595/1991

Detta kapitel skall tillämpas på uppsägning och hävning av arbetsavtal, nedan upphävande av arbetsavtal. Dessutom skall iakttas vad som på andra ställen i denna lag stadgas härom.

Kapitlet skall dock inte tillämpas då ett avtal för viss tid upphör med stöd av 36 §, ej heller skall 47 b och 47 c §§ tillämpas då ett arbetsavtal hävs med stöd av 44 § 2 mom.

Stadgandena i 47 f - 47 i §§ tillämpas inte, då ett arbetsavtal har upphävts i strid med grunderna i 37 a, 40, 41 eller 43 § och inte heller då ett arbetsavtal för viss tid har hävts i strid med grunderna i 3 §.

Innan arbetsgivaren säger upp ett arbetsavtal på någon grund som avses i 37 § eller häver det av någon orsak som avses i 3 eller 43 § skall han ge arbetstagaren tillfälle att bli hörd om grunden för upphävandet. Arbetstagaren har härvid rätt att anlita biträde.

En arbetstagare skall innan han häver arbetsavtalet av den orsak som avses i 43 § ge arbetsgivaren tillfälle att bli hörd om grunden för hävningen.

Om ett arbetsavtal sägs upp på någon grund som avses i 37 a, 40 eller 41 §, skall arbetsgivaren, konkursboet eller dödsboet i så god tid som möjligt upplysa arbetstagaren om grunderna för uppsägningen. Gäller uppsägningen flera arbetstagare, kan upplysningarna lämnas arbetstagarna eller deras representanter gemensamt.

Är arbetsgivaren enligt lag eller avtal eller någon annan föreskrift som binder honom skyldig att förhandla med arbetstagarna eller deras representanter om uppsägning som avses i 3 mom., behöver han inte lämna de upplysningar som avses ovan.

Upphävande av arbetsavtal skall meddelas arbetsgivaren eller dennes representant eller arbetstagaren personligen. Är detta inte möjligt, får ett meddelande skickas per post under den adress som arbetsgivaren eller arbetstagaren har uppgett eller som annars är känd.

Då meddelande om upphävande av arbetsavtal skickas per post, anses de grunder för upphävande av arbetsavtalet som avses i 3 och 40 §§ ha blivit åberopade inom avtalad eller stadgad tid, om meddelandet har postats inom denna tid.

Har meddelande om upphävande av arbetsavtal i de fall som avses i 1 eller 2 mom. skickats per post, anses arbetsavtalet ha blivit upphävt den sjunde dagen efter att meddelandet postades.

Är arbetstagaren på semester enligt lag eller avtal eller har han en minst två veckor lång fritidsperiod på grund av utjämning av arbetstiden, anses dock ett upphävande av avtalet som grundar sig på meddelande som skickats per post ha blivit verkställt tidigast dagen efter semesterns eller fritidsperiodens sista dag.

Arbetsgivaren skall på begäran av arbetstagaren utan dröjsmål skriftligen meddela denne huvudpunkterna i fråga om uppsägnings- eller hävningsgrunderna samt den dag då arbetsavtalet upphör.

Talan i ärende som gäller upphörande av arbetsavtal skall väckas vid allmän underrätt inom två år efter att upphävandet av arbetsavtalet har verkställts eller skall anses ha verkställts enligt 47 c §.

Om talan har väckts inom sex månader efter att tiden för väckande av talan enligt 1 mom. har börjat löpa, skall ärendet behandlas som brådskande i alla instanser.

En arbetsgivare, som i strid med de grunder som stadgas i 3 eller 37 § eller utan sådant samtycke från majoriteten av arbetstagarna som avses i 53 § 2 mom. har upphävt ett arbetsavtal som gäller tills vidare, är skyldig att betala ersättning för ogrundat upphävande av arbetsavtal. I ersättning skall betalas lön för minst tre och högst 24 månader.

Då ersättningens storlek fastställs, skall som omständigheter vilka ökar respektive minskar ersättningen beaktas hur länge perioden utan arbete beräknas fortgå och inkomstbortfallet, hur länge arbetsförhållandet fortgått, arbetstagarens ålder och hans möjligheter att senare få arbete som motsvarar hans yrke eller utbildning, arbetsgivarens förfarande då arbetsavtalet upphävdes, den anledning arbetstagaren själv har gett till upphävandet, arbetstagarens och arbetsgivarens förhållanden i allmänhet samt övriga omständigheter som kan jämföras därmed.

