1027/1993

Ett ärende som gäller försättande i konkurs anhängiggörs genom en skriftlig ansökan, som kan göras av gäldenären eller en borgenär.

Ett ärende som gäller försättande i konkurs behandlas av den domstol inom vars domkrets gäldenärens allmänna forum finns. Ett ärende som gäller en sammanslutning eller en stiftelse behandlas dock av den domstol inom vars domkrets sammanslutningens eller stiftelsens förvaltning i Finland huvudsakligen sköts. Om det inte finns någon domstol som är behörig enligt detta, behandlas ärendet av den domstol inom vars domkrets gäldenärens verksamhet huvudsakligen har bedrivits eller gäldenären har egendom eller där det med beaktande av omständigheterna annars är ändamålsenligt att behandla ärendet.

Ett ärende som gäller försättande i konkurs av ett dotterbolag i en koncern behandlas med avvikelse från 1 mom. av den domstol där moderbolagets konkurs ärende är oavhängigt, om det inte med beaktande av moder- och dotterbolagets borgenärs krets och bolagens se- parata förvaltning samt övriga omständigheter är ändamålsenligt att ärendet behandlas vid den domstol som avses i 1 mom. Om ett ärende som gäller moderbolagets konkurs anhängiggörs senare, kan den domstol som behandlar dotterbolagets konkurs ärende, efter att ha hört förvaltaren, överföra detta till den domstol där det ärende som gäller moderbolaget är oavhängigt. I det beslut genom vilket ärendet har överförts får ändring inte sökas genom besvär.

Angående behandlingen av en konkursansökan som görs medan sanerings förfarande pågår stadgas i lagen om företagssanering (47/93).

I konkursansökan skall anges på vilka grunder domstolen är behörig, om behörigheten inte annars framgår av ansökan eller de handlingar som har bifogats den.

Finner domstolen att den inte är behörig i ett ärende som gäller försättande i konkurs, skall den på sökandens begäran överföra ärendet till en behörig domstol.

Finner den domstol till vilken ärendet har överförts med stöd av 1 mom. att den inte är behörig i ärendet, skall ärendet avvisas.

I ett beslut genom vilket ett ärende har överförts med stöd av 1 mom. får ändring inte sökas genom besvär.

Vid behandlingen av konkurs ärenden skall lagen om behandling av ansöknings ärenden vid allmän underrätt (307/86) iakttas i tillämpliga delar, om inte något annat följer av denna lag. Stadgandet i 5 § 1 mom. i nämnda lag skall dock endast tillämpas i ärenden som gäller försättande i konkurs eller klander mot borgenärssammanträdets beslut.

I en sak som skall anhängiggöras genom stämningsansökan skall stadgandena om behandling av tvistemål iakttas.

Åklagaren har rätt att på tjänstens vägnar närvara vid behandligen av konkurs ärenden och därvid ställa frågor och ta del av rättegångsmaterialet.

En konkurs anses ha börjat när domstolen på ansökan av gäldenären eller av en borgenär beslutar att gäldenären försätts i konkurs.

I beslutet skall antecknas det klockslag då beslutet ges eller avkunnas.

En part som inte har varit närvarande när domstolen har meddelat ett beslut i ett ärende som gäller försättande i konkurs skall av domstolen utan dröjsmål underrättas om beslutet på ett för ändamålet lämpligt sätt.

När en gäldenär försätts i konkurs skall domstolen samtidigt bestämma tidpunkten för borgenärs förhör. Borgenärs förhör skall hållas inom en månad från konkursens början. Om konkursboets art eller omfattning förutsätter det, kan domstolen bestämma en senare tidpunkt för förhöret. Till borgenärsförhöret skall kallas gäldenären och de borgenärer som har de största fordringarna. Borgenärerna kan även yttra sig skriftligen om de angelägenheter som skall behandlas vid borgenärs förhöret. Förvaltaren skall tillställa borgenärerna kallelsen. Vid förhöret skall en förteckning över gäldenärens tillgångar och skulder finnas till hands. Om förteckningen inte har färdigställts före borgenärs förhöret eller om det annars finns särskilda skäl för det, kan borgenärsförhöret uppskjutas.

Över ett beslut om häktning enligt 1 mom. får inte anföras besvär. Den häktade får dock utan tidsbegränsning anföra klagan mot beslutet. Klagan skall behandlas i brådskande ordning.

När gäldenärsförhöret har ägt rum skall domstolen genom offentlig stämning kalla borgenärerna att senast den fataljedag domstolen har utsatt anmäla sina fordringar skriftligen till domstolen (bevaknings skrift). I stämningen skall anges att en borgenär som försummar att bevaka sin fordran så som stadgas i denna lag förlorar sin rätt till betalning av konkursboets medel. Vad denna eller någon annan lag stadgar om inställelse dag gäller nämnda fataljedag.

