140/1987

Av de anslag för främjande av virkesproduktionen i enskilda skogar som årligen upptas i statsförslaget ( skogsförbättringspengar ) anvisas understöd, lån och förhandsfinansiering för skogsförbättringsarbeten i enlighet med vad som stadgas i denna lag.

De arbeten som finansieras med skogsförbättringspengar skall om möjligt i första hand inriktas på de ekonomiskt sett fördelaktigaste objekten, varvid förhållandena i landets olika delar samt miljövårds- och sysselsättningssynpunkter samtidigt skall beaktas. Skogsförbättringsplanerna skall om möjligt utarbetas med regional koncentration och även annars så, att de kan genomföras på det sätt som är mest förmånligt i ekonomiskt hänseende.

Genomförandet av ett skogsförbättringsprojekt får inte väsentligt äventyra ett sådant naturskyddsprojekt som ingår i ett av statsrådet godkänt program och som syftar till inrättande av ett naturskyddsområde.

På viss del av en fastighet som förvaltas med stöd av sämjoskifte skall tillämpas vad som i denna lag stadgas om fastigheter.

Vad som i denna lag stadgas om jordägare gäller med föreskrivna undantag och i övrigt i tillämpliga delar även samfälld skogs delägarlag och väglag.

Till förmån för ett samfund eller en stiftelse får skogsförbättringspengar användas endast i enlighet med vad som stadgas särskilt i 8 och 15 §§. De begränsningsstadganden och andra stadganden som gäller samfund och stiftelser tillämpas inte på en samfälld skogs delägarlag eller på ett samfund som består av delägare i annat samfällt område eller på ett familjebolag som har till huvudsakligt syfte att bedriva gårds- eller skogsbruk eller, med de undantag som stadgas i 15 §, på väglag.

För skogsförbättringsarbeten som skall utföras med medel ur gårdsbrukets utvecklingsfond eller enligt lagen om stöd för nyskiften (24/81) får skogsförbättringspengar användas endast för kostnader som avses i 8 § och i 10 § 2 mom.

Skogsförbättringsarbeten är

Skogsdikning och iståndsättning av skogsdiken kan också omfatta byggande av plana vägrenar och trummor som behövs för förbättrande av trafikförbindelserna samt byggande och iståndsättande av slambassänger, dammar, vattentäkter för släckningsvatten samt med dem jämförbara anläggningar och konstruktioner som behövs med tanke på miljövården eller av andra skäl.

Till byggande av skogsväg hör också grundförbättring av skogsväg samt byggande eller grundförbättring av särskild upplagsplats som ansluter sig till en skogsväg eller behövs för skogsbruket och av väg som för till utvältningsställe.

Med skogsväg avses i denna lag en väg som nämns i 5 § 2 mom. lagen om enskilda vägar (358/62).

Skogsförbättringspengar får användas till

Skogsförbättringspengar kan också användas för betalning av kostnader för förrättningar i enlighet med vattenlagen (264/61) och lagen om enskilda vägar och som enligt stadganden eller bestämmelser skall betalas av sökanden samt av kostnader för tillstånd och granskningar som förutsätts i marktäktslagen (555/81).

Skogsförbättringspengar får inte användas

Utgifter som slutligt stannar på staten är kostnader för

För ovan i 1 mom. nämnda ändamål får skogsförbättringspengar användas också till förmån för ett samfund eller en stiftelse. Skogsförbättringspengar som har använts för kostnader som nämns i 1-4 punkten återkrävs dock, utom i fråga om samfälld dikning eller byggande av skogsväg som ett samfällt projekt, av samfund och stiftelser på det sätt som stadgas om återbetalning av kredit i form av förhandsfinansiering.

Kostnader som beror på tillämpning av 1 mom. 7 och 8 punkten stannar slutligt på staten endast då detta med hänsyn till sakens natur eller till kostnaderna prövas vara skäligt.

