407/1989

Denna lag tillämpas på nedan nämnt arbete som en arbetstagare på grundval av avtal utför åt en arbetsgivare under dennes ledning och uppsikt mot lön eller annat vederlag i en rörelse eller inrättning eller i ett företag.

Denna lag gäller

Denna lag gäller inte

Stadgandena i denna lag tillämpas på arbetstagare som fyllt aderton år, men också på yngre arbetstagare, ifall det inte stadgas särskilt om deras arbetstid och om anlitande av dem för arbete enligt denna lag.

Denna lag gäller under de förutsättningar som nämns i 1 mom. också arbetstagare vilka såsom ett arbetslag har förbundit sig att under arbetsgivarens ledning och uppsikt utföra ett visst arbete gemensamt samt de arbetstagare som de med arbetsgivarens samtycke har tagit som medhjälpare i arbetet.

Denna lag tillämpas inte på personer i ledande ställning i rörelser, inrättningar eller företag.

Lagen skall, frånsett 11 och 15 §§, tillämpas på en arbetstagare vars huvudsakliga uppgift är att direkt leda eller övervaka arbete och som inte alls eller endast tillfälligt deltar i det arbete som utförs av de arbetstagare som står under hans ledning eller uppsikt.

Genom förordning stadgas på vilka innehavare av tjänster eller befattningar hos staten, kommunerna eller andra offentliga sammanslutningar denna lags stadganden om arbetstagare skall tillämpas. Genom förordning stadgas dessutom om sättet för fastställande av den månatliga ersättning som enligt 21 och 23 §§ betalas till de innehavare av tjänster eller befattningar som är jämförbara med arbetstagare som avses i 2 mom.

På begäran av allmän åklagare eller en arbetarskyddsmyndighet eller av arbetsgivarnas eller arbetstagarnas centralorganisationer skall arbetsrådet avgöra om det är fråga om ett arbete eller en arbetstagare som denna lag skall tillämpas på. I samma ordning kan arbetsrådet föreläggas frågan om en arbetstagare som omfattas av denna lag är en person som avses i 4 § 2 mom.

Om någon part kräver det, skall arbetarskyddsmyndigheten hänskjuta en fråga som nämns i 1 mom. till arbetsrådet, såvida inte saken annars skall anses uppenbart klar.

Är avgörandet av ett mål som är anhängigt vid domstol beroende av en fråga som nämns i 1 mom., skall domstolen hänskjuta denna till arbetsrådet, om den anser det nödvändigt eller om någon part kräver det. Domstolen får avgöra målet först sedan den har mottagit arbetsrådets beslut.

Den ordinarie arbetstiden är högst 8 timmar om dygnet och 40 timmar i veckan.

Den ordinarie arbetstiden per vecka kan även ordnas så att den i medeltal är 40 timmar, under förutsättning att för arbetet på förhand för högst ett kalenderår har uppgjorts ett arbetstidsschema för den tid under vilken den ordinarie arbetstiden per vecka utjämnas till nämnda medeltal.

Den ordinarie arbetstiden per dygn kan genom överenskommelse på förhand tillfälligt förlängas med högst en timme, under förutsättning att den ordinarie arbetstiden per vecka under en period av högst tre månader utjämnas till i medeltal 40 timmar.

Om veckovilodagen för en arbetstagare som huvudsakligen sköter husdjur har flyttats enligt 16 §, får den ordinarie arbetstiden vara högst 56 timmar per vecka, under förutsättning att för arbetet på förhand har uppgjorts ett arbetstidsschema enligt vilket den ordinarie arbetstiden per vecka utjämnas till 40 timmar under en period av högst ett kalenderår.

Dygnet anses börja klockan 00, om det inte har överenskommits att det skall börja vid den tidpunkt då arbetstagaren normalt skall infinna sig till sitt arbete.

Arbetsgivaren och arbetstagaren kan, utan hinder av 6 § 1 mom. och bestämmelserna i kollektivavtalet om den ordinarie arbetstidens längd och förläggning, ingå ett sådant avtal om flexibel arbetstid ( flextid ) att arbetstagaren inom överenskomna gränser kan bestämma den tidpunkt då hans dagliga arbete börjar och slutar. Då avtal om flextid ingås skall man samtidigt komma överens om den fasta arbetstiden, flexgränserna per dygn, förläggningen av vilotider, maximum för sammanräknade förlängningar och underskridningar av den ordinarie arbetstiden samt om utjämningsperioden.

