705/1992

Denna lag tillämpas på ansökningar om samt storleken, beviljande och utbetalning av statsandelar och statsunderstöd som kommuner eller kommunalförbund eller enskilda sammanslutningar eller stiftelser med stöd av någon av de lagar som nämns i 3 § kan få för driftskostnader eller anläggningsprojekt som gäller undervisnings- eller kulturverksamhet.

I denna lag stadgas också om den betalningsandel som elevens hemkommun skall betala till en annan kommun, till ett kommunalförbund eller till en privat sammanslutning eller stiftelse som är huvudman för en läroanstalt eller till staten.

På statsandelar och statsunderstöd som avses i denna lag skall, till den del som stadgas i denna lag, lagen om statsandelar till kommunerna (688/92) tillämpas.

Denna lag gäller sådana statsandelar och statsunderstöd samt hemkommunens betalningsandel som nämns i

Med undervisningsverksamhet avses i denna lag verksamhet enligt de lagar som nämns i 3 § 1-5 punkten.

Med kulturverksamhet avses i denna lag verksamhet enligt de lagar som nämns i 3 § 6-11 punkten.

Kommuner, kommunalförbund och privata läroanstalter får finansiering för driftskostnader för undervisningsverksamhet enligt vad som stadgas i detta kapitel. Med finansiering avses statsandel och, när så stadgas, betalningsandelar från elevernas hemkommuner.

Statsandelen och betalningsandelen bestäms enligt kalkylerade grunder, i fråga om grundskolor, gymnasier, kvällsgymnasier och yrkesläroanstalter per elev, i fråga om medborgarinstitut och musikläroanstalter per undervisningstimme samt i fråga om grundundervisning i konst per kommuninvånare.

I 48 § 2 och 3 mom. stadgas om statsunderstöd till privata skolor som är så organiserade att de motsvarar grundskolan samt om statsunderstöd för specialyrkesläroanstalters och särskilda yrkesläroanstalters driftskostnader.

Statsandelen för en kommuns undervisningsverksamhet bestäms på det belopp som erhålls genom sammanräkning av beloppen per läroanstaltsform som räknats ut så som avses i 2-7 mom.

Det belopp som ligger till grund för statsandelen till en grundskola räknas ut så att antalet elever i grundskolan och skolor som ersätter grundskolan i den kommun som är huvudman för skolorna multiplicerat med det enhetspris per elev som bestämts för den kommun som är huvudman för skolorna läggs till antalet elever i grundskolan och skolor som ersätter grundskolan som skall skjutsas och inkvarteras multiplicerat med det enhetspris för skolskjuts och inkvartering som har bestämts för den kommun som är huvudman, varefter beloppet divideras med det totala antalet elever i grundskolan och skolor som ersätter grundskolan i den kommun som är huvudman för skolorna. Det sålunda uträknade beloppet multipliceras med antalet elever i grundskolan och skolor som ersätter grundskolan som har hemort i den kommun som avses i 1 mom.

Det belopp som ligger till grund för statsandelen till ett gymnasium räknas ut så att antalet elever i gymnasiet i den kommun som är huvudman för gymnasiet multiplicerat med det enhetspris per elev som bestämts för den kommun som är huvudman för gymnasiet läggs till antalet elever som skall skjutsas och inkvarteras multiplicerat med det enhetspris för skolskjuts och inkvartering som bestämts för den kommun som är huvudman för gymnasiet, varefter beloppet divideras med det totala antalet elever i gymnasiet i kommunen. Det sålunda erhållna beloppet multipliceras med antalet elever som har hemort i den kommun som avses i 1 mom.

Det belopp som ligger till grund för statsandelen till kvällsgymnasier och gymnasiers kvällslinjer räknas ut så att det enhetspris per elev som bestämts för kvällsgymnasier och gymnasiers kvällslinjer i den kommun som är huvudman för dem multipliceras med antalet elever i kvällsgymnasier och gymnasiers kvällslinjer som har hemort i den kommun som avses i 1 mom.

