Finansministeriets beslut om de grunder enligt vilka värdet på vissa värdepapper fastställs
- Type of statute
- Beslut
- Date of Issue
- Updated statute
- 1375/1992
Text of original statute
Amendments and corrections are made to the up-to-date statute, not to the statute’s original text. Corrections are also published in the PDF version of the statute in the Statute Book.
Finansministeriet har med stöd av 135 § lagen den 31 december 1988 om skatt på inkomst och förmögenhet (1240/88) bestämt:
Bostadssamfunds och ömsesidiga fastighetsaktiebolags aktier
1 § Tillämpningsområde
Beskattningsvärdet för ett bostadsaktiebolags aktier samt för ett fastighetsaktiebolags aktier och ett bostadsandelslags andelar, vilka berättigar till innehav av en viss lägenhet, fastställs på grundval av bolagets justerade nettoförmögenhet enligt bokslutet för det år som föregår skatteåret.
2 § Nettoförmögenhet
Då bolagets tillgångar uppskattas anses såsom värdet av de fastigheter som ingår i bokslutet det värde som har räknats ut enligt 131 § lagen om skatt på inkomst och förmögenhet samt med stöd av den meddelade föreskrifter.
Från det sammanlagda beloppet av bolagets tillgångar avdras skulderna, dock inte mer än 75 procent av tillgångarnas belopp.
3 § Beskattningsvärdet per lägenhetskvadratmeter och lägenhet
Bolagets nettoförmögenhet, som har räknats ut på det sätt som nämns i 2 §, divideras med ett tal som anger den sammanlagda golvytan i de aktielägenheter som aktieägarna innehar i den av bolaget ägda byggnaden, varvid kvoten är beskattningsvärdet per lägenhetskvadratmeter. I aktielägenheternas sammanräknade yta inräknas inte ytan av de lägenheter som nyttjas eller innehas av bolaget. Det sammanlagda beskattningsvärdet för de aktier som enligt bolagsordningen berättigar till besittning av en viss lägenhet fås genom att beskattningsvärdet per lägenhetskvadratmeter multipliceras med antalet kvadratmeter i lägenhetens totala yta.
4 § Beskattningsvärdet för en aktie och en lägenhet
Om antalet aktier i bolaget enligt bolagsordningen har uppdelats inte enbart enligt ytan utan även enligt lägenhetens läge eller beskaffenhet eller på någon annan grund som utvisar lägenhetens värde, får beskattningsvärdet för en aktie med avvikelse från vad som sägs ovan fastställas så att bolagets på ovan stadgat sätt fastställda nettoförmögenhet divideras med antalet aktier, varvid de aktier som bolaget löst in lämnas obeaktade. Det sammanlagda beskattningsvärdet för de aktier som enligt bolagsordningen berättigar till besittning av en viss enskild lägenhet fås härvid genom att beskattningsvärdet för en aktie multipliceras med antalet aktier som berättigar till besittning av lägenheten.
5 § Aktieägarens andel i långfristiga skulder
I fråga om sådana bostadsaktiebolag där aktieägaren har rätt att på förhand till bolaget helt eller delvis betala en så stor proportionell andel av bolagets långfristiga skulder som motsvarar det antal aktier han äger fastställs beskattningsvärdet per lägenhetskvadratmeter eller beskattningsvärdet för en aktie så att ovan avsedda långfristiga skulder inte avdras från bolagets tillgångar.
Det sålunda erhållna värdet används som beskattningsvärde då andelen i bolagets långfristiga skulder har betalts i sin helhet. I övriga fall fås det sammanlagda beskattningsvärdet för de aktier som berättigar till besittning av en viss lägenhet så att från aktiernas sammanlagda värde, som räknats ut med hjälp av det nyss nämnda värdet, avdras den andel av bolagets ovan avsedda långfristiga skulder som motsvarar de nämnda aktierna, likväl högst 75 procent av det nämnda sammanlagda värdet av aktierna.
6 § Beskattningsvärdet för andra lägenheter än bostadslägenheter
Berättigar aktierna i ett bostadsaktiebolag till besittning av en affärs-, kontors- eller lagerlokal eller någon annan sådan lokal eller något annat utrymme och avviker det sannolika överlåtelsepriset på dessa aktier väsentligt från det sannolika överlåtelsepriset på aktier som berättigar till besittning av en bostadslägenhet, skall ett särskilt beskattningsvärde fastställas för förstnämnda aktier.
