857/1988

Kuopio universitets förvaltning sköts av styrelsen, rektor, förvaltningsämbetet, fakultetsråden, direktionerna, fakulteternas dekaner samt institutionernas föreståndare.

Medlem av ett kollegialt förvaltningsorgan som utövar universitetets beslutanderätt kan, med de undantag som framgår av 6 § 3 mom. lagen om Kuopio universitet (129/83), vara endast en myndig person som hör till universitetet och som är finsk medborgare eller tjänsteman i Finland.

Medlemmarna av universitetets förvaltningsråd handlar under tjänsteansvar.

Ingen kan mot sin vilja väljas eller förordnas till medlem av universitetets kollegiala förvaltningsorgan. Den som står i tjänsteförhållande till universitetet har dock inte rätt att undandra sig medlemskap, om ett tillräckligt antal medlemmar eller suppleanter inte annars erhålls till ett kollegialt förvaltningsorgan.

En medlem av ett förvaltningsorgan får inte vägra ta emot ett uppdrag som tilldelas honom när förvaltningsorganet konstituerar sig.

Till Kuopio universitet hör lärarna, forskarna och den övriga personalen samt studerandena.

Till universitetets personal anses höra

Såsom studerande anses den som har anmält sig som närvarande studerande vid universitetet och som har rätt att där avlägga examen. Vid val skall dock inte den som enligt 2 mom. hör till personalen anses vara studerande.

Till styrelsen hör rektor, prorektorerna och fakulteternas dekaner. Utöver dessa utses till styrelsen genom val för tre kalenderår i sänder tio andra medlemmar och lika många suppleanter. Vid förhinder för dekanerna träder prodekanerna i deras ställe i styrelsen.

Vid valen utser de övriga personer som avses i 4 § 2 mom., med undantag av de ordinarie och tjänstförrättande professorna och biträdande professorerna, bland sig fem medlemmar och suppleanter, av vilka minst tre skall vara lärare och forskare, samt studerandena bland sig fem medlemmar och lika många suppleanter.

Hör någon annan medlem av styrelsen än rektor, prorektor eller dekanus enligt 4 § inte längre till universitetet, träder den i ordningsföljden första suppleanten i hans ställe för den återstående mandattiden. Finns det inte längre suppleanter, utses nya medlemmar och suppleanter i den ordning som nämns i 2 mom.

Styrelsen har till uppgift

Styrelsen kan förbehålla sig rätten att behandla och avgöra ett ärende som med stöd av 14 § 1 mom. 13 punkten ankommer på förvaltningsämbetet.

Styrelsen kan hänskjuta ärenden som nämns i 1 mom. 2, 9 och 12-14 punkten till förvaltningsämbetet för avgörande.

Styrelsen sammanträder när rektor eller den prorektor som sköter hans uppgifter anser att det behövs eller när minst fyra övriga medlemmar av styrelsen skriftligen anhåller därom för behandling av ett angivet ärende.

Kallelse till styrelsens sammanträde skall sändas ut senast tre vardagar före sammanträdet. I kallelsen skall nämnas de ärenden som föreligger till behandling. I tvingande fall kan styrelsen genom enhälligt beslut av de närvarande medlemmarna till behandling uppta ett ärende som inte har nämnts i möteskallelsen.

Styrelsen är beslutför när sammanträdets ordförande och minst hälften av styrelsens övriga medlemmar är närvarande.

Rektor samt första och andra prorektor väljs för fyra läsår i sänder av ett valkollegium som består av styrelsens och fakultetsrådens medlemmar, förvaltningsdirektören, byråcheferna samt föreståndarna för de fristående inrättningarna.

Ordförande för valkollegiet är den till tjänsteåren äldsta professorn.

Rektor och prorektor skall vara förtrogna med förvaltning samt med undervisning och forskning. Rektor skall dessutom vara ordinarie professor och prorektor ordinarie professor eller biträdande professor vid universitetet.

Den som har varit rektor under de fyra senaste åren har rätt att vägra ta emot uppdraget som rektor eller prorektor. Anförs något annat skäl till vägran, prövar valkollegiet om den skall godkännas.

Val av rektor och båda prorektorerna förrättas, vartdera särskilt för sig, med slutna sedlar. Har ingen vid den första omröstningen erhållit absolut röstövervikt förrättas en ny omröstning mellan de två som erhållit de flesta rösterna. Faller rösterna lika, avgör lotten.

Rektor är universitetets förman och styrelsens ordförande samt leder och övervakar universitetets verksamhet.

Rektor för universitetets talan vid domstol och hos andra myndigheter samt företräder även annars universitetet.

Rektor har rätt att närvara vid universitetets samtliga förvaltningsorgans sammanträden och att yttra sig vid dem.

Rektor har dessutom till uppgift

Rektor kan till styrelsens avgörande hänskjuta ärenden som hör till hans befogenhet och som är av vittbärande art eller principiell vikt för universitetet.

Vid förhinder för rektor sköts hans uppgifter av första prorektor och vid förhinder även för denne av andra prorektor.

Rektor är befriad från de åligganden som hör till hans egentliga tjänst. Detsamma gäller prorektor när han sköter rektors uppgifter.

Undervisningsministeriet kan på grund av de förvaltningsuppgifter som ankommer på prorektor bevilja denne befrielse från högst hälften av undervisningsskyldigheten.

Chef för förvaltningsämbetet är förvaltningsdirektören.