Inom systemet med flextid förlängs eller förkortas den ordinarie arbetstiden per dygn med flextiden, som kan vara högst två timmar. Den i 1 mom. nämnda maximilängden får vara högst 20 timmar, och den inarbetade ordinarie veckoarbetstiden skall under högst ett kalenderår utjämnas till i genomsnitt den ordinarie arbetstid som avses i 6 § 1 mom. eller i kollektivavtalet.

Vid oenighet om avtalet är förenligt med denna lag kan saken hänskjutas till arbetsrådet.

Arbetsgivar- och arbetstagarföreningar med ett verksamhetsområde som omfattar hela landet har rätt att i kollektivavtal komma överens om en ordinarie arbetstid som avviker från 6 §. Arbetstiden under högst ett kalenderår får dock inte i medeltal överstiga 40 timmar per vecka. En sådan bestämmelse i ett kollektivavtal skall iakttas i den omfattning som en vid avtalet bunden arbetsgivare även annars är skyldig att tillämpa avtalet.

Om en arbetstagare enligt avtal är skyldig att uppehålla sig i sin bostad, varifrån han vid behov kan kallas i arbete, skall den tid under vilken han på detta sätt kommer att vara bunden utan att utföra arbete inte räknas som arbetstid, inte ens om det avtalats att ersättning skall betalas för denna tid.

Till arbetstagaren skall i det fall som nämns i 1 mom. betalas ersättning för minst hälften av den nämnda tiden, antingen i pengar eller så att minst hälften av tiden räknas som arbetstid.

För lantbruksavbytare som omfattas av kollektivavtal enligt 25 § kan överenskommelse om beredskap också träffas genom kollektivavtal mellan föreningar som avses i 8 §, så att arbetstagaren är skyldig att under beredskapstiden befinna sig i ett för ändamålet lämpligt rum antingen på arbetsplatsen eller i samband med den.

I arbetstiden inräknas tiden för färd eller transport från ett av arbetsgivaren bestämt utgångsställe till den egentliga arbetsplatsen och tillbaka. I annat fall inräknas restiden inte i arbetstiden, inte ens om det har avtalats att ersättning skall betalas för den.

Arbetsgivaren får inte förlänga arbetstiderna enligt denna lag genom att ge arbetstagaren arbete som skall utföras hemma.

En arbetstagare får, om han samtycker till det, utöver den i 6 § 1 och 3 mom. stadgade ordinarie arbetstiden per dygn hållas i övertidsarbete högst 20 timmar under en period av två veckor.

Utöver det i 1 mom. nämnda övertidsarbetet per dygn får arbetstagaren, om han samtycker till det, högst 16 timmar under en period av två veckor hållas i sådant övertidsarbete per vecka som överskrider den ordinarie arbetstiden per vecka enligt 6 § 1 mom. eller enligt det i paragrafens 2 mom. nämnda arbetstidsschemat, men som inte överstiger den ordinarie arbetstiden per dygn.

Under ett kalenderår får övertidsarbete enligt 1 mom. utföras under högst 200 timmar och övertidsarbete enligt 2 mom. under högst 120 timmar. Med tillstånd av undantagstillståndssektionen vid arbetarskyddsdistriktets arbetarskyddsnämnd får en arbetstagare, om han samtycker till det och om särskilda skäl kräver det, utöver de ovan nämnda antalen övertidstimmar per år hållas i övertidsarbete under högst hälften av dessa antal timmar.

Utöver det antal övertidstimmar som nämns ovan får arbetstagaren hållas i övertidsarbete under högst tre timmar per vecka i sådana inledande och avslutande arbeten

Vid oenighet om arbetet är av den art som avses i 4 mom. kan saken hänskjutas till arbetsrådet.

I fråga om arbete som avses i 7 § skall sådant arbete som arbetsgivaren med samtycke av arbetstagaren låter denne utföra utöver de arbetstimmar som nämns i 6 § 1 mom. och i 7 § anses som övertidsarbete enligt 12 §.

Om en naturtilldragelse, olyckshändelse eller annan omständighet som inte har kunnat förutses, såsom sjukdom eller olycksfall bland husdjur, har vållat avbrott i en rörelses eller inrättnings eller ett företags normala drift eller om den medför överhängande fara för ett sådant avbrott eller för skada på liv, hälsa eller egendom, får de ordinarie arbetstider som fastställs enligt 6 och 8 §§ förlängas i den utsträckning som nämnda skäl kräver, dock inte under längre tid än fyra veckor. Angående en sådan förlängning av arbetstiden samt om dess orsak, omfattning och sannolika varaktighet skall arbetsgivaren utan dröjsmål göra skriftlig anmälan till arbetarskyddsmyndigheten. Denna kan, efter att ha prövat ärendet, antingen låta saken bero vid anmälan eller vidta åtgärder för att begränsa eller upphäva förlängningen.