Det belopp som ligger till grund för statsandelen till yrkesläroanstalter räknas ut så att antalet elever vid yrkesläroanstalter i den kommun eller det kommunalförbund som är huvudman för dem multiplicerat med det enhetspris per elev som bestämts för en yrkesläroanstalt i kommunen eller kommunalförbundet särskilt läggs till antalet elever som skall skjutsas och inkvarteras multiplicerat med de enhetspriser som särskilt bestämts för läroanstaltsformen för skolskjuts och inkvartering, varefter markbeloppet divideras med det totala antalet elever i de läroanstalter vars huvudman kommunen eller kommunalförbundet är. Det sålunda uträknade markbeloppet multipliceras med antalet elever som har hemort i den kommun som avses i 1 mom.

Det belopp som ligger till grund för statsandelen till ett medborgarinstitut räknas ut så att enhetspriset per undervisningstimme multipliceras med det antal undervisningstimmar som fastställts som beräkningsgrund för statsandelen till ett medborgarinstitut vars huvudman kommunen är.

Det belopp som ligger till grund för statsandelen till en musikläroanstalt räknas ut så att enhetspriset per undervisningstimme multipliceras med det antal undervisningstimmar som fastställts som beräkningsgrund för statsandelen till den musikläroanstalt vars huvudman kommunen är.

Om en privat sammanslutning eller stiftelse är huvudman för en läroanstalt, bestäms huvudmannens statsandel enligt det belopp som fås när antalet elever i de läroanstalter som sammanslutningen eller stiftelsen är huvudman för multipliceras med det belopp per elev som räknats ut enligt 3 och 5 mom. i tillämpliga delar eller med enhetspriset enligt 4 mom., eller när det antal undervisningstimmar som fastställts för huvudmannen som beräkningsgrund för statsandelen multipliceras med enhetspriset per undervisningstimme enligt 6 och 7 mom. Statsandelen för musikläroanstalter som ett kommunalförbund är huvudman för bestäms på det sätt som stadgas i detta moment.

I fråga om grundundervisning i konst bestäms statsandelen med avvikelse från 1 mom. enligt det belopp som erhålls när kommunens invånarantal multipliceras med det enhetspris som har fastställts för grundundervisning i konst.

Den statsandel som avses i detta kapitel bestäms enligt lagen om bärkraftsklassificering av kommunerna (649/85) som följer:

Statsandelen för grundskolor, skolor som ersätter grundskolan, gymnasier, kvällsgymnasier och yrkesläroanstalter bestäms enligt bärkraftsklasserna för elevernas hemkommuner. Detsamma gäller också musikläroanstalter till den del yrkesundervisning ordnas vid dem.

Statsandelen enligt bärkraftsklassen för medborgarinstitut som två eller flera kommuner svarar för bestäms i proportion till dessa kommuners invånarantal. Statsandelen för privata medborgarinstitut bestäms enligt bärkraftsklassen för den kommun där institutet finns.

Statsandelen för annan undervisning vid en musikläroanstalt än yrkesundervisning bestäms enligt bärkraftsklassen för den kommun där läroanstalten finns.

För ett belopp som räknats enligt 7 § 9 mom. får kommunen dock med avvikelse från 1 mom. statsandel enligt kommunens bärkraftsklass, enligt vad som stadgas i 22 § 2 mom.

När en elevs hemkommun enligt lag är skyldig att finansiera sin andel av driftskostnaderna för en elev, skall hemkommunens betalningsandel per elev om något annat inte stadgas senare i denna paragraf eller om hemkommunen och den som är huvudman för läroanstalten inte avtalar något annat

I fråga om en elev som får undervisning som avses i 11 § och 32 § 3 mom. grundskolelagen skall hemkommunens betalningsandel med avvikelse från 1 mom. 1 punkten bestämmas enligt 1 mom. 3 punkten.

Hemkommunens betalningsandel för driftskostnaderna för en elev i en yrkesläroanstalt som staten svarar för skall beräknas utgående från det belopp per elev som statsrådet årligen bestämmer på basis av de genomsnittliga, sannolika kostnaderna för statens yrkesläroanstalter. Beloppet skall bestämmas med beaktande av de statliga yrkesläroanstalternas årliga konsumtionsutgifter samt deras utgifter för maskin-, inventarie- och apparatanskaffningar. Hemkommunen skall betala skillnaden mellan det per elev fastställda beloppet och det därav enligt skalan i 8 § beräknade beloppet.

Statsrådet skall enligt 3 och 19 §§ lagen om statsandelar till kommunerna årligen fastställa genomsnittliga belopp för de enhetspriser som läggs till grund för statsandelen. Enhetspriserna bestäms av undervisningsministeriet.