Till förvaltningsämbetet hör den förvaltnings- och servicepersonal om vars placering annat inte har bestämts.

Förvaltningsämbetet har till uppgift

Förvaltningsämbetet kan till styrelsens avgörande hänskjuta ärenden som hör till ämbetets befogenhet och som är av vittbärande art eller principiell vikt för universitetet.

Förvaltningsdirektören har till uppgift

Förvaltningsdirektören avgör de ärenden som nämns i 14 § 1 mom. 1, 3-5, 7, 8, 10 och 12 punkten.

Rektor avgör de ärenden som ankommer på förvaltningsämbetet och som inte enligt gällande stadganden eller bestämmelser skall avgöras av förvaltningsdirektören eller någon annan tjänsteman. Rektor kan i enskilda fall förbehålla sig rätten att avgöra ett ärende som annars skall avgöras av en tjänsteman vid förvaltningsämbetet.

Ett ärende vars avgörande ankommer på rektor eller förvaltningsdirektören kan genom en instruktion överföras på en tjänsteman vid förvaltningsämbetet för avgörande.

Angående förvaltningsämbetets organisationsform och uppgifter meddelas närmare föreskrifter i instruktionen för förvaltningsämbetet.

Förvaltningen av en fakultet sköts av fakultetsrådet och fakultetens dekanus, vilkas mandattid är tre kalenderår.

Styrelsen beslutar om de grunder enligt vilka det avgörs till vilken fakultet någon hör.

Till ett fakultetsråd väljs i enlighet med styrelsens beslut åtta, tolv, sexton eller tjugo medlemmar och lika många suppleanter.

Fakultetens ordinarie och tjänstförrättande professorer och biträdande professorer väljer bland sig hälften av fakultetsrådets medlemmar och för var och en av dem en personlig suppleant så, att från varje institution som hör till fakulteten, eller från varje grupp som enligt styrelsens beslut utgörs av två eller flera institutioner eller kliniker som hör till fakulteten, minst en ordinarie eller tjänstförrättande professor eller biträdande professor blir medlem. Minst hälften av de på detta sätt valda medlemmarna skall vara ordinarie eller tjänstförrättande professorer.

Den övriga personalen, med undantag av de ordinarie eller tjänstförrättande professorerna och biträdande professorerna, väljer en fjärdedel och studerandena en fjärdedel av medlemmarna och lika många suppleanter till fakultetsrådet, vardera gruppen inom sig.

Om en sådan medlem eller suppleant i fakultetsrådet som avses i 18 § 2 mom. enligt 4 § inte längre hör till universitetet, väljs en ny medlem eller suppleant i hans ställe för den återstående mandatperioden.

Om en medlem som avses i 18 § 3 mom. enligt 4 § inte längre hör till universitetet, träder den i ordningsföljden första suppleanten från respektive grupp i hans ställe för den återstående mandattiden.

Fakultetsrådet har till uppgift

Fakultetsrådet kan överföra sin beslutanderätt på fakultetens dekanus eller institutionens föreståndare i de ärenden som nämns i 1 mom. 7, 8 och 13 punkten samt i andra särskilt nämnda ärenden, vilkas betydelse är ringa.

Till dekanus och prodekanus utser fakultetsrådet inom sig genom val för rådets mandattid en ordinarie eller tjänstförrättande professor eller biträdande professor.

Om valet av dekanus gäller i tillämpliga delar vad som stadgas i 9 §.

Fakultetsrådet sammanträder när dekanus eller, vid förhinder för honom, prodekanus anser att det behövs eller när minst en fjärdedel av fakultetens medlemmar skriftligen anhåller därom för behandling av ett angivet ärende.

Kallelse till fakultetsrådets sammanträde skall sändas ut senast tre vardagar före sammanträdet. I kallelsen skall nämnas de ärenden som föreligger till behandling. I tvingande fall kan rådet genom enhälligt beslut av de närvarande medlemmarna till behandling uppta ett ärende som inte har nämnts i möteskallelsen.

Fakultetsrådet är beslutfört när sammanträdets ordförande och minst hälften av rådets övriga medlemmar är närvarande, om inte annat följer av 53 §.

Dekanus leder och övervakar fakultetens verksamhet samt avgör sådana på fakulteten ankommande ärenden vilkas avgörande enligt gällande stadganden inte ankommer på fakultetsrådet.

Dekanus har dessutom till uppgift

Inom en fakultet kan finnas institutioner som omfattar ett eller flera läroämnen och vetenskapsområden. Styrelsen beslutar om uppdelningen på institutioner på framställning av fakultetsrådet.

Fakultetsrådet förordnar en ordinarie eller tjänstförrättande professor eller biträdande professor till institutionsföreståndare.

Om förvaltningen av en institution och om dess uppgifter bestäms i en instruktion.

Forskningsinstitutet för folkhälsan vid Kuopio universitet har till uppgift

Forskningsinstitutets förvaltning sköts av direktionen och föreståndaren, vilkas mandattid är tre kalenderår.

Till direktionen hör forskningsinstitutets föreståndare som ordförande samt sex av styrelsen förordnade övriga medlemmar som är förtrogna med folkhälsovetenskap och med praktiskt folkhälsoarbete. Åtminstone en av de övriga medlemmarna skall höra till forskningsinstitutets personal. Av de övriga medlemmarna skall två vara sådana som inte hör till universitetet.

Direktionen väljer inom sig en vice ordförande.

