Förordning om avgifter för tjänster inom utrikesförvaltningen
- Type of statute
- Förordning
- Date of Issue
- Updated statute
- 469/1991
Text of original statute
Amendments and corrections are made to the up-to-date statute, not to the statute’s original text. Corrections are also published in the PDF version of the statute in the Statute Book.
På föredragning av utrikesministern stadgas med stöd av lagen om grunderna för avgifter till staten (980/73):
Allmänna stadganden
1 §
För tjänster inom utrikesförvaltningen uppbärs avgifter i enlighet med denna förordning, om inte annat följer av lag eller förordning, internationellt fördrag eller praxis eller på grund av ömsesidighet.
2 §
Avgifterna uppbärs till staten. Enligt 7 § lagen om utrikesförvaltningen (1164/87) har dock en honorär konsul rätt att, på det sätt som utrikesministeriet närmare bestämmer, behålla de avgifter som han uppburit för sina tjänster.
3 §
Avgiften består av en grundavgift och en tilläggsavgift som uppbärs som ersättning för eventuella särskilda kostnader.
Av statens ämbetsverk och inrättningar uppbärs endast tilläggsavgift. Av ämbetsverk och inrättningar som bedriver affärsverksamhet samt av statens affärsverk uppbärs dock såväl grundavgift som tilläggsavgift.
Grundavgifter
4 §Resehandlingar:
För pass som utfärdas av en beskickning uppbärs en avgift som motsvarar stämpelskatten i Finland vid tidpunkten i fråga för motsvarande pass.
För pass som utfärdas av en beskickning för hemresa eller för därmed jämförbar resehandling uppbärs en avgift som motsvarar stämpelskatten i Finland vid tidpunkten i fråga för pass som utfärdas för högst ett år.
Visum och arbetstillstånd som en beskickning beviljar utlänning är avgiftsfria.
5 §Bistående av finska medborgare:
Nödvändiga tjänster för medellösa finska medborgare som utomlands råkat i nödställt läge samt för i 11 § 2 mom. förordningen om utrikesförvaltningen (485/90) avsedda andra personer i enlighet med de föreskrifter som meddelas separat av utrikesministeriet är avgiftsfria.
För överföring av medel till finska medborgare som utomlands råkat i nödställt läge samt till i 11 § 2 mom. förordningen om utrikesförvaltningen (485/90) avsedda andra personer i enlighet med de föreskrifter som meddelas separat av utrikesministeriet uppbärs 200 mark.
6 §Tjänster av notarius publicus eller offentligt köpvittne:
För bekräftande eller bestyrkande av en handling eller av handlingar som skall bestyrkas i ett sammanhang eller för utgivande av intyg vid beskickning uppbärs 100 mark. Ett intyg som utges till finska medborgare eller till i 11 § 2 mom. förordningen om utrikesförvaltningen (485/90) avsedda andra personer i enlighet med de föreskrifter som meddelas separat av utrikesministeriet och som utvisar att personen i fråga lever är likväl avgiftfritt.
För bekräftande i ministeriet av en handling som är undertecknad av en myndighet uppbärs för varje namn som bekräftas 50 mark.
7 §Delgivning och anskaffande av handling samt utredande av adress:
För delgivning av stämning eller annan handling uppbärs 250 mark. Om samma handling i samma stat delges flera mottagare, uppbärs för den första delgivningen 250 mark och för varje följande delgivning 150 mark.
För anskaffande av ämbetsbetyg eller annan handling eller för utredande av en i utlandet bosatt persons adress uppbärs 150 mark. Om flera handlingar anskaffas eller flera adresser utreds på grundval av samma uppdrag i samma stat, uppbärs för den första handlingen 150 mark och för varje följande handling 100 mark.
Om en handling trots ansträngningar inte har kunnat delges eller anskaffas eller en adress inte har utretts, uppbärs likväl 50 mark.
8 §Kvarlåtenskapsärenden:
För utredning, mottagande och redovisning av kvarlåtenskap utomlands till arvtagare uppbärs 2 % av det belopp som skall redovisas, dock minst 400 mark och högst 30 000 mark. Om de handlingar som behövs har anskaffats, uppgjorts och översatts av ministeriet eller en beskickning, uppbärs 5 % av det belopp som skall redovisas, dock minst 600 mark och högst 40 000 mark.
