733/1992

Denna lag tillämpas på planering av och statsandel för social- och hälsovården, om så stadgas i någon annan lag ( speciallag ).

Förutom denna lag tillämpas på statsandel lagen om statsandelar till kommunerna (688/92), nedan statsandelslagen, för så vitt så stadgas i denna lag.

Varje kommun skall anvisa resurser för den social- och hälsovård som ligger till grund för statsandelen.

En kommun kan ordna de uppgifter som hör till social- och hälsovården

Vad 1 mom. 4 punkten stadgar om kommuner tillämpas även på de kommunalförbund som bedriver verksamhet som avses i denna lag.

Vid anskaffning av service från en privat serviceproducent som avses i 1 mom. 4 punkten skall kommunen eller kommunalförbundet försäkra sig om att servicen motsvarar den nivå som krävs av motsvarande kommunala verksamhet.

Kommuner och kommunalförbund är skyldiga att betala ersättning till en privat serviceproducent som avses i 1 mom. 4 punkten endast för social- och hälsovårdstjänster för dem som kommunen eller kommunalförbundet bestämmer.

Statsrådet skall kalenderårsvis i samband med avlåtande av budgetpropositionen godkänna en riksomfattande plan för ordnande av social- och hälsovården för de fyra kalenderår som följer på det år då planen godkänns ( riksomfattande plan ).

Den riksomfattande planen skall innehålla

Dessutom skall planen innehålla beloppet av minimikostnaderna för ett anläggningsprojekt samt gränsen för beloppet av anläggningsprojekt med stora totalkostnader och av övriga anläggningsprojekt och en uppskattning av den statsandel som betalas för anläggningsprojekt.

Om problem som gäller tillgången på personal som är av central betydelse i fråga om ordnande av service klart äventyrar en jämlik tillgång på service i olika delar av landet, kan den riksomfattande planen innehålla bestämmelser om det maximala antalet av sådana anställda.

Den riksomfattande planen bereds av social- och hälsovårdsministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, handels- och industriministeriet samt miljöministeriet. De centrala ämbetsverk som lyder under ministerierna samt länsstyrelserna skall vid behov bistå ministerierna vid beredningen.

Social- och hälsovårdsministeriet sammanställer och föredrar den riksomfattande planen. I samband med sammanställningen skall kommunernas centralorganisationer höras.

Jord- och skogsbruksministeriet, handels- och industriministeriet samt miljöministeriet skall senast den 15 mars tillställa social- och hälsovårdsministeriet sitt förslag i fråga om den riksomfattande planen.

Social- och hälsovårdsministeriet fördelar mellan länsstyrelserna maximibeloppet av kostnaderna för projekt som har godkänts i den riksomfattande planen samt det antal anställda som avses i 6 § 3 mom.

Länsstyrelserna fördelar mellan kommunerna och kommunalförbunden inom länet det maximibelopp av kostnaderna för projekt och det antal anställda som social- och hälsovårdsministeriet har hänfört till dem.

Såväl social- och hälsovårdsministeriet som länsstyrelserna skall vid fördelningen av projekt och antal anställda iaktta de grunder för regional fördelning som har godkänts i den riksomfattande planen.

Till kommunerna betalas årligen statsandel för driftskostnaderna för social- och hälsovården enligt de kalkylerade grunder som anges nedan.

Totalbeloppen av statsandelarna för driftskostnaderna för social- och hälsovården samt de belopp per invånare som utgör grunden för statsandelarna godkänns årligen i den riksomfattande planen.

Då statsandelarna godkänns beaktas ändringen i omfattningen och arten av statsandelsuppgifterna samt i kostnadsnivån enligt 5 § statsandelslagen.

Statsandelarna för verksamhetsåret justeras under verksamhetsåret och därefter enligt 4 § statsandelslagen. Justeringen görs årligen före utgången av oktober genom att den riksomfattande planen vid behov ändras.

