611/1991

I denna lag stadgas om utkomstskydd för rehabiliteringsklienter.

Den som är bosatt i Finland har under de förutsättningar som stadgas nedan rätt till rehabiliteringspenning för den tid han på grund av rehabilitering är förhindrad att arbeta för egen eller annans räkning.

Vem som är bosatt i Finland framgår av sjukförsäkringslagen (364/63).

Såsom arbete för egen räkning enligt 1 mom. betraktas arbete som rehabiliteringsklienten utför inom sin egen eller en familjemedlems affärsrörelse, inom sitt eget eller en familjemedlems företag, yrke, jord- och skogsbruk, eget eller annans hushåll, självständigt vetenskapligt eller konstnärligt arbete samt läroanstalts- eller yrkeskursstudier som motsvarar huvudsyssla och som inte tillhandahålls som rehabilitering.

För tiden efter rehabilitering kan betalas rehabiliteringsunderstöd enligt prövning.

Verkställigheten av denna lag styrs och utvecklas av social- och hälsovårdsministeriet. Förmånerna beviljas och betalas av folkpensionsanstalten.

Rehabilitering som berättigar till rehabiliteringspenning skall syfta till att hålla kvar rehabiliteringsklienten i arbetslivet, eller att göra det möjligt för honom att återvända till eller placera sig i arbetslivet.

En förutsättning för att rehabiliteringspenning skall betalas är att rehabiliteringen är nödvändig enligt 4 § och att den ges med stöd av något av följande stadganden:

Rehabiliteringspenning kan betalas också om rehabiliteringen till sitt innehåll motsvarar sådan verksamhet som avses i 1 mom. och har ordinerats av en läkare inom företagshälsovården eller av någon annan specialist som är insatt i arbetsplatsens förhållanden, och om rehabiliteringsklienten för sina kostnader får ersättning enligt sjukförsäkringslagen.

Rehabiliteringspenning kan betalas också för tiden för anpassningsträning som finansieras av Penningautomatföreningen och som motsvarar anpassningsträning som avses i 1 mom. 5 punkten.

Rehabiliteringspenning kan enligt vad som stadgas närmare genom förordning betalas också för tiden för rehabilitering som avses i lagen om missbrukarvård.

Med rehabiliteringsklient avses också en anhörig som deltar i anpassningsträning och familjerehabilitering enligt denna paragraf.

Rehabiliteringspenning kan betalas också för rehabilitering som ges utomlands, om rehabiliteringen inte kan tillhandahållas i Finland eller om det annars finns synnerligen vägande skäl för att rehabiliteringen ges utomlands och det är fråga om rehabiliteringsverksamhet som baserar sig på något av de stadganden som nämns i 5 § 1 mom.

Rätt till rehabiliteringspenning har inte den som

Rehabiliteringspenning betalas inte för den tid under vilken rehabiliteringsklienten har rätt till full ersättning för inkomstbortfall med stöd av lagarna om obligatorisk olycksfalls- eller trafikförsäkring, lagen om skada, ådragen i militärtjänst (404/48) eller lagen om olycksfall i militärtjänst (1211/90). Rehabiliteringspenning kan likväl betalas, om ersättning som avses i detta moment fördröjs av någon orsak som inte beror på rehabiliteringsklienten. Klientens rätt till ersättning övergår då på folkpensionsanstalten till den del ersättningen motsvarar den utbetalda rehabiliteringspenningen.

Rehabiliteringspenning betalas för allmänbildande grundutbildning endast om avsaknaden av grundutbildning utgör ett hinder för yrkesinriktad omskolning eller vidareutbildning.

Rehabiliteringspenning betalas för varje vardag som klienten har deltagit i rehabilitering, dvs. för högst sex dagar i veckan.

Rehabiliteringspenning kan betalas också för tiden från rehabiliteringsbeslutet till rehabiliteringens början samt för tiden mellan rehabiliteringsperioder. Rehabiliteringspenning betalas likväl i dessa fall för högst tre månader per kalenderår, med beaktande av vardera beräkningsgrunden särskilt.

Rehabiliteringspenning betalas inte för en självrisktid som omfattar den dag rehabiliteringen begynner och de sju följande vardagarna.

Om en rehabiliteringsklient på grund av arten av sitt arbete, i det fall att han inte deltagit i rehabilitering, normalt skulle ha varit tvungen att arbeta på en söndag, en helgdag, självständighetsdagen eller första maj, skall denna dag jämställas med en vardag när självrisktiden räknas ut.

