1218/1993

En folkhögskola är ett internat som ger allmänbildande vuxenutbildning och vars syfte är att främja medborgarnas frivilliga studier så att varje folkhögskola samtidigt kan betona sina värderingar och sin ideella grund och sina pedagogiska mål.

En folkhögskola kan också ge grundläggande yrkesutbildning och yrkesinriktad tilläggsutbildning så som särskilt stadgas eller bestäms. En folkhögskola kan också ordna grundskole- och gymnasieundervisning så som särskilt stadgas eller bestäms.

En folkhögskola kan också ordna forsknings- och serviceverksamhet som stöder utbildningen eller är nära anknuten till den.

Utbildningen samt forsknings- och serviceverksamheten kan också ordnas som avgiftsbelagda serviceverksamhet.

Huvudmannen för en folkhögskola kan vara ett registrerat finskt samfund, en registrerad finsk stiftelse, en kommun eller en samkommun.

Tillstånd att hålla en folkhögskola enligt denna lag beviljas av statsrådet. Tillståndet förutsätter att folkhögskolan fyller ett bildningsbehov. Undervisningsministeriet beslutar om ändringar av tillståndet. I tillståndet fastställs folkhögskolans utbildningsuppgift inom yrkesutbildningen, om brevundervisning samt andra frågor enligt vad som stadgas genom förordning.

Statsrådet kan efter att ha hört huvudmannen återkalla tillståndet, om bestående förändringar i bildningsbehovet eller andra synnerligen vägande skäl som hänger samman med driften av folkhögskolan förutsätter detta.

Huvudmannen skall tillsätta en direktion för förvaltningen av en privat folkhögskola. Huvudmannens styrelse eller något annat organ kan också fungera som direktion.

Om förvaltningen av en folkhögskola som har en kommun eller en samkommun som huvudman gäller vad som stadgas i kommunallagen (953/76) eller bestäms med stöd av den.

En privat folkhögskola skall ha en instruktion. I instruktionen bestäms om de allmänna grunderna för verksamheten, om förvaltningen, om förvaltningsorganens samt befattningshavarnas uppgifter och befogenheter samt om övriga frågor så som vid behov stadgas genom förordning. Direktionen godkänner instruktionen.

En folkhögskola har en rektorsbefattning eller rektorstjänst. En folkhögskola har undervisningspersonal och annan personal.

Om behörighetsvillkoren för rektor och undervisningspersonalen stadgas genom förordning. Undervisningsministeriet kan av särskilda skäl bevilja dispens från behörighetsvillkoren.

En folkhögskolas arbetsår är ett kalenderår. Om ordnandet av undervisningen vid folkhögskolan stadgas genom förordning.

Inom den grundläggande yrkesutbildningen och yrkesinriktade tilläggsutbildningen gäller i tillämpliga delar vad som stadgas i lagen om yrkesläroanstalter (487/87) och stadgas eller bestäms med stöd av den, om inte något annat stadgas i denna lag eller i en förordning meg stöd av den.

Om grunderna för intagning av studerande till en folkhögskola stadgas genom förordning.

Om disciplinen bland studerande som får yrkesutbildning gäller vad som stadgas om disciplinen bland studerande vid yrkesläroanstalterna.

Studerande som deltar i den grundskole- och gymnasieundervisning samt i den grundläggande yrkesutbildning eller på en påbyggnadslinje som ges vid folkhögskolan ges studiesociala förmåner på samma grunder enligt vad som stadgas och bestäms om studiesociala förmåner för yrkesläroanstalternas elever. Om skyldigheten att under arbetsdagar ordna annan bespisning utöver den avgiftsfria skolmåltiden stadgas genom förordning.

Inom grundskoleundervisningen gäller de studiesociala förmånerna endast studerande som har fyllt 18 år före utgången av det år då studierna inleds eller som inte har slutfört grundskolans hela lärokurs.

Grunden för den årliga statsandelen till en folkhögskola är det markbelopp som fås då det för folkhögskolan fastställda antalet studerandeveckor multipliceras med det per studerandevecka fastställda priset per enhet.

För den utbildning som avses i 1 § 1 mom. beviljas folkhögskolan statsandel till 55 procent av det markbelopp som beräknats enligt 9 § för denna utbildning.

Statsandelen för den grundläggande yrkesutbildning och utbildning på påbyggnadslinjerna samt grundskole- och gymnasieundervisning som ordnas vid folkhögskolan bestäms så att från den kalkylerade statsandelsgrund som beräknats för nämnda utbildning enligt 9 § dras av de hemkommunens betalningsandelar som beräknats enligt 18 § 2 mom. I fråga om grundskoleundervisningen beräknas statsandelen på ovan nämnda sätt endast för de studerande som avses i 8 § 2 mom.

Undervisningsministeriet fastställer det antal studerandeveckor som skall användas som beräkningsgrund för statsandelen. Om begreppet studerandevecka stadgas genom förordning.

Undervisningsministeriet bestämmer priset per enhet för en studerandevecka för det följande året.