Domstolen kan efter att ha hört boförvaltaren bestämma att fordringarna skall anmälas till honom i stället för till domstolen. Utan hinder av detta kan en bevakningsskrift även tillställas domstolen. I fråga om anmälning av fordringar till boförvaltaren gäller i tillämpliga delar vad som stadgas om insändande av handlingar till domstolar.

Domstolen skall utan dröjsmål och minst en månad före fataljedagen kungöra den offentliga stämningen i officiella tidningen. I kungörelsen skall dessutom anges dagen för konkursens början, den fataljedag för anmärkning mot bevakningar som avses i 35 § samt den tidpunkt då konkursdomen meddelas, gäldenärens namn och hemort samt personbeteckning eller affärs- och samfundssignum och handelsregisternummer. Om gäldenärens namn eller hemort har förändrats under de två senaste åren före konkursens början, skall också dessa tidigare namn och hemorter anges. I kungörelsen skall också anges förvaltarens namn, adress och andra uppgifter om hur han kan kontaktas.

Domstolen kan dessutom bestämma att boförvaltaren skall publicera kungörelsen i en eller flera dagstidningar. Om det finns någon särskild orsak, kan domstolen också bestämma att boförvaltaren skall publicera kungörelsen utomlands på ett för ändamålet lämpligt sätt.

Boförvaltaren skall tillställa borgenärerna ett meddelande om den kungörelse som nämns i 19 §.

Meddelandet behöver inte tillställas borgenärer som uppenbart inte kommer att få utdelning ur boet.

Om domstolen med stöd av 1 a § 2 mom. överför ett konkursärende till en annan domstol, förblir vad som har bestämts av den domstol från vilken ärendet har överförts i kraft tills något annat bestäms vid den fortsatta behandlingen av ärendet. Detsamma gäller när en högre domstol med stöd av 10 kap. 29 § rättegångsbalken överför saken till en behörig domstol.

I bevakningsskriften skall beloppet av och grunden för fordran anges. I bevakningsskriften skall beloppet av eller grunden för yrkad ränta och den tid för vilken räntan yrkas anges särskilt. I fråga om en fordran som grundar sig på ett fortlöpande skuldförhållande skall det framgå av bevakningsskriften till vilken del fordran hänför sig till tiden före konkursens början. Om borgenären yrkar på förmånsrätt, skall grunden för yrkandet anges i skriften. Till besvärsskriften skall fogas kopia av de handlingar som borgenären åberopar. I bevakningsskriften skall anges borgenärens namn och postadress samt andra uppgifter om hur han kan kontaktas.

Om en bevakningsskrift inte är avfattad på finska eller svenska, skall boförvaltaren se till att skriftens innehåll till behövliga delar översätts till någotdera språket. Översättningskostnaderna kan dras av från den utdelning som tillfaller borgenären, om inte något annat följer av en överenskommelse med en främmande stat.

Boförvaltaren skall göra upp en förteckning av vilken beloppet av och grunden för varje bevakad fordran framgår. Om förmånsrätt har yrkats för en fordran, skall i förteckningen antecknas grunden för yrkandet samt den plats i förmåns ordningen som fordringen får enligt yrkandet. Av förteckningen skall också framgå vilka fordringar som enligt förvaltarens uppfattning är efterställda. I förteckningen kan förvaltaren också göra sina anmärkningar enligt 35 § mot bevakade fordringar.

Förteckningen skall senast två veckor före den fataljedag som avses i 35 § tillställas domstolen enligt domstolens anvisningar.

Domstolen kan uppmana förvaltaren att göra de rättelser, tillägg och ändringar som behövs i förteckningen. Borgenärerna har rätt att på begäran få en kopia av förteckningen av förvaltaren. För sändande av förteckningen kan ersättning för skäliga kopierings- och sändningskostnader uppbäras.

I en konkurs får en borgenär bevaka en fordran i fråga om vilken gäldenärens förbindelse har ingåtts eller någon annan rättsgrund har uppstått innan konkursen började.

Finner en borgenär att han vid bevakningen har uppgett en helt eller till någon del grundlös fordran, skall han rätta sin bevakning före den dag då konkursdomen ges. Borgenären kan senast den dag som avses i 35 § rätta ett klart fel eller en klar brist i bevaknings skriften. Ett meddelande om rättelsen skall tillställas domstolen och en kopia av meddelandet skall tillställas boförvaltaren.

En borgenär som på grund av laga förfall inte har kunnat bevaka sin fordran skall utan dröjsmål och senast dagen innan konkursdomen ges anmäla sin fordran till domstolen enligt 24 §. Domstolen kan bestämma att en kungörelse om bevakningen skall på borgenärens bekostnad publiceras i officiella tidningen eller att de som har del i saken skall upplysas om kungörelsen på något annat sätt. Kungörelsen skall innehålla de uppgifter som behövs för bevakning av en fordran.