Om rehabiliteringen återupptas inom 30 dagar efter den dag för vilken rehabiliteringspenning senast betalades, skall rehabiliteringspenning betalas från och med dagen efter den då den nya rehabiliteringsperioden började.

Självrisktid iakttas inte, om rehabiliteringsklienten omedelbart innan rehabiliteringen började fick dagpenning enligt sjukförsäkringslagen eller arbetslöshetsdagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

Genom förordning stadgas om betalning av rehabiliteringspenning från och med dagen efter den då rehabiliteringen började, när detta är nödvändigt för att rehabiliteringen skall lyckas.

Genom förordning stadgas under vilka förutsättningar en rehabilitering i perioder skall anses utgöra en och samma rehabilitering.

Rehabiliteringspenning betalas sedan 30 dagar har förflutit från den dag då rehabiliteringen inleddes, om rehabiliteringsklienten omedelbart före rehabiliteringens början fick full invalidpension, individuell förtidspension eller arbetslöshetspension med stöd av de lagar, det pensionsreglemente eller de pensionsstadgor som nämns i 8 § 4 mom. lagen om pension för arbetstagare eller motsvarande pension enligt folkpensionslagen.

Rehabiliteringspenningen är lika stor som den dagpenning enligt sjukförsäkringslagen som rehabiliteringsklienten hade varit berättigad till om han hade blivit arbetsoförmögen när rehabiliteringen började.

Om de arbetsinkomster som ligger till grund för rehabiliteringspenningen till följd av sjukdom, arbetslöshet eller någon annan motsvarande särskild orsak har varit väsentligt mindre än de annars skulle ha varit, skall rehabiliteringspenningen på ansökan fastställas på basis av arbetsinkomsterna under skatteåret före det senast fastställda skatteåret. Beloppen av de arbetsinkomster som avses i detta moment skall justeras i relation till hur mycket det i 9 § lagen om pension för arbetstagare nämnda löneindextal som har fastställts för rehabiliteringspenningens begynnelseår avviker från det för det nästföregående kalenderåret fastställda löneindextalet.

Om en rehabiliteringsklient omedelbart innan rehabiliteringspenningen började löpa fick arbetslöshetsdagpenning, skall i rehabiliteringspenning när rehabiliteringen börjar betalas minst det belopp som avses i 18 a § sjukförsäkringslagen, ökat med 10 procent.

Om rehabiliteringsklienten får

utgör rehabiliteringspenningen per dag en tjugofemtedel av en tiondedel av summan av de ovan nämnda månatliga pensionerna.

Av beloppet av den folkpension som avses i 1 mom. beaktas basdelen, tilläggsdelen och barntillägget.

Rehabiliteringspenningen för den som genomgår yrkesutbildning och bor i eget hushåll eller är försörjningspliktig, utgör utan hinder av 14 och 15 §§ minst 86 procent av den fulla grunddagpenning som avses i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (602/84), ökad med 10 procent.

Rehabiliteringspenningens minimibelopp för den som genomgår yrkesutbildning och bor i eget hushåll eller är försörjningspliktig, skall på ansökan utan hinder av 14-16 §§ samt denna paragrafs 1 mom. fastställas som en procentandel av summan av den i folkpensionslagen nämnda basdelen och den fulla tilläggsdelen för en ensamstående person, enligt vad som närmare stadgas genom förordning och i tillämpliga delar med beaktande av de allmänna grunder för utkomststöd som har fastställts med stöd av 32 § socialvårdslagen (710/82).

Får rehabiliteringsklienten ersättning för inkomstbortfall med stöd av någon annan lag, skall rehabiliteringspenning som inte utges enligt 16 § eller 17 § 2 mom. betalas för samma tid endast till den del den överstiger den andra förmånen.

Om en rehabiliteringsklient retroaktivt beviljas ersättning för inkomstbortfall med stöd av någon annan lag, skall den ersättning som motsvarar rehabiliteringspenningen för samma tid betalas till folkpensionsanstalten, varvid dock skall beaktas 39 § 7 mom. folkpensionslagen och 4 d § 6 mom. lagen om pension för arbetstagare.

Samordning sker inte, om rehabiliteringsklienten får

Rehabiliteringspenning under tiden för yrkesutbildning skall fastställas på nytt, om det sker en sådan förändring i rehabiliteringsklientens förhållanden som inverkar på grunderna för fastställande av rehabiliteringspenningen och som förutsätter en väsentlig ändring av dess belopp.