Priset per enhet för en studerandevecka beräknas vart fjärde år så att de driftskostnader som verksamheten vid folkhögskolorna givit upphov till kalenderåret före bestämmandet av priset per enhet divideras med antalet faktiska studerandeveckor i folkhögskolorna under samma kalenderår, varvid det markbelopp som uträknas på detta sätt korrigeras enligt de uppskattade förändringarna i kostnadsnivån, verksamhetens art och verksamhetens omfattning under det pågående och det inkommande året. Priset per enhet höjs på basis av utbildning för handikappade, folkhögskolans kulturella säruppgifter, kursundervisning och brevundervisning så som stadgas genom förordning. Priserna per enhet skall bestämmas så att priserna per enhet multiplicerade med antalet faktiska studerandeveckor sammanlagt motsvarar de ovan nämnda totala kostnaderna enligt tillämpningsårets nivå.

Om en folkhögskola huvudsakligen verkar i hyrda lokaler, kan priset per enhet årligen höjas med ett markbelopp som räknas ut så att den årshyra som undervisningsministeriet fastställt som kalkylerad statsandelsgrund divideras med det antal studerandeveckor vid folkhögskolan som avses i 11 §.

Under andra år än de som nämns i 2 mom. bestäms priset per enhet så att det är lika med priset per enhet för föregående år, korrigerat enligt den uppskattade förändringen i kostnadsnivån och i verksamhetens art och omfattning under det pågående och det inkommande året.

Förändringar i verksamhetens art och omfattning beaktas till den del de beror på lag, förordning, en föreskrift av en statlig myndighet eller statsbudgeten.

När priset per enhet beräknas skall i driftskostnaderna inte beaktas kostnader för anläggningsprojekt, hyror som avses i 3 mom. och i 29 § 2 mom., utgifter för skötsel av lån, förvaltningskostnader som hänför sig till annat än folkhögskolans interna förvaltning, kalkylerade kostnadsposter samt utgifter för vilka folkhögskolan får statsfinansiering med stöd av någon annan lag. Inkomster av verksamheten avdras inte när priset per enhet fastställs.

Särskilda kostnader för vuxenutbildning som en arbetsgivare har köpt för sin personal och annan avgiftsbelagd service beaktas inte när priset per enhet fastställs.

När kostnadsnivån har förändrats väsentligt jämfört med den nivå på basis av vilken driftskostnadernas pris per enhet per studerandevecka har bestämts, får undervisningsministeriet efter kalenderårets utgång justera beloppet så att det motsvarar den förändrade kostnadsnivån.

En folkhögskola kan inom ramen för de anslag som anvisats i statsbudgeten beviljas statsunderstöd för försök som genomförs för att utveckla verksamheten, för nödvändiga specialuppgifter i anslutning till verksamheten, för att starta verksamhet eller för att stöda ett mångsidigt utbildningsutbud.

En folkhögskola kan beviljas extra understöd inom ramen för det anslag som anvisats för ändamålet i statsbudgeten.

En folkhögskola kan beviljas statsunderstöd för anläggningsprojekt. I fråga om ett anläggningsprojekt och det statsunderstöd som beviljas för det iakttas vad lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (705/92) stadgar om statsunderstöd för anläggningsprojekt.

Som anläggningsprojekt betraktas projekt, vars uppskattade totalkostnader uppgår till minst det belopp som statsrådet har fastställt.

Undervisningsministeriet är statsbidragsmyndighet i ärenden enligt denna lag. Genom förordning kan stadgas att också någon annan myndighet kan vara statsbidragsmyndighet när det gäller statsunderstöd.

En folkhögskola skall så som undervisningsministeriet bestämmer ge behövliga uppgifter om sin verksamhet och sin ekonomi.

Statsandel för driftskostnader beviljas utan ansökan till folkhögskolans huvudman.

En studerandes hemkommun är skyldig att till folkhögskolans huvudman betala sin andel av kostnaderna för studerande som deltar i grundskole- och gymnasieundervisning samt grundläggande yrkesutbildning och utbildning i form av påbyggnadslinjer. I fråga om grundskoleundervisningen gäller betalningsskyldigheten endast de studerande som avses i 8 § 2 mom.

Den studerandes hemkommun är skyldig att för en studerande som deltar i grundläggande yrkesutbildning och utbildning på påbyggnadslinjerna samt i grundskole- och gymnastikundervisning betala en betalningsandel som motsvarar den hemkommunsandel för en studerande som får yrkesutbildning om vilket stadgas i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet.

Med en studerandes hemkommun avses den kommun där studeranden vid en tidpunkt son stadgas genom förordning har hemort enlig befolkningsdatalagen (507/93).

Har en studerande ingen sådan hemkommun som avses i 3 mom., betalas till huvudmannen för läroanstalten av statens medel ett belopp som motsvarar hemkommunens betalningsandel.

Om beräkning av det antal studerande som används vid beräkning av statsandelen och hemkommunens betalningsandel för den utbildning som avses i 18 § 1 mom. stadgas genom förordning.