Föreståndare för forskningsinstitutet är institutets ordinarie eller tjänstförrättande föreståndare eller en av styrelsen förordnad professor eller biträdande professor vid universitetet, vilken representerar området för folkhälsovetenskap.

Närmare föreskrifter om verksamheten vid forskningsinstitutet för folkhälsan meddelas i en instruktion.

Vid universitetet finns som ett fristående forskningsinstitut en riksomfattande försöksdjurscentral.

Den riksomfattande försöksdjurscentralen har till uppgift

Den riksomfattande försöksdjurscentralen är samtidigt Kuopio universitets försöksdjurscentral.

Till direktionen för försöksdjurscentralen hör centralens föreståndare samt elva övriga medlemmar, vilka alla har en personlig suppleant. Sex av de övriga medlemmarna och likaså av suppleanterna förordnas av styrelsen bland personer som hör till universitetet och som representerar sådana forskningsområden där försöksdjur används, en medlem förordnas av jord- och skogsbruksministeriet och tre medlemmar av undervisningsministeriet. En medlem och dennes suppleant förordnas av styrelsen bland centralens personal. Direktionens mandattid är tre år.

Närmare bestämmelser om försöksdjurscentralens verksamhet utfärdas i en instruktion.

Vid universitetet finns som ett fristående forskningsinstitut en veterinärmedicinsk försöksgård.

Den veterinärmedicinska försöksgården har till uppgift

Försöksgårdens förvaltning sköts av en direktion och en föreståndare.

Direktionen består av försöksgårdens föreståndare samt sex övriga medlemmar, vilka alla har en personlig suppleant. Två av de övriga medlemmarna och likaså av suppleanterna förordnas av Kuopio universitet, två av veterinärmedicinska högskolan, en av jord- och skogsbruksministeriet samt en av statens veterinärmedicinska anstalt. Mandattiden för medlemmarna och suppleanterna är tre år.

Närmare bestämmelser om den veterinärmedicinska försöksgårdens verksamhet utfärdas genom en instruktion.

Andra fristående inrättningar vid universitet är språkcentralen, biblioteket, utbildnings- och utvecklingscentralen, datorcentralen och trädgården. Genom beslut av undervisningsministeriet kan inom ramen för statsbudgeten även andra fristående inrättningar grundas vid universitetet.

Förvaltningen av de andra fristående inrättningarna sköts för var och en av dem av en direktion samt en föreståndare eller en till föreståndare förordnad ordinarie eller tjänstförrättande tjänsteman vid universitetet. Närmare föreskrifter om varje inrättnings verksamhet meddelas i en instruktion.

Direktionen för utbildnings- och utvecklingscentralen består av föreståndaren och åtta av styrelsen förordnade andra medlemmar, av vilka tre utses bland personer som inte hör till universitetet. För varje medlem, med undantag av föreståndaren, förordnas en personlig suppleant. Direktionen väljer inom sig en ordförande och en vice ordförande.

Medlen i de fonder som tillkommit genom donationer och testamenten till förmån för universitetet och som förvaltas av universitetet skall hållas åtskilda från statens övriga medel. Fondernas medel skall placeras på ett säkert och inkomstbringande sätt.

Om mottagande och användning av donations- och testamentsmedel gäller i övrigt vad som föreskrivs i statsrådets beslut angående allmänna bestämmelser om mottagande och användning av donations- och testamentsmedel i statens ämbetsverk och inrättningar (35/74).

De medlemmar av styrelsen som skall utses genom val samt medlemmarna av fakultetsråden, med undantag av dem som representerar professorerna och de biträdande professorerna, utses genom direkta, proportionella och hemliga val.

Angående val av de medlemmar i fakultetsråden som representerar professorerna och de biträdande professorerna bestäms i en instruktion.

Valberättigade vid val av de medlemmar i styrelsen som skall utses genom val är

Valberättigade vid val av i 38 § 1 mom. nämnda medlemmar i fakultetsråden är

En valberättigad får rösta på endast en kandidat inom sin grupp.

För valet tillsätter styrelsen en valnämnd, som på det sätt som därom stadgas eller bestäms skall sköta de uppgifter som gäller valförrättningen.

Ordförande för valnämnden är förvaltningsdirektören och övriga medlemmar är sex personer, som så opartiskt som möjligt skall företräda de grupper som nämns i 4 §. Valnämnden utser inom sig en vice ordförande. Sekreterare är en tjänsteman vid universitetet, som förordnats därtill av förvaltningsämbetet.

Valnämnden uppgör en vallängd, i vilken antecknas dem som är valberättigade.

För envar valberättigad antecknas till vilken av de i 39 § nämnda grupperna han hör och huruvida han är valbar.

Den som anser att det i vallängden finns något fel som påverkar valrätten eller valbarheten får inom en tid av sju dagar efter det vallängden offentliggjordes inlämna ett skriftligt rättelseyrkande till valnämnden.

Valnämnden skall inom sju dagar efter utgången av den tid som nämns i 1 mom. meddela beslut i saken. Därefter fastställer och offentliggör valnämnden den slutliga vallängden.

Den som är valberättigad har rätt att inom 14 dagar sedan den slutliga vallängden offentliggjordes, inom sin egen grupp uppställa kandidater för val av medlemmar och suppleanter till styrelsen och fakultetsråden.

