Go to front page
Statute Book of Finland

978/1989

Statute Book of Finland

Statutes published in the Statute Book of Finland as text and as PDF facsimiles

Skattestyrelsens beslut om de grunder som skall iakttagas vid beräkningen av naturaförmåner för år 1989

Type of statute
Beslut
Date of Issue
Updated statute
978/1989

Text of original statute

Amendments and corrections are made to the up-to-date statute, not to the statute’s original text. Corrections are also published in the PDF version of the statute in the Statute Book.

Skattestyrelsen har med stöd av 47 § lagen den 29 december 1988 om skatt på inkomst och förmögenhet (1240/88) förordnat att naturaförmåner som erhållits av arbetsgivare skall vid beskattningen för år 1989 värderas enligt följande grunder:

Bostadsförmån och rätt att använda elström

1 §

Penningvärden av bostadsförmån och däri ingående uppvärmning i en bostad med centralvärme är följande:

a)

Huvudstadsregionen (Helsingfors, Esbo, Grankulla, Vanda)

Bostaden blivit färdig:

Förmånens värde mk/mån:

före år 1976

200 mk + 16,00 mk per kvadratmeter

åren 1976-1983

200 mk + 19,70 mk per kvadratmeter

år 1984 eller senare

200 mk + 24,50 mk per kvadratmeter

b)

Övriga delar av landet

Bostaden blivit färdig:

Förmånens värde mk/mån:

före år 1961

130 mk + 12,50 mk per kvadratmeter

åren 1961-1975

165 mk + 14,20 mk per kvadratmeter

åren 1976-1983

200 mk + 15,70 mk per kvadratmeter

år 1984 eller senare

200 mk + 20,20 mk per kvadratmeter

Värdet av bostadsförmån i en hyresbostad som finansierats med statligt bostadslån uppgår, avvikande från 1 momentet, till högst det hyresbelopp som enligt de grunder som bostadsstyrelsen fastställt för bostaden uppbärs för bostaden.

2 §

Såsom året då bostaden blivit färdig betraktas det år då byggnaden blivit färdig. Har byggnaden grundrenoverats i sin helhet, betraktas såsom året då bostaden blivit färdig året för byggnadens renovering.

3 §

Står den skattskyldige själv för uppvärmningskostnaderna i en bostad med centralvärme, nedsätts förmånens värde som avses i 1 § med 3,00 mk per kvadratmeter och månad.

4 §

Penningvärdet av bostadsförmån och däri ingående uppvärmning i en bostad med ugnsuppvärmning är 8,40 mk per kvadratmeter och månad. Om den skattskyldige själv står för uppvärmningskostnaderna, är förmånens värde 6,00 mk per kvadratmeter och månad.

5 §

Till bostadsförmån hörande obegränsad rätt att använda elström är 1,30 mk per kvadratmeter och månad. Förmånens värde omfattar inte eluppvärmning av bostad.

Vid värdering av bostadsförmånen jämställs en bostad med eluppvärmning med en bostad med centralvärme.

6 §

Penningvärdet av bostadsförmån i samfällt rum jämte värme och lyse i ett rum med centralvärme är 268,00 mk och i ett rum med ugnsuppvärmning 80,00 mk per månad.

7 §

Vid värdering av bostadsförmånens penningvärde inräknas i bostadens areal de egentliga boningsrummen och de byggnadsutrymmen som ansluter sig till den skattskyldiges eller hans familjs boende såsom bastu, simbassäng och hobbyrum. Garage räknas dock inte in i bostadsarealen.

Vid värdering av bostadsförmånens penningvärde beträffande bostad som blivit färdig före år 1961 inräknas för den del som överstiger 150 kvadratmeter hälften av utrymmen som avses i 1 momentet i bostadsarealen.

8 §

Såvida hyresnivån för bostäder konstaterats i kommun vara lägre än ovan i 1 § 1 mom. avsedda värden av bostadsförmån, kan dessa värden allmänt i kommunen sänkas, dock med högst 20 procent.

På motsvarande sätt kan ovan i 1 § 1 mom. avsedda värden av bostadsförmån eller deras i enlighet med 1 mom. i denna paragraf ändrade värden sänkas på grund av bostadens läge i kommunen, dock med högst 20 procent.