Vid beräkning av statsandelen och hemkommunens betalningsandel för den utbildning som avses i 18 § 1 mom. används 34 veckor som det årliga antalet studerandeveckor per studerande.

Vid betalningen av statsandel och hemkommunernas betalningsandelar för driftskostnader iakttas vad som stadgas i 40 § 1–3 mom. lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet.

Uppfyller en folkhögskola inte stadgade villkor eller förekommer i dess verksamhet missförhållanden som trots anmärkning inte avhjälps inom utsatt tid, kan undervisningsministeriet avbryta utbetalningen av statsandel tillsvidare helt eller delvis.

Har utbetalningen av statsandel till en folkhögskola avbrutits, kan statsrådet på framställning av undervisningsministeriet och efter att ha hört huvudmannen för folkhögskolan återkalla tillståndet att driva den.

I fråga om betalning av utebliven förmån, återbetalning av grundlös förmån samt betalningsskyldighetens upphörande iakttas 22–24 §§ lagen om statsandelar till kommunerna (688/92).

Ändring i ett beslut som gäller statsandel och som undervisningsministeriet har fattat enligt denna lag eller en förordning som har givits med stöd av den får inte sökas genom besvär.

Den huvudman för en folkhögskola som inte nöjer sig med det beslut som avses i 1 mom. har rätt att inom tre månader efter att ha fått del av beslutet skriftligen yrka rättelse av beslutet hos undervisningsministeriet. Ändring i ett beslut med anledning av rättelseyrkande får sökas enligt lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden (154/50).

Ändring i ett beslut som fattats av direktionen för eller en befattningshavare vid en privat folkhögskola enligt denna lag eller en förordning som givits med stöd av den söks genom besvär hos länsrätten med iakttagande av vad som stadgas i lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden. Genom förordning kan stadgas i vilka ärenden besvärsrätt inte föreligger;

Ändring i ett beslut som fattats av ett kommunalt förvaltningsorgan eller en kommunal tjänsteinnehavare enligt denna lag eller en förordning som givits med stöd av den söks så som stadgas i kommunallagen.

I försöksverksamheten kan med undervisningsministeriets tillstånd avvikelser göras från stadganden i denna lag och i en förordning som givits med stöd av den så som vid behov stadgas genom förordning.

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

Genom denna lag upphävs följande lagar jämte ändringar:

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

När denna lag träder i kraft ändras det grundläggningstillstånd för en folkhögskola som har givits innan denna lag trätt i kraft till ett tillstånd att driva en folkhögskola.

På finansieringen av driftskostnader som uppkommit innan denna lag träder i kraft tillämpas de stadganden som gäller vid ikraftträdandet.

Statsandelar som inte betalts ut när denna lag träder i kraft skall betalas ut så att av deras totalbelopp 1994 betalas en tjugondedel, 1995–1998 årligen en femtedel och 1999 slutposten.

En folkhögskola kan för skötseln av skulder för tidigare byggande beviljas byggnadsunderstöd inom ramen för anslag som anvisats i statsbudgeten. Om räntestödslån stadgas särskilt.

Skall enligt ett beslut som fattats innan denna lag trätt i kraft till huvudmannen för en folkhögskola som avses i denna lag betalas statsandel för hyresvärde, betalas statsandel för kapitalersättning för hyresvärde i tio år efter anskaffningen eller ombyggnaden enligt lagen om statsunderstöd till folkhögskolor (542/84). Statsandel betalas också för ett projekt i fråga om vilket byggnadsprogrammet och ritningarna har godkänts vid utbildningsstyrelsen innan denna lag har trätt i kraft.

Om en folkhögskola som huvudsakligen arbetar i hyrda lokaler har beviljats statsandel för hyror enligt de stadganden som gäller när denna lag träder i kraft, höjs det enhetspris som avses i 12 § 2 mom. med ett markbelopp, som räknas ut så att den årshyra som berättigar till statsbidrag när denna lag träder i kraft divideras med det antal studerandeveckor som avses i 11 §.

Priset per enhet för folkhögskolan för 1994 beräknas enligt 12 § på de genomsnittliga kostnaderna per studerandevecka 1991.

När priset per enhet för 1994 bestäms skall dessutom beaktas den kvalitativa och kvantitativa förändring som statsandelsuppgifterna undergått 1992 och 1993 samt den förändring som kostnadsnivån undergått de sistnämnda åren och motsvarande beräknade förändringar 1994, enligt vad som stadgas i 5 § lagen om statsandelar till kommunerna.

Den som när denna lag träder i kraft är anställd vid en folkhögskola och vars pensionsrätt före lagens ikraftträdande i anställning hos folkhögskolan har bestämts enligt lagen om vissa pensioner, som skall betalas av statsmedel (382/69), har i anställning hos en folkhögskola rätt till pension av statens medel i tillämpliga delar enligt samma stadganden som den som är anställd hos staten. Likaså betalas efter honom familjepension på samma sätt som efter en statsanställd.