Nödarbete enligt denna paragraf inräknas inte i det övertidsarbete som avses i 12 §.

Arbete som utförs mellan klockan 22 och klockan 6 är nattarbete. Nattarbete får utföras i följande fall:

I skiftarbete skall skiften avlösa varandra regelbundet och växla vid på förhand överenskomna tidpunkter, om inte undantagstillståndssektionen vid arbetarskyddsdistriktets arbetarskyddsnämnd har medgivit undantag eller de föreningar som avses i 8 § har kommit överens om något annat i sina kollektivavtal. Skiften anses avlösa varandra regelbundet då ett skift fortgår högst en timme samtidigt med följande skift eller om det blir högst en timmes paus mellan skiften.

Arbetstagaren skall på söndag eller, om detta inte är möjligt, under någon annan tid av veckan ges tillfälle till en oavbruten veckovila under minst 34 timmar.

I kontinuerligt skiftarbete får veckovilan dock ordnas så att den under tre veckor uppgår till i medeltal minst 34 timmar per vecka och minst 28 timmar per gång.

Undantag från denna paragraf får göras

Vid oenighet om arbetet är sådant som avses i 3 mom. 3 punkten kan saken hänskjutas till arbetsrådet.

I de fall som nämns i 3 mom. 5 och 6 punkten skall dock arbetstagarens ordinarie arbetstid inom sex veckor från det veckovilan flyttades förkortas med den tid som använts för det tillfälliga arbetet. Om arbetstagaren samtycker till det, kan han i stället utöver lönen jämte eventuella förhöjningar enligt 18-21 och 23 §§ få en särskild penningersättning, som är lika stor som hans grundlön för den tid det tillfälliga arbetet varade. Ersättningen får inte inräknas i månadslönen eller i den särskilda ersättning som avses i 21 § 1 mom. eller 23 § 5 mom.

Då arbetstiden per dygn är längre än sju timmar skall arbetstagaren, med de undantag som nämns nedan, under arbetstiden beredas tillfälle till åtminstone en regelbunden rast på minst en timme, under vilken han får avlägsna sig från arbetsplatsen. Detta gäller dock inte sådana arbetstagare vilkas närvaro på arbetsplatsen är nödvändig för att arbetet skall kunna fortgå.

Om arbetet har ordnats i skift som överstiger sju timmar och avlöser varandra regelbundet, skall arbetstagarna beredas tillfälle till minst en halv timmes rast eller tillfälle att under arbetstiden inta en måltid.

Avvikelse från de stadganden som nämns i 1 och 2 mom. kan göras med samtycke av undantagstillståndssektionen vid arbetarskyddsdistriktets arbetarskyddsnämnd eller genom kollektivavtal. Avtal om att vilotiden i sådant arbete som avses i 1 mom. skall vara kortare än en halv timme får likväl inte ingås, ej heller avtal som innebär avvikelse från kollektivavtal som ingåtts av föreningar som nämns i 8 §.

Rasten inräknas inte i arbetstiden om arbetstagaren under den får avlägsna sig från arbetsplatsen.

Om det i ett kollektivavtal mellan föreningar som avses i 8 § har överenskommits om en regelbundet återkommande paus, skall den inräknas i arbetstiden under de förutsättningar som stadgas i 4 mom., om inte kollektivavtalet föreskriver något annat.

För övertids- och nödarbete som utförs utöver den i 6 § nämnda ordinarie arbetstiden per dygn skall lönen för de två första timmarna betalas förhöjd med femtio procent och för de följande timmarna förhöjd med etthundra procent. För annat övertidsarbete utöver de ordinarie arbetstiderna enligt 6 § betalas lönen förhöjd med femtio procent.

Om den ordinarie arbetstiden per vecka fastställs enligt ett i 6 § 2 mom. nämnt arbetstidsschema och arbetsgivaren avbryter arbetstagarens arbetsförhållande innan dennes arbetstid har utjämnats till i medeltal 40 timmar per vecka, skall det antal timmar under den avbrutna perioden beräknas, med vilket arbetstiden i genomsnitt överstiger 40 timmar, varvid dagligt övertidsarbete inte beaktas. För de timmar som överstiger detta timantal skall betalas en ersättning som motsvarar ersättningen för övertidsarbete.

