664/1970

För fastställande av villkoren i statstjänstemannens anställningsförhållande genom tjänstekollektivavtal och för tryggande av arbetsfreden förhandlas på sätt i denna lag stadgas.

Såsom tjänstemän vilka avses i 1 mom. anses även personer i sådant med tjänsteförhållande jämförligt anställningsförhållande till staten som är huvudsyssla. Denna lag tillämpas på de evangelisk-lutherska stiftens ärkebiskop och biskopar och på domkapitlens tjänstemän samt på ortodoxa kyrkosamfundets ärkebiskop, biskop och biträdande biskop ävensom på kyrkosamfundets övriga tjänstemän, såframt ej annorstädes är annat stadgat. Särskilda stadganden utfärdas om denna lags tillämpning på riksdagens justitieombudsman samt på tjänstemännen vid riksdagens, statsrevisorernas, riksdagens justitieombudsmans och Nordiska rådets Finlands-delegations kanslier och riksdagsbiblioteket samt på tjänstemännen och funktionärerna vid Finlands Bank, Postbanken och folkpensionsanstalten.

Denna lag tillämpas icke på utrikesrepresentationens tjänstemän.

Angående villkoren i tjänstemäns anställningsförhållande gäller vad om dem bestämmes i tjänstekollektivavtal.

Till villkoren i anställningsförhållande hänföres icke grunderna för ämbetsverks och inrättningars organisation eller annan reglering inom tjänstemaskineriet, ej heller inrättande eller indragning av tjänst, myndighets åligganden eller inre arbetsfördelning, arbetsledningen, arbetsmetoderna och uppkomsten av tjänsteförhållande eller därmed jämförligt anställningsförhållande eller grunderna för deras upphörande.

Avtal må ej ingås om

Genom förordning bestämmes särskilt vilka tjänsters innehavare det åligger att företräda staten vid nedan i denna lag avsedda förhandlingar och när arbetsstrid uppstår samt att biträda vid förberedelserna för dessa förhandlingar. Angående löneklassificeringen för dessa tjänster samt om arvodena till deras innehavare bestämmes särskilt genom beslut av statsrådet.

I sak vari tjänstekollektivavtal icke finnes gäller vad därom är särskilt stadgat eller föreskrivet eller vad med tjänsteman med avtalslön är överenskommet.

Sådan bestämmelse i tjänstekollektivavtal, som står strid med 2, 3, 4 eller 5 mom., är ogiltig.

Förhandlings- och avtalsparter är:

Angående förhandlingsproceduren samt om förfarandet för tryggande av arbetsfreden eller om annat sådant förfarande må särskilt avtal (huvudavtal) ingås. Beträffande detta avtal gäller vad om tjänstekollektivavtal är stadgat, såframt ej annat följer av 6 § 1 mom.

Tjänstekollektivavtal skall ingås skriftligen. Avtal må ingås även sålunda, att avtalets innehåll upptages i det vid förhandlingar mellan parterna förda protokollet, vilket styrkes på ett parterna emellan gemensamt överenskommet sätt.

Tjänstekollektivavtal skall för att träda i kraft godkännas av statsrådet. Medför avtalet sådana merutgifter för staten, för vilkas godkännande beslut av riksdagen erfodras, skall statsrådet underställa tjänstekollektivavtalet till denna del riksdagens lönedelegation för godkännande.

Bundna av tjänstekollektivavtal är:

Staten må ej inom tjänstekollektivavtals tillämpningsområde bestämma eller avtala, att villkor i anställningsförhållandet för tjänsteman, som står utanför tjänstekollektivavtalet, men utför i avtalet avsett arbete, skall vara sådana, att de står i strid med tjänstekollektivavtalet.

Vad i 1 och 2 mom. är stadgat skall iakttagas endast försåvitt staten, förening eller tjänsteman icke är bunden av tidigare, på andra villkor ingånget tjänstekollektivavtal eller såframt den krets avtalet binder icke är begränsad i själva avtalet.

Tjänstekollektivavtal som icke ingåtts för viss tid må av den som är part i avtalet uppsägas att upphöra tre månader från uppsägningen, såframt ej annat är överenskommet om uppsägningstiden. För längre tid än fyra år slutet tjänstekollektivavtal gäller efter förloppet av fyra år såsom tjänstekollektivavtal vars giltighetstid icke är bestämd. Vad ovan är sagt gäller även huvudavtal, likväl så, att uppsägningstiden för dess vidkommande är sex månader.

Samma uppsägningsrätt som part i avtalet har i 5 § 1 mom. 3 punkten avsedd förening, om den upphört att vara underförening till förening som är part i avtalet. Underförening är likväl bunden av tjänstekollektivavtal under samma tid som ovan avsedd förening, som är part i avtalet.

Uppsägning skall ske skriftligen.

Även om tjänstekollektivavtal upphört att vara i kraft, skall däri upptagna villkor för anställningsförhållande fortfarande iakttagas, intill dess nytt avtal ingåtts och trätt i kraft, såframt ej annat överenskommits eller följer av 2 § 5 mom.

