Go to front page
Statute Book of Finland

405/1990

Statute Book of Finland

Statutes published in the Statute Book of Finland as text and as PDF facsimiles

Förordning om fiskeristadga för sidovattendragen inom Tana älvs fiskeområde

Type of statute
Förordning
Date of Issue

Text of original statute

No amendments or corrections will be made to the texts of the original statutes. These will appear in the updated statutes and the corrections will also appear in the PDF versions of the Statutes of Finland.

På föredragning av ministern för handläggning av ärenden som hör till jord- och skogsbruksministeriets verksamhetsområde stadgas med stöd av 49 § lagen den 28 september 1951 om fiske (503/51):

1 kap.Allmänna bestämmelser

1 §Tillämpningsområde

Denna förordning tillämpas enligt artiklarna 2 och 6 i överenskommelsen av den 1 mars 1989 mellan Finland och Norge angående gemensam fiskeristadga för Tana älvs fiskeområde (FördrS 94/89) på sidovattendragen inom Tana älvs fiskeområde som följer:

1)

Polmak sjö, Kaldautsjoki å ända till mynningen av Luovosvarjoki å, Ylä-Pulmankijoki å ända till Yläputous fors, Luossajoki å ända till Luossajärvi sjö samt Skiihpajoki å ända till första sjöutvidgningen,

2)

Vetsijoki å ända till Alempi Riekkojärvi sjö,

3)

Utsjoki älv ända till Mierasjärvi sjö, Tsarsejoki å till mynningen av Linkinjoki å samt Kevojoki å till mynningen av Fiellujoki å,

4)

Koahppelasavdsejoki å till mynningen av Pirkejoki å samt Pirkejoki till Yläputous fors,

5)

Akujoki å upp till strömfallet, samt

6)

Karigasjoki å två kilometer uppströms från mynningen av Luomus>joki å.

2 kap.Fångstredskap

2 §Tillåtna fångstredskap

De till fiske berättigade får inom ramen för sin fiskerätt och med i denna stadga nämnda inskränkningar använda följande fångstredskap för fångst av lax, inberäknat stillahavslax:

1)

mock- och mjärdpata,

2)

stående nät,

3)

drivgarn,

4)

spö och lockbete.

För fångst av alla andra fiskarter får dessa personer använda följande fångstredskap:

1)

på bottnen stående nät,

2)

spö och lockbete,

3)

lakkrok.

Alla övriga fångstredskap och fiskesätt, inberäknat utter, är förbjudna.

3 kap.Fredningstider

3 §Årsfredning

Fångst av all slags fisk är tillåten från och med den 20 maj till och med den 31 augusti med följande undantag:

1)

stående nät som nämns i 10 § 3 mom. får användas för fångst av annan fisk än lax från och med den 20 maj till och med den 15 juni samt från och med den 1 augusti till och med den 31 augusti,

2)

fiske med drivgarn är tillåtet från och med den 20 maj till och med den 15 juni,

3)

fångst av andra fiskarter än lax är tillåten året runt, då fiske sker i insjöar på större avstånd än 200 meter från älvs in- eller utlopp,

4)

användningen av lakkrok är tillåten endast vid fångst av lake under is.

Allt fiske är förbjudet hela året i Ylä-Pulmankijoki ås vattendrag, i Utsjoki älv från älvmynningen till landsvägsbron mellan Utsjoki och Nuorgam samt i Kaldautsjoki å inom området mellan älvmynningen och Kaldautslompolo sjöutvidgning.

4 §Veckofredning

Alla fiskarter är fredade för fiske med andra fångstredskap än spö och lockbete från torsdag klockan 19 till måndag klockan 19. Under ovannämnda tid skall i pata nätgarnen i tvärpata (doares), ledarm (cuollo) och hjälpledarm (vuojahat) vara upplyftade ovanom vattenytan eller på land. Alla andra knutna fångstredskap, inberäknat mocknät (joddo) och mjärdar (meardi) i pata, skall förvaras på land.

Alla fiskarter är fredade för fångst med spö och lockbete från söndag klockan 19 till måndag klockan 19.

Fångst av andra fiskarter än lax är med avvikelse från 1 och 2 mom. tillåten under hela veckan i insjöar då fisket sker på större avstånd än 200 meter från älvens eller åns in- eller utlopp.

4 kap.Vissa förbud

5 §Skyldighet att återutsätta fisk

Ingen får fånga eller döda lax, laxöring eller röding av mindre längd än 25 centimeter mätt från käkspetsen till spetsen av stjärtfenan. Fisk som inte fyller minimimåttet skall ofördröjligen åter utsättas i vattnet.

I följande fall skall också lax som fyller minimimåttet ofördröjligen åter utsättas i vattnet:

1)

om den är fångad under fredningstiden för lax,

2)

om den är fångad med sådant fångstredskap som är förbjudet vid fiske av lax, samt

3)

om den övervintrat.