Kandidater uppställs genom att valbara personers skriftliga samtycke, givet på en blankett för vilken formulär har fastställts av valnämnden, inlämnas till valnämnden. Kandidatlistorna är enmanslistor.

Kandidaterna har möjlighet att inom de grupper som nämns i 39 § bilda valförbund. Anmälan om valförbund skall lämnas till valnämnden inom den tid som anges i 1 mom. I ett valförbund får ingå högst dubbelt så många kandidater som skall väljas från gruppen i fråga.

När tiden för uppställande av kandidater har utgått, offentliggör valnämnden omedelbart sammanställningen av kandidatlistorna.

Val av styrelsen och fakultetsråden ordnas samtidigt under en eller två på varandra följande vardagar. Då valförrättningen har avslutats räknar valnämnden de avgivna rösterna.

Den inbördes ordningsföljden mellan de kandidater som hör till samma valförbund bestäms enligt kandidaternas personliga röstetal. I denna ordning tilldelas kandidaterna ett jämförelsetal, så att den första kandidaten som jämförelsetal får hela det antal röster som har avgetts till förmån för valförbundet, den andra hälften därav, den tredje en tredjedel, den fjärde en fjärdedel och så vidare. Jämförelsetalet för den som inte hör till något valförbund är hans röstetal.

Är röstetalen eller jämförelsetalen lika stora, avgörs den inbördes ordningsföljden mellan kandidaterna genom lottning.

För fastställandet av röstningsresultatet placeras kandidaterna inom de grupper som nämns i 39 § i den ordning deras jämförelsetal anger. Valnämnden förklarar så många kandidater, räknade från namnseriens början, valda som skall väljas från gruppen.

Såsom suppleanter för medlemmarna av styrelsen och fakultetsråden förklarar valnämnden, i den ordningsföljd jämförelsetalen anger, av de första icke valda medlemmarna i varje valförbund lika många som det finns valda medlemmar från valförbundet. Såsom suppleanter för de medlemmar av styrelsen och fakultetsråden som valts utanför valförbunden förklarar valnämnden av de första icke valda kandidaterna, som inte har hört till något valförbund, i den ordning den i 1 mom. avsedda namnserien anger, lika många som det har valts sådana medlemmar.

Om fullt antal suppleanter inte fås i enlighet med 2 mom., förklaras efter de suppleanter som avses i 2 mom. såsom i ordningsföljden följande suppleanter de första icke valda kandidaterna, i den ordning den i 1 mom. avsedda namnserien anger, som inte har förklarats som suppleanter enligt 2 mom.

Skall under styrelsens eller ett fakultetsråds mandattid en suppleant inkallas för en medlem av styrelsen eller av ett fakultetsråd, förordnar styrelsen, om det inte längre finns förordnade suppleanter att tillgå, nya suppleanter ur respektive grupp som avses i 39 §.

Närmare bestämmelser om valen utfärdas i valinstruktionen.

Styrelsen, fakultetsråden och direktionerna samt rektor och de tjänstemän som utövar förvaltningsämbetets beslutanderätt och dekanerna fattar beslut på föredragning. Ärendena föredras av en tjänsteman som förvaltningsämbetet förordnat därtill.

Föredragningsförfarande iakttas likväl inte vid avgörande av vetenskaplig kompetens och inte heller vid bedömning av undervisningsprov eller studieprestationer.

Över de ärenden som behandlas vid styrelsens, fakultetsrådens och direktionernas sammanträden upprättas föredragningslistor. I föredragningslistan antecknas i fråga om varje ärende det beslut som fattats och namnen på dem som deltagit i beslutet. Föredragningslistorna utgör förvaltningsorganets protokoll, som undertecknas av ordföranden samt föredraganden eller sammanträdets sekreterare.

Om föredragningsförfarande inte iakttas eller omröstning har ägt rum i saken eller föredraganden har anmält avvikande åsikt eller om ordföranden annars anser att det behövs, uppsätts ett särskilt protokoll. Avvikande åsikt som antecknats i protokollet skall undertecknas av den som framfört åsikten, och ordföranden skall konstatera att den överensstämmer med vad som anförts.

Expeditionerna i ärenden som har behandlats vid ett förvaltningsorgans sammanträde undertecknas av ordföranden och kontrasigneras av föredraganden eller, om föredragningsförfarande inte iakttagits, av sammanträdets sekreterare.

Expeditionerna i de ärenden som har avgjorts av rektor, förvaltningsämbetet och dekanus undertecknas av den som avgjort ärendet och kontrasigneras av föredraganden.

Remisser, meddelanden och därmed jämförbara handlingar undertecknas av föredraganden.

Vid styrelsens, fakultetsrådens och direktionernas sammanträden fattas beslut i andra ärenden än valärenden med enkel majoritet, om meningsskiljaktighet uppstår. Faller rösterna lika blir den åsikt gällande som ordföranden biträtt.

I ärenden som gäller besättande av tjänster samt disciplinen bland studerandena förrättas omröstning dock på samma sätt som vid kollegial domstol.

Val förrättas som majoritetsval. Har ingen vid den första omröstningen erhållit absolut majoritet, förrättas ny omröstning mellan de två som erhållit de flesta rösterna. Faller rösterna lika, avgör lotten resultatet av valet.

Om flera skall väljas eller förordnas, iakttas proportionellt valsätt, ifall minst en femtedel av de närvarande begär det. Faller rösterna lika, avgör lotten resultatet av valet.

Om val av rektor och prorektor stadgas i 9 §.