Annan stridsåtgärd angående gällande anställningsförhållande än lockout eller strejk må ej vidtagas. Även dessa är förbjudna, om syftet med dem är att påverka andra omständigheter än sådana som enligt 2 § kan vara föremål för avtal eller om så är särskilt stadgat i lag.

Med lockout avses av staten föranstaltad och med strejk av tjänstemannaförening mot staten riktad arbetsinställelse, som har till ändamål att utöva påtryckning på motparten i arbetstvisten genom att avbryta utförandet av de av arbetsinställelsen omfattade tjänstemännens samtliga tjänsteåligganden.

Tjänsteman må icke deltaga i strejk annars än med stöd av beslut av den tjänstemannaförening som utlyst strejken. Ovan i 2 § 4 mom. avsedda tjänstemän får ej vidtaga stridsåtgärd. Angående föranstaltande av lockout beslutar i 3 § 1 mom. 1 punkten nämnd myndighet.

Av tjänstekollektivavtal bunden må icke medan avtalet är i kraft vidtaga stridsåtgärd angående avtalets giltighet, bestånd eller rätta innebörd eller för avgörande av tvist med anledning av ett på avtalet grundat anspråk, för ändring av gällande avtal eller för åstadkommande av nytt avtal. Denna förpliktelse till arbetsfred må utvidgas i tjänstekollektivavtal. Förpliktelsen till arbetsfred gäller även förening, vars i 5 § 1 mom. 3 punkten nämnda underförening med föreningens samtycke ingått tjänstekollektivavtal. Förefintligheten av ovan i 3 § 2 mom. avsett eller annat, endast för reglering av specialfrågor ingånget avtal hindrar icke inledande av stridsåtgärd för åstadkommande av nytt avtal angående andra frågor, såframt ej annat är avtalat.

Tjänstemannaförening är skyldig att övervaka, att underlydande föreningar och tjänstemän avhåller sig från i 8 § förbjudna stridsåtgärder.

Av tjänstekollektivavtal bunden förening är skyldig att tillse, att underlydande föreningar och tjänstemän som beröres av avtalet icke bryter mot den förpliktelse till arbetsfred, som stadgas i 9 §, eller bestämmelserna i avtalet.

Förenings i 1 eller 2 mom. avsedda skyldighet innebär även att den icke får stödja eller befordra förbjudna stridsåtgärder eller på annat sätt medverka till sådana åtgärder utan är pliktig att söka avveckla dem.

Tjänsteman är icke skyldig att utföra åligganden, vilka beröres av tillåten lockout eller strejk eller sådan tillåten blockad som gäller omständigheter vilka enligt 2 § kan vara föremål för avtal. Tjänsteman som icke omfattas av arbetsstrid skall fullgöra sina sedvanliga tjänsteplikter, varjämte han är skyldig att utföra skyddsarbete. Vad i 8 § 2 mom. är stadgat hindrar icke tjänsteman, som omfattas av arbetsstrid, att utföra skyddsarbete.

Med skyddsarbete avses arbete som vid arbetsstrid är oundgängligt till förhindrande av fara för medborgares liv eller hälsa eller för skyddande av sådan egendom som speciellt utsätts för fara med anledning av arbetsstriden.

Anser statens förhandlingsmyndighet eller tjänstemannaförening, att stridsåtgärd kan åstadkomma allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner, och har ej vid förhandlingar enighet kunnat uppnås om avstående från eller begränsning av stridsåtgärden, äger förhandlingsmyndigheten eller tjänstemannaföreningen rätt att inom tre dygn från det i 7 § lagen den 27 juli 1962 om medling i arbetstvister (420/62) nämnt meddelande ingått skriftligt anmäla till riksförlikningsmannabyrån, att den kommer att hänskjuta saken till statens tjänstetvistsnämnd.

Finner statens förhandlingsmyndighet eller tjänstemannaförening, att stridsåtgärd under pågående arbetsstrid blir samhällsfarlig på sätt i 1 mom. avses, må den omedelbart hänskjuta saken till tjänstetvistsnämnden för handläggning.

Tjänstetvistsnämnden består av sex medlemmar. Medlemmarna, vilka skall vara förtrogna med tjänstemännens arbetsförhållanden, utses av riksförlikningsmannen för tre kalenderår i sänder, tre på förslag av statens förhandlingsmyndighet och tre på förslag av de mest representativa centralorganisationerna för tjänstemannaföreningarna. För varje medlem utses enligt samma grunder två personliga suppleanter.

Även i det fall, att statens förhandlingsmyndighet eller centralorganisationerna inom av riksförlikningsmannen bestämd tid icke framlagt förslag till medlemmar och suppleanter i tjänstevistsnämnden, utses dessa av riksförlikningsmannen.

Avgår eller avlider medlem eller suppleant under pågående mandattid, utses i hans ställe ny för den återstående mandattiden.

Tjänstetvistsnämnden sammankommer på kallelse av riksförlikningsmannen för att inom sig välja ordförande och viceordförande.