För bibehållande av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna skall de i 10 § nämnda genomsnittliga beloppen för de enhetspriser som fastställts för det löpande året justeras vart fjärde år, med beaktande av de i 12-16 och 18 §§ angivna faktiska kostnaderna under föregående år samt förändringarna i den beräknade kostnadsnivån och verksamhetens art och omfattning under det löpande året.

För andra år än dem som avses i 1 mom. skall beloppen justeras enligt 4 och 5 §§ lagen om statsandelar till kommunerna.

De enhetspriser som avses i 7 § skall på motsvarande sätt justeras enligt vad som stadgas i 1 och 2 mom.

Enhetspriset per elev i grundskolan och skolor som ersätter grundskolan skall för varje kommun beräknas vart fjärde år på basis av de totalkostnader som kommunerna under året före det då enhetspriset fastställs har haft för dessa skolor. När enhetspriserna för kommunerna räknas ut skall, enligt vad som närmare stadgas genom förordning, beaktas det beräknade antalet undervisningstimmar per elev, huruvida ett högstadium finns samt kommunens befolkningstäthet. Enhetspriserna skall bestämmas så att de belopp som erhålls när de kommunvis beräknade enhetspriserna multipliceras med elevantalen i kommunernas grundskolor och i de skolor i kommunen som ersätter grundskolan sammanlagt motsvarar totalkostnaderna. I svenskspråkiga och tvåspråkiga kommuner samt på samernas hembygdsområde skall enhetspriserna för kommunerna dessutom höjas med två procent i fråga om svenskspråkiga elever och elever som deltar i undervisning på samiska.

Under andra år än dem som nämns i 1 mom. skall det för varje kommun senast bestämda enhetspriset räknas om i enlighet med de förändringar som skett i det beräknade antalet undervisningstimmar per elev. När enhetspriserna bestäms för ett sådant år som avses i detta moment skall dessutom, enligt vad som stadgas i 1 mom., beaktas huruvida ett högstadium finns.

Enhetspriset per elev i kommunala och privata gymnasier skall för varje huvudman beräknas vart fjärde år på basis av de totalkostnader som kommunerna och de privata gymnasierna i hela landet haft för gymnasierna under året före det då enhetspriset bestäms. När enhetspriserna räknas ut skall, enligt vad som närmare stadgas genom förordning, beaktas det beräknade antalet undervisningstimmar per elev och befolkningstätheten i den kommun där gymnasiet finns. Enhetspriserna skall bestämmas så att de belopp som erhålls när kommunernas och de privata gymnasiernas enhetspriser multipliceras med elevantalen sammanlagt motsvarar totalkostnaderna. När enhetspriserna beräknas skall av kvällslinjens elevantal beaktas 60 procent.

Under andra år än dem som nämns i 1 mom. skall det för varje huvudman senast bestämda enhetspriset räknas om i enlighet med de förändringar som skett i det kalkylerade antalet undervisningstimmar per elev.

Enhetspriset för ett kvällsgymnasium och gymnasiets kvällslinje utgör 60 procent av enhetspriset för gymnasiet i den kommun där kvällsgymnasiet och gymnasiets kvällslinje finns.

Enhetspriset per elev i yrkesläroanstalter skall för varje läroanstaltsform och huvudman beräknas vart fjärde år på basis av de totalkostnader som huvudmännen för dessa kommunala och privata läroanstalter i hela landet haft under året före det då enhetspriset bestäms. När enhetspriserna räknas ut skall, enligt vad som närmare stadgas genom förordning, beaktas det beräknade antalet undervisningstimmar per elev. Enhetspriserna skall bestämmas så att de belopp som erhålls när de kommunala och privata läroanstalternas enhetspriser multipliceras med elevantalen sammanlagt motsvarar de totalkostnader som nämns ovan.

Under andra år än dem som nämns i 1 mom. skall det för varje huvudman senast bestämda enhetspriset räknas om i enlighet med de förändringar som skett i det kalkylerade antalet undervisningstimmar per elev.

Vid beräkningen av enhetspriset för en sammanslagen läroanstalt beaktas antalet elever inom de olika läroanstaltsformerna och de därav förorsakade kostnadsskillnaderna.