Avviker föredragandens åsikt från beslutet, har han rätt att få sin mening antecknad i protokollet, om ärendet har avgjorts vid ett sammanträde, och i expeditionens liggarexemplar, om ärendet har avgjorts vid annan föredragning. Den avvikande åsikten skall i det senare fallet undertecknas av föredraganden, och den som har avgjort ärendet skall konstatera att den överensstämmer med vad som har anförts.

En framställning till ett ministerium samt ett utlåtande till ett ministerium, högsta domstolen eller högsta förvaltningsdomstolen skall åtföljas av ett protokollsutdrag eller en kopia av expeditionens liggarexemplar, ifall omröstning har förrättats i saken eller föredraganden har anmält avvikande åsikt.

Vid avgörande av den vetenskapliga kompetensen hos sökande till en professur eller biträdande professorstjänst eller hos den som föreslås bli kallad till en professur eller hos sökande till en docentur eller vid avgivande av utlåtande därom samt vid bedömning av studieprestationer får, förutom förvaltningsorganets ordförande eller vice ordförande, i beslutsfattandet delta endast sådana personer som innehar motsvarande vetenskapliga kompetens eller har fullgjort motsvarande studieprestation. Andra medlemmar av förvaltningsorganet har härvid dock rätt att yttra sig vid sammanträdet.

Förvaltningsorganet är beslutfört i ärenden som avses i 1 mom. när förutom sammanträdets ordförande minst fem medlemmar, som är berättigade att delta i beslutet, är närvarande.

Har förvaltningsorganet inte ett tillräckligt antal medlemmar som får delta i beslutsfattandet, förordnar styrelsen på förvaltningsorganets framställning ett behövligt antal adjungerade medlemmar. Vid avgörandet av vetenskaplig kompetens kan även en person utanför universitetet vara adjungerad medlem. De adjungerade medlemmarnas mandattid är densamma som förvaltningsorganets, ifall de inte har valts för att behandla ett särskilt för sig bestämt ärende.

Om behörighetsvillkoren för tjänsterna stadgas särskilt.

Professorerna och förvaltningsdirektören utnämns av republikens president.

Biträdande professorer utnämns och docenter anställs samt övriga ordinarie tjänstemän än de som nämns i 1 mom. utnämns av av styrelsen, om högskoleexamen krävs för tjänsten.

Tjänsterna som överassistent, assistent, biträdande lärare och biträdande avdelningstandläkare besätts för högst fem år i sänder. Tjänsterna som specialforskare, avdelningstandläkare och amanuens kan besättas för viss tid, dock för högst fem år i sänder, på det sätt som bestäms i reglementet.

Annan personal än den som avses i 1 och 2 mom. utnämns eller anställs av förvaltningsämbetet.

Om anställning av tjänstförrättande tjänstemän beslutar förvaltningsämbetet. Styrelsen beslutar dock om anställning av en tjänstförrättande professor, biträdande professor och förvaltningsdirektör för längre tid än ett år.

De tjänster som skall besättas på ansökan ledigförklaras av förvaltningsämbetet.

En lektorstjänst som är avsedd för en utlänning kan besättas utan att den har ledigförklarats.

Behörighetsvillkoren för en tjänst får inte ändras efter ledigförklaringen och inte heller tjänstens undervisningsområde eller preciseringen därav eller arbetsuppgifterna för tjänsten.

Om skyldigheten att foga matrikelutdrag till en tjänsteansökan stadgas särskilt. Universitetet beslutar om annan utredning som skall fogas till ansökan.

En sökande till en professur eller till en biträdande professorstjänst kan av det förvaltningsorgan som upprättar tjänsteförslag, på skriftlig anhållan som gjorts under ansökningstiden, beviljas en tilläggsfrist av högst tre månader för komplettering av sin behörighet.

Har den tilläggsfrist som avses ovan beviljats en av sökandena, får samtliga sökande räkna sig fristen till godo.

Sedan ansökningstiden för en professur eller en biträdande professorstjänst eller den tilläggsfrist som avses i 59 § har utgått, utser fakultetsrådet minst två sakkunniga inom området för den tjänst som skall besättas för att avge skriftliga utlåtanden om sökandenas vetenskapliga kompetens för tjänsten samt för att jämföra sökandena i detta avseende.

De sakkunniga som skall bedöma den vetenskapliga kompetensen skall utses opartiskt inom de vetenskapsgrenar som hör till tjänstens uppgiftsområde samt inom de vetenskapliga läroriktningar som sökandena representerar. De sakkunniga får inte till någon sökande stå i ett sådant förhållande som avses i 10 § 2 mom. lagen om förvaltningsförfarande (598/82) eller i ett sådant fast samarbetsförhållande eller ligga i en sådan tvist eller stå i något annat förhållande som uppenbart äventyrar den sakkunniges opartiskhet.

För avgivande av sakkunnigutlåtanden skall utsättas en skälig tidsfrist som inte utan särskilda skäl får vara längre än tre månader.

De sakkunniga får rådgöra sinsemellan. En sakkunnig får avge sitt utlåtande även tillsammans med en eller flera andra som har utsetts till sakkunniga.

Innan tjänsteförslag upprättas, skall varje sökande till en professur eller biträdande professorstjänst inom en av fakultetens dekanus utsatt tid avlägga ett offentligt undervisningsprov för ådagaläggande av sin undervisningsförmåga.

