104/1990

I Finland bosatta personer beviljas familjepension i form av efterlevandepension och barnpension samt utbildningsstöd till den efterlevande maken i enlighet med denna lag.

Kan inte utredning om förmånslåtarens död visas men är det sannolikt att förmånslåtaren har avlidit, får familjepension beviljas för viss tid.

Stadgandet i 1 mom. om att förmånstagaren skall ha varit bosatt i Finland minst fem år tillämpas dock inte på ett barn, om den som har vårdnaden om barnet får efterlevandepension efter förmånslåtaren.

Förmånstagare är förmånslåtarens barn och änka.

I efterlevandepension betalas under de förutsättningar som nämns i 9 a och 9 b §§ till en änka som inte har fyllt 65 år begynnelsepension under sex månader efter förmånslåtarens död och därefter fortsättningspension.

Änkas rätt till begynnelse- och fortsättningspension upphör:

Till en änka vars rätt till pension upphör enligt 13 § 1 mom. 1 punkten utbetalas, om hon har fått efterlevandepension för en längre tid än ett år, i ett för allt de pensionsbelopp som hon hade haft rätt till för den följande ettårsperioden. Vid beräkningen av dem beaktas de tilläggsdelar och bostadsbidrag som hör till efterlevandepensionen i enlighet med dess sista månadsbelopp.

Till begynnelsepensionen och fortsättningspensionen enligt 9 b § 1 punkten för en änka består av en basdel, en tilläggsdel och ett bostadsbidrag. I andra fall består efterlevandepensionen av en tilläggsdel och ett bostadsbidrag.

Bostadsbidraget fastställs enligt lagen om bostadsbidrag för pensionstagare (591/78). Om utbetalning av bostadsbidrag gäller 32 § 1 mom.

Tilläggsdel beviljas inte, om dess belopp är mindre än 20 mark per månad.

Har en pensionstagare bott sex månader utan avbrott i en kommun som hör till en annan kommungrupp än den kommun enligt vars dyrhetsgrupp pensionens tilläggsdel betalas, ändras tilläggsdelen räknat från ingången av följande månad i enlighet med den kommungrupp till vilken den kommun hör som pensionstagaren då bor i.

Har de inkomster som inverkar på tilläggsdelen stigit med minst 4 000 mark jämfört med den inkomst enligt vilken tilläggsdelen har fastställts, skall tilläggsdelen i motsvarande mån rättas eller dras in. Tilläggsdelens belopp rättas även på pensionstagarens ansökan, om de inkomster som påverkar tilläggsdelen har förändrats så att tilläggsdelen bör höjas. Har pensionsanstalten kännedom om förutsättningar för en höjning av tilläggsdelen, kan höjningen göras också utan ansökan.

Har vid fastställandet av tilläggsdelen beaktats en pension eller motsvarande fortlöpande prestation eller ersättning enligt någon annan lag eller en förordning eller en offentligrättslig pensionsstadga, skall tilläggsdelen räknas som inkomst till sitt tidigare belopp när den fastställs på nytt, om inte grunderna för bestämmandet av förmånen har förändrats. Härvid skall dock iakttas vad som följer av familjepensionernas indexbundenhet.

Pensionens tilläggsdel kan förvägras eller minskas för viss tid eller varaktigt, om pensionstagaren

Om det senare konstateras att ett lagakraftvunnet beslut genom vilket pensionens tilläggsdel med stöd av 1 mom. har förvägrats eller minskats är oskäligt för pensionstagaren, kan pensionsanstalten rätta beslutet.

Förmånstagare är förmånslåtarens barn och efterlevande make.

Som förmånslåtarens barn anses också barn som nämns i 7 § 1-3 punkten samt barn som vid förmånslåtarens död har bott i samma hushåll som förmånslåtaren och för vilkas underhåll denne har svarat.

En och samma person kan inte samtidigt vara förmånstagare efter två eller flera förmånslåtare. Ett föräldralöst barn har dock rätt till barnpension efter två förmånslåtare.

Med föräldralöst barn avses ett barn som saknar båda föräldrarna.

Ett barn har rätt till barnpension, om det

Ett barn som får invaliditetspension enligt folkpensionslagen har inte rätt till barnpension.

Rätt till efterlevandepension har en efterlevande make som inte har fyllt 65 år,

Om en änka är född före den 1 juli 1950, förutsätter efterlevandepensionen en minimiålder av 40 år i stället för den ålder av 50 år som nämns i 1 mom.