En fordran som grundar sig på ett arbetsförhållande och som oförvaltaren har infört i en förteckning som nämns i 3 a § lagen om lönegaranti eller i 3 a § lagen om lönegaranti för sjömän skall anses ha blivit bevakad därmed.

Anmärkningar mot en fordran som har bevakats i konkursen skall framställas till domstolen skriftligen senast den fataljedag som domstolen har utsatt (bestridande) Om boförvaltarens skyldighet att framställa anmärkning stadgas i 67 a §. Även gäldenären och borgenärerna kan framställa anmärkningar. Vad som på något annat ställe i lag stadgas om upprop gäller nämnda fataljedag.

Anmärkningsskriften skall innehålla ett individualiserat yrkande, uppgift om de omständigheter som yrkandet grundar sig på och de bevis som kommer att läggas fram vid behandlingen av anmärkningen samt vad som skall styrkas med varje bevis.

Behandlingen av ett bestridande fortsätter med iakttagande i tillämpliga delar av vad som stadgas om behandling av tvistemål.

Ett bestridande behandlas dock inte enligt 1 mom. om

Om den som har bestridit en fordran har uteblivit från sammanträdet, anses hans bestridande ha blivit återkallat. Har den som bevakat en fordran uteblivit, skall bevakningen förkastas till den del det inte är uppenbart att bevakningen är befogad eller den som framställt anmärkningen inte avstår från sitt bestridande. Saken avgörs därvid genom dom.

Om en part inte har avgett en begärd skriftlig utsaga av vilken framgår hans ståndpunkt till de frågor som har ställts, har detta samma verkan som om parten hade uteblivit från sammanträdet.

Gode männen skall vid behov kalla borgenärerna till sammanträde för att behandla frågor som gäller konkursboets förvaltning. I kallelsen skall tiden och platsen för sammanträdet anges samt nämnas de viktigaste frågorna som behandlas vid sammanträdet. I kallelsen skall även nämnas att frånvarande borgenärer får nöjas med de närvarandes beslut. Kallelsen skall minst två veckor före sammanträdet publiceras i officiella tidningen och i en för ändamålet lämplig dagstidning.

Efter den fataljedag som har utsatts för bevakningar är godemännen syssloman utan särskilt förordnande, om de inte har befriats från sitt uppdrag. Mandatperioden för den som förordnats att övervaka godemännens förvaltning fortgår på motsvarande sätt utan särskilt förordnande.

Boförvaltaren skall granska bevakningarna. Om han finner att en fordran eller den förmånsrätt som yrkats för en fordran är ogrundad, skall han framställa anmärkning mot bevakningen så som stadgas i 35 §.

Om den förteckning som boförvaltaren skall göra upp över fordringar som har bevakats stadgas i 24 a§.

Om utredning av vilka fordringar som skall betalas enligt lönegaranti stadgas i lagen om lönegaranti och lagen om lönegaranti för sjö- män.

Domstolen kan ändra eller upphäva borgenärernas beslut om konkursboet endast

Om någon vill klandra borgenärssammanträdets beslut i de fall som avses i 83 §, skall han göra en ansökan om detta hos domstolen inom 30 dagar från beslutet. Den som inte har blivit lagligen kallad till sammanträdet och inte har varit närvarande vid det kan göra ansökan inom 30 dagar från det han kan anses ha fått del av beslutet. Borgenärssammanträdets beslut kan verkställas även om saken är anhängig, om inte domstolen bestämmer något annat.

För en fordran som har uppstått före konkursens början svarar gäldenären även med den egendom som han förvärvar i framtiden, om inte något annat har överenskommits med borgenären.

Dom angående borgenärernas betalningsanspråk skall ges inom två månader från utgången av den fataljetid som har utsatts för framställande av anmärkning. Domstolen skall samtidigt som offentlig stämning utfärdas även bestämma den tidpunkt då domen ges.

Om en borgenärs betalningsanspråk behandlas i ett förfarande som avses i 35 a § eller i ett separat förfarande, skall i domen bestämmas hans rätt till betalning av det belopp som besluts särskilt.

Det avgörande som i konkursen har fattats angående en borgenärs fordran bestämmer vilken rätt han har att få betalning ur konkursboets egendom.

Meddelanden som avses i denna lag och som skall tillställas borgenärerna kan sändas per post eller som telefax eller elektronisk post, om det inte är nödvändigt att använda ett bevisligt delgivningssätt.

För uppdatering av registeruppgifter om gäldenären, för domstolarna, verkställighet, kreditövervakning samt statistikföring och undersökningar skall justitieministeriet föra ett register över konkursärenden så som närmare stadgas genom förordning. Var och en har rätt att få utdrag om uppgifter som har förts in i registret. Om lämnande av uppgifter med hjälp av teknisk anslutning stadgas genom förordning.

Om särskilda anmälningar om konkursärenden stadgas genom förordning.