Fakultetsrådet bedömer undervisningsproven och avgör för varje sökandes del om denne besitter tillräcklig undervisningsförmåga.

Fakultetsrådet kan befria en sökande från att avlägga undervisningsprov, om sökandens undervisningsförmåga konstaterats tidigare.

När den tid som har utsatts för avgivande av utlåtanden har utgått skall fakultetsrådet, efter att ha fått utlåtanden av minst två sakkunniga, för envar sökandes vidkommande avgöra om denne har tillräcklig vetenskaplig kompetens.

Därefter skall fakultetsrådet upprätta ett tjänsteförslag, i vilket de tre mest förtjänta sökande som konstaterats ha behörighet för tjänsten uppförs på förslag i den ordning de anses inneha skicklighet och förmåga för tjänsten. Vid meningsskiljaktighet förrättas omröstning särskilt för sig för varje förslagsrum.

Tjänsteförslaget skall utan dröjsmål offentligen anslås på universitetets anslagstavla och delges samtliga sökande.

Beslut om kallelseförfarande fattas av rektor på framställning av respektive fakultetsråd med en röstövervikt av två tredjedelar av de närvarande medlemmarna.

Sedan rektor har beslutat om kallelseförfarande, utser fakultetsrådet minst två sakkunniga att avge utlåtande om den vetenskapliga kompetensen hos den som föreslås bli kallad. Den tid inom vilken de sakkunniga skall avge utlåtande får härvid inte utan särskilda skäl vara längre än sex veckor. I övrigt skall iakttas vad som ovan stadgas om sakkunniga.

Om ådagaläggande av undervisningsförmåga gäller i tillämpliga delar vad som stadgas i 63 §.

Sedan de sakkunnigas utlåtanden har inkommit skall fakultetsrådet avgöra den vetenskapliga kompetensen hos den som föreslås bli kallad.

Finner fakultetsrådet att den som föreslås bli kallad har kompetens för tjänsten, skall rådet göra framställning om att kalla honom.

Vad 63 § stadgar om ådagaläggande av undervisningsförmåga iakttas i tillämpliga delar vid besättande av tjänster som överassistent, biträdande lärare och lektor.

Den som söker en docentur skall avlägga ett undervisningsprov som bedöms av fakultetsrådet, om inte rådet av någon särskild orsak anser att undervisningsprov inte behövs.

Om avläggande av undervisningsprov gäller i tillämpliga delar vad som stadgas i 63 §.

Fakultetsrådet skall, efter att ha inhämtat utlåtande av minst två sakkunniga om den vetenskapliga kompetensen hos den som söker docenturen, avgöra huruvida sökanden har vetenskaplig kompetens. Om valet av sakkunniga gäller i tillämpliga delar vad som stadgas i 61 §.

Finner fakultetsrådet att sökanden uppfyller föreskrivna villkor för att anställas som docent och att det med tanke på undervisningen och forskningsarbetet är ändamålsenligt att han knyts till universitetet, skall rådet hos styrelsen göra framställning om att sökanden skall anställas som docent.

Vid besättande av en tjänst eller uppgift i arbetsavtalsförhållande som är placerad vid en fristående inrättning sköter direktionen för den fristående inrättningen de uppgifter som ankommer på fakulteten.

Tjänstledighet för tjänstemän och personal i arbetsavtalsförhållande beviljas av förvaltningsämbetet. Tjänstledighet för en professor, biträdande professor och förvaltningsdirektören för längre tid än ett år beviljas dock av styrelsen.

Universitetets läsår börjar den 1 augusti och avslutas den 31 juli.

Undervisning meddelas under de perioder som bestäms i undervisningsplanerna. Undervisning meddelas dock inte under tio dagar närmast före och tio dagar närmast efter nyårsdagen, inte heller under tre dagar närmast före och tre dagar närmast efter påskdagen.

Fakultetsråden godkänner undervisningsplanerna på det sätt som stadgas särskilt. Undervisningsplanerna för följande läsår skall godkännas före utgången av maj månad.

När undervisningsplanerna uppgörs skall det tillses att studerandena kan bedriva studierna i ändamålsenlig ordning, utan avbrott och effektivt samt att för dem under tiden mellan den 1 juni och den 31 augusti reserveras en sammanhängande tid av minst en månad, då undervisning inte meddelas.

Den undervisning vid universitetet som meddelas i form av föreläsningar är offentlig.

Vid universitetet råder undervisnings- och forskningsfrihet. Lärarna skall dock följa godkända undervisningsplaner samt stadgandena och bestämmelserna om lärarnas uppgifter och om undervisningen vid universitetet.

Varje lärare anställer förhör i de läroämnen som hör till tjänsten på det sätt som bestäms i undervisningsplanen och den instruktion som gäller förhör.

Vid förhinder för läraren förordnar dekanus en annan lärare i samma ämne eller en annan kompetent person att anställa förhör.

Förhör anställs antingen skriftligt eller muntligt eller på båda sätten eller av särskilda skäl på något annat sätt.

Studerandena har rätt att vid förhör och prov såväl i tal som skrift använda finska eller svenska. Angående rätten att använda något annat språk beslutar fakultetens dekanus.

Närmare föreskrifter om förhören meddelas i en instruktion.

Angående examina som avläggs vid fakulteterna gäller vad som stadgas i följande förordningar och bestäms med stöd av dem:

Angående farmaceutisk examen gäller vad som stadgas i förordningen om farmaceutexamen (239/80) och bestäms med stöd av den.

