Lag om ändring av lagen om pension för arbetstagare
- Type of statute
- Lag
- Date of Issue
Text of original statute
No amendments or corrections will be made to the texts of the original statutes. These will appear in the updated statutes and the corrections will also appear in the PDF versions of the Statutes of Finland.
I enlighet med riksdagens beslut
upphävs i lagen den 8 juli 1961 om pension för arbetstagare ( 395/61 ) 4 § 6 mom., sådant det lyder i lag av den 9 februari 1990 (100/90),
ändras 6 § 3 mom., 8 § 1 mom. och i 12 § 1 mom. det inledande stycket samt 2 och 4 punkten och 3 mom., dessa lagrum sådana de lyder, 6 § 3 mom. i lag av den 29 december 1988 (1323/88), 8 § 1 mom. i lag av den 26 juli 1985 (666/85), det inledande stycket i 12 § 1 mom. och 12 § 3 mom. sådana de lyder i lag av den 16 december 1966 (639/66) samt 12 § 1 mom. 2 och 4 punkten sådana de lyder i lag av den 28 december 1990 (1347/90), samt
fogas till 4 d §, sådan den lyder ändrad genom lagar av den 26 juni 1981 och den 30 juni 1989 (472/81 och 605/89) samt genom nämnda lag av den 26 juli 1985, ett nytt 6 mom., varvid det nuvarande 6 mom. blir 7 mom., till lagen nya 4 h-4 n §§, före 4 h § en ny mellanrubrik och till 6 §, sådan den lyder ändrad genom lagar av den 30 december 1965, den 14 juli 1969 och den 12 juli och den 31 december 1985 (707/65, 469/69 samt 592 och 1130/85) samt nämnda lagar av den 26 juli 1985 och den 29 december 1988, ett nytt 6 mom., varvid det nuvarande 6 mom. blir 7 mom., som följer:
4 d §
Beviljas en arbetstagare invalidpension retroaktivt för en tid under vilken till honom betalts rehabiliteringspenning enligt lagen om rehabiliteringspenning (611/91), skall från pensionen dras av rehabiliteringspenningen och pensionen betalas endast till den del den är större än den för samma tid betalda rehabiliteringspenningen. Denna beaktas likväl inte till den del den redan har dragits av från någon annan pension. Invalidpension betalas inte retroaktivt för den tid under vilken till arbetstagaren har betalts rehabiliteringspenning enligt de lagar, det pensionsreglemente och de pensionsstadgor som nämns i 8 § 4 mom.
Rehabilitering
4 h §
För att förhindra arbetsoförmåga eller förbättra arbets- och förvärvsförmågan kan en arbetstagare såsom yrkesinriktad rehabilitering tillhandahållas rådgivning, rehabiliteringsundersökningar, utbildning som leder till arbete eller ett yrke, arbetsträning och näringsunderstöd samt medicinsk rehabilitering som stöder sådan yrkesinriktad rehabilitering som avses ovan.
Rehabilitering kan ges en arbetstagare för vilken såsom berättigande till pension, när pensionen fastställs enligt denna lag, beaktas också tiden från arbetsoförmågans början till pensionsåldern, om arbetsoförmågan börjat vid den tid då rehabiliteringsbeslutet fattades, eller en arbetstagare som när beslutet fattas får en på det nämnda sättet enligt denna lag fastställd pension.
4 i §
När en arbetstagare har avlidit kan den efterlevande maken beviljas lån för utbildning och såsom näringsstöd.
Lånet får på de villkor som social- och hälsovårdsministeriet fastställer användas såsom täckning för försäkringsfonden och pensionsansvaret, utan att sådan säkerhet krävs som förutsätts i lagstiftningen om pensionsanstalterna. Under samma förutsättningar får lånet utan hinder av 19 a § indrivas genom avdrag från låntagarens familjepension.
4 j §
Innan pensionsanstalten fattar beslut om en invalidpension skall den vid behov se till att arbetstagarens möjligheter till rehabilitering har klarlagts. Avslås en pensionsansökan skall pensionsanstalten, om så fordras, hänvisa arbetstagaren till rehabilitering eller andra tjänster som motsvarar hans rehabiliteringsbehov.