Beloppen av statsandelarna per kommuninvånare godkänns var för sig för socialvården och för hälsovården grupperade enligt ålder som följer:

Statsandelen för en kommuns driftskostnader betalas som en helhet uträknad som statsandelar för socialvården och hälsovården var för sig.

Statsandelen för socialvården erhålls genom att statsandelarna enligt åldersgrupp multipliceras med antalet kommuninvånare som hör till åldersgruppen i fråga och genom att addera de belopp som fås på detta sätt. Beloppet av dessa multipliceras med de koefficienter som bestäms enligt kommunens arbetslöshetsgrad och bärkraftsklass.

Statsandelen för hälsovården erhålls genom att statsandelarna enligt åldersgrupp multipliceras med antalet kommuninvånare som hör till åldersgruppen i fråga och genom att addera de belopp som fås på detta sätt. Till detta belopp adderas ett belopp som erhålls genom att det genomsnittliga belopp av statsandelen som bestäms enligt sjukfrekvensen multipliceras med koefficienten enligt sjukfrekvensen i kommunen och kommunens invånarantal. Det sammanräknade beloppet ( bastal ) multipliceras separat med koefficienten enligt befolkningstäthet och med arealkoefficienten och de belopp som erhålls på detta sätt adderas till bastalet. Detta nya bastal skall multipliceras med kommunens koefficient enligt bärkraftsklassen.

Den koefficient som bestäms enligt arbetslöshetsgraden är ett, om arbetslöshetsprocenten i kommunen är mindre än eller lika stor som arbetslöshetsprocenten i hela landet. Om kommunens arbetslöshetsprocent är större än procenten i hela landet, höjs koefficienten. Den höjda koefficienten uträknas enligt följande formel:

Vid uträkningen av koefficienten används den genomsnittliga arbetslöshetsprocenten för det år som börjar två år före verksamhetsåret.

Den koefficient som beskriver sjukfrekvensen bestäms på basis av det åldersdifferentierade relativa dödstalet. Det åldersdifferentierade relativa dödstalet uträknas enligt antalet dödsfall per åldersgrupp i genomsnitt under en period av fem år. Om en kommuns åldersdifferentierade relativa dödstal är detsamma som motsvarande dödstal i hela landet, är koefficienten ett. Om kommunens åldersdifferentierade relativa dödstal överstiger motsvarande dödstal i hela landet, höjs koefficienten, och om det åldersdifferentierade relativa dödstalet är lägre än motsvarande relativa dödstal i hela landet, sänks koefficienten. Koefficienten höjs eller sänks så att koefficientens procentuella förändring motsvarar det kommunala relativa dödstalets avvikelse från det relativa dödstalet i hela landet.

När koefficienten fastställs, används dödstalen för den femårsperiod som börjar sex år före verksamhetsåret.

Koefficienten enligt befolkningstäthet är noll, om befolkningstätheten i kommunen per kvadratkilometer land är fyra invånare eller mer. Om befolkningstätheten är mindre än så, höjs koefficienten. Den höjda koefficienten räknas ut enligt följande formel:

Vid uträkningen av koefficienten används befolkningstätheten den 1 januari året före verksamhetsåret.

Koefficienten för sådana skärgårdskommuner som avses i 9 § 1 mom. lagen om främjande av skärgårdens utveckling (494/81) är med avvikelse från 1 mom. 0,1.

Koefficienten enligt areal är noll, om kommunens landareal är högst 1 250 kvadratkilometer. Är landarealen större än 1 250 kvadratkilometer, höjs koefficienten. Den höjda koefficienten räknas ut enligt följande formel:

Koefficienten uträknas enligt arealen den 1 januari året före verksamhetsåret.

Koefficienterna enligt de bärkraftsklasser som avses i lagen om bärkraftsklassificering av kommunerna (649/85) är följande:

Fördelningen mellan staten och kommunerna av kostnaderna för den kommunala social- och hälsovård som ordnats i den omfattning som den riksomfattande planen bestämmer bibehålls sådan den är när denna lag träder i kraft.