Om avvikelse från 6 § har gjorts genom kollektivavtal, skall i detta nämnas grunderna för beräkning av förhöjd lön för övertidsarbete enligt 1 mom.

Vid beräkning av den i 18 § nämnda förhöjda lönen för sådant arbete för vilket lönen fastställts för en längre period än en timme skall grundlönen per timme beräknas så att den avtalsenliga lönen divideras med det antal timmar som använts för det ordinarie arbetet. I arbete som utförs mot stycke- eller ackordslön beräknas timlönen så att stycke- eller ackordslönen divideras med det antal timmar som använts för att framställa ett stycke eller utföra ett ackord. Om naturaförmåner ingår i lönen, skall de beaktas då löneförhöjningen beräknas.

Utan hinder av 1 mom. kan undantagstillståndssektionen vid arbetarskyddsdistriktets arbetarskyddsnämnd på ansökan fastställa grunderna för beräkning av den grundtimlön som behövs för att den förhöjda lönen skall kunna fastställas.

Lönen för övertidsarbete kan innan övertidsarbetet börjat genom överenskommelse bytas ut mot motsvarande fritid under den ordinarie arbetstiden. Längden av den fritid som motsvarar övertidsarbetet beräknas med iakttagande i tillämpliga delar av vad 18 och 19 §§ stadgar om ersättning för övertidsarbete. Fritiden skall ges och tas ut inom två månader från det övertidsarbetet utfördes.

Ett avtal som inskränker arbetstagarens förmåner enligt 18-20 §§ eller genom vilket den förhöjda lönen inräknas i grundlönen är ogiltigt. I fråga om en arbetstagare som avses i 4 § 2 mom. kan det dock avtalas att den förhöjda lönen för övertidsarbete skall betalas som en särskild månatlig ersättning.

Avvikelse från 18-20 §§ kan göras genom kollektivavtal mellan föreningar som avses i 8 §.

Om den ordinarie arbetstiden per vecka fastställs enligt det system med flextid som nämns i 7 § och om arbetsgivaren eller arbetstagaren säger upp eller arbetstagaren häver arbetsförhållandet innan arbetstiden har utjämnats till i medeltal den ordinarie arbetstid per vecka som avses i 6 § 1 mom. eller i kollektivavtalet, skall det antal timmar under den avbrutna perioden beräknas, med vilket arbetstiden i genomsnitt överstiger den ordinarie arbetstiden per vecka, varvid övertidsarbetet per dygn inte beaktas, och för de timmar som överstiger detta timantal skall betalas en ersättning som motsvarar ersättningen för övertidsarbete.

För arbete som utförs på en söndag eller någon annan kyrklig högtidsdag, i denna lag söndagsarbete, skall dubbel lön betalas. Detta gäller dock inte lantbruksavbytare i tidsbestämt arbetsförhållande vilka omfattas av ett kollektivavtal enligt 25 §, då de utför arbete som hör till deras ordinarie arbetstid per vecka. Om arbetet är övertidsarbete eller nödarbete, skall för det dessutom betalas ersättning enligt 18-21 §§ som beräknas på arbetstagarens oförhöjda lön.

Vad 18-21 §§ stadgar om beräkning av förhöjd lön för övertidsarbete och nödarbete skall på motsvarande sätt iakttas även vid beräkning av förhöjd lön för söndagsarbete.

Som söndag eller kyrklig högtidsdag anses i denna lag det dygn som börjar klockan 00 nämnda dag, om det inte har överenskommits att dygnet skall börja vid den tid då arbetstagaren normalt skall infinna sig till sitt arbete.

En arbetstagare som enligt villkoren i arbetsavtalet inte har förbundit sig att utföra söndagsarbete får inte utan sitt samtycke förpliktas till det, utom i de fall som nämns i 14 § och i arbete som på grund av sin natur utförs regelbundet alla dagar i veckan.

Ett avtal som inskränker arbetstagarens förmåner enligt denna paragraf eller genom vilket den förhöjda lönen inräknas i grundlönen är ogiltigt. I fråga om en arbetstagare som avses i 4 § 2 mom. kan det dock avtalas att den förhöjda lönen för söndagsarbete skall betalas som en månatlig ersättning eller sammanslås med den särskilda månatliga ersättning som avses i 21 § 1 mom.

Rätten till särskild penningersättning enligt 9 § och 16 § 5 mom. samt till förhöjd lön enligt 18-23 §§ har förfallit, om talan inte har väckts inom ett år från utgången av det kalenderår då rätten uppkom.