Enhetspriset för medborgarinstitut skall beräknas vart fjärde år för kommuner med olika bosättningsstruktur så att de kostnader som kommunerna inom respektive kategori och övriga huvudmän för instituten i dessa kommuner har haft för instituten under året före bestämmandet av enhetspriset divideras med det sammanlagda antalet undervisningstimmar som hållits under det året.

Enhetspriset för medborgarinstitut som har två eller flera kommuner som huvudman beräknas utgående från bosättningsstrukturen där institutet finns.

Enhetspriset för musikläroanstalter skall beräknas vart fjärde år för hela landet så att kostnaderna för musikläroanstalterna under året före bestämmandet av enhetspriset divideras med det sammanlagda antalet undervisningstimmar som hållits under det året. Enhetspriserna beräknas särskilt för yrkesutbildning och för annan undervisning vid musikläroanstalterna.

Undervisningsministeriet fastställer årligen enhetspriset per kommuninvånare för grundundervisning i konst, inom ramen för statsbudgeten.

Enhetspriset för grundskolornas skolskjutsar och inkvartering skall för kommuner med olika bosättningsstruktur vart fjärde år beräknas så att de kostnader som kommunerna inom respektive kategori har haft för skolskjutsar och inkvartering under året innan enhetspriset bestäms divideras med det sammanlagda antalet elever som fått skolskjuts och inkvartering. Enhetspriset för skolskjuts och inkvartering i gymnasiet skall på motsvarande sätt räknas ut med beaktande också av kostnaderna för de privata gymnasier som finns i kommunen.

I fråga om yrkesläroanstalter skall enhetspriset för skolskjutsar vart fjärde år för hela landet beräknas per läroanstaltsform så att de kostnader som kommunerna och andra huvudmän för läroanstalterna har haft för elevernas skolresor divideras med det sammanlagda antalet elever som fått skolskjuts. Detsamma gäller på motsvarande sätt uträkning av enhetspriset för inkvartering.

Som kostnader för grundskolor, gymnasier och kvällsgymnasier samt för yrkesläroanstalter, musikläroanstalter och medborgarinstitut anses inte

Om beräkning av de elevantal som läggs till grund för finansiering som avses i detta kapitel stadgas genom förordning.

Den mot bärkraftsklassificeringen svarande statsandelen för en kommuns biblioteksväsen beräknas på det belopp som erhålls genom att kommunens invånarantal multipliceras med det för biblioteket bestämda enhetspriset.

Den mot bärkraftsklassificeringen svarande statsandelen för kommunens övriga kulturverksamhet beräknas på det belopp som erhålls genom sammanräkning av

Kommunen får enligt sin bärkraftsklass statsandel för det enligt 21 § 1 mom. beräknade beloppet, på det sätt som stadgas i 8 § 1 mom. Den enligt bärkraftsklassen bestämda statsandelen för två eller flera kommuners gemensamma bibliotek skall beräknas i förhållande till kommunernas invånarantal.

För det belopp som beräknats enligt 21 § 2 mom. får kommunen enligt sin bärkraftsklass statsandel som följer:

Statsandelen för privata museer, teatrar och orkestrar bestäms enligt bärkraftsklassen för den kommun där de finns.

I fråga om bestämmandet och justeringen av enhetspriset för bibliotek gäller i tillämpliga delar vad som stadgas i 10 och 11 §§.

Enhetsprisen för bibliotek skall vart fjärde år för kommuner med olika bosättningsstruktur beräknas så att de kostnader som kommunerna inom respektive kategori har haft för biblioteken under året innan enhetspriset bestäms divideras med dessa kommuners invånarantal. Vid beräkningen av enhetspriset skall de kostnader som avses i 19 § inte beaktas.

Undervisningsministeriet skall årligen inom ramen för statsbudgeten fastställa enhetspriset per kommuninvånare för kulturverksamheten, idrottsverksamheten och ungdomsarbetet.

Undervisningsministeriet skall såsom enhetspriser för museer, teatrar och orkestrar fastställa det för föregående år för museernas, teatrarnas och orkestrarnas kalkylerade årsverken fastställda beloppet, justerat enligt de beräknade förändringarna i kostnadsnivån och de förändringar som statens åtgärder föranleder.

Med anläggningsprojekt avses byggande, förvärv, grundlig reparation eller motsvarande åtgärder i fråga om lokaler som utgör en funktionell helhet samt anskaffning av lösegendom i samband med sådana åtgärder, om åtgärdens beräknade totalkostnader uppgår till minst det belopp som statsrådet fastställt.