Efterlevandepensionen betalas som begynnelsepension under sex månader efter förmånslåtarens död och därefter som fortsättningspension.

En efterlevande make som får invaliditets- eller arbetslöshetspension eller förtida ålderdomspension enligt folkpensionslagen eller frontmannapension enligt lagen om frontmannapension (119/77) har inte rätt till efterlevandepension. Till en efterlevande make som får ovan nämnd pension betalas dock i begynnelsepension det belopp med vilket begynnelsepensionen skulle överstiga en sådan pension.

En efterlevande make har inte rätt till efterlevandepension enligt 21 § 1 mom. 1 punkten, om ett där nämnt barn har givits som adoptivbarn före förmånslåtarens död eller är förmånslåtarens barn som den efterlevande har adopterat efter förmånslåtarens död.

Får den efterlevande maken efterlevandepension enligt denna lag på basis av ett tidigare äktenskap, har den efterlevande inte rätt till någon ny familjepension.

Rätt till familjepension har inte den som genom brott uppsåtligen har orsakat förmånslåtarens död.

En förmånstagares rätt till familjepension uppkommer den dag då förmånslåtaren avlider. Om en efterlevande make eller ett barn vid förmånslåtarens död saknar rätt till pension, uppkommer rätten till pension då den efterlevande eller barnet uppfyller pensionsvillkoren.

Om ett barn föds efter förmånslåtarens död, uppkommer den efterlevande makens rätt till pension enligt 21 § 1 mom. 1 punkten den dag då förmånslåtaren avled.

Rätten till barnpension upphör vid ingången av månaden efter den då

Rätten till begynnelse- och fortsättningspension upphör vid ingången av månaden efter den då

Rätten till fortsättningspension upphör om den efterlevande maken beviljas förtida ålderdomspension enligt folkpensionslagen. Fortsättningspension betalas inte för den tid för vilken den efterlevande får invaliditets- eller arbetslöshetspension enligt folkpensionslagen.

Om ett äktenskap som nämns i 1 mom. 2 punkten upplöses inom fem år och den efterlevande maken inte har rätt till efterlevandepension enligt denna lag på basis av det upplösta äktenskapet, börjar den indragna efterlevandepensionen på ansökan löpa på nytt.

Till en efterlevande make vars rätt till pension upphör enligt 26 § 1 mom. 2 punkten och som har fått efterlevandepension för minst ett år betalas i ett för allt den efterlevandepension som den efterlevande skulle ha haft rätt till för de följande tre åren. Grunden för engångsbetalningen är den månadspension som den efterlevande senast hade rätt till. I beloppet ingår inte bostadsbidrag.

Om en indragen efterlevandepension börjar löpa på nytt enligt 26 § 3 mom., dras engångsbeloppet av från pensionen så att en tredjedel av det pensionsbelopp som betalas vid varje tid dras av under högst nio år.

Efter en och samma förmånslåtare betalas endast ett engångsbelopp.

Till barnpensionen hör alltid pensionens grundbelopp som är 1 572 mark per år. Till pensionen till ett barn under 18 år hör dessutom ett kompletteringsbelopp vars fulla belopp är 2 100 mark per år.

Då kompletteringsbeloppet beräknas skall familje- och försörjningspensioner som nämns i 26 § 1 mom. 1-4 punkten och 5 mom. folkpensionslagen och som barnet varaktigt uppbär efter en förmånslåtare beaktas så, att från det fulla kompletteringsbeloppet avdras 50 procent av den del av det sammanlagda beloppet av dessa förmåner som överstiger 1 460 mark per år.

Till ett föräldralöst barn betalas barnpension efter båda föräldrarna.

Begynnelsepensionen till en efterlevande make består av en basdel, en tilläggsdel och ett bostadsbidrag. Detsamma gäller en efterlevande makes fortsättningspension, då

I andra fall än de som nämns i 1 mom. består den efterlevande makens fortsättningspension av en tilläggsdel och ett bostadsbidrag.

Om efterlevandepensionens basdel, tilläggsdel och bostadsbidrag gäller 15 a § 2-6 mom.