Har ett arbetsavtal som gäller tills vidare upphävts under prövotiden i strid med de grunder om vilka stadgas i 3 §, kan ersättningen dock fastställas oberoende av den minimiersättning som stadgas i 1 mom.

Arbetsgivaren får inte dömas att betala skadestånd enligt 51 § utöver den ersättning som avses ovan eller i stället för en sådan.

Har ett arbetsavtal upphävts i strid med de grunder om vilka stadgas i 37 §, skall domstolen, om så yrkas, pröva om omständigheterna i ärendet är sådana att det finns förutsättningar för att fortsätta arbetsförhållandet eller att återuppta ett redan avslutat arbetsförhållande. Arbetstagaren skall framställa sitt yrkande inom sex månader efter att han har meddelats att arbetsavtalet upphävs, och arbetsgivaren sitt yrkande före utgången av uppsägningstiden.

I samband med att de förutsättningar som nämns i 1 mom. prövas skall domstolen, utom de förhållanden som kommit fram i saken, i sin helhet särskilt beakta orsakerna till uppsägningen, omfattningen av arbetsgivarens verksamhet och antalet anställda arbetstagare hos arbetsgivaren samt den uppsagda arbetstagarens vilja och faktiska möjligheter att återvända till sitt tidigare arbete och hans förhållanden i övrigt.

Om domstolen i ett fall som avses i 47 g § anser att det finns förutsättningar för ett fortsatt arbetsförhållande, kan den bestämma att arbetsgivaren skall betala ersättning enligt 47 f § 1 och 2 mom. eller, då arbetsgivaren låter arbetsförhållandet fortsätta, en alternativ ersättning.

Detta kan föreskrivas även då arbetsförhållandet redan har avslutats, för den händelse att arbetsgivaren inom den tid som fastställts genom domen erbjuder arbetstagaren antingen sådant arbete som det uppsagda arbetsavtalet förutsätter eller ett därmed jämställbart arbete.

Storleken av den alternativa ersättningen kan fastställas oberoende av den minimiersättning som stadgas i 47 f § 1 mom. Om skada inte har uppkommit, kan det bestämmas att någon ersättning inte behöver betalas.

Om det vid verkställigheten av en dom som avses i 47 h § uppstår meningsskiljaktighet om vilken av de i domen fastställda ersättningarna som skall betalas, skall arbetsgivaren eller arbetstagaren föra saken till den domstol som först har behandlat ärendet.

Ett avtal genom vilket arbetstagarens förmåner enligt detta kapitel minskas är ogiltigt.

Arbetsgivarnas och arbetstagarnas riksomfattande centralorganisationer har rätt att genom kollektivavtal komma överens om något annat än vad som stadgas i detta kapitel och i 37 § 3 mom. De arbetsgivar- och arbetstagarföreningar som har hela landet som verksamhetsområde har rätt att genom kollektivavtal, utom vad beträffar 47 f §, komma överens om något annat än vad som stadgas ovan i detta kapitel och i 37 § 3 mom. Arbetsgivare som är bundna vid ett sådant kollektivavtal får tillämpa dylika avtalsbestämmelser även på de arbetstagare som inte är bundna av kollektivavtalet, men beträffande vilkas arbetsförhållanden bestämmelserna i avtalet i övrigt skall tillämpas. Har i ett arbetsavtal så överenskommits, får nämnda bestämmelser i ett kollektivavtal, efter att detta har upphört att gälla till dess ett nytt kollektivavtal träder i kraft, iakttas i fråga om arbetsförhållanden på vilka det vore tillåtet att tillämpa bestämmelserna, om kollektivavtalet fortfarande vore i kraft.

Stadgandena i 2 mom. tillämpas på motsvarande sätt på kollektivavtal som slutits mellan en statlig förhandlingsmyndighet, kommunala arbetsmarknadsverket eller evangelisk-lutherska kyrkans avtalsdelegation och respektive centralorganisation för arbetstagare eller sådana arbetstagarföreningar vilkas verksamhetsområde omfattar hela landet. På funktionärskollektivavtal tillämpas på motsvarande sätt vad detta kapitel stadgar om kollektivavtal.