För finansiering av andra kostnader än de som enligt 8 § stannar på staten ( verkställighetskostnader ) kan av skogsförbättringspengar på ansökan beviljas understöd och lån eller enbart understöd eller lån. För den del av kostnaderna som inte finansieras genom understöd eller lån kan förhandsfinansiering beviljas.

I sin helhet i form av understöd kan betalas verkställighetskostnader för

Helt i form av understöd kan också sådana merkostnader betalas som föranleds av att ett skogsförbättringsprojekt med hänsyn till sysselsättningen eller till naturskyddet eller på grund av annan användning av skog än för virkesproduktion måste genomföras med avvikelse från det sedvanliga arbetssättet eller under annan tid än den vanliga arbetssäsongen.

För bestämmande av understödens storlek och lånevillkoren indelas landet i zoner så, att understödets belopp är störst inom de skogsekonomiskt sett svagaste områdena. Understödets maximibelopp är 70 procent för andra än i 10 § nämnda verkställighetskostnader för projektet, om inte annat följer av 12-14 §§. Om zonerna och understödsprocenterna för zonerna stadgas genom förordning.

Då verkställighetskostnaderna för sådan hyggesbränning, som ingår i skogsförnyelse som skall finansieras med skogsförbättringspengar, eller verkställighetskostnaderna för sådan hyggesbränning som genomförs som ett separat projekt överstiger de genomsnittliga kostnader som fastställs på det sätt som stadgas genom förordning, kan för de verkställighetskostnader som överstiger de genomsnittliga kostnaderna beviljas understöd till 80 procent.

En jordägare som kan beviljas lån får på ansökan i stället för lånet beviljas understöd som, beräknat på det lån som jordägaren avstår från, uppgår till 40 procent av lånebelopp på högst 4 000 mark och till 30 procent av lånebelopp som överstiger 4 000 mark. Sådant understöd kan också beviljas jordägare som inte kan få lån på grund av att detta skulle bli alltför litet.

För plantbeståndsvård och stamkvistning, som genomförs såsom sysselsättningsarbete i enlighet med anvisningar av arbetskraftsministeriet om användningen av arbetskraft, kan beviljas stöd för sysselsättningsarbete . Det sammanlagda beloppet av det beviljade stödet och det i 11 § nämnda understödet får dock vara högst 80 procent för andra verkställighetskostnader för det projekt som understöds än de som nämns i 10 §. För arbeten som utförs enligt sysselsättningsvillkor beviljas inte skogsförbättringslån utöver stödet för sysselsättningsarbete.

Då det är fråga om förnyande av ett skogsförbättringsprojekt, som till väsentliga delar har förlorat sin betydelse på grund av skada som har uppstått av förödelse i naturen eller av någon annan därmed jämförbar orsak och som inte beror på områdets ägare, kan verkställighetskostnaderna för projektet betalas helt och hållet i form av understöd av skogsförbättringspengar, om förutsättningar för att genomföra planen annars finns.

Ett samfund eller en stiftelse kan för verkställighetskostnader beviljas finansiering med skogsförbättringspengar endast i fråga om kostnader för samfälld dikning och byggande av en skogsväg såsom ett samfällt projekt så, att finansieringen av kostnader som avses i 10 § 2 mom. beviljas helt och hållet som understöd och av andra än i 10 § nämnda verkställighetskostnader såsom förhandsfinansiering. Vad som nu sägs tillämpas också på väglag, till den del som de nämnda kostnaderna enligt fastställda vägenheter hänför sig till ett samfund eller en stiftelse som är delägare i skogsvägen.

Vid samfälld dikning kan en nyttohavare som inte yrkat dikning eller förenat sig om ett sådant yrkande beviljas understöd som avses i 10 och 11 §§ i enlighet med vad som stadgas ovan. Återstoden av de kostnader som en sådan nyttohavare enligt vattenlagen skall betala kan utges i förskott av skogsförbättringspengar, och staten har när det gäller återkrav av kostnadsersättningar samma rätt som en dikare har enligt vattenlagen.