Genom förordning utfärdas närmare stadganden om fastställande av rehabiliteringspenningen på nytt, om de väsentliga förändringar i förhållandena och rehabiliteringspenningens belopp som därvid skall beaktas samt om mottagarens skyldighet att anmäla förändringar i sina förhållanden.

Har arbetsgivaren betalt lön eller motsvarande ersättning till en rehabiliteringsklient för den tid för vilken klienten har rätt till rehabiliteringspenning, skall denna betalas till arbetsgivaren. Då skall i tillämpliga delar iakttas vad 28 § sjukförsäkringslagen stadgar om betalning av dagpenning och moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning till arbetsgivaren. Om rehabiliteringspenningen överstiger det nämnda löne- eller ersättningsbeloppet, skall den överskjutande delen betalas till rehabiliteringsklienten.

Om rehabiliteringen tillfälligt avbryts på grund av att rehabiliteringsklienten blir arbetsoförmögen eller av någon annan orsak som inte beror av honom, skall rehabiliteringspenning utan hinder av avbrottet betalas för högst 25 vardagar i en följd. Av särskilda skäl får den betalas för mer än 25 vardagar, dock inte för längre tid än tre månader.

Om rehabiliteringen avbryts eller upphör av andra skäl än de som nämns i 22 § eller om förutsättningarna för betalning av rehabiliteringspenning inte längre föreligger, skall rehabiliteringspenningen dras in.

Finns det grundad anledning att anta att rehabiliteringspenningen borde dras in eller minskas, får betalningen av rehabiliteringspenningen eller en del av den avbrytas tills ärendet har avgjorts genom ett slutligt beslut.

Till en rehabiliteringsklient som fått rehabiliteringspenning för tiden efter rehabiliteringen kan betalas rehabiliteringsunderstöd enligt prövning, om detta är synnerligen behövligt med tanke på sysselsättandet av klienten. Rehabiliteringsunderstöd enligt prövning betalas dock inte för den tid för vilken klienten är berättigad till arbetslöshetsdagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

Rehabiliteringsunderstöd enligt prövning motsvarar till beloppet högst mottagarens för sex månader uträknade rehabiliteringspenning. Understödet fastställs som en engångsbetalning och betalas i en eller flera poster.

Rehabiliteringspenning och rehabiliteringsunderstöd enligt prövning skall sökas hos folkpensionsanstaltens lokalbyrå. I samband med ansökan om rehabiliteringspenning skall rehabiliteringsbeslutet visas upp.

Av rehabiliteringsbeslutet skall framgå en plan för genomförandet av rehabiliteringen, vem som har givit beslutet, syftet med rehabiliteringen samt en kostnadskalkyl och en tidtabell. Sökanden kan också lägga fram annan tillräcklig utredning.

Rehabiliteringspenning betalas inte utan särskilda skäl för längre tid än 12 månader före ansökan.

I ärenden som gäller rehabiliteringspenning och rehabiliteringsunderstöd enligt prövning skall ges ett skriftligt beslut. Beslutet skall också delges den som har meddelat rehabiliteringsbeslutet.

Statens studiestödscentral, om vilken stadgas i lagen om studiestöd (28/72), och pensionsskyddscentralen skall omedelbart enligt vad som närmare stadgas genom förordning underrättas om beslut som gäller yrkesinriktad rehabilitering och om rehabiliteringspenning som därvid beviljas.

Rehabiliteringspenning betalas efter rehabiliteringsperioden. Rehabiliteringspenningen för tiden för yrkesutbildning betalas månatligen i förskott. Närmare föreskrifter om betalningsförfarandet samt om de utredningar som behövs meddelas av folkpensionsanstalten.

Understiger den månatliga rehabiliteringspenningen det enligt 17 § 1 mom. beräknade dagliga minimibeloppet, utbetalas ingen rehabiliteringspenning.

Den som är missnöjd med ett beslut som folkpensionsanstalten har meddelat med stöd av denna lag får söka ändring hos prövningsnämnden genom skriftliga besvär. Besvären skall tillställas folkpensionsanstaltens lokalbyrå eller prövningsnämnden senast den trettionde dagen efter den då ändringssökanden fick del av beslutet.