7 § Av bolaget uppburen väsentligt högre hyra
Om ett bostadsaktiebolag under det föregående skatteåret för de lägenheter bolaget innehar har uppburit en hyra som är väsentligt högre än det bolagsvederlag som uppbärs av aktieägarna, kan kvadratmetervärdet för en lägenhet i aktieägarens besittning eller aktiens beskattningsvärde höjas med ett skäligt belopp, med beaktande likväl av att de lägenheter bolaget innehar redan en gång har blivit beaktade i beskattningsvärdet per lägenhetskvadratmeter när bolagets nettoförmögenhet räknades ut.
Affärsaktier
8 § Tillämpningsområde
Värdet av en aktie i ett industri- eller handelsbolag eller något annat sådant aktiebolag och i ett annat än i 1 § nämnt fastighetsaktiebolag fastställs på grundval av den justerade nettoförmögenheten och det justerade årsresultatet enligt bolagets bokslut för det år som föregår skatteåret.
9 § Nettoförmögenhet
Ett bolags nettoförmögenhet uträknas så att till det sammanlagda beloppet av det egna kapitalet bland passiva i balansräkningen läggs sådana poster bland passiva som inte är skulder, såsom fonder och reserveringar, värderingsposter, med undantag av avskrivningar enligt ett indirekt avskrivningssystem, samt anslutningsavgifter och andra sådana poster som inte får avdras från de skattepliktiga tillgångarna då skatt på förmögenhet bestäms. Från det sålunda erhållna beloppet avdras de värderingsposter som har upptagits som en särskild grupp bland aktiva i balansräkningen, utgifter med lång verkningstid och andra sådana aktiverade utgifter som inte har förmögenhetsvärde samt förlust.
10 § Värdering av förmögenheten
Då bolagets nettoförmögenhet räknas ut anses såsom värdet av omsättningstillgångar 70 procent av anskaffningsutgiften för de omsättningstillgångar som bolaget hade vid utgången av det föregående skatteåret, från vilket belopp har avdragits vad som överstiger den anskaffningsutgift som vid skatteårets utgång sannolikt skulle ha behövts för anskaffning av motsvarande omsättningstillgångar eller det överlåtelsepris som vid samma tidpunkt sannolikt skulle ha erhållits därför.
Skillnaden mellan investeringstillgångarnas bokföringsvärde och den del av anskaffningsutgiften för nämnda tillgångar som med stöd av 29 § lagen den 24 juni 1968 om beskattning av inkomst av näringsverksamhet inte får avdras som kostnad beaktas även som rättelse av nettoförmögenheten.
Om bolagets andra tillgångar än omsättnings- och investeringstillgångar omfattar fastigheter eller värdepapper, vilkas bokföringsvärde väsentligt avviker från beskattningsvärdena enligt de grunder som fastställts för beskattningen för det år som föregår skatteåret, skall skillnaden mellan bokföringsvärdet och beskattningsvärdet beaktas som rättelse av nettoförmögenheten. I nettoförmögenheten inräknas även bolagets skattefria tillgångar.
11 § En akties matematiska värde
På basis av den på ovan avsett sätt justerade nettoförmögenheten uträknas en akties matematiska värde så att nettoförmögenhetens belopp divideras med antalet aktier i bolaget, varvid de aktier som bolaget har löst in lämnas obeaktade. Om en akties på detta sätt uträknade matematiska värde är negativt, beaktas det till värdet noll.
12 § Justerat årsresultat
Det årsresultat som bolagets bokslut utvisar justeras så att skatter och kostnader som betalts ur fonder eller reserveringar utan att årsresultatet har belastats samt exceptionella inkomstposter avdras från årsresultatet. Skatter som betalts med reserveringsposter eller ur fonder, vilka har bildats genom höjning av anläggningstillgångarnas bokföringsvärde, avdras likväl inte från årsresultatet. Med stöd av skattelättnadslagarna gjorda avskrivningar som är större än de regelmässiga avskrivningarna beaktas som avdrag jämnt uppdelade på det år avskrivningen gjordes och de två därpå följande åren. En investeringsreservering beaktas som avdrag för det år från vars resultat reserveringen har gjorts. Till årsresultatet läggs sådana belopp som har överförts till skattereserveringar med belastande av årsresultatet samt sådana kostnader som inte kan anses ha härrört av bolagets affärsrörelse.