Den som vid universitetet har avlagt kandidatexamen kan vid promotion eller utan promotion erhålla magisters grad.

Om beviljande av graden kandidat i naturvetenskaper, odontologie kandidat och medicine kandidat gäller vad som stadgas i förordningarna om naturvetenskapliga examina, odontologiska examina och medicinska examina.

Till den som har avlagt doktorsexamen kan såsom yttre kännetecken på denna examen vid promotion överlämnas insignier, som har fastställts av fakultetsrådet. Insignierna kan överlämnas även utan promotion.

Fakultetsrådet har rätt att i samband med promotion eller när det annars anser det befogat förläna hedersdoktorsgrad till en finländare eller utlänning, som på grund av förtjänster som vunnits på de vetenskapsområden som fakulteten företräder eller på grund av andra utomordentliga förtjänster är värdig denna hedersbevisning.

Vid universitetet kan även bedrivas fristående studier som inte hör till examina samt ordnas fortbildning.

Undervisningsministeriet bestämmer, om inte annat stadgas därom, efter att ha hört universitetet, de allmänna grunder enligt vilka studier som fullgjorts vid en utländsk högskola räknas en studerande till godo vid universitetet.

Fakultetsrådet beslutar om tillgodoräknande av studier som fullgjorts vid en inhemsk högskola eller läroanstalt, om inte annat följer av de förordningar som nämns i 77 §.

Fakultetsrådet beslutar likaså om tillgodoräknande av studier som fullgjorts vid en utländsk högskola.

Till studerande vid universitetet kan för avläggande av andra examina än de som nämns i 3 mom. antas den som har avlagt finländsk studentexamen eller som annars har tillräckliga grundkunskaper för studierna.

Styrelsen bestämmer de grunder enligt vilka den som inte har avlagt finländsk studentexamen kan antas som studerande, om det inte stadgas särskilt om dessa grunder.

Angående de allmänna förutsättningarna för avläggande av licentiat- och doktorsexamen gäller vad som stadgas i de förordningar som nämns i 77 §.

Angående antalet studerande som årligen intas till universitetet och de allmänna grunderna för urvalet av dem beslutar styrelsen sedan statsrådet har fastställt planen för antalet nybörjarplatser och undervisningsministeriet har gett sin rekommendation om grunderna för urvalet.

Den som önskar bedriva studier vid universitetet för examen eller fullgöra fristående studier skall skriftligen ansöka om studierätt hos universitetet.

Fakultetsrådet väljer studerandena. Beträffande grundexamina sker detta på framställning av en intagningskommission som tillsatts av fakultetsrådet, eller av en för två eller flera fakulteter gemensam intagningskommission som tillsatts av styrelsen.

Undervisningsministeriet kan utan hinder av 1 mom. bestämma att valet av studerande verkställs av ett organ som tillsatts för gemensam intagning av studerande till flera högskolor.

Den som har antagits som studerande vid universitetet antecknas i universitetets matrikel över studerandena sedan han på behörigt sätt har anmält sig vid universitetet.

En studerande skall anmäla sig som närvarande eller frånvarande på det sätt som förvaltningsämbetet bestämmer.

En studerande som inte har anmält sig på det sätt som stadgas i 86 § avförs från matrikeln över studerandena.

Önskar en studerande, som av den orsak som nämns i 1 mom. har avförts från matrikeln över studerandena, senare fortsätta studierna, skall han av förvaltningsämbetet anhålla om rätt att på nytt bli införd i matrikeln över studerandena.

Om den årliga verksamhetsplanen för fortbildningen beslutar styrelsen.

I denna förordning avses med studieprestation en doktorsavhandling och en licentiatavhandling samt ett sådant skriftligt eller muntligt förhör eller ett föredrag eller någon annan sådan prestation som ingår i universitetets undervisningsplaner.

För granskningen av en doktorsavhandling eller en licentiatavhandling förordnar fakultetsrådet på det sätt som i examensstadgan eller annars närmare bestäms förhandsgranskare, granskare och opponenter som skall avge ett motiverat skriftligt utlåtande i saken.

En förhandsgranskare eller granskare av en doktorsavhandling eller licentiatavhandling och en opponent får inte till den som avfattat avhandlingen stå i sådant förhållande som avses i 10 § 2 mom. lagen om förvaltningsförfarande eller ligga i sådan tvist eller stå i något annat förhållande som uppenbart äventyrar hans opartiskhet.

Den som avfattat doktorsavhandlingen eller licentiatavhandlingen skall innan förhandsgranskare, granskare eller opponenter utses, beredas tillfälle att uttala sig i ärendet.

Innan en doktorsavhandling eller en licentiatavhandling bedöms skall den som avfattat avhandlingen beredas tillfälle att bemöta det utlåtande som har avgetts av en förhandsgranskare, granskare eller opponent.

En studerande har rätt att få veta hur bedömningsgrunderna har tillämpats på honom. Han skall beredas tillfälle att ta del av sina skriftliga eller på annat sätt bevarade studieprestationer när de har bedömts.