Garageförmån

9 §

Penningvärdet av uppvärmt garage eller uppvärmd garageplats är 150 mk per månad i huvudstadsregionen (Helsingfors, Esbo, Grankulla och Vanda) och 100 mk per månad i övriga delar av landet. Penningvärdet för kallt bilgarage eller kall garageplats är 100 mark per månad i huvudstadsregionen och 80 mk per månad i övriga delar av landet.

Kostförmån

10 §

Kostförmånens värde är 16 mark per måltid, om summan av de direkta kostnader som för anskaffning av förmånen åsamkats arbetsgivaren uppgår till minst 16 mk och högst 30 mk. Understiger summan av de direkta kostnaderna 16 mk eller överstiger den 30 mk, anses förmånens värde vara detsamma som summan av de direkta kostnaderna.

11 §

Direkta kostnader är råvaror som använts vid tillagning av måltid samt löner för tillagning och servering av måltid jämte socialkostnader. Har arbetsgivaren med förplägningsrörelsen kommit överens om anordning av arbetsplatsmåltid, anses som direkta kostnader det belopp som arbetsgivaren betalat till förplägningsrörelsen för måltiden.

Såsom direkta kostnader betraktas inte kostnader för mattransport till matstället.

Ersättning som löntagaren betalt för måltiden till arbetsgivaren tas inte i beaktande vid uträkning av de direkta kostnaderna, utan den avdras från kostförmånens penningvärde.

12 §

Såsom penningvärde för kostförmån för personalen på sjukhus, skola, daghem eller annan motsvarande anstalt i samband med anstaltsmåltid anses 12 mark per måltid.

13 §

Värdet av förmån som erhållits i form av måltidskupong med ett nominellt värde av högst 30 mark, som kan användas på flera än ett matställe är 75 % av måltidskupongens värde, dock minst 16 mk. Måltidskupong med ett nominellt värde av över 30 mark värderas upp till dess nominella värde.

Förutsättningen för att en måltidskupong enligt 1 momentet värderas till 75 procent av dess nominella värde är att den endast kan användas för måltid och att man inte får pengar, livsmedel eller andra förnödenheter mot den. I annat fall värderas kupongen till dess nominella värde. Löntagaren kan få endast en kupong värderad på ovannämnt sätt per sådan faktisk arbetsdag i hemlandet, under vilken arbetsgivaren inte på annat sätt kan ordna en måltid motsvarande arbetsplatsmåltid.

Förmån med fritt uppehälle

14 §

Värdet av förmån med fri bostad, kost, fritt lyse och värme är 1 035,00 mk per månad i ett rum och 980,00 mk per månad i ett samfällt rum.

15 §

För person i sjömanstjänst är penningvärdet av i egenskap av sjöman erhållen naturaförmån 32,00 mk per dygn eller högst 720,00 mk per månad.

Bilförmån

16 §

Om den skattskyldige eller hans familj för privatkörning använder arbetsgivarens person- eller paketbil, betraktas den förmån han erhållit som bilförmån. Värdet av bilförmån fastställs antingen enligt ett månatligt värde eller ett månatligt grundvärde utökat med värdet per kilometer som bestäms på basen av kördagbok eller annan tillförlitlig utredning som den skattskyldige eller skattemyndigheten företett enligt följande:

Månatligt värde

Värde enligt kördagbok eller annan tillförlitlig utredning som den skattskyldige eller skattemyndigheten företett

grundvärde

värde per kilometer

mk/mån

mk/mån

+ p/km

a) Åldersgrupp A (1-3 år)

I bilklassen, cylindervolym högst 1300 cm 3 och nyanskaffningspris högst 90 000 mk

- fri bilförmån

1 580

800

52

- förmån att använda bil

1 220

800

28

II bilklassen, cylindervolym högst 1600 cm 3 och nyanskaffningspris högst 130 000 mk

- fri bilförmån

1 890

960

62

- förmån att använda bil

1 470

960

34

III bilklassen, cylindervolym högst 2000 cm 3 och nyanskaffningspris högst 200 000 mk

