Förordning om högskoleexamina inom musikområdet
- Type of statute
- Förordning
- Date of Issue
- Updated statute
- 1111/1991
Text of original statute
Amendments and corrections are made to the up-to-date statute, not to the statute’s original text. Corrections are also published in the PDF version of the statute in the Statute Book.
På föredragning av undervisningsministern stadgas:
Allmänna stadganden
1 §
Grundexamen på högskolenivå inom musikområdet är musikkandidatexamen.
Påbyggnadsexamina på högskolenivå inom musikområdet är musiklicentiat- och musikdoktorsexamen.
Lägre högskoleexamen inom musikområdet är operasångarexamen.
2 §
Högskoleexamina inom musikområdet kan avläggas vid Sibelius-Akademin, nedan högskolan.
Musikkandidatexamen
3 §
Den utbildning som leder till musikkandidatexamen planeras och ordnas i form av utbildningsprogram.
Ett utbildningsprogram är en målinriktad studiehelhet som har planerats och utformats i samarbete mellan högskolans olika institutioner och som inriktas på någon yrkessektor, vilken kräver konstnärlig prestationsförmåga och sakkunskap inom musikens område, och på utvecklandet av denna sektor.
Utbildningsprogram som leder till musikkandidatexamen är
utbildningsprogrammet för återgivande tonkonst,
utbildningsprogrammet för jazzmusik,
utbildningsprogrammet för folkmusik,
utbildningsprogrammet för kyrkomusik,
utbildningsprogrammet för musikpedagogik,
utbildningsprogrammet för orkester- och körledning samt
utbildningsprogrammet för musikkomposition och musikteori.
4 §
Studerandena antas till utbildningsprogram. I examensstadgan bestäms i vilket skede och på vilka grunder studerande skall antas till inriktningsalternativ.
En studerande kan medan studierna pågår byta inriktningsalternativ eller utbildningsprogram så som det bestäms i examensstadgan.
5 §
Målet för den utbildning som leder till musikkandidatexamen är att inom den yrkessektor som utgör grunden för utbildningsprogrammet bibringa studeranden en allmän förmåga till konstnärligt och musikpedagogiskt arbete samt förmåga att självständigt sköta uppgifter som förutsätter musikalisk sakkunskap. Samtidigt bör studeranden få beredskap för vidareutbildning och fortsatta studier.
Ett utbildningsprogram skall planeras och utformas så att studier i skapande och återgivande konst nära kombineras med teoretisk och pedagogisk utbildning och att olika infallsvinklar beaktas.
I utbildningsprogrammet skall betonas teoretiska och praktiska färdigheter av central betydelse för skapande och återgivande av musik samt musikforskning. Särskilt bör utvecklas studerandens förmåga att inse sitt ansvar vad gäller att upprätthålla och utveckla musikkulturen.
6 §
Genom utbildningsprogrammet bör studeranden nå
en sådan konstnärlig prestationsförmåga som hans yrkessektor förutsätter,
förmåga att förstå och analysera musik och musikkulturens utveckling,
förmåga att uppmärksamma, analysera och lösa konstnärliga, vetenskapliga och yrkesmässiga problem inom den egna yrkessektorn med beaktande av musikkulturens pedagogiska och samhälleliga verkningar,
förmåga att förvärva och tillämpa den kunskap som fordras inom den egna yrkessektorn samt att verka för utvecklande av denna sektor,
en överblick över samhället och över musikens uppgifter, ställning och verkningar samt
tillräckliga kommunikativa färdigheter.
I slutskedet av studierna bör studeranden koncentrera sig på ett fördjupningsarbete, som skall utgöras av en konstnärlig prestation eller annan helhet som är av betydelse inom det område som utbildningsprogrammet avser.
7 §
Ett utbildningsprogram omfattar 180 studieveckor.
Med studievecka avses studerandens genomsnittliga arbetsinsats under 40 timmar för att nå de uppställda målen.
8 §
I studierna ingår språkstudier vilkas omfattning bestäms i examensstadgan.
Studierna kan omfatta undervisningsövningar enligt denna förordning och annan praktik enligt examensstadgan.
9 §
För ett utbildningsprogram kan planeras och utformas i examensstadgan bestämda inriktningsalternativ, inom vilka en del av studierna inriktas på något delområde av den yrkessektor på vilken utbildningsprogrammet är baserat.
Inriktningsalternativ kan utformas under förutsättning att
det inom den yrkessektor på vilken utbildningsprogrammet är baserat finns tillräckligt omfattande delområden, inom vilka speciella yrkesmässiga basfärdigheter förutsätts och inom vilka det, även i förhållande till de resurser som utbildningen kräver, finns ett tillräckligt stort utbildningsbehov,
studierna inom inriktningsalternativet bildar en tillräckligt omfattande och meningsfull helhet, samt att
högskolan till sitt förfogande har de resurser som utbildningen kräver.
