1289/1987

Den som har avlagt odontologisk grundexamen och dessutom tjänstgjort vid inrättningar som avses i 2 § 1 mom. under en genom förordning stadgad tid eller fullgjort motsvarande tjänstgöring i Danmark, Norge eller Sverige samt styrkt att han uppfyller eventuella övriga kompetensfordringar som stadgas genom förordning, beviljas av medicinalstyrelsen på ansökan behörighet att självständigt utöva tandläkaryrket såsom legitimerad tandläkare.

Vad som stadgas i 2-5 §§ gäller endast finska medborgare, med undantag av 2 § 2 mom. som även tillämpas på medborgare i Danmark, Norge och Sverige.

En utlänning, som avlagt en i 2 § 1 mom. nämnd examen och har för uppgiften förutsatt kompetens som stadgas genom förordning samt tillräckliga språkkunskaper, kan av medicinalstyrelsen av särskilda skäl på ansökan beviljas tillstånd för uppgifter som avses i 2-5 §§, på de villkor som medicinalstyrelsen bestämmer.

Medicinalstyrelsen kan återkalla ett i 2 mom. nämnt tillstånd, om skäl därtill prövas föreligga.

I fråga om medborgare i Danmark, Norge och Sverige gäller utöver denna paragraf vad som stadgas särskilt.

Var och en som utövar tandläkaryrket står i sin verksamhet under medicinalstyrelsens och länsstyrelsens tillsyn och är skyldig att iaktta vad medicinalstyrelsen eller länsstyrelsen förordnar med stöd av stadganden och bestämmelser samt att lämna medicinalstyrelsen och länsstyrelsen de meddelanden, förklaringar och utredningar som de begär.

Har en utövare av tandläkaryrket på grund av ålder eller sjukdom eller av någon annan orsak blivit eller genom sin verksamhet visat att han helt eller delvis blivit oförmögen att utöva tandläkaryrket, kan medicinalstyrelsen tills vidare förklara honom förlustig sin behörighet att utöva tandläkaryrket eller begränsa denna behörighet.

Finns det grundad anledning att anta att en utövare av tandläkaryrket blivit oförmögen att utöva yrket, kan medicinalstyrelsen för utredning av saken förordna att han skall genomgå läkarundersökning och inhämta annan behövlig utredning samt förbjuda honom att utöva tandläkaryrket, tills frågan om hans bristande förmåga blivit slutligt avgjord. Vid läkarundersökningen kan nödvändiga prov tas och annan undersökning utföras, om detta kan ske utan nämnvärd olägenhet.

Medicinalstyrelsen och länsstyrelsen kan vid behov förordna att mottagnings-, undersöknings- och vårdlokaliteterna samt patientkartoteket hos den som utövar tandläkaryrket skall granskas. Endast en legitimerad tandläkare kan förordnas att utföra granskningen.

Vägrar en utövare av tandläkaryrket att underkasta sig granskning som nämns i 1 eller 2 mom. eller annan utredning som är nödvändig, skall polisen ge behövlig handräckning.

Medicinalstyrelsen kan, då den förklarar en tandläkare förlustig sin behörighet att utöva tandläkaryrket eller förbjuder en tandläkare att utöva tandläkaryrket eller begränsar denna behörighet, av särskilda skäl bestämma att den som utövat tandläkaryrket privat skall överlämna handlingar med uppgifter om patienter till hälsovårdscentralen på den ort där yrket utövats för att där omhänderhas som ett fristående arkiv.

Medicinalstyrelsen publicerar årligen en förteckning över dem som utövar tandläkaryrket.

I fråga om sökande av ändring i beslut som medicinalstyrelsen har meddelat med stöd av denna lag gäller lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden (154/50). Beslut som nämns i 14-20 och 20 a §§ skall trots att besvär anförts omedelbart verkställas.