Vid kostnadsfördelningen beaktas driftskostnaderna för ordnande av verksamhet enligt speciallagar och statsandelen för driftskostnaderna. I driftskostnaderna ingår inte kostnader för anläggningsprojekt, kalkylerade räntor och avskrivningar eller kostnader för skötsel av lån.

Kostnadsfördelningen utreds vart fjärde år ( justeringsår ). Om den genomförda kostnadsfördelningen beräknad på riksnivå för året före justeringsåret skiljer sig från den kostnadsfördelning som gäller när denna lag träder i kraft, skall beloppen av statsandelarna justeras så att kostnadsfördelningen återgår till den ursprungliga nivån vid ingången av justeringsåret.

Innan social- och hälsovårdsministeriet framställer ett förslag för statsbudgeten beträffande det totala beloppet av statsandelen för social- och hälsovården i fråga om det följande verksamhetsåret, statsandelarna enligt åldersgrupp, det genomsnittliga beloppet av statsandelarna enligt sjukfrekvensen och uppskattning av de kostnader som ligger till grund för statsandelen, skall ministeriet förhandla med berörda ministerier och kommunernas centralorganisationer för att konstatera hur kostnaderna har utvecklats för den service enligt uppgifter i speciallagar som har ordnats i den omfattning som den riksomfattande planen förutsätter.

Om förhandlingar om justeringen av statsandelen för verksamhetsåret och bibehållande av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna stadgas i 7 § 2 mom. statsandelslagen.

Till kommuner och kommunalförbund kan betalas statsandel för anläggningsprojekt som är nödvändiga för ordnande av social- och hälsovården.

Med anläggningsprojekt avses en funktionsmässig helhet som utgörs av byggande, anskaffning eller ombyggnad av lokaler eller anskaffning av annan egendom eller en motsvarande åtgärd, om de uppskattade kostnaderna för åtgärden uppgår minst till det belopp som fastställts i den riksomfattande planen. Anskaffning av markområde anses inte vara ett anläggningsprojekt.

Som anläggningsprojekt kan även anses en åtgärd enligt 1 mom. vars uppskattade kostnader är mindre än det belopp som fastställts i den riksomfattande planen, om finansieringen av projektet på grund av invånarantalet i och den ekonomiska ställningen för kommunen eller medlemskommunerna i ett kommunalförbund skulle komma att bli synnerligen betungande för kommunen eller kommunalförbundet.

Anläggningsprojekt vars totalkostnader är stora ( stora projekt ), de maximikostnader som ligger till grund för statsandel för projekten och projektens inledningsår godkänns i den riksomfattande planen.

För övriga anläggningsprojekt ( små projekt ) godkänns i den riksomfattande planen maximibeloppet av kostnaderna för dylika projekt.

Om avsikten är att genomföra ett anläggningsprojekt som är gemensamt för flera förvaltningsområden, skall statsbidragsmyndigheter vidta åtgärder för att genomförandet av projektet i sin helhet skall kunna inledas under samma år.

Kommunen eller kommunalförbundet skall före utgången av året tillställa länsstyrelsen sin plan för de anläggningsprojekt som kommer att genomföras under de följande fyra åren.

Planen skall beträffande stora projekt innehålla en projektplan med en redogörelse i huvuddrag för behovet av att genomföra projektet och för den tidpunkt då detta skall vara genomfört samt en kostnadsberäkning.

Ett anläggningsprojekt skall inledas det år under vilket det skall bli genomfört enligt fastställelsen eller under det följande året.

Social- och hälsovårdsministeriet kan av särskilda skäl på ansökan av en kommun eller ett kommunalförbund besluta att genomförandet av ett anläggningsprojekt får inledas innan det har fastställts.