10 §
I de språkstudier som ingår i studierna bör studeranden förvärva
sådan kunskap i finska och svenska som motsvarar den språkkunskap vilken med stöd av lagen angående den språkkunskap, som skall av statstjänsteman fordras (149/22) krävs av en statstjänsteman som är verksam inom ett tvåspråkigt ämbetsdistrikt och har avlagt högskoleexamen, och som är nödvändig med tanke på yrkesutövningen och utvecklingen på yrkesområdet, samt
sådan förmåga att förstå läst text på minst ett främmande språk och att i tal använda detta språk, som är nödvändig med tanke på yrkesutövningen och utvecklingen på yrkesområdet.
Vad som stadgas i 1 mom. gäller inte till utbildningsenheten antagna studerande som fått sin skolbildning på något annat språk än finska eller svenska, ej heller studerande som fått sin skolbildning utomlands. Om den språkkunskap som krävs av sådana studerande bestämmer högskolan separat. Av särskilda skäl kan rektor helt eller delvis befria en studerande från de krav på språkkunskap som nämns i 1 mom.
En anteckning om språkstudierna skall göras i examensbetyget.
11 §
Studierna och undervisningen i anslutning till dem planeras och ordnas i form av studieperioder.
Studieperioderna är obligatoriska eller alternativt valbara. Dessutom kan fritt valbara studieperioder ingå i studierna.
12 §
I undervisningsplanen för ett utbildningsprogram anges för varje studieperiod dess benämning och mål, det sakkomplex som skall behandlas, undervisnings- och arbetsformerna, undervisningens och praktikens omfattning, de prestationer som fordras, prestationernas innehåll och hur de skall bedömas samt tidsordningen för dem.
I undervisningsplanen kan även ingå studier vid en annan läroanstalt.
Utbildningsprogrammens undervisningsplaner godkänns av högskolan.
13 §
För avläggande av musikkandidatexamen skall studeranden på det sätt som bestäms i examensstadgan
delta i undervisning och praktik som hör till utbildningsprogrammet,
visa sig ha förvärvat sådana kunskaper och färdigheter samt sådan förmåga som avses i 6 och 10 §§ samt
avlägga ett skriftligt mogenhetsprov som utvisar kunskap i finska eller svenska.
Studeranden får räkna sig till godo studier som genomförts vid en annan läroanstalt, enligt vad som stadgas särskilt eller bestäms i examensstadgan.
Högskolan kan på begäran bevilja en studerande tillstånd att ersätta till utbildningsprogrammet hörande studieperioder med sådana studieperioder som inte ingår i utbildningsprogrammets undervisningsplan. Studeranden bör likväl vinna de färdigheter som avses i 1 mom. 2 punkten.
Stadganden om utbildningen av ämneslärare
14 §
Utbildningen av ämneslärare i musik ordnas inom ett utbildningsprogram, som i yrkeshänseende bygger på de uppgifter som ämneslärare i musik har i grundskolan och gymnasiet samt på motsvarande undervisningsuppgifter i yrkesläroanstalterna samt inom förskolepedagogiken och vuxenutbildningen, eller inom ett utbildningsprogram i vilket ett inriktningsalternativ för nämnda uppgifter planeras och ordnas.
Anordnas den utbildning som avses i 1 mom. i form av ett inriktningsalternativ, antas studerandena till detta samtidigt som de antas till respektive utbildningsprogram.
15 §
Utbildningen av ämneslärare i musik omfattar musikstudier i undervisningsämnet.
Med studier i undervisningsämnet avses studieperioder vilka främjar den behärskning av ämnet som undervisningsarbetet i musik förutsätter och vilka anges i utbildningsprogrammets undervisningsplan.
16 §
Utbildningen av ämneslärare i musik omfattar sådana för ämneslärare avsedda pedagogiska studier som består av pedagogiska ämnesstudier och undervisningsövningar enligt förordningen om pedagogiska examina och studier (530/78).
De pedagogiska studierna för ämneslärare ordnas av Sibelius-Akademin samt av Helsingfors universitet eller Åbo Akademi enligt vad som avtalas mellan dessa högskolor.
Ämneslärarnas pedagogiska studier bedrivs under minst två läsår i växelverkan med studierna i undervisningsämnet och, om något annat inte bestäms i examensstadgan i fråga om den svenskspråkiga utbildningen, jämsides med dessa studier.
För att undervisningsövningar skall kunna påbörjas krävs att studeranden har fullgjort den del av studierna i undervisningsämnet som bestäms i examensstadgan.
Påbyggnadsexamina
17 §
Rätt att avlägga musiklicentiat- eller musikdoktorsexamen har den som har avlagt musikkandidatexamen eller motsvarande tidigare examen vid högskolan eller som av högskolan konstateras inneha kunskaper, färdigheter och förmåga på motsvarande nivå och som även i övrigt är tillräckliga.
18 §
I studierna för musiklicentiatexamen bör studeranden förvärva
god förtrogenhet med det egna området och dess betydelse samt förmåga till konstnärliga prestationer som utvisar konstnärlig mognad eller förmåga att inom det egna området självständigt och kritiskt tillämpa metoderna för vetenskaplig forskning och konstnärligt förverkligande,
förtrogenhet med utvecklingen, grundproblemen och metoderna inom de konst- och vetenskapsområden som ansluter sig till det egna området samt
förtrogenhet med konstens filosofiska grunder.