Död lax, som fångats i strid med 2 mom. 1-3 punkten, skall överlåtas till fiskeövervakare eller länsman för försäljning. Inkomsterna av försäljningen tillfaller staten.

6 §Fiske från båt

Fiske från båt med motor i gång är förbjudet. Fiske från båt som är förankrad i ström är också förbjudet.

7 §Förbjudna områden

Fiske med spö och lockbete är förbjudet:

1)

innanför patornas ledarmar och på område som är beläget närmare än 50 meter från patas mynning eller närmare än 10 meter från dess sidonät,

2)

närmare än 10 meter från stående nät,

3)

från bro, samt

4)

från strand närmare än 50 meter från mynning av biälv, i vilken lax stiger upp.

8 §Olovliga krokredskap

Användning av räka och räktackel (reketakle) samt lockbeten som efterliknar dessa samt av betesfisk är förbjuden. Vid fiske med lakkrok är det dock tillåtet att använda död betesfisk som härstammar från Tana älvs vattendrag.

Användning av mask som agn är förbjuden med undantag för pilkfiske från is.

Krokförsett redskap får inte användas på sådant sätt eller under sådana förhållanden att fisk kan tagas med kroken. Huggkrok, fiskyxa eller håv får dock användas som hjälpredskap vid lovligt fiske.

9 §Skrämselmedel och hinder

Föremål, som är avsedda att skrämma fisken eller hindra dess fria gång, får inte utsättas i vattnet eller ovanom detta.

5 kap.Knutna redskap

10 §Antal fångstredskap

Pata får användas endast på platser för pata som baseras på laglig grund.

Vid fångst av lax får inte för någon lägenhets del samtidigt användas flera än två pator eller två stående nät eller en pata och ett nät.

För en lägenhets del får samtidigt användas endast ett drivgarn.

För en lägenhets del får vid fångst av andra fiskarter än lax samtidigt användas högst fem i 11 § 3 mom. nämnda stående nät.

11 §Maskvidd och garnkvalitet

Vid fångst av lax får inte användas knutna redskap i vilka knutavståndet är mindre än 58 millimeter mätt mellan mittpunkterna av två bredvid varandra liggande knutar då fångstredskapet är vått.

I knutna fångstredskap avsedda för laxfångst får användas endast garn tillverkat av hampa, bomull, konstfibergarn eller spun>nen konstfiber (nylon, perlon, terylen). Enskilda fibrer av konstfibergarn och spunnen konstfiber får härvid inte vara tjockare än 8 denier.

I stående nät avsedda för fångst av annan fisk än lax skall knutavståndet vara 29-35 millimeter med undantag för Polmak sjö och sjöutvidningarna i Utsjoki älv, där vid fångst av dvärgsik får avändas nät med knutavstånd om minst 17 millimeter. I sådana nät får användas endast garn av enkel heldragen konstfiber, som inte är tjockare än 0,20 millimeter.

Ett vid Polmak sjö bosatt, till fiske berättigat matlag får vid fångst av lax i sjön använda nät, i vilka knutavståndet är 45 millimeter. Två sådana nät får sammankopplas så, att deras sammanlagda längd överstiger 30 meter. Dock får för någon lägenhets del i Tana älv och Polmak sjö samtidigt användas högst två för fångst av lax avsedda pator eller stående nät.

I fångstredskap får inte användas metalltråd, metallvajer eller liknande.

12 §Drivgarn

Drivgarn är ett enkelt rakt nät utan kil. Ett drivgarn får vara högst 45 meter långt. Vid drivfiske skall avståndet mellan två drivgarn vara minst 200 meter.

Vid drivfiske får nätet inte till någon del tillåtas komma närmare än 100 meter från någon del av pata eller stående nät.

Drivning får i ett sammanhang ske på en sträcka av högst 500 meter. Vid drivfiske får endast en båt användas.

13 §Pata

Konstruktionen av en pata är angiven i 15 § fiskeristadgan för Tana älv.

14 §Stående nät

Stående nät är ett enkelt rakt nät med flöte i vardera ändan. Nätet får inte fästas med stolpar eller andra fästanordningar vid andra ställen av nätet än dess ändar. Stående nät får inte utsättas i form av krok.

Stående nät får vara högst 30 meter långt. Två eller flera nät får inte kopplas samman, såvida deras sammanlagda längd skulle överstiga 30 meter. Begränsningen om 30 meter angående längden på nät gäller inte i 11 § 3 mom. nämnda nät som används i Polmak sjö och i sjöutvidgningarna i Utsjoki älv för fångst av annan fisk än lax på större avstånd än 200 meter från älvs eller ås in- eller utlopp.

För fångst av andra fiskarter än lax avsedda nät får vara högst 2 meter djupa och de skall utsättas så att de står på bottnen. I Polmak sjö och i sjöutvidgningarna i Utsjoki älv får nät som används för fiske av detta slag vara djupare än 2 meter, och dessa får användas som flytgarn från och med den 1 september till och med den 30 april.