Efterlevandepensionens tilläggsdel bestäms enligt 15 b, 15 d och 15 f §§. Av pensionstagarens arbetsinkomst beaktas dock endast 60 procent när årsinkomsten fastställs. Som arbetsinkomst anses löneinkomst samt den del av inkomst av rörelse, yrke, gårdsbruk eller någon annan förvärvsverksamhet som skall anses som skälig ersättning för det arbete som har utförts i förvärvsverksamheten. Som arbetsinkomst betraktas också arbetslöshetsdagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa (602/84) samt dagpenning på grund av arbetsoförmåga eller någon därmed jämförbar ersättning för förlorad förvärvsinkomst, om ersättningen betalas för ett år eller en kortare tid.

Om justering av tilläggsdelen gäller 16-18 §§.

Har en pension som inverkar på barnpension förändrats av någon annan orsak än indexbundenheten, skall pensionens belopp justeras.

Familjepension betalas från ingången av månaden efter den då pensionsrätten uppkom. Familjepension betalas, dock inte utan särskilda skäl för en längre tid än ett år innan pension söktes.

Har för den tid för vilken en förmånstagare senare beviljas folkpension betalts familjepension, anses den sistnämnda som delbetalning av folkpensionen och tilläggen till den.

Till den som får efterlevandepension enligt denna lag kan betalas utbildningsstöd. Av särskilda skäl kan utbildningsstöd betalas också sedan rätten till efterlevandepension upphörde. Utbildningsstödet ersätter kostnaderna för utbildning till ett yrke i vilket den efterlevande maken bedöms kunna skaffa sig sin huvudsakliga utkomst.

Som utbildningskostnader anses kostnader för studier och studiemateriel samt av utbildningen orsakade merkostnader för bostad, föda och nödvändiga arbetskläder samt nödvändiga resekostnader. Som utbildningskostnader kan också ersättas barnavårdskostnaderna under utbildningstiden.

Om den som får utbildningsstöd inte studerar regelbundet eller om studierna inte visar sig vara framgångsrika, kan det beviljade utbildningsstödet dras in.

Närmare stadganden om beviljande av utbildningsstöd utfärdas genom förordning.

Socialförsäkringskommissionen skall, utöver vad som stadgas i 67 § folkpensionslagen, fastställa de inkomster som påverkar efterlevandepensionens tilläggsdel, med undantag av de förmåner som nämns i 26 § 1 mom. folkpensionslagen eller andra med dem jämförbara förmåner.

Omhänderhas vårdnaden om ett minderårigt barn inte av dess förmyndare, kan pensionen betalas till den som har vårdnaden om barnet. Innan pensionen betalas ut skall folkpensionsanstalten höra socialnämnden.

Barnpensionen kan betalas till socialnämnden, om det av särskilda skäl inte kan anses ändamålsenligt att pensionen betalas till den som har rätt att lyfta den. Pensionen kan i sådana fall med socialnämndens samtycke också betalas till någon annan.

Om barnet har fyllt 15 år kan pensionen med förmyndarens samtycke betalas till barnet självt. Pensionen kan betalas till barnet också utan förmyndarens samtycke, om det finns särskilda skäl.

Folkpensionsanstaltens kostnader för förmåner som beviljas enligt denna lag betalas av statens medel med iakttagande på motsvarande sätt av vad som stadgas om betalning av statens andel av kostnaderna för folkpensionens tilläggsdel till folkpensionsanstalten. Staten betalar dock på förhand 90 procent av de pensionsbelopp som har sänts för utbetalning.

Förvaltningskostnader i fråga om verksamheten enligt denna lag hänförs till folkpensionsanstaltens förvaltningskostnader.

Om inte något annat stadgas i denna lag, iakttas dessutom i tillämpliga delar 35, 37-39, 39 b-42, 42 b-43, 44-46, 69-73, 74-75, 79-83 och 84-88 a §§ folkpensionslagen. Barnpension får dock utan hinder av kravet enligt 41 § folkpensionslagen på tio års boende i Finland betalas till ett barn vars vårdnadshavare får efterlevandepension efter samma förmånslåtare som barnet.

Den som är missnöjd med prövningsnämndens beslut får söka ändring hos försäkringsdomstolen också i de fall som avses i 18 § 1 mom.

Om bindande av pensionerna enligt denna lag vid levnadskostnaderna gäller på motsvarande sätt lagen om bindande av de i folkpensionslagen stadgade pensionerna och understöden vid levnadskostnaderna (348/56).

Banker och andra penninginrättningar är skyldiga att på begäran lämna pensionsanstalten, socialförsäkringskommissionen, prövningsnämnden och försäkringsdomstolen de uppgifter som behövs för att rätten till efterlivandepension eller pensionens storlek skall kunna klarläggas.

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.