För anläggningsprojekt betalas statsandel högst för de kostnader som länsstyrelsen har fastställt. Om de faktiska kostnaderna för ett stort projekt är mindre än de kostnader som godkänts i den riksomfattande planen och som länsstyrelsen fastslagit, eller om de sammanlagda kostnaderna för små projekt är mindre än enligt det maximibelopp för kostnaderna som länsstyrelsen har fastställt, betalas statsandel för de faktiska kostnaderna. Statsandel betalas dock inte för anläggningsprojekt som är mindre än det belopp som har godkänts i den riksomfattande planen, om det inte är fråga om ett anläggningsprojekt som avses i 21 § 2 mom.

Statsandelen för ett anläggningsprojekt uträknas per kommun enligt de bärkraftsklasser som avses i lagen om bärkraftsklassificering av kommunerna enligt följande:

Statsandel för ett anläggningsprojekt betalas till kommunen eller kommunalförbundet månatligen senast den 20 varje månad i lika stora poster under den tid som projektet uppskattas kräva. Den första posten betalas under månaden efter den månad då meddelande om att projektet inletts har lämnats. Om ett projekt på det sätt som avses i 25 § 2 mom. har inletts innan det har fastställts, betalas den första posten under månaden efter den månad då fastställelsebeslutet fattades.

För fastställande av den slutliga statsandelen för ett anläggningsprojekt skall kommunen eller kommunalförbundet för länsstyrelsen lägga fram en utredning om kostnaderna för genomförandet av stora projekt, om genomförda små projekt och om det sammanlagda beloppet av kostnaderna för dem. Utredningen om de faktiska kostnaderna skall tillställas länsstyrelsen senast den 31 maj under det år som följer efter det då anläggningsprojektet blev färdigt.

Länsstyrelsen skall fatta beslut om den slutliga statsandelen för ett anläggningsprojekt inom två månader efter att statsandelsutredningen lämnades.

Det kan bestämmas att en sådan proportionell del av den anskaffade egendomens gängse värde som motsvarar statsandelen för anläggningsprojektet helt eller delvis skall återbetalas till staten, om egendomen har överlåtits, om verksamheten upphör eller om det syfte för vilket egendomen används blir varaktigt ändrat och egendomen ändrat permanent och inte används för någon annan verksamhet som berättigar till statsandel.

Förstörs eller skadas egendom, för vilken statsandel har erhållits, kan det bestämmas att en sådan proportionell del av försäkringsbeloppet eller någon annan ersättning som motsvarar statsandelen helt eller delvis skall betalas till staten eller avdras från statsandelen för ett nytt anläggningsprojekt.

Om betalningsskyldighet och avdrag för ersättning beslutar social- och hälsovårdsministeriet. Angående de förändrade omständigheter som avses i 1 och 2 mom. skall statsandelsmottagaren inom sex månader göra anmälan till ministeriet. Framgår det senare att anmälan inte har gjorts inom denna tid, skall en sådan proportionell del av egendomens värde som motsvarar statsandelen betalas till staten jämte årlig ränta som motsvarar Finlands Banks grundränta, om inte ministeriet av särskilda skäl beslutar något annat.

Länsstyrelsen fastställer det maximala antalet anställda enligt 6 § 3 mom. för kommuner och kommunalförbund, de stora projekt som skall inledas under verksamhetsåret samt maximibeloppet av kostnaderna för små projekt.

Länsstyrelsen skall i samband med fastställandet av anläggningsprojekt meddela kommunen eller kommunalförbundet ett förhandsbeslut om de stora projekt som kan inledas året efter verksamhetsåret och om maximibeloppet av kostnaderna för små projekt samt om det maximala antalet anställda enligt 6 § 3 mom. Förhandsbeslutet är bindande för länsstyrelsen, då den fastställer de projekt som skall inledas följande år och det maximala antalet anställda enligt nämnda moment, om inte något annat följer av statsbudgeten eller den riksomfattande planen.