19 §
För avläggande av musiklicentiatexamen skall studeranden
på det sätt som bestäms i examensstadgan delta i den undervisning som ordnas för examen,
genomgå i examensstadgan bestämda konstnärliga kunskaps- och färdighetsprov, som är offentliga, eller utarbeta en licentiatavhandling samt
fullgöra övriga i examensstadgan bestämda studieprestationer, vilka tillsammans med de konstnärliga kunskaps- och färdighetsproven eller licentiatavhandlingen visar att han har de kunskaper och färdigheter och den förmåga som avses i 18 §.
20 §
I studierna för musikdoktorsexamen bör studeranden förvärva
grundlig förtrogenhet med det egna området och dess betydelse,
förmåga till konstnärliga prestationer som utvisar konstnärlig mognad på hög nivå och förmåga att självständigt utveckla ett skapande eller återgivande konstnärligt arbete eller förmåga att inom sitt eget område självständigt och kritiskt tillämpa metoderna för vetenskaplig forskning och konstnärligt förverkligande och förmåga att skapa ny vetenskaplig kunskap samt
grundlig förtrogenhet med de ämnen som nämns i 18 § 2 och 3 punkten.
21 §
För avläggande av musikdoktorsexamen skall studeranden
på det sätt som bestäms i examensstadgan delta i den undervisning som ordnas för examen,
genomgå i examensstadgan bestämda konstnärliga kunskaps- och färdighetsprov, som är offentliga, eller utarbeta och publicera en doktorsavhandling samt
fullgöra övriga i examensstadgan bestämda studieprestationer, vilka tillsammans med de konstnärliga kunskaps- och färdighetsproven eller doktorsavhandlingen visar att han har de kunskaper och färdigheter och den förmåga som avses i 20 §.
De konstnärliga kunskaps- och färdighetsprov samt den doktorsavhandling som avses i 1 mom. 2 punkten godkänns av högskolan efter offentlig granskning.
22 §
Till de kunskaps- och färdighetsprov som nämns i 19 § 2 punkten och 21 § 1 mom. 2 punkten skall höra en avhandling om vars syften bestäms i examensstadgan. De konstnärliga kunskaps- och färdighetsproven kan även vara samprestationer, om utövaren har en självständig andel i dem.
Såsom licentiat- eller doktorsavhandling kan även godkännas flera vetenskapliga publikationer som behandlar samma problemkomplex och ett sammandrag av dem, i vilket undersökningens mål, metoder och resultat läggs fram. Till publikationerna kan även höra sampublikationer, om författaren har en självständig andel i dem.
Operasångarexamen
23 §
Målet för den utbildning som leder till operasångarexamen är att bibringa studeranden en allmän förmåga till konstnärligt arbete som operasångare. Utbildningsprogrammet omfattar 120 studieveckor.
Om utbildningen gäller dessutom i tillämpliga delar vad som stadgas i denna förordning om utbildningen som leder till musikkandidatexamen.
Den som avlagt operasångarexamen har rätt att avlägga musikkandidatexamen.
Särskilda stadganden
24 §
I examensstadgan bestäms om de grunder enligt vilka det kontrolleras om studeranden har nått de mål som har ställts för studieperioderna och för examen.
25 §
Högskolan utfärdar för studeranden examensbetyg över avlagd examen.
I betyg som utfärdas över musikkandidatexamen skall anges studerandens utbildningsprogram och inriktningsalternativ samt utbildningsprogrammets centrala innehåll och vid utbildningen av ämneslärare i musik även omfattningen av studierna i undervisningsämnet, bedömningen av studieprestationerna och andra omständigheter som det anses nödvändigt att nämna.
Studeranden har rätt att under studiernas gång få intyg över de studier som han har slutfört.
26 §
Den som har avlagt musikkandidatexamen eller motsvarande tidigare examen vid högskolan har rätt att för fortbildning delta i utbildning enligt undervisningsplanerna för högskolans examina så som högskolan bestämmer.
27 §
Planeringen och utformningen samt det fortgående utvecklandet av examina, utbildningsprogram och studieperioder sker i nära samarbete mellan högskolans enheter enligt vad som bestäms i examensstadgan.
28 §
Närmare bestämmelser om tillämpningen av denna förordning meddelas i examensstadgan som godkänns av högskolan.
Ikraftträdande
29 §
Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1991.
Genom denna förordning upphävs förordningen den 18 juli 1980 om högskoleexamina på musikområdet (563/80) jämte senare ändringar.
30 §
Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.
31 §
De som har inlett sina studier innan förordningen träder i kraft får om de så vill slutföra sina studier enligt förordningen den 18 juli 1980 om högskoleexamina på musikområdet.
Den rätt som anges i 1 mom. har också de som före den 1 januari 1983 har inlett sina studier på kyrkomusiklinjen vid konservatoriet Kuopion konservatorio.
Helsingfors den 22 juli 1991
Republikens President MAUNO KOIVISTOUndervisningsminister Riitta Uosukainen