13 § En akties avkastningsvärde
En akties avkastningsvärde uträknas så att hälften av medeltalet av de justerade årsresultaten under de tre år som föregått skatteåret divideras med antalet aktier och den sålunda erhållna avkastningen av aktien kapitaliseras enligt en räntesats på 10 procent. Härvid inräknas till bolaget inlösta aktier inte i antalet aktier. Om det sålunda uträknade avkastningsvärdet är negativt, beaktas det till värdet noll.
14 § En akties målvärde
För fastställande av en akties beskattningsvärde uträknas för aktien ett målvärde som ett vägt eller ovägt medeltal av det matematiska värdet och avkastningsvärdet. Härvid vägs i allmänhet avkastningsvärdet med vägningstalet två och det matematiska värdet med vägningstalet ett. Målvärdet för en aktie i ett bolag som drivs utan att vinst eftersträvas eller vars årsresultat på grund av ägoförhållanden eller av andra orsaker inte vägt på detta sätt kan läggas till grund för bestämningen av en akties gängse värde, uträknas antingen så att det matematiska värdet vägs med vägningstalet två och avkastningsvärdet med vägningstalet ett eller som det ovägda medeltalet av det matematiska värdet och avkastningsvärdet.
15 § En akties målvärde i vissa specialfall
För en aktie i ett fastighetsaktiebolag, vars lägenheter är i aktieägarnas bruk även om aktierna enligt bolagsordningen inte berättigar till besittning av en viss lägenhet, samt i ett aktiebolag som inte har andra tillgångar än en obebyggd tomt eller därmed jämförlig mark, anses aktiens matematiska värde utgöra dess målvärde.
16 § En akties beskattningsvärde
Om en akties målvärde avviker från föregående års beskattningsvärde med högst 30 procent, fastställs målvärdet som beskattningsvärde. Om en akties målvärde avviker från föregående års beskattningsvärde med mer än 30 procent, beaktas förändringen till 30 procent då beskattningsvärdet fastställs. Om målvärdet är minst tre gånger större än föregående års beskattningsvärde, höjs dock beskattningsvärdet med en fjärdedel av skillnaden mellan målvärdet och föregående års beskattningsvärde, och om målvärdet är högst en tredjedel av föregående års beskattningsvärde, nedsätts beskattningsvärdet med hälften av skillnaden mellan målvärdet och föregående års beskattningsvärde.
17 § Beskattningsvärdet för aktier i ett nytt bolag
Beskattningsvärdet för en aktie i ett nytt bolag, vars första räkenskapsperiod i fråga om verksamheten inom branschen inte har utgått före skatteåret, fastställs till det nominella värdet. Beskattningsvärdet för en aktie i ett sådant bolag fastställs följande år till minst 85 procent av aktiens nominella värde.
18 § Ändring av verksamhetsform, antalet aktier samt deras nominella värde
Höjning och sänkning av aktiekapitalet, inlösen av aktier, ändring av företagsformen, fusion av bolag och andra motsvarande ändringar beaktas särskilt då beskattningsvärdet fastställs.
19 § Andelslag
Beskattningsvärdet för en andel i ett andelslag, vars medlemsantal och kapital inte kan bestämmas på förhand, fastställs så att det motsvarar andelsavgiften. Om äganderätten till en andel är förenad med särskilda förmåner, vilka förutsätter avvikelser från detta förfarande, kan andelens beskattningsvärde fastställas med iakttagande i tillämpliga delar av vad som ovan bestäms om fastställande av en akties beskattningsvärde.
20 § Avrundning av beskattningsvärdet
Beskattningsvärdet för en aktie eller en andel, vilket har bestämts på ovan avsett sätt, kan fastställas avrundat på ett ändamålsenligt sätt.
Ikraftträdande och tillämpning
21 §
Detta beslut träder i kraft den 1 januari 1993. Det tillämpas vid beskattningen för 1992.
Helsingfors den 16 december 1992
Finansminister Iiro ViinanenÄldre regeringssekreterare Marja-Liisa Lindström