En studerande, som inte är nöjd med bedömningen av någon annan skriftlig studieprestation än en doktorsavhandling och licentiatavhandling, får muntligen eller skriftligen hos den lärare som utfört bedömningen och, i fråga om bedömningen av en avhandling som hör till de fördjupade studierna, skriftligen hos fakultetsrådet begära rättelse. Rättelse skall begäras inom 14 dagar från det studeranden fick tillfälle att ta del av de detaljerade resultaten av förhöret samt av tillämpningen av bedömningsgrunderna på honom. Den som inte är nöjd med rättelsebeslutet får söka ändring hos examensnämnden inom sju dagar från det han fick del av beslutet.

Skriftliga studieprestationer som avses i 2 mom. skall förvaras en tid av en månad från det resultaten offentliggjordes. En studerande har rätt att på egen bekostnad få en kopia av sina prestationspapper.

Varje fakultet har en eller flera examensnämnder. En examensnämnd består av en av styrelsen förordnad ordförande, som skall vara en vid universitetet anställd lärare som har avlagt doktorsexamen eller lärdomsprov som berättigar till doktorsgrad, samt två av styrelsen förordnade andra medlemmar, av vilka den ena skall vara lärare vid universitetet.

För ordföranden och de övriga medlemmarna av examensnämnden förordnar styrelsen personliga suppleanter, vilka skall ha samma behörighet som de ordinarie medlemmarna.

Examensnämndens mandattid är ett läsår.

I en examensnämnd får endast de medlemmar som har fullgjort samma studieprestation eller en studieprestation på samma nivå som den som skall bedömas delta i behandlingen av ärenden som gäller bedömningen av en studieprestation.

Kan ordföranden eller någon annan medlem enligt 1 mom. inte delta i behandlingen av ett ärende eller har han annars förhinder, träder suppleanten i hans ställe. Kan inte heller suppleanten delta i behandlingen av ärendet, kallar styrelsen en adjungerad medlem som innehar den behörighet som nämns i 1 mom.

Den som är missnöjd med resultatet av urvalet av studerande kan hos fakultetsrådet skriftligen begära rättelse inom 14 dagar från det resultatet av valet offentliggjordes. När resultatet offentliggörs skall det meddelas på vilket sätt en inträdessökande kan få kännedom om hur de vid valet iakttagna grunderna har tillämpats på honom samt på vilket sätt rättelse i valet kan begäras.

Resultatet av urvalet får inte med anledning av rättelseyrkande ändras till nackdel för någon som har intagits som studerande vid universitetet.

En studerande som inom universitetet gjort sig skyldig till en förseelse som riktar sig mot undervisnings- eller forskningsverksamheten kan av rektor tilldelas en anmärkning. Är förseelsen av sådan art att på den enligt rektors bedömning kan följa strängare straff, skall rektor hänskjuta saken för behandling i styrelsen. Styrelsen kan tilldela den skyldige en varning eller relegera honom från universitetet för viss tid, dock högst ett år.

Föredragningen av disciplinära ärenden som avses i 97 § ankommer på en av styrelsen till uppgiften förordnad, inom universitetets förvaltning verksam tjänsteman.

Före behandlingen av ett disciplinärt ärende skall den som saken gäller bevisligen underrättas om den förseelse för vilken han anklagas samt beredas tillfälle att bli hörd i saken.

Gör sig en studerande vid ett förhör skyldig till fusk, kan han omedelbart utvisas av den som övervakar förhöret. Om fusket avslöjas först efter förhöret, kan den lärare som bedömer studieprestationen underkänna studieprestationen.

I beslut av universitets förvaltningsorgan eller av valnämnden får ändring sökas genom besvär på det sätt som lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden (154/50) stadgar om sökande av ändring i beslut av högre förvaltningsmyndigheter, om inte annat stadgas i denna förordning eller någon annanstans.

Besvär får inte anföras över beslut av universitetets förvaltningsorgan som gäller

Över beslut som enbart innebär beredning eller verkställighet får besvär inte anföras. Särskilda besvär får inte anföras över beslut, varigenom avgörs om den som söker en tjänst har tillräcklig undervisningsförmåga eller vetenskaplig kompetens.

Valnämndens beslut skall, även om ändring har sökts, följas tills saken slutligt har avgjorts.

För brott i tjänsten åtalas universitetets rektor, prorektor, professorer och förvaltningsdirektör vid Östra Finlands hovrätt.

Närmare föreskrifter om tillämpningen av denna förordning meddelas vid behov av undervisningsministeriet.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1989.

Genom denna förordning upphävs förordningen den 5 augusti 1983 om Kuopio universitet (701/83) jämte ändringar.

Åtgärder som verkställigheten av denna förordning förutsätter kan vidtas innan förordningen träder i kraft.

Universitetets styrelse och fakultetsråden väljs första gången i enlighet med denna förordning för en treårsperiod som börjar den 1 januari 1989.

Rektor och första prorektor väljs första gången i enlighet med denna förordning för en fyraårsperiod som börjar den 1 augusti 1990 och andra prorektor för en mandatperiod som börjar den 1 januari 1989 och slutar den 31 juli 1990.

Tills rektor och prorektorerna har valts och deras mandattid börjat, fortsätter den rektor och prorektor, som valts i den ordning som anges i förordningen om Kuopio universitet (701/83), såsom universitetets rektor och första prorektor.

De professurer och tjänster som biträdande professor som inrättats vid universitetets avdelningar överförs till universitetet när denna förordning träder i kraft.

Om besättandet av en tjänst eller behandlingen av ett annat ärende inte har slutförts när denna förordning träder i kraft, övergår behandlingen på det förvaltningsorgan på vilket ärendet ankommer enligt denna förordning.