Vad denna lag stadgar om rätt för arbetsgivar- och arbetstagarföreningar med ett verksamhetsområde som omfattar hela landet att genom kollektivavtal träffa en överenskommelse som avviker från denna lag, skall på motsvarande sätt tillämpas på arbets-, tjänste- eller funktionärskollektivavtal som ingåtts mellan å ena sidan en statlig myndighet eller kommunala arbetsmarknadsverket eller, med stöd av dess bemyndigande, en kommun eller ett kommunalförbund eller den evangelisk-lutherska kyrkans avtalsdelegation eller, med stöd av dess bemyndigande, en församling inom nämnda kyrka, ett församlingsförbund eller någon annan sammanslutning av församlingar eller avtalsdelegationen för privata statsunderstödda institutioner eller, med stöd av dess bemyndigande, ett privat samfund eller en privat anstalt med statsbidrag, å andra sidan föreningen i fråga.

För varje arbetsplats som omfattas av denna lag skall arbetsgivaren göra upp en tidsplan som anger när arbetet börjar och slutar samt tider för måltider och raster. Om det med beaktande av arbetets art är synnerligen svårt att göra upp en sådan tidsplan, kan undantagstillståndssektionen vid arbetarskyddsdistriktets arbetarskyddsnämnd på ansökan medge befrielse från denna skyldighet.

Arbetsgivaren skall föra förteckning över antalet arbetstimmar samt över nöd- och övertidsarbete och den förhöjda lön som betalts för detta. I förteckningen skall också införas söndagsarbete och den förhöjda lön som betalts. Om det med en arbetstagare som avses i 4 § 2 mom. har avtalats att den förhöjda lönen enligt 18-21 och 23 §§ skall betalas som en månatlig ersättning, skall i förteckningen enligt uppskattning införas mängden övertidsarbete och söndagsarbete per månad.

Den förteckning som nämns i 2 mom. skall på uppmaning visas för inspektionsmyndigheten och arbetstagarnas förtroendeman. En arbetstagare eller en av honom befullmäktigad skall på begäran skriftligen informeras om de anteckningar som gäller arbetstagaren.

Kopior av arbetstidsschemat och tidsplanen skall på begäran ges in till inspektionsmyndigheten.

En tidsplan som gäller skiftarbete skall göras känd för arbetstagarna i god tid, dock minst en vecka innan den period som anges i planen börjar. Efter nämnda tid kan tidsplanen ändras endast med arbetstagarens samtycke eller av vägande skäl som hänför sig till arbetsarrangemangen.

Avvikelse från denna paragraf kan göras genom kollektivavtal mellan föreningar som avses i 8 §.

På varje arbetsplats som omfattas av denna lag skall arbetsgivaren se till att denna lag och de med stöd av den utfärdade verkställighetsbestämmelserna samt myndigheternas beslut om eventuella undantag från dem liksom också det gällande arbetstidsschemat och den gällande tidsplanen hålls tillgängliga för arbetstagarna på ett lämpligt ställe.

Arbetarskyddsmyndigheterna skall se till att denna lag följs.

En arbetsgivare som bryter mot vad 6-17 §§ stadgar om arbetstiden eller som av någon annan orsak än insolvens försummar att betala en i 18-23 §§ nämnd ersättning för övertids-, nöd- eller söndagsarbete skall för arbetstidsförseelse dömas till böter. Har förseelsen skett trots arbetarskyddsmyndigheternas påminnelse eller är omständigheterna annars försvårande, skall arbetsgivaren för arbetstidsbrott dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.

En arbetsgivare, som för att bereda sig själv eller någon annan fördel eller för att skada någon har fört den i 26 § 2 mom. nämnda förteckningen oriktigt eller ändrat, förstört eller dolt den eller gjort den oläslig, skall straffas med böter eller fängelse i högst sex månader.

Den som annars bryter mot denna lag eller med stöd av den utfärdade bestämmelser skall dömas till böter.

En företrädare för arbetsgivaren skall straffas så som 1-3 mom. stadgar, när gärningen eller försummelsen skall tillräknas företrädaren som brott mot hans skyldigheter. Vid bedömningen av saken skall beaktas företrädarens uppgifter och befogenheter, hans kompetens samt även i övrigt hans andel i att en lagstridig situation uppstod eller fortsatte.

Åtal för förseelser som nämns i denna lag skall väckas av allmän åklagare, i de fall som nämns i 18-23 §§ dock endast om målsäganden har anmält förseelsen till åtal.

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.

Statsrådet kan meddela närmare föreskrifter om anordnande av skjuts för en arbetstagare i nattarbete då arbetsskiftet börjar och slutar.