Förvärv av ett markområde skall inte betraktas som ett anläggningsprojekt, om inte annat anges i en lag som nämns i 3 §.

Som ett anläggningsprojekt betraktas under de förutsättningar som anges i 1 mom. också anskaffning av annan lösegendom än sådan som avses i momentet, om så stadgas i en lag som nämns i 3 §.

Som ett anläggningsprojekt kan också betraktas en åtgärd som nämns i 1-3 mom., om de beräknade kostnaderna för den underskrider det belopp som statsrådet fastställt och om finansieringen av projektet med hänsyn till invånarantalet och den ekonomiska ställningen i kommunen eller i kommunalförbundets medlemskommuner skulle bli synnerligen betungande för kommunen eller kommunalförbundet. Detsamma gäller i tillämpliga delar privata läro- eller andra anstalters statsandelar.

När lokaler byggs eller förvärvas skall såsom statsandelsgrund användas den för projektet i enlighet med 31 § fastställda storleken multiplicerad med det fastställda enhetspriset för respektive lokal.

I samband med projekt som avser grundlig reparation av lokaler eller motsvarande åtgärder skall såsom statsandelsgrund användas det belopp som statsbidragsmyndigheten har fastställt för projektet på basis av de beräknade kostnaderna för det. Har för projektet i något annat fall inte fastställts något enhetspris, skall statsbidragsmyndigheten på motsvarande sätt fastställa det belopp som läggs till grund för statsandelen.

De belopp som avses i 1 och 2 mom. skall justeras i överensstämmelse med prisnivån vid den tidpunkt då projektet inleds.

Statsandelen för anläggningprojekt skall enligt kommunernas bärkraftsklassificering beräknas på det belopp som avses i 27 § som följer:

Om två eller flera kommuner har en gemensam läroanstalt eller någon annan i denna lag nämnd inrättning som berättigar till statsandel eller om ett kommunalförbund är huvudman, beviljas statsandel för anläggningsprojekt för varje kommuns andel i enlighet med dess bärkraftsklass.

Om en privat läroanstalt beviljas statsandel för anläggningsprojekt, skall andelen bestämmas enligt den kommun där läroanstalten finns.

Statsandelen för anläggningsprojekt för specialyrkesläroanstalter utgör 70 procent av det belopp som avses i 27 §.

Statsrådet fastställer varje år enhetspriserna för anläggningsprojekt. Enhetspriset fastställs i mark per kvadratmeter eller någon annan måttenhet.

Enhetspriserna skall inkludera kostnaderna för alla de åtgärder som behövs för att lokalerna skall kunna tas i bruk, så som planering av byggandet, iståndsättning av området, kommunaltekniska och andra motsvarande arbeten samt ändamålsenlig utrustning av lokalerna. I enhetspriserna skall dock inte inkluderas kostnaderna för markförvärv.

Enhetspriset skall basera sig på de genomsnittliga kostnaderna för förverkligade byggnadsprojekt. Om det finns väsentliga regionala skillnader i byggnadskostnaderna, kan enhetspriserna fastställas enligt kostnadsnivån på respektive område. När enhetspriserna fastställs skall det uppges vilken tidpunkts kostnadsnivå de motsvarar.

Över anläggningsprojekt skall uppgöras en projektplan som tillställs statsbidragsmyndigheten. Projektplanen skall innehålla en allmän beskrivning av projektet, en utredning om behovet att genomföra projektet och om när det kan förverkligas samt en kostnadskalkyl. Planen skall specificera de lokaler som projektet omfattar ( rumsprogram ).

Om statsbidragsmyndigheten anser att ett anläggningsprojekt behövs och att det finns statsekonomiska förutsättningar att finansiera det, skall statsbidragsmyndigheten på basis av den projektplan som nämns i 30 § fastställa i vilken omfattning anläggningsprojektet berättigar till statsandel.

Anläggningsprojekt skall påbörjas det år då det statsandelsbeslut som avses i 39 § har fattats eller året därpå.

Statsbidragsmyndigheten kan av särskilda skäl på ansökan besluta att ett anläggningsprojekt får påbörjas innan statsandelsbeslutet har fattats.

Den som har fått statsandel skall inom sex månader efter att projektet har genomförts tillställa statsbidragsmyndigheten en redovisning över omfattningen och kostnaderna.