Vid fiske med stående nät får konstgjort strömskydd eller ledarm inte användas.

15 §Djupådra och avstånd mellan fångstredskap

Ingen del av pata eller stående nät får utsättas över djupådrans mittlinje, varken i huvudloppet eller i sådant bilopp som inte torkar ut under sommaren. Ej heller får yttersta delen av fångstredskap på någon punkt sträcka sig närmare den motsatta stranden än 10 meter.

Utsätts sådana fångstredskap från motsatta stränder antingen mitt emot varandra eller så, att vilken del som helst av fångstredskap är på mindre avstånd än 120 meter från vilken som helst del av annat fångstredskap, räknat i älvens längdriktning, skall minst en fjärdedel av loppets bredd vara fri, så att inte någon del av fångstredskap anbringas sålunda, att avståndet från denna till djupådrans mittlinje är kortare än en åttondedel av älvens eller loppets bredd vid sommarmedelvattenstånd. I sådana fall får dock ingen del av fångstredskap utsättas närmare än 15 meter från djupådrans mittlinje.

På samma sida av en älv eller å placerade pator får inte till någon del befinna sig på mindre än 120 meters avstånd från varandra.

Stående nät och pata eller två stående nät får inte till någon del befinna sig närmare än 60 meter från varandra.

16 §Förbjudna områden

Vid sådan biälv där laxen stiger upp får inte i djupfåren i huvudälven på den sida biälven rinner ut knutna redskap sättas ut nedan om biälven närmare än 200 meter från gränsen mellan biälven och huvudälven.

17 §Utmärkning av fångstredskap

Alla undervattenspålar, yttersta stolpen i tvärpata och andra störar vilkas upptagning på land är omöjlig på grund av anhopning av sand eller annat tvingande naturhinder, skall alltid utmärkas med risknippen som skjuter upp ovan vattenytan eller på något annat klart synligt sätt.

Stående nät och pata skall klart utmärkas med fiskarens namn och adress samt namnet på den lägenhet, för vilken fiske bedrivs. I fråga om stående nät görs utmärkning på lätt synligt flöte i ändan av nätet. Pata utmärks genom lätt synlig skylt eller flöte som fästs vid tvärpatans yttersta stolpe eller bock.

18 §Upptagning av fångstredskap på land

Vid årsfredningens början skall alla knutna fångstredskap genast tas upp på land. Risknippen, pålar, bockar, flöten och motsvarande skall tas upp på land senast inom därpåföljande två veckor. Därefter får länsmannen ta upp dem på land på ägarens bekostnad.

6 kap.Övriga bestämmelser

19 §Förorening

Det är förbjudet att förorena vattendragen och att släppa ut avfall som kan skada fiskbestånden och fisket.

Behöriga myndigheter skall ombesörja sådana åtgärder som är behövliga för kontroll, bibehållande och förbättrande av vattendragens tillstånd.

20 §Fiskodling

Inom Tana älvs flodområde får inte bedrivas kläckning av fiskrom eller fiskodling utan medgivande av jord- och skogsbruksministeriet.

Vid landsvägstransporter av fisk eller rom inom Tana älvs flodområde får inte någon form av utsläpp av vatten eller byte av vatten företas.

21 §Fiskplantering

All slags fiskplantering är förbjuden i älvarna, åarna och insjöarna inom laxens uppstigningsområde.

Det är förbjudet att till andra än i 1 mom. nämnda älvar, åar och sjöar inom Tana älvs flodområde överföra eller i dessa plantera fisk utan tillstånd av i Finland jord- och skogsbruksministeriet och i Norge fylkesmannen i Finnmark. Tillstånd kan meddelas endast för överföring eller plantering av i Tana älvs vattendrag naturligt förekommande lokala fiskbestånd.

Då fisk överförs eller planteras enligt 2 mom., skall meddelande om tillstånd och kopia av veterinärmyndighetens intyg i god tid innan överföringen eller utplanteringen utförs sändas till motsvarande myndighet i det andra landet, i Finland till jord- och skogsbruksministeriet och i Norge till fylkesmannen i Finnmark.

22 §Fiskeriforskning

Utan hinder av denna fiskeristadga kan jord- och skogsbruks>ministeriet, sedan innehavaren av fiskerätten blivit hörd, tillåta fiske för vetenskapligt ändamål på de villkor som anses behövliga.

23 §Ikraftträdande

Denna fiskeristadga träder i kraft den 15 maj 1990 frånsett bestäm>melserna om maskvidd och garnkvalitet i nätgarn i tvärpata, vilka träder i kraft den 1 januari 1991.

Helsingfors den 27 april 1990

Republikens President Mauno KoivistoMinister Ole Norrback

Top of page