningskostnaderna har anvisats eller beviljats, förrän han har varit anmäld som arbetslös arbetssökande vid arbetskraftsbyrån under den minimitid som nämns i 17 § 2 mom. 2 punkten. På handikappade och arbetsplanerare tillämpas denna minimitid dock först sedan de har varit sysselsatta med sysselsättningsanslag i två år.

Statsrådet kan inom ramen för anslagen i statsbudgeten bestämma att den maximitid som nämns i 1 mom. förlängs med högst sex månader.

Ett beslut som avser flera kalenderår och som gäller det stöd av sysselsättningsanslagen vilket betalas för avlönande av personal och till arbetslösa skall, om det inte är fråga om sysselsättningsskyldighet enligt 19 och 20 §§ sysselsättningslagen, fattas för de kommande åren så att det gäller på det villkoret att disponibla anslag för ändamålet finns.

Den specialservice för handikappade som nämns i 7 § 3 mom. sysselsättningslagen och som är avsedd att främja handikappades möjligheter att finna arbete och kvarstå i arbetet är följande, uttryckligen för handikappade ordnade verksamhet:

Inom ramen för anslaget i statsbudgeten är det möjligt att

I 1 mom. 1 punkten nämnda stödåtgärder för handikappade kan även användas för att stöda placeringen i arbete av andra personer som är svåra att sysselsätta.

Närmare föreskrifter om de förmåner som kan beviljas meddelas genom beslut av statsrådet.

Sysselsättningspolitiskt strukturstöd kan inom ramen för anslaget i statsbudgeten beviljas kommuner, samkommuner eller andra sammanslutningar, företag eller stiftelser för projekt där syftet är att åstadkomma bestående arbetsplatser, bevara arbetsplatser, anpassa områden till strukturomvandlingen eller sysselsätta arbetslösa i internationella uppgifter.

Närmare föreskrifter om det sysselsättningspolitiska strukturstödet och beviljande av sådant meddelas genom beslut av statsrådet.

Sysselsättningsstöd söks skriftligen hos arbetskraftsbyrån eller arbetskraftsdistriktsbyrån. Ansökan om sysselsättningsstöd som beviljas för avlöning lämnas till den arbetskraftsbyrå inom vars verksamhetsområde arbetsplatserna är belägna, eller till den arbetskraftsbyrå där de som skall avlönas med stödet är anmälda som arbetssökande. Stöd som enligt 19 § beviljas företag söks dock hos den arbetskraftsdistriktsbyrå inom vars verksamhetsområde arbetsplatserna är belägna.

Stöd som beviljas en arbetssökande och de förmåner enligt 44 § som beviljas för stöd för placering av handikappade i arbete söks hos den arbetskraftsbyrå där personen är anmäld som arbetslös arbetssökande.

Beslut om beviljande av sysselsättningsstöd och av förmåner som avses i 44 § fattas av den arbetskraftsbyrå eller arbetskraftsdistriktsbyrå till vilken ansökan har lämnats in. Arbetskraftsbyrån fattar beslut om beviljande av stöd inom ramen för de anslag som arbetskraftsdistriktsbyrån har anvisat till dess förfogande.

Arbetskraftsdistriktsbyrån betalar månatligen ut sysselsättningsstöden i efterskott på grundval av en utbetalningsansökan som har godkänts av arbetskraftsbyrån. Utbetalningsansökan godkänns dock av arbetskraftsdistriktsbyrån, om det är arbetskraftsdistriktsbyrån som har fattat beslut om beviljande av sysselsättningsstöd.

Stödet kan betalas ut för en längre period än den som nämns i 1 mom., om mottagaren av stödet ger sitt samtycke till det.

En arbetsgivare som har beviljats arbetspraktikstöd skall foga en sådan utredning som avses i 20 § 2 mom. till den sista ansökan om utbetalning av stödet.

Kommunen skall kvartalsvis tillställa arbetskraftsbyrån en utredning för att tilläggsstöd enligt 21 § 3 mom. sysselsättningslagen skall kunna utbetalas.

Arbetskraftsdistriktsbyrån betalar ut tilläggsstödet till kommunen på grundval av en utredning som arbetskraftsbyrån har godkänt.

Om mottagaren av sysselsättningsstöd inte längre uppfyller kraven enligt denna förordning eller de villkor som då stödet har beviljats har uppställts för erhållande av stödet, kan det förordnas att utbetalningen av stödet skall upphöra. Om stödet har använts i strid med stadgandena i denna förordning eller villkoren i beslutet om beviljandet, skall det stöd som har utbetalts utan grund återbetalas till staten jämte en 16 procents årlig ränta räknat på beloppet från utbetalningsdagen. Om det belopp som skall återbetalas inte har betalts senast på den i beslutet om återkrav utsatta återbetalningsdagen, skall på det betalas en 16 procents årlig dröjsmålsränta räknat från återbetalningsdagen.

Beslut om att utbetalningen av stödet skall upphöra fattas av den myndighet som har beviljat stödet. Beslut om återkrav fattas av arbetskraftsdistriktsbyrån, som även sköter de nödvändiga återkravsåtgärderna.

Arbetsministeriet kan meddela närmare föreskrifter om verkställigheten av denna förordning. Finansministeriet meddelar dock närmare föreskrifter om hur anställningsförhållandet för personer som avlönas vid statens ämbetsverk och inrättningar bestäms och om anställningsvillkoren.