5/1975

Gränsbevakningsväsendet har till uppgift att bevaka och utöva uppsikt över rikets gränser samt att jämte polisen upprätthålla allmän ordning och säkerhet inom gräns- och havsområdet även som att jämte tullverket handha tullbevakningen.

Angående vissa uppgifter, som ankommer på gränsbevakningsväsendet, är stadgat särskilt. Genom förordning kan gränsbevakningsväsendet ombetros även andra för detta lämpliga uppgifter.

Gränsbevakningsväsendet deltager i rikets försvar. Det kan genom förordning, såvida försvarsberedskapen kräver det, i sin helhet eller till någon del anslutas till försvarsmakten.

Gränsbevakningsväsendets inre organisation är militärisk. Beträffande någon del därav kan vid behov annorlunda stadgas genom förordning.

Gränsbevakingsväsendets högsta ledning och tillsyn hör till ministeriet för inrikesärendena.

Vid gränsbevakningsväsendet finns en stab, gränsbevakningssektioner, sjöbevaknigssektioner, skolor och andra enheter.

Gränsbevakningsväsendets stab utgör tillika en avdelning inom ministeriet för inrikesärendena.

Vid gränsbevakningsväsendet kan finnas följande:

tjänster med grundlön

chef för gränsbevakningsväsendet, biträdande chef för gränsbevakningsväsendet, överste, kommodor, överstelöjtnant, kommendör, major, kommendörkapten, kapten, kaptenlöjtnant, premiärlöjtnant, löjtnant, avdelningschef, byråchef, överingenjör och ingenjör; samt

befattningar med grundlön:

befattningsofficer, militärtekniker, luftfarkostsbefälhavare, tolk, specialmästare, ekonom, sjöbevakare, ingenjör, tekniker, avdelningssekreterare, byråsekreterare, sekreterare revisor, huvudbokförare, kassör, telegrafist, sjukskötare, registrator, kanslist, biträdande kanslist, bokförare, signalistövervakare, signalist, vaktmästare, maskinskrivare, byråbiträde, husmor och kokerska.

Tjänsterna och befattningarna kan hänföras till olika klasser.

Ytterligare kan vid gränsbevakningsväsendet finnas tjänster med avtalslön, extraordinarie befattningshavare, tillfälliga funktionärer, på basen av anställningsavtal avlönade gränsbevakare och annan personal i offentligträttsligt avtalsförbållande samt personal i arbetsavtalsförhållande.

Chefen och biträdande chefen för gränsbevakningsväsendet utnämnes av republikens president på framställning av statsrådet. Övriga officerare utnämnes av republikens president på framställning av ministern för inrikesärendena vid föredragning av militära utnämningsärenden.

Angående militära grader och befordran stadgas genom förordning.

Om skyldighet för innehavare av tjänst eller befattning vid gränsbevakningsväsendet att avgå från tjänsten eller befattningen och om hans skyldighet att övergå i annan tjänst eller befattning stadgas genom förordning.

Värnpliktiga kan förordnas att erhålla utbildning vid gränsbevakningsväsendet. I fråga om deras tjänstgöring iakttages i tillämpliga delar vad om värnpliktigas tjänstgöring inom försvarsmakten är stadgat.

Värnpliktiga kan vid behov anlitas för att stödja gränsbevakningsväsendets verksamhet.

Vid gränsbevakningsväsendet anställd är underkastad strafflagen för krigsmakten och stadgandena om militärdisciplin på samma sätt som den som tjänstgör i motsvarande tjänst, befattning eller uppdrag såsom värnpliktig inom försvarsmakten.

Envar är skyldig att för utredning av sin identitet lämna gränsbevakningsman erforderliga uppgifter, då denne i tjänsteuppdrag förhör sig därom. Gränsbevakningsman äger rätt att för förhör gripa en okänd person, som vägrar att lämna sagda uppgifter eller som lämnar sådan uppgift om sin identitet, som kan antagas vara falsk.

Har gränsbevakningsman gripit någon för förhör, skall denne sedan förhöret avslutats och senast ett dygn efter gripandet försättas på fri fot, om ej annat skäl till hans kvarhållande föreligger.

Gränsbevakningsman äger, i enlighet med vad därom särskilt är stadgat, samma rätt som polisman och tullman att i brottmål verkställa förundersökning och tillgripa tvångsmedel.

Vad i 3 kap. 8 § strafflagen är stadgat om rätt för polisman att i vissa fall tillgripa maktmedel, äger motsvarande tillämpning på gränsbevakningsman och den som bistår honom vid fullgörandet av tjänsteåliggande.

Kan brottmål som undersökes av gränsbevakningsmyndighet handläggas i strafforderförfarande, kan kommendören för gränsbevakningssektion eller sjöbevakningssektion eller av honom för uppgiften förordnad annan gränsbevakningsman i enlighet med åklagarmyndighetens anvisningar redan i samband med förundersökningen på åklagarens vägnar och under dennes tillsyn framställa i 1 § lagen om strafforder (146/70) avsedda yrkanden.

Gränsbevakningsman, som är berättigad att framställa straffanspråk, kan verkställa delgivning av anspråket på samma sätt som stämningsman.

Är brott obetydligt, kan i 14 § avsedd gränsbevakningsman avstå från att vidtaga åtgärder för den skyldiges befordrande till åtal, såframt det framgår, att gärningen med beaktande av omständigheterna berott på ursäktig ouppmärksamhet, tanklöshet eller okunnighet och att allmänt intresse icke fordrar åtalsåtgärder.

Med gränsbevakningsman avses i denna lag den som på grund av utnämning, förordnande eller tjänstgöringsavtal handhar gränsbevakningsuppgifter, såsom därom stadgas genom förordning.

Närmare stadganden om tillämpningen av denna lag utfärdas genom förordning.

Denna lag träder i kraft den 1 mars 1975.

Genom denna lag upphäves lagen den 22 december 1944 om gränsbevakningsväsendet (980/44 jämte däri senare företagna ändringar samt 3 § 2 mom. strafflagen för krigsmakten av den 30 maj 1919, sådant detta lagrum lyder i lag av den 5 januari 1922 (3/22).