Statsandelstagaren skall dessutom månaden efter den då byggnadsarbetena inleddes tillställa statsbidragsmyndigheten en på entreprenadavtalen baserad redovisning över kostnaderna för byggandet, den grundliga reparationen eller motsvarande åtgärder. Vad detta moment stadgar skall dock inte tillämpas på sådana byggnadsarbeten som statsandelstagaren huvudsakligen utfört såsom eget arbete.

När statsunderstöd enligt lag kan beviljas för ett anläggningsprojekt gäller i fråga om projektet i tillämpliga delar vad som stadgas i 26, 30, 33, 35, 36, 39 och 44 §§. I stället för att fastställa omfattningen av anläggningsprojektet bestämmer statsbidragsmyndigheten till vilket belopp statsunderstöd högst beviljas.

Statsbidragsmyndigheten beslutar om utbetalningen av statsunderstödet.

Om beviljande, användning, utbetalning och tillsyn över användningen av statsunderstöd enligt prövning gäller dessutom vad som stadgas eller bestäms särskilt.

Undervisningsministeriet uppgör varje år i samband med beredningen av statsbudgeten för de följande fyra åren en riksomfattande finansieringsplan för anläggningsprojekt som gäller undervisnings- och kulturverksamhet. Finansieringsplanen utgör en del av förvaltningsområdets verksamhets- och ekonomiplan. Planen inkluderar de anläggningsprojekt som skall förverkligas under planeringsperioden, i ordningsföljd kalenderårsvis, en beräkning av de projektkostnader som berättigar till statsandel och av den statsandel som skall betalas för dem. I fråga om projekt som faller inom länsstyrelsens behörighetsområde innehåller planen en uppskattning av anslagen för de projekt som årligen får inledas samt av den statsandel som skall betalas för projekten.

För finansieringsplanen för anläggningsprojekten skall länsstyrelsen på basis av förslag som inkommit från kommunerna och kommunalförbunden samt övriga huvudmän för läroanstalter och andra institutioner göra upp en förteckning över de anläggningsprojekt som det är meningen att förverkliga inom länet. Projekten antecknas i förteckningen i skyndsam- hetsordning enligt länsstyrelsens prövning. Uppgifterna för förteckningen skall årligen tillställas länsstyrelsen senast vid den tidpunkt som undervisningsministeriet bestämt.

Om avsikten är att förverkliga ett för flera förvaltningsområden gemensamt anläggningsprojekt, skall de behöriga statsbidragsmyndigheterna vidta åtgärder för att projektet i sin helhet skall kunna börja förverkligas samma år.

Huvudmannen för en privat läroanstalt eller någon annan privat inrättning som avses i denna lag kan beviljas extra understöd för anläggningsprojekt och driftskostnader inom ramen för anslag som anvisats för ändamålet i statsbudgeten.

För försök som syftar till att utveckla verksamhet enligt de lagar som nämns i 3 §, för specialuppgifter i samband med verksamheten och för inledande av verksamheten kan statsunderstöd beviljas inom ramen för anslag som anvisats för ändamålet i statsbudgeten.

Till huvudmannen för en yrkesläroanstalt skall i fråga om lärarutbildningsavdelningen vid läroanstalten, och till huvudmannen för en yrkesläroanstalt som är verksam som övningsskola i fråga om verksamheten som övningsskola, de verkliga driftskostnader som föranleds enbart av den nämnda utbildningen samt de kostnader för anskaffning av utrustning som kan hänföras till anläggningskostnaderna i sin helhet betalas med statsunderstöd.

Statsandel för driftskostnader beviljas utan ansökan

Om beviljande av den statsandel som avses i 1 mom. gäller dessutom 20 § 3 mom. lagen om statsandelar till kommunerna.

Statsbidragsmyndigheten skall, om något annat inte stadgas särskilt, på ansökan bevilja anstaltens huvudman statsandel för anläggningsprojekt som avses i denna lag.

Den statsandel för driftskostnader som har beviljats enligt 39 § 1 mom. utbetalas på det sätt som anges i 21 § 1 mom. lagen om statsandelar till kommunerna.

Elevens hemkommun skall två gånger om året, den första gången i februari och den andra gången i oktober om inte hemkommunen och huvudmannen avtalar något annat, till läroanstaltens huvudman betala ett belopp som i de fall som avses i 39 § 1 mom. 1 punkten motsvarar statsandelen och hemkommunens betalningsandel och i de fall som avses i 39 § 1 mom. 2 punkten motsvarar hemkommunens betalningsandel.