Lån för skogsförnyelse, hyggesbränning, plantbeståndsvård och skogsdikning skall tills vidare återbetalas med sex procents annuiteter, samt lån för stamkvistning, byggande av skogsväg och iståndsättning av skogsdiken med tio procents och lån för skogsgödsling med aderton procents annuiteter, om inte lånet med hänsyn till ett genom förordning stadgat minimibelopp för annuiteterna skall återkrävas med större annuiteter än de ovan nämnda.

Av dessa annuiteter räknas som låneränta tills vidare tre procent på det icke betalda kapitalet, utom vid skogsgödsling, då räntan tills vidare utgör fem procent på det icke betalda kapitalet. Återstoden av annuiteten räknas som amortering.

Om minimibeloppet för lån som beviljas, om dröjsmålsränta, om den tidpunkt då betalningen av annuiteter på lånet skall börja, om minimibelopp och uppbörd av annuiteterna, om extra amortering av fordran och om övriga lånevillkor samt om indrivning av lån som beviljats i form av förhandsfinansiering och i 16 § nämnda andra medel än sådana som utgivits i form av understöd stadgas genom förordning.

När skogsförbättringslån beviljas och när lånet återkrävs behandlas en jordägares fastigheter som en helhet när de ingår i samma skogsförbättringsprojekt, så länge fastigheterna har samma ägare.

Kredit i form av förhandsfinansiering skall återbetalas till staten inom den i finansieringsbeslutet bestämda tiden, dock inom tre år efter överlåtelsesammanträdet eller slutredovisningen.

På kredit i form av förhandsfinansiering skall betalas tolv procents årlig ränta, räknat från den tidpunkt då 30 dagar har förflutit efter överlåtelsesammanträdet eller slutredovisningen.

Jord- och skogsbruksministeriet fastställer årligen ett arbetsprogram för skogsförbättringsarbetena. Om uppgörandet av arbetsprogrammet och om programmets innehåll stadgas genom förordning.

Forststyrelsen ställer mot redovisning skogsförbättringspengar till en skogsnämnds förfogande samt beslutar om användningen av dylika för ändamål som nämns i 6 §, utom när det gäller ärenden som med stöd av 3 mom. skall avgöras av skogsnämnden.

Skogsnämnden avgör inom ramen för de anslag som har ställts till dess förfogande de ansökningar som gäller beviljande av skogsförbättringspengar för uppgörande och genomförande av skogsförbättringsplaner. Forststyrelsen kan vid behov kräva att få granska ansökningarna innan projekten genomförs.

Forststyrelsen utfärdar anvisningar om skogsförbättringsverksamheten och övervakar denna samt användningen av skogförbättringspengar.

Centralskogsnämnden styr skogsnämndernas praktiska skogsförbättringsverksamhet enligt forststyrelsens anvisningar samt sörjer för att metoderna vid skogsförbättringsarbetena utvecklas och svarar för utbildningsverksamheten.

Ett skogsförbättringsprojekt planeras genom skogsnämndens försorg eller under dess övervakning.

Skogsförbättringsprojektet genomförs av jordägaren, om denne inte ger skogsnämnden i uppdrag att genomföra projektet.

Kan inte planeringen av ett skogsförbättringsprojekt som jordägaren har ansökt om inledas eller planen utarbetas på det sätt jordägaren önskar, skall skogsnämnden på jordägarens begäran meddela skriftligt beslut i ärendet.

Om skogsdikning, iståndsättning av skogsdiken eller byggande av skogsväg genomförs såsom ett samfällt projekt, skall delägarna utse en eller flera sysslomän som skall företräda delägarna i frågor som gäller projektet.

Sedan ett skogsförbättringsprojekt har slutförts skall ett överlåtelsesammanträde hållas eller slutredovisning avges på det sätt som stadgas genom förordning.