Pensionsanstalten skall vidare iaktta vad som stadgas i lagen om rehabiliteringssamarbete (604/91).
4 k §
En arbetstagare har rätt till rehabiliteringspenning för de kalendermånader under vilka han till följd av utbildning som avses i 4 h § är förhindrad att utföra sitt förvärvsarbete.
Rehabiliteringspenning kan betalas också för tiden från rehabiliteringsbeslutet till rehabiliteringens början samt för tiden mellan skilda rehabiliteringsperioder. Härvid betalas rehabiliteringspenning likväl för högst tre månader per kalenderår, så att tiden beräknas särskilt för vardera grunden.
För tiden efter rehabiliteringen kan till den som fått rehabiliteringspenning betalas rehabiliteringsunderstöd enligt prövning, om detta är synnerligen behövligt för att han skall kunna sysselsättas.
4 l §
Rehabiliteringspenningen bestäms på basis av de grundpensioner enligt 8 § 4 mom. som arbetstagaren skulle ha rätt till om han hade blivit arbetsoförmögen så att han haft rätt till full invalidpension vid den tid då rehabiliteringsbeslutet fattades. Rehabiliteringspenningen motsvarar summan av nämnda pensioner, förhöjd med 33 procent.
Får arbetstagaren grundpension under rehabiliteringstiden, skall till honom som pensionstillägg betalas en rehabiliteringspenning som uppgår till 10 procent av summan av hans i 1 mom. angivna grundpensioner samt folkpensionens basdel, tilläggsdel och barntillägg. Folkpensionen jämte tillägg beaktas sådan den var då tiden för rehabiliteringspenningen började löpa.
Sådant rehabiliteringsunderstöd enligt prövning som avses i 4 k § 3 mom. uppgår högst till rehabiliteringspenningen uträknad för sex månader. Understödet fastställs som ett engångsbelopp och betalas i en eller flera poster. Rehabiliteringsunderstöd enligt prövning betalas inte för den tid under vilken arbetstagaren har rätt till arbetslöshetsdagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa.
4 m §
Till en arbetstagare kan betalas ersättning för de direkta och nödvändiga kostnader som rehabiliteringen har medfört.
4 n §
Om rehabiliteringspenning och beslut om denna gäller i tillämpliga delar vad denna lag stadgar om pensionsbeslut, fullföljdsförfarandet i fråga om pensionsbeslut, pensionstagarens anmälningsskyldighet samt betalning och återkrav av pension.
Pensionsanstalten skall omedelbart underrätta folkpensionsanstalten om sådana rehabiliteringsåtgärder och rehabiliteringspenningbeslut som avses i 4 h §.
Får en arbetstagare utöver rehabiliteringspenningen lön för samma tid, skall den del av rehabiliteringspenningen som svarar mot lönebeloppet betalas till arbetsgivaren.
6 §
Har en arbetstagare innan hans invaliditet begynner varit bosatt i Finland minst fem år och har invaliditeten börjat innan 360 dagar har förflutit efter att arbetsförhållandet upphörde, skall även tiden mellan invaliditetens början och pensionsåldern räknas såsom till pension berättigande tid, då den invalidpension som beviljas på grund av detta arbetsförhållande fastställs. Vid beräknandet av den tid av 360 dagar som avses ovan beaktas inte de dagar då arbetstagaren har haft studieledighet enligt lagen om studieledighet (273/79) eller för vilka han har fått dagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa, de sistnämnda dock högst till det antal som motsvarar det i 26 § lagen om utkomstskydd för arbetslösa stadgade maximiantalet dagar för vilka kan betalas enligt förtjänsten avvägd dagpenning. Har en arbetstagare fått enligt förtjänsten avvägd dagpenning med stöd av 26 § 3 mom. lagen om utkomstskydd för arbetslösa, skall med avvikelse från vad som stadgas ovan även tiden från invaliditetens början och pensionsåldern räknas såsom till pension berättigande tid, då den invalidpension som beviljas på grund av detta arbetsförhållande fastställs. På grund av arbetstagarens anmälan beaktas inte dagar för vilka han har fått rehabiliteringspenning enligt de lagar, det pensionsreglemente och de pensionsstadgor som nämns i 8 § 4 mom. eller enligt lagen om rehabiliteringspenning eller ersättning för inkomstbortfall