349/1990

Skall den dömde i straffanstalten samtidigt avtjäna flera fängelsestraff på viss tid, som inte skall sammanläggas med varandra, och jämte dem eller särskilt för sig förvandlingsstraff för böter, skall direktören för straffanstalten sammanräkna straffen till fullo. Den sammanräknade tiden för fängelsestraff på viss tid får inte vara längre än tjugo år och förvandlingsstraff för böter inte längre än etthundratjugo dagar. Då fängelsestraff och förvandlingsstraff för böter sammanräknas, skall det anses att den dömde först avtjänar förvandlingsstraffet.

Fängelsestraff på livstid omfattar alla fängelsestraff, förvandlingsstraff för böter och arreststraff.

Om inte en villkorligt frigiven iakttar vad som stadgas i 1 mom. eller föreskrivs med stöd av det, eller om han annars bryter mot dessa stadganden eller föreskrifter (misskötsamhet) , får domstolen förklara den villkorliga friheten förverkad. Överträder en villkorligt frigiven som inte står under övervakning stadgandena i 1 mom. 3 punkten eller honom vid frigivningen enligt 6 punkten meddelade föreskrifter, får justitieministeriet ställa honom under övervakning för den återstående prövotiden.

Anser övervakaren eller en i 1 kap. 6 § 1 punkten tvångsmedelslagen nämnd anhållningsberättigad tjänsteman att den villkorligt frigivne på grund av misskötsamhet skall förverka sin villkorliga frihet, skall han skriftligen yrka detta vid den allmänna underrätten på den ort där den frigivne är bosatt. En anhållningsberättigad tjänsteman får av synnerliga skäl bestämma att den frigivne skall tas i förvar. Tjänstemannen skall då utan dröjsmål och senast den första vardagen efter förvarstagandet vid den nämnda underrätten eller den allmänna underrätten på den ort där fången förvaras yrka förverkande av den villkorliga friheten. Övervakaren skall underrättas om förvarstagandet samt om tid och plats för domstolsbehandlingen. Yrkandet och underrättelsen får ske muntligen eller per telefon. Ett sådant yrkande skall bekräftas skriftligen.

Den anhållningsberättigade tjänstemannen skall på begäran av övervakaren låta utreda om den villkorligt frigivne har misskött sig. Har han tagits i förvar, skall utredningen göras på tjänstemannens initiativ.

Står den frigivne inte under övervakning, får en anhållningsberättigad tjänsteman som avses i 1 mom., om det inte finns tillräckliga skäl att förklara den villkorliga friheten förverkad, föreslå justitieministeriet att den frigivne skall ställas under övervakning.

Ett i 15 § 1 mom. nämnt yrkande om att villkorlig frihet skall förverkas skall av domstolen tas upp utan dröjsmål. Om den som yrkandet gäller har tagits i förvar, skall yrkandet tas upp inom en vecka. Handläggningen av ett yrkande som gäller den som tagits i förvar får endast av särskilda skäl uppskjutas och högst med en vecka. Förvaret fortgår till den följande handläggningen, om inte domstolen beslutar något annat.

Den som har framställt yrkandet skall vara närvarande då det behandlas av domstolen. En anhållningsberättigad tjänsteman får likväl förordna någon annan tjänsteman att vara närvarande i hans ställe, och övervakaren får vara företrädd av ett ombud. Har yrkandet framställts av en anhållningsberättigad tjänsteman, får övervakaren vara närvarande personligen eller genom ombud eller sända sitt skriftliga utlåtande till domstolen med anledning av yrkandet. Svaranden skall vara personligen närvarande.

Bestämmer domstolen att svaranden skall förverka sin villkorliga frihet skall det, om inte domstolen av särskilda skäl bestämmer något annat, bestämmas att han genast skall förpassas till fängelset för att avtjäna sitt reststraff, om han nöjer sig med beslutet, och i annat fall att hållas i fängelse tills något annat bestäms i saken eller tills förvaret har pågått en tid som motsvarar reststraffet. Har den frigivne före beslutet tagits i förvar, skall domstolen bestämma att den tid som motsvarar förvaret skall räknas av från reststraffet.

Förkastas yrkandet om att den villkorliga friheten skall förverkas, skall det bestämmas att den som tagits i förvar genast skall försättas på fri fot.

Vid behandlingen av ett yrkande som avses i 15 a § 1 mom. skall i övrigt i tillämpliga delar iakttas vad som stadgas om rättegången i brottmål.

Prövotiden är lika lång som reststraffet, dock minst tre månader och högst tre år.