En jordägare som är missnöjd med genomförandet av ett projekt skall, om ett överlåtelsesammanträde hålls på grund av projektet, vid sammanträdet framföra sina anmärkningar eller yrkanden. Hålls inget sammanträde, skall jordägaren framföra sina anmärkningar eller yrkanden till skogsnämnden inom ett år efter det han fick del av slutredovisningen. Kan jordägaren dock påvisa att det är fråga om ett sådant fel som han inte har kunnat observera vid överlåtelsen av projektet, får han likväl framföra sina anmärkningar eller yrkanden till forststyrelsen inom tre år efter överlåtelsesammanträdet eller mottagandet av slutredovisningen.

Forststyrelsen och skogsnämnden skall, då anmärkning eller yrkande har mottagits, reda ut om projektet skall fortsättas eller rättas till samt besluta om skogsförbättringspengar skall beviljas för fortsättning av projektet. När det är fråga om korrigering av ett väsentligt fel som iakttagits i ett arbete som avses i 8 § 1 mom. skall skogsnämnden sända förslaget om beviljande av skogsförbättringspengar till forststyrelsen för avgörande.

En fastighet är underpant för den del av statens fordran jämte ränta som grundar sig på den skogsförbättringsfinansiering som har kommit fastigheten till godo.

Av ett väglag eller en samfälld skogs delägarlag krävs varken i 1 mom. nämnd eller annan säkerhet. Som säkerhet för statens fordran och räntan på den beträffande ett område som nämns i lagen om vissa slag av samfälligheter och därmed jämförliga gemensamma förmåner (204/40) skall ställas en av forststyrelsen godkänd säkerhet.

Om en samfälld skog delas mellan delägarlägenheterna eller säljs till förmån för delägarna och den samfällda skogens delägarlag har försummat att betala statens fordran, blir varje delägarlägenhet underpant för den del av fordran hos den samfällda skogens delägarlag, som motsvarar delägarlägenhetens andel av den samfällda skogen, och för räntan på fordran.

Har ett i 5 § lagen om samfällda skogar (485/69) nämnt tillstånd att dela eller sälja samfälld skog beviljats, kan forststyrelsen bestämma att statens fordran hos den samfällda skogens delägarlag och räntan på fordran omedelbart skall förfalla till betalning.

Ägaren till en fastighet som utgör underpant för statens fordran svarar såsom gäldenär för denna.

Delas en fastighet som enligt denna lag utgör underpant för en fordran, kan skogsnämnden på ansökan befria en genom delningen bildad fastighet från ansvar för statens fordran eller fördela denna mellan de genom delningen uppkomna fastigheterna. Denna åtgärd får vidtas endast om ägarna till sådana vid delningen uppkomna lägenheter som förblir föremål för panträtten ger sitt samtycke och indrivningen av statens fordran inte äventyras.

Efter överlåtelsesammanträdet eller slutredovisningen för ett projekt vidtas i denna paragraf nämnda åtgärder av forststyrelsen.

Befinns fördelningen av kostnaderna för ett projekt vara felaktig och har den inte fastställts med stöd av annan lagstiftning, kan skogsnämnden rätta fördelningen. Före rättelsen skall de vars rätt kan påverkas av åtgärden samt vid behov sysslomännen beredas tillfälle att bli hörda. Vid rättelse av fördelning får det inbördes förhållandet mellan understöd, lån och förhandsfinansiering ändras. Vid rättelsen får lånets belopp ökas endast till den del lånet inte har förfallit till betalning.

Om ändringar av skyldigheten att delta i kostnaderna för ett skogsförbättringsprojekt bestäms med stöd av annan lag än denna, kan skogsnämnden på ansökan ändra fördelningen av den statliga fordran som belastar fastigheten, i den mån fordran inte har förfallit till betalning.

Efter överlåtelsesammanträdet eller slutredovisningen vidtas i denna paragraf nämnda åtgärder av forststyrelsen.