Statsandelen för ett anläggningsprojekt skall, om något annat inte stadgas särskilt, betalas till kommunen eller någon annan huvudman för en inrättning som avses i någon av de lagar som nämns i 3 § i lika stora månatliga rater under den tid projektet beräknas pågå. Den första raten skall betalas ut månaden efter den då meddelandet om att projektet inletts har inkommit. Om projektet i ett fall som avses i 32 § 2 mom. har inletts innan beslut om statsandel har fattats, skall den första raten betalas ut under den månad som följer efter att statsandel beviljades.

Statsbidragsmyndighet i ärenden som avses i denna lag är undervisningsministeriet eller länsstyrelsen, enligt vad statsrådet beslutar om kompetensfördelningen. Genom förordning kan det stadgas att också någon annan myndighet skall vara statsbidragsmyndighet i ärenden som gäller statsunderstöd.

Kommunerna och kommunalförbunden skall enligt vad undervisningsministeriet bestämmer tillställa statsbidragsmyndigheten de upplysningar om kommunplanen, budgeten, bokslutet och kommunalberättelsen samt övriga upplysningar som behövs för att bestämma statsandelar enligt denna lag. Privata läro- och andra anstalter skall tillställa statsbidragsmyndigheten motsvarande uppgifter.

Angående förhandlingarna om justering av de genomsnittliga enhetspriserna samt kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna gäller vad som stadgas i 7 § 2 mom. lagen om statsandelar till kommunerna.

Innan undervisningsministeriet lägger fram sitt förslag till de anslag för statsandelar för driftskostnader som skall tas in följande finansårs statsbudget skall ministeriet förhandla om enhetspriserna med kommunernas centralorganisationer. Undervisningsministeriet skall också förhandla med kommunernas centralorganisationer om vilka upplysningar som skall anses vara behövliga för att bestämma, fastställa och justera enhetspriserna samt för att bestämma statsandelarna samt om hur dessa upplysningar skall tillställas statsbidragsmyndigheten.

Det kan bestämmas att den del av det gängse värdet av anskaffad egendom som svarar mot den statsandel som har erhållits för ett anläggningsprojekt helt eller delvis skall återbetalas till staten, om egendomen överlåts till någon annan, om verksamheten avslutas eller om egendomens användning varaktigt ändras så att egendomen inte kommer att användas för någon annan verksamhet som berättigar till statsandel.

Om egendom för vilken statsandel har erhållits förstörs eller skadas, kan det bestämmas att en mot statsandelen svarande del av försäkringsersättning eller någon annan ersättning helt eller delvis skall betalas till staten eller dras av från statsandelen för ett nytt anläggningsprojekt.

Om återbetalningsskyldigheten och avdrag för ersättningar beslutar undervisningsministeriet. Den som får statsandel skall inom sex månader underrätta undervisningsministeriet om sådana förändringar som avses i 1 och 2 mom. Om det senare framgår att något meddelande inte gjorts inom utsatt tid, skall en mot statsandelen svarande del av egendomens gängse värde betalas till staten med en årlig ränta som motsvarar Finlands Banks grundränta, om inte undervisningsministeriet av särskilda skäl beslutar något annat.

På statsandelar och statsunderstöd som avses i denna lag skall dessutom tillämpas följande stadganden i lagen om statsandelar till kommunerna (nedan: statsandelslagen):

Om rätten att söka ändring i beslut som avses i 31 § och 39 § 3 mom. gäller i tillämpliga delar vad som stadgas i 25 § och 26 § 1 mom. statsandelslagen. Om rätten att söka ändring i beslut som avses i 44 § gäller i tillämpliga delar vad som stadgas i 26 § 1 mom. statsandelslagen. Om rätten att söka ändring i andra beslut, som har givits med stöd av denna lag eller med stöd av ett stadgande i statsandelslagen till vilket det hänvisas i denna lag, gäller i tillämpliga delar vad som stadgas i 26 § statsandelslagen.

Vad som i de lagrum som nämns i 1 och 2 mom. stadgas om kommuner och kommunalförbund gäller i tillämpliga delar privata läroanstalter eller andra inrättningar som får statsandel eller statsunderstöd.

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.