Den som är missnöjd med prövningsnämndens beslut får söka ändring hos försäkringsdomstolen så som 1 mom. stadgar och inom där nämnd tid efter delfåendet.

Ett beslut av folkpensionsanstalten eller prövningsnämnden skall oberoende av besvär iakttas tills ärendet har avgjorts genom ett beslut som har vunnit laga kraft.

Har ett beslut enligt denna lag som vunnit laga kraft grundat sig på oriktig eller bristande utredning eller är det uppenbart lagstridigt, kan försäkringsdomstolen på ansökan av klienten eller på framställning av folkpensionsanstalten och efter att ha hört klienten undanröja beslutet och bestämma att saken skall behandlas på nytt. Efter en sådan framställning kan folkpensionsanstalten, till dess ärendet har avgjorts på nytt, temporärt avbryta utbetalningen av en förmån som avses i denna lag eller betala den till det belopp som anges i framställningen.

Är det fråga om beviljande av en förmån som har förvägrats eller om ökning av en beviljad förmån, får folkpensionsanstalten utan hinder av sitt tidigare beslut behandla ärendet på nytt.

Om prövningsnämnden gäller vad som stadgas i sjukförsäkringslagen.

De som deltar i verkställigheten av denna lag får inte utan tillstånd röja en enskild persons eller familjs hemlighet eller uppgifter om ett företags ekonomiska situation som de på grund av sin ställning eller sitt uppdrag har fått kännedom om. Tystnadsplikten kvarstår efter anställningsförhållandets eller uppdragets slut.

Vad som stadgas i 1 mom. hindrar inte att en sak yppas för den som på tjänstens vägnar har rätt att få kännedom om den.

Den som bryter mot den tystnadsplikt som anges i 1 mom. skall, om inte strängare straff stadgas i någon annan lag, för brott mot tystnadsplikt enligt lagen om rehabiliteringspenning dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.

Allmän åklagare får inte väcka åtal för brott mot tystnadsplikt som avses i 1 mom., om inte målsäganden har anmält brottet till åtal.

Om en rehabiliteringsklient har fått större förmåner enligt denna lag än han har varit berättigad till, får det utan grund utbetalda beloppet återkrävas helt eller delvis, om detta inte är oskäligt.

Det belopp som återkrävs kan kvittas mot förmåner som senare skall betalas ut enligt denna lag.

En förmån som grundar sig på denna lag får inte mätas ut.

Folkpensionsanstalten skall på begäran av en behörig myndighet ge sådana uppgifter om en förmån enligt denna lag som behövs för utsökning av en förmån enligt någon annan lag.

En rehabiliteringspenning som bestäms enligt 14 eller 15 § skall årligen indexjusteras med iakttagande av 9 § lagen om pension för arbetstagare.

Kostnaderna för verkställigheten av denna lag betalas av folkpensionsanstaltens medel.

Genom förordning kan stadgas sådana undantag från denna lag som följer av ömsesidiga avtal med främmande stater.

Statens, kommunernas och andra offentligrättsliga samfunds myndigheter, försäkrings- och pensionsanstalterna, pensionsstiftelserna, arbetslöshetskassorna, arbetsplatskassorna, sjukhusen och andra sjukvårdsinrättningar samt arbetsgivarna är skyldiga att på begäran avgiftsfritt ge folkpensionsanstalten och de besvärsmyndigheter som avses i denna lag alla uppgifter som de innehar och som inverkar på avgörandet av det ärende som behandlas.

Vad som stadgas i 1 mom. gäller också läkare. En läkare har dock rätt att för de uppgifter och utlåtanden som han ger uppbära arvoden enligt en taxa som folkpensionsanstalten fastställer.

Läroanstalter, rehabiliteringsanstalter och andra som tillhandahåller rehabilitering som berättigar till rehabiliteringspenning är skyldiga att ge folkpensionsanstalten de uppgifter som behövs för skötseln av dess åligganden enligt denna lag, och de har rätt att av folkpensionsanstalten få uppgifter om rehabiliteringspenning till en rehabiliteringsklient till den del de behövs för fastställande eller utbetalning av en förmån som klienten har rätt till enligt någon annan lagstiftning.

Om inte något annat stadgas i denna lag, skall i rehabiliteringspenningsärenden i tillämpliga delar iakttas vad som i sjukförsäkringslagen eller med stöd av den stadgas om handräckning, tystnadsplikt och fastställande av blanketter.

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.