- fri bilförmån

2 630

1 490

76

- förmån att använda bil

2 180

1 490

46

IV bilklassen, cylindervolym över 2000 cm 3 och nyanskaffningspris högst 240 000 mk

- fri bilförmån

3 510

2 100

94

- förmån att använda bil

2 970

2 100

58

V bilklassen, nyanskaffningspris över 240 000 mk

- fri bilförmån

4 920

3 120

120

- förmån att använda bil

4 290

3 120

78

b) Åldersgrupp B (över 3 år)

I bilklassen, cylindervolym högst 1300 cm 3

- fri bilförmån

1 180

400

52

- förmån att använda bil

820

400

28

II bilklassen, cylindervolym högst 1600 cm 3

- fri bilförmån

1 410

480

62

- förmån att använda bil

990

480

34

III bilklassen, cylindervolym högst 2000 cm 3

- fri bilförmån

1 880

740

76

- förmån att använda bil

1 430

740

46

IV bilklassen, cylindervolym över 2000 cm 3

- fri bilförmån

2 460

1 050

94

- förmån att använda bil

1 920

1 050

58

17 §

Bilens åldersgrupp i var och en bilklass bestäms enligt det år då bilen tagits i bruk, som framgår av registerutdraget. Till åldersgrupp A hör bilar som tagits i bruk år 1987 eller senare. Övriga bilar hör till åldersgrupp B.

18 §

Med nyanskaffningspris avses bilmodellens riktminutförsäljningspris som var gällande 30.4.1988 och som bilimportören eller, då denna saknas, partihandeln uppgett. Om bilmodellen 30.4.1988 inte har haft något riktminutförsäljningspris, används som nyanskaffningspris riktminutförsäljningspriset den månad då bilmodellen togs i bruk.

Extra utrustning som skaffats i bilen utom vinterdäck och biltelefon tas vid bestämmande av nyanskaffningspriset i beaktande till den del som dess värde överstiger 10 000 mk.

19 §

En bil som hör till åldersgruppen A och vars nyanskaffningspris överstiger övre gränsen i bilklassen, som bestäms enligt cylindervolymen, överflyttas till den klass som motsvarar dess pris. Denna bestämmelse tillämpas endast på sådana bilar, som tagits i bruk 1.3.1989 eller senare. Under den tid som bilen hör till åldersgruppen A är bilen kvar i den klass, dit den enligt nyanskaffningspriset placeras det år då den tas i bruk.

Klassen för bilar i åldersgruppen B bestäms enbart på grundval av cylindervolymen.

20 §

Det är fråga om fri bilförmån, när arbetsgivaren står för kostnaderna för bilen. Det är fråga om förmån att använda bil, när den skattskyldige själv betalar åtminstone bränslekostnaderna för bilen. Ersättning som den skattskyldige betalar till arbetsgivaren för bilkostnaderna avdras från penningvärdet av fri bilförmån eller förmånen att använda bil.

21 §

Vid värdering av bilförmån räknas användning av bilen för resor mellan bostaden och arbetsplatsen till privatkörning.

22 §

Penningvärdet av bilförmån skall höjas med 1 500 mark per månad eller 100 penni per kilometer, om bilen körs av en av arbetsgivaren anställd chaufför.

23 §

Av kördagbok som avses ovan i 16 § skall framgå hur många kilometer som dagligen under skatteåret körts med bilen.

I fråga om arbetskörslor som körts med bilen skall i kördagboken dagligen antecknas följande uppgifter:

- tidpunkten i början och i slutet av körningen,

- körningens avfärds- och ankomstplats samt vid behov rutten,

- vägmätarställningen i början och i slutet av körningen,

- körsträckan,

- ändamålet för körningen och

- bilens användare.

Telefonförmån

24 §

Penningvärdet av telefonförmån som uppkommer av att arbetsgivare bekostat telefon i skattskyldigs hem är 100 mk per månad.

Tillämpning av det gängse värdet

25 §

Såsom penningvärde av sådan förmån, vars gängse pris uppenbarligen understiger penningvärdet enligt detta beslut eller som inte nämnts ovan, skall anses dess gängse värde.

Helsingfors den 26 oktober 1989

Generaldirektör Lauri HonkavaaraVik. biträdande avdelningschef Erkki Laanterä

Top of page