Har utarbetandet av en skogsförbättringsplan avbrutits på grund av att den som har anhållit om planen inte önskar att arbetet på den fortsätts eller den uppgjorda planen av orsak, som berott på jordägaren, helt eller delvis inte genomförts inom fastställd tid och har giltiga skäl till detta inte anförts, kan forststyrelsen besluta att ersättningen för kostnaderna för utarbetandet av planen helt eller delvis skall återbetalas.

Den skogsnämnd som har meddelat ett finansieringsbeslut kan återkalla finansieringen eller ändra beslutet därom till den del arbetet inte är utfört, om det är uppenbart att det område för vilket skogsförbättringsplanen har uppgjorts kommer att nyttjas så, att dess användning för skogsbruksändamål till väsentliga delar förhindras.

Har ett finansieringsbeslut meddelats, skall till domaren omedelbart sändas anmälan därom för att den panträtt som nämns i 27 § skall bli införd i inteckningsregistret. Anmälan skall också sändas om de i 29 och 30 §§ nämnda åtgärderna, då panträtten gäller en fastighet beträffande vilken anmälan om projektet inte har gjorts tidigare. Anmälan görs endast om lån som överstiger ett genom förordning stadgat belopp.

Då en i inteckningsregistret införd statlig fordran återbetalts helt och hållet eller fastigheten annars befrias från panträtten, skall den myndighet som har mottagit betalningen eller vidtagit annan åtgärd omedelbart sända anmälan därom till domaren, och denne skall införa befrielsen i inteckningsregistret.

En förmyndare får utan förmyndarnämndens och rättens tillstånd på den omyndiges vägnar uppta lån och kredit i form av förhandsfinansiering, som utges med skogsförbättringspengar och för vilka den omyndiges fastighet utgör underpant.

När skogsförbättringslån och kredit i form av förhandsfinansiering upptas, behövs inte samtycke enligt 38 § 1 mom. äktenskapslagen (234/29).

En fastighet som utgör underpant för statens fordran enligt denna lag får utmätas med samma förmånsrätt som offentligrättsliga utlagor, oberoende av hur länge fordringen har varit obetald.

Statens fordran får indrivas utan dom eller utslag i den ordning som stadgas i lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg (367/61).

En jordägare som har dragit nytta av skogsförnyelse, skogsdikning, iståndsättning av skogsdiken eller byggande av skogsväg är skyldig att dra försorg om skötseln och underhållet av det område eller den skogsväg, som åtgärderna har omfattat, under tjugo år efter överlåtelsesammanträdet eller mottagandet av slutredovisningen. Då fastigheten övergår till en ny ägare, överförs också vård- och underhållsskyldigheten på denne. Skogsnämnden skall övervaka att vård- och underhållsskyldigheten fullgörs.

Har skötseln av ett skogsförnyelse- eller skogsdikningsområde eller ett område där skogsdiken har iståndsatts eller underhållet av en skogsväg försummats, skall skogsnämnden uppmana den vård- och underhållsskyldige att inom utsatt tid utföra det försummade.

Då en skogsförbättringsåtgärd på grund av en i 1 mom. nämnd försummelse hotar att förlora en avsevärd del av sin betydelse och jordägaren inte inom den utsatta tiden följt uppmaningen att utföra det försummade, kan forststyrelsen besluta att de skogsförbättringspengar som har beviljats för projektet helt eller delvis skall återkrävas på det sätt som stadgas om förhandsfinansiering och att den vård- och underhållsskyldighet som nämns i 36 § skall upphöra.