på basis av olycksfalls- eller trafikförsäkring eller enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst (404/48). På grund av arbetstagarens anmälan beaktas inte heller dagar för vilka arbetstagaren under de tre senaste åren innan sådan invaliditet som avses i denna lag begynte har erhållit dagpenning enligt sjukförsäkringslagen (364/63), eller dagar för vilka dagpenning hade betalts om inte arbetstagaren hade fått i 27 § 1 mom. i sistnämnda lag angiven motsvarande ersättning för arbetsoförmåga på grund av sjukdom, lyte eller kroppsskada med stöd av någon annan lag. Hade arbetsförhållandet inte fortgått sex månader, räknas på grundval av detta såsom till pension berättigande tid den tid som återstår till pensionsåldern endast om arbetstagaren inte på grundval av arbets- eller tjänsteförhållande eller företagarverksamhet, som begynt före förstnämnda arbetsförhållande, har rätt till ett sådant i lag stadgat eller på offentlig pensionsstadga grundat pensionsskydd att vid fastställandet av hans invalidpension enligt detta pensionsskydd nämnda tid eller motsvarande arbetsförtjänst beaktas. Vad som stadgas ovan i detta moment tillämpas likväl inte vid uträkning av beloppet av ålderspensionen eller av sådan invalidpension för vilken den till grund liggande arbetsoförmågan begynt efter det år då arbetstagaren fyllde 63 år, om inte arbetstagaren under det år då han uppnådde nämnda ålder, med beaktande även av ett sådant arbetsförhållande i dess helhet, vilket upphört under nämnda år, haft arbete som omfattas av denna lag under sammanlagt minst sex månader. Likaså räknas vid fastställande av en kvinnlig arbetstagares invalidpension den tid som återstår till pensionsåldern såsom till pension berättigande tid, om hon mellan den tidpunkt då nämnda tid av 360 dagar förflutit och den tidpunkt då invaliditeten börjat, vilken tid får uppgå till högst nio år, har haft ett barn under tre år som avses i 4 § 5 mom., dock inte om den tid som återstår till pensionsåldern eller motsvarande arbetsförtjänst, utan att barnavårdstiden på nämnda sätt beaktas, skall räknas såsom till pension berättigande tid på grund av något annat arbets- eller tjänsteförhållande eller företagarverksamhet. Har en sådan kvinnlig arbetstagares arbetsförhållande inte fortgått sex månader, gäller om fastställande av den till pension berättigande tiden i tillämpliga delar vad detta moment stadgar.
Beviljas en arbetstagare som fått rehabiliteringspenning enligt denna lag invalidpension på grund av arbetsoförmåga som börjat innan ett r förflutit efter att tiden för betalning av rehabiliteringspenning gick ut, skall pensionen fastställas på de grunder enligt vilka den skulle ha fastställts om arbetsoförmågan hade börjat när rehabiliteringsbeslutet fattades.
8 §
Om ålders- eller invalidpension enligt de i denna lag stadgade minimivillkoren eller, då arbetstagaren dessutom får på lagen om olycksfallsförsäkring (608/48) baserad dagpenning eller olycksfallspension, med stöd av trafikförsäkringslagen (279/59) på grund av egen skada beviljad fortlöpande ersättning, med stöd av lagen om rehabilitering som ersätts enligt olycksfallsförsäkringslagen (625/91) eller lagen om rehabilitering som ersätts enligt lagen om trafikförsäkring (626/91) beviljad ersättning för inkomstbortfall, med stöd av lagen om skada, ådragen i militärtjänst beviljad livränta eller nedan i 4 mom. nämnd grundpension eller annan därmed jämförbar, på arbets- eller tjänsteförhållande grundad pension, det sammanlagda beloppet av dessa prestationer överskrider den i 2 mom. stadgade samordningsgränsen, avdras från ålders- eller invalidpensionen enligt denna lag ett belopp som utgör en lika stor del av den överskjutande delen, som pensionen enligt de i denna lag stadgade minimivillkoren utgör av samtliga grundpensioner. Om ålderspensionen enligt 5 § 3 mom. beviljas från en senare tidpunkt än ingången av månaden efter den då pensionsåldern nås, förrättas samordningen då arbetstagaren når den ålder som berättigar till ålderspension.