För handräckning i kvarlåtenskapsärenden uppbärs 400 mark.
Om en honorär konsul har deltagit i uppgifter som nämns i 1 mom., kan beskickningen bestämma att till honom i arvode i enlighet med 2 § skall betalas högst hälften av den avgift som skall uppbäras enligt 1 mom.
9 §Exportfrämjande tjänster:
Allmänt exportfrämjande, såsom lokala förfrågningar och utredningar, projektuppföljning och kampanjverksamhet, är avgiftsfritt.
Avgiften för övriga tjänster som grundar sig på uppdrag är 400 mark och för bistående 200 mark per uppdrag. Dessutom uppbärs 250 mark och för bistående 100 mark för varje påbörjad arbetstimme till den del den arbetstid som har använts för uppdraget överskrider fyra och i fråga om bistående två timmar.
För upplåtande av beskickningslokaler uppbärs 300 mark per gång eller för varje påbörjad dag, dock så att för upplåtande av kontorslokal för längre tid än en vecka uppbärs en avgift som utrikesministeriet räknar ut och bestämmer på grundvalen av de totalkostnader i enlighet med lagen om grunderna för avgifter till staten (980/73) som upplåtandet av lokalen orsakar.
10 §Fotokopior:
Avgiften för en obestyrkt kopia av en handling som ministeriet eller en beskickning innehar uppbärs i enlighet med förordningen om avgifter till staten för ostyrkta avskrifter (110/77).
Avgiften för utgivande vid en beskickning av en obestyrkt kopia av en handling eller annat material som beställaren innehar är 10 mark för den första sidan och 2 mark för varje följande sida.
11 §Övriga tjänster:
Avgiften för andra tjänster som grundar sig på uppdrag räknas ut med hänsyn till den för uppdraget använda arbetstiden så att avgiften utgör 250 mark för varje påbörjad arbetstimme.
Tilläggsavgift
12 §
Utöver det som stadgas i 4-11 §§, uppbärs en tilläggsavgift för de särskilda kostnader som uppdraget orsakat enligt följande:
För resekostnader ett belopp som motsvarar den ersättning för resekostnader som enligt tjänstekollektivavtal skall betalas till tjänsteman,
För tjänster som köpts av utomstående och för anskaffningar som gjorts till följd av uppdraget ett belopp som motsvarar de erlagda avgifterna.
Tilläggsavgiften kan lämnas oindriven, om den vore ringa med avseende på grundavgiften.
Uppbörd av avgifter
13 §
Avgifterna uppbärs i finska mark eller i beskickningens stationeringslands valuta i enlighet med vad ministeriet bestämmer. Av särskilda skäl kan ministeriet berättiga en beskickning att ta emot avgifter också i något annat lands valuta.
Ministeriet bestämmer den valutakurs som skall användas.
14 §
En avgift skall betalas genast då tjänsten utförs eller överlämnande sker eller i de fall som ministeriet bestämmer inom fjorton dagar från det att räkning har tillställts beställaren eller mottagaren. En räkning som sänts per post utan mottagningsbevis anses ha blivit tillställd den betalningsskyldige den sjunde dagen efter det att den inlämnats till posten för befordran.
Om avgiften inte betalas senast på förfallodagen, uppbärs en årlig dröjsmålsränta om 16 procent samt eventuella indrivningskostnader som staten förorsakats. Dröjsmålsräntan kan lämnas oindriven, om den uppgår till högst 25 mark.
Förskottsbetalning kan uppbäras för tjänster.
15 §
En avgift jämte ränta kan utsökas utan dom eller utslag på det sätt som föreskrivs i lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg (367/61).
Närmare bestämmelser
16 §
Utrikesministeriet utfärdar närmare bestämmelser om tillämpningen av denna förordning.
Ikraftträdande
17 §
Denna förordning träder i kraft den 15 mars 1991. Genom förordningen upphävs förordningen den 15 april 1985 om grunderna för avgifter inom utrikesförvaltningen (302/85) jämte ändringar.
För tjänster som har beställts innan denna förordning träder i kraft uppbärs avgift i enlighet med de stadganden som gällde då beställningen gjordes.
Helsingfors den 1 mars 1991
Republikens President Mauno KoivistoUtrikesminister Pertti Paasio