Har ett skogsförnyelseområde eller ett nyttoområde för skogsdikning eller för iståndsättning av skogsdiken börjat nyttjas på ett sådant sätt att områdets användning för skogsbruksändamål till väsentliga delar förhindras, skall forststyrelsen sedan den har fått vetskap om saken bestämma att skogsförbättringslånet och den kredit som beviljats i form av förhandsfinansiering för området omedelbart skall återbetalas. Har inte tjugo år förflutit sedan projektet genomfördes, kan forststyrelsen bestämma att jordägaren skall återbetala det för denna del av området beviljade understödet, helt eller delvis, med undantag av sådant understöd som nämns i 10 § 2 mom. och 13 § 2 mom. Sedan forststyrelsen fattat ett här nämnt beslut, upphör den i 36 § angivna skyldigheten att sköta och underhålla området.

Har skogsförnyelse, skogsdikning, iståndsättning av skogsdiken eller skogsväg, som finansierats med skogsförbättringspengar, till väsentliga delar mist sin betydelse på grund av förödelse i naturen eller en skogsbrand som uppstått utan jordägarens vållande eller av annan orsak som inte beror på jordägaren eller av skador till följd av åtgärder som behövts för att förhindra skada, och är det inte ändamålsenligt att förnya skogsförbättringsarbetet i enlighet med 14 §, kan forststyrelsen på ansökan besluta att vård- och underhållsskyldigheten för det område eller den skogsväg som har utsatts för förödelsen eller förstörelsen skall upphöra och att åtgärder för indrivning av skogsförbättringslånet inte skall vidtas.

Ändring i ett beslut som skogsnämnden fattat med stöd av 20 § 3 mom., 23 §, 26 § 2 mom., 29 § 1 mom., 30 § 1 mom. eller 32 §, får sökas genom besvär hos forststyrelsen, om det inte med stöd av 45 § 2 mom. har bestämts att beslutet skall underställas forststyrelsen. Besvärsskrivelsen jämte bilagor skall tillställas skogsnämnden. Denna skall utan dröjsmål sända handlingarna jämte eget utlåtande om besvären till centralskogsnämnden, som jämte sitt utlåtande skall sända dem vidare till forststyrelsen.

Om forststyrelsen eller skogsnämnden anser det vara nödvändigt eller jordägaren så kräver, skall i ärenden som avses i 23, 26 och 37 §§ hållas syneförrättning, vilken utförs av en synenämnd som avses i 12 § lagen om centralskogsnämnder och skogsnämnder (139/87).

När ändring söks skall lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden (154/50) iakttas i tillämpliga delar.

Har äganderätten till en fastighet före överlåtelsesammanträdet eller slutredovisningen övergått till ett samfund eller en stiftelse som inte får beviljas lån, skall det lån som belöper sig på fastigheten eller den del av lån till ett väglag, som i enlighet med fastställda vägenheter hänför sig till fastigheten, återbetalas till staten på det sätt som stadgas om förhandsfinansiering. Då äganderätten övergår till ett sådant samfund eller en sådan stiftelse efter överlåtelsesammanträdet eller slutredovisningen, skall skogsnämnden, sedan den har fått vetskap om ägarväxlingen, underrätta forststyrelsen därom, så att hela lånet omedelbart kan återkrävas till staten.

Har betalningsförmågan för den som är skyldig att återbetala statens fordran, med beaktande av hans och hans familjs tillgängliga inkomster och förmögenhet, av särskilda skäl, såsom försörjningsplikt, arbetslöshet eller sjukdom, väsentligt nedgått, kan forststyrelsen bevilja uppskov med återbetalningen av statens fordran. Uppskov kan beviljas för högst två år i sänder och sammanlagt för högst åtta år. För uppskovstiden uppbärs inte ränta på statens fordran.

Förmåner som har erhållits med stöd av denna lag är inte skattepliktiga.

Den allmänna ledningen av verkställigheten av denna lag ankommer på jord- och skogsbruksministeriet.

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.

Genom förordning stadgas när ett beslut eller en åtgärd av skogsnämnden enligt 20 § 3 mom., 23 §, 29 § 1 mom., 30 § 1 eller 2 mom., 32 § eller 37 § 1 mom. skall underställas forststyrelsen.