594/1986

Utan hinder av vad som stadgas i 22 § har försäkrad som fyllt 55 år rätt till invaliditetspension i form av individuell förtidspension, om hans arbetsförmåga, med beaktande av sjukdom, lyte eller skada, faktorer förknippade med åldrandet, lång tid i yrket, ett för honom påfrestande och slitsamt arbete samt arbetsförhållandena, varaktigt har nedgått i sådan grad att det inte skäligen kan förutsättas att han skall fortsätta med sitt förvärvsarbete. Ett villkor för pension är dessutom att den försäkrade antingen har upphört med förvärvsarbete eller att hans förvärvsinkomst i medeltal kan uppskattas understiga 689,58 mark per månad. Arbetet skall ha upphört eller förvärvsinkomsten ha nedgått tidigast ett år före begynnelsetidpunkten för den individuella förtidspensionen. Vid beräkning av nämnda tidsperiod om ett år beaktas inte de dagar då den försäkrade har haft studieledighet som avses i lagen om studieledighet (273/79) samt de dagar, för vilka den försäkrade har fått dagpenning i enlighet med lagen om utkomstskydd för arbetslösa (602/84), de sistnämnda dock högst till det antal som motsvarar det i 26 § lagen om utkomstskydd för arbetslösa stadgade maximiantal dagar för vilka kan betalas dagpenning avvägd enligt förtjänsten.

Då ålderdomspensions tilläggsdel fastställs, kan sådan i 1 mom. nämnd pension, som grundar sig på arbets- eller företagarverksamhet och om vilken ansökan är anhängig, beaktas på det sätt som avses i 3 mom., till dess ansökan är slutligt avgjord. Vad som eventuellt utbetalts till ett för stort belopp kan kvittas mot framtida pensionsrater.

Pensionsanstaken kan inom ett år från den tidpunkt, då pension indragits, med stöd av utredning som har godkänts av anstalten förordna att pensionen, utan att ansökan inlämnats i den ordning som föreskrivs i 35 §, på nytt skall utbetalas på grund av att den sjukdom som medfört invaliditeten har förvärrats. Härvid får förordnas att pensionen skall utbetalas retroaktivt för den tid under vilken den varit indragen, eller för en viss del av nämnda tid. Om dock ny invaliditetspension beviljas på grund av en invaliditet som har börjat inom ett år efter det att den ovan nämnda tidigare pensionen upphörde, kan pensionen beviljas även i form av individuell förtidspension, förutsatt att arbetet har upphön eller förvärvsinkomsten minskat tidigast ett år före begynnelsetidpunkten för den tidigare pensionen. Vid beräkning av denna tidsperiod om ett år skall beaktas vad som stadgas i 22 a §.

Pension eller del därav och annan förmån som avses i denna lag betalas förhöjd för dröjsmålstiden. Skyldigheten att betala förmån förhöjd gäller dock inte den del av förmånen som utges till en annan försäkrings- eller pensionsanstalt som bedriver lagstadgad försäkringsverksamhet eller till en socialförsäkringskommission eller arbetslöshetskassa. Förhöjningen gäller inte heller de rehabiliteringsförmåner som utges enligt 34 § 1 mom.

Förmånsförhöjningen är 16 procent per år, och den skall beräknas på varje dag av dröjsmålstiden. Denna anses börja då tre kalendermånader förflutit från utgången av den månad då den försäkrade till pensionsanstalten lämnat in sin ansökan eller framställt annat motsvarande anspråk samt en sådan utredning om förmånens grund och belopp som skäligen kan krävas av honom. Härvid beaktas även pensionsanstaltens möjligheter att skaffa utredning. Om pension eller ersättning som avses i 26 § inte ännu har avgjorts slutligt, anses dröjsmålstiden börja först då en månad förflutit från utgången av den månad då meddelande om nämnda pension eller ersättning kommit till pensionsanstalten. På förmånsrat som med stöd av ett och samma beslut skall utges senare beräknas förhöjningen från förfallodagen.

Har ändring sökts i beslut av pensionsanstalten, kan besvärsinstansen, om pensionsanstalten påvisar att i den försäkrades förhållanden inträffat en väsentlig förändring under den tid då ändringsansökan varit anhängig, besluta att förhöjningen skall beräknas från en senare tidpunkt än den som avses i 2 mom.

Beror det av den försäkrade att en förmån inte kunnat utbetalas i rätt tid, är pensionsanstalten inte skyldig att utge förmånen förhöjd för längre tid än från den dag då hindret enligt vad pensionsanstalten känner till upphörde. Om utbetalningen av förmånen fördröjs till följd av stadgande i lag eller på grund av avbrott i den allmänna samfärdseln eller i den allmänna betalningsrörelsen eller av annat liknande oöverstigligt hinder, är pensionsanstalten inte skyldig att betala förmånen förhöjd för tiden för det dröjsmål som orsakats av dylikt hinder.

I denna paragraf nämnd förmånsförhöjning, vars belopp uträknat på pensionen eller del därav eller på annan förmån understiger 4 mark, skall inte betalas.

Vid tillämpningen av denna paragraf anses ett år innehålla 360 dagar och en månad 30 dagar.

Om ändringsansökan är anhängig i fråga om pension eller ersättning som skall beaktas som inkomst när det gäller tilläggsdel, kan tilläggsdelen utbetalas tillfälligt trots att rätten till förmånen inte är slutligt avgjord. Om pension eller ersättning som skall beaktas som inkomst, när det gäller tilläggsdel, i dylikt fall beviljas retroaktivt, får pensionsanstalten driva in beloppet av den tilläggsdel som betalts till ett för stort belopp för samma tid från den pension eller ersättning som skall utges retroaktivt. Pensionsanstalten skall minst två veckor före utbetalningen av pensionen eller ersättningen meddela arbetspensionsanstalten eller annan anstalt som kommer i fråga att pensionen eller ersättningen eller del därav skall betalas till pensionsanstalten.