Länsstyrelsen skall meddela sitt beslut i de ärenden som avses i 1 och 2 mom. senast den 28 februari under verksamhetsåret.

På fastställande av resurser och betalningen av statsandel tillämpas dessutom följande stadganden i statsandelslagen:

En kommun eller ett kommunalförbund, som inte nöjer sig med ett beslut enligt 20 § statsandelslagen om beviljande av statsandel eller ett beslut om den slutliga statsandelen för ett anläggningsprojekt, har rätt att inom tre månader efter delgivningen av beslutet framställa ett skriftligt rättelseyrkande hos länsstyrelsen. Till beslutet skall fogas en anvisning om rättelseyrkande.

Ändring i ett beslut med anledning av rättelseyrkande och i ett sådant beslut om återkrav av statsandel som avses i 35 § 3 mom. får sökas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen enligt lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden (154/50).

I andra beslut som meddelats med stöd av denna lag än de som avses i 1 mom. får ändring inte sökas genom besvär.

Om kommunen inte har ordnat sådan service för sina invånare som avses i speciallagarna och så att den nödvändiga basservicen motsvarar allmänt godkänd nivå i Finland, kan social- och hälsovårdsministeriet låta grundskyddsnämnden pröva servicesystemets ändamålsenlighet.

Grundskyddsnämnden skall utreda ändamålsenligheten i kommunens servicesystem. Om nämnden konstaterar att servicesystemet har allvarliga brister av orsaker som beror på kommunen, kan nämnden ge kommunen rekommendationer om hur och inom vilken tid bristerna i servicesystemet skall korrigeras.

Grundskyddsnämnden fungerar i anslutning till social- och hälsovårdsministeriet. Nämnden tillsätts för tre kalenderår i sänder. Nämnden har sju medlemmar som statsrådet utser. Statsrådet utser samtidigt en av medlemmarna till ordförande och en till viceordförande. Tre medlemmar utses på framställning av kommunernas centralorganisationer. Vidare skall en medlem vara en sådan person som inte kan anses företräda statens eller de kommunala centralorganisationernas intressen. För varje medlem utnämns på samma grunder två suppleanter.

Nämnden kan ha en sekreterare i bisyssla.

Med kommuninvånare avses den som har hemort i kommunen enligt lagen om befolkningsböcker (141/69).

Vid uträkningen av den statsandel för kommunen som avses i 12 § anses invånarantalet vid ingången av året före verksamhetsåret vara kommunens invånarantal.

Den del i kommunalberättelsen som gäller social- och hälsovården eller en sådan särskild berättelse om social- och hälsovården som fogas till kommunalberättelsen samt en projektplan och den statsandelsutredning som görs över anläggningsprojekt skall utarbetas enligt formulär som har fastställts för ändamålet. Formulären fastställs av social- och hälsovårdsministeriet sedan det inhämtat utlåtanden av inrikes-, finans-, jord- och skogsbruks-, handels- och industri- samt miljöministeriet, kommunernas centralorganisationer och respektive kommunala centralorganisationer.

Den statsbidragsmyndighet som avses i statsandelslagen utgörs i ärenden enligt denna lag av länsstyrelsen. Social- och hälsovårdsministeriet är dock statsbidragsmyndighet i ärenden som gäller förhandlingarna enligt 23 § om inledningsåret för ett gemensamt projekt, då det är fråga om stora projekt.

Behörig i ärenden som gäller kommunalförbund är länsstyrelsen i det län inom vilket kommunalförbundet har sin hemort.

Länsstyrelsen skall då den avgör statsandelsärenden iaktta de föreskrifter som social- och hälsovårdsministeriet eller något annat ministerium har meddelat för sitt eget verksamhetsområde.

Utöver vad som stadgas i denna lag tillämpas på verksamhet enligt lagen stadgandena i 27 och 28 §§ statsandelslagen om vite och skyldighet att lämna uppgifter.

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas vid behov genom förordning.