Fördelningen av ansvar och omkostnader, som av pensionerna förorsakas
12 §
Pensionsanstalternas ömsesidiga ansvar för pensionerna och rehabiliteringspenningen bestäms och pensionsanstalternas omkostnader för pensionerna och rehabiliteringspenningen fördelas mellan pensionsanstalterna, om dessa inte har kommit överens om något, på följande sätt:
för invalidpension som beviljats med tillämpning av 6 § 3 mom., för halva beloppet av sådan arbetslöshetspension som beviljats med tillämpning av 6 § 3 mom. på ett arbetsförhållande som har pågått minst fem år, för familjepension till grund för vilken ligger förmånslåtarens invalidpension, uträknad med tillämpning av 6 § 3 mom., till den del den utbetalts för en tid före utgången av den månad under vilken förmånslåtaren skulle ha nått pensionsåldern, i dessa pensioner även inbegripet en pensionsdel som eventuellt betalas enligt lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden och en i 3 a § 4 mom. lagen om sjömanspensioner angiven pensionsdel som eventuellt betalas enligt nämnda lag, dock varken förhöjning enligt 7 c § eller med stöd av 9 § efter pensionens begynnande, i fråga om arbetslöshetspensionen likväl efter den tidpunkt för arbetslöshetens början som avses i 4 c §, företagna förhöjningar, samt för den del av rehabiliteringspenningen som till sitt belopp motsvarar den med tillämpning av 6 § 3 mom., på ovan nämnt sätt fastställda delen av invalidpensionen, svarar enbart den pensionsanstalt till vars verksamhetskrets arbetstagaren eller förmånslåtaren hörde på grundval av ett arbetsförhållande som avses i nämnda moment, likväl så att för en pension eller pensionsdel, som avses ovan och i fråga om vilken det till grund liggande pensionsfallet inträffat efter det år under vilket arbetstagaren fyllde 63 år, svarar enbart den pensionsanstalt, till vars verksamhetskrets arbetstagaren innan pensionsfallet inträffade senast har hört antingen under det år då han uppnådde nämnda ålder eller på grund av ett arbetsförhållande som därefter utan avbrott pågått minst sex månader;
för övriga ålders-, invalid-, arbetslöshets- och familjepensioner, med undantag av belopp enligt 9 § 1 mom. 2 punkten lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden och enligt 3 a § 2 mom. 2 punkten lagen om sjömanspensioner, samt för de delar av pensionerna och rebabiliteringspenningen som överstiger de i 1-3 punkten angivna beloppen, för deltidspension samt för kostnaderna för en allmän förändring i beräkningsgrunderna i fråga om premierna eller fonderna och en överföring som avses i 1 punktens sista sats samt för den i 9 § 1 mom. 3 punkten lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden samt den i 3 a § 2 mom. 3 punkten lagen om sjömanspensioner angivna andelen i kostnaderna för pensionsskyddet enligt nämnda lag svarar pensionsanstalterna gemensamt enligt de grunder som social- och hälsovårdsministeriet har fastställt för de olika slagen av kostnader; samt
För andra rehabiliteringskostnader än de som orsakas av rehabiliteringspenningen svarar enbart den pensionsanstalt som ombesörjer rehabiliteringen, och för kostnader för tillämpning av 4 b § 3 mom. svarar pensionsanstalterna med iakttagande i tillämpliga delar av vad som stadgas om kostnaderna för familjepension.
Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1991.
Lagen tillämpas på rehabilitering som börjar efter ikraftträdandet.
Regeringens proposition 259/90
Socialutsk. bet. 49/90
Stora utsk. bet. 253/90
Helsingfors den 27 mars 1991
Republikens President MAUNO KOIVISTOSocial- och hälsovårdsminister Mauri Miettinen