Utgifterna för nämnden bestrides av statens medel.

Såsom tjänstetvistsnämndens beslut i sak som angår stridsåtgärds samhällsfarlighet gäller flertalets åsikt. I övriga ärenden avgör vid lika röstetal ordförandens röst, utom vid val, då lotten avgör.

Nämnden är beslutför endast när den är fulltalig.

Tjänstetvistsnämnden skall avgöra ärende angående arbetsstrids samhällsfarlighet inom tio dygn, räknat i det i 12 § 1 mom. avsedda fallet från det i 7 § lagen om medling i arbetstvister nämnt meddelande om att arbetsstrid inletts eller utvidgats inkommit till riksförlikningsmannabyrån och i det i 12 § 2 mom. avsedda fallet från det saken hänskjutits till tjänstetvistsnämnden för handläggning. Tjänstetvistsnämnden skall meddela parterna i tvisten samt riksförlikningsmannabyrån sitt beslut.

Har tjänstetvistsnämnden funnit, att tillämnad eller inledd stridsåtgärd eller utvidgning av stridsåtgärd är sådan som i 12 § sägs, skall nämnden i sitt beslut uppmana parterna att helt eller till någon del avstå från stridsåtgärderna. I intet fall må stridsåtgärd som hänskjutits till nämndens prövning vidtagas tidigare än två veckor från den ursprungligen uppgivna tidpunkten för stridsåtgärdens början eller utvidgning eller, om social- och hälsovårdsministeriet för viss tid förbjudit vidtagande eller utvidgning av stridsåtgärd, från utgången av denna tid.

Vad i 12―17 §§ är stadgat tillämpas, såframt ej statens förhandlingsmyndighet och vederbörande tjänstemannaförening sinsemellan annorlunda överenskommit.

Av tjänstekollektivavtal bunden, som medvetet överträder bestämmelserna i avtalet, må av arbetsdomstolen dömas att betala plikt.

Förfares från statens sida i strid med 8 eller 9 § eller överträder eller underlåter tjänstemannaförening att iakttaga vad i 8, 9 eller 10 § är stadgat, skall staten eller tjänstemannaföreningen, om ej annat är föreskrivet i tjänstekollektivavtal, i stället för skadestånd betala plikt. Stadgandena i detta moment skall dock ej tillämpas på förening som lämnat i 9 § avsett samtycke.

Plikt må i fråga om staten eller förening uppgå till högst 50 000 mark och i fråga om tjänsteman till högst 200 mark.

Då plikt ådömes skall hänsyn tagas till alla föreliggande omständigheter, i synnerhet till skadans storlek och graden av skuld. Har i 19 § avsett förfarande varit av ringa betydelse eller ägt rum under mildrande omständigheter, behöver plikt icke ådömas.

Plikt tilldömes, såframt ej annat är föreskrivet i tjänstekollektivavtalet, den som lidit skada eller, såvida ingen skada uppkommit, den part på vars yrkande domen givits. Finnes flera till plikten berättigade parter, skall i domen, med beaktande av storleken av den skada som drabbat envar av dem och deras medlemmar och dem de företräder, bestämmas hur det utdömda beloppet skall fördelas mellan parterna.

Har bestämmelserna i tjänstekollektivavtal så väsentligt åsidosatts, att det icke rimligtvis kan fordras att de övriga av avtalet bundna skall kvarstå i avtalsförhållandet, må arbetsdomstolen förklara avtalet omedelbart hävt.

Har avtal på talan mot någon tjänstemannaförening förklarats hävt, må avtalet inom två veckor uppsägas också gentemot övriga föreningar.

Har avtal på förenings talan förklarats hävt, äger även annan förening, som är part i avtalet eller som har uppsägningsrätt enligt 6 § 2 mom., rätt att inom två veckor uppsäga avtalet.

Sålunda uppsagt avtal upphör omedelbart att gälla.

Tjänstemans deltagande med stöd av tjänstemannaförenings beslut i en av föreningen vidtagen stridsåtgärd skall icke anses vare sig såsom brott i tjänsten eller såsom i disciplinär väg straffbar handling.

Tjänsteman må icke utan synnerligen tvingande skäl hindras att i egenskap av företrädare för tjänstemannaförening deltaga i förhandlingar som avses i denna lag.

Till tjänsteman, som omfattas av arbetsstrid, utgår icke avlöning och andra ekonomiska förmåner för den tid arbetet ligger nere till följd av stridsåtgärd mot staten. Dessa utgår icke heller till tjänsteman som omfattas av lockout vilken utlysts av staten. Tjänsteman äger likväl rätt att nyttja tjänstebostad medan arbetsstrid pågår.

Tjänsteman må icke genom besvär söka ändring i ärende som avses i 2 §, eller medels anspråk på rättelse underställa det behandling, om han eller tjänstemannaförening äger rätt att anhängiggöra saken vid arbetsdomstolen.

Vederbörande statliga myndighet skall inom en månad från det tjänstekollektivavtal godkänts översända avskrift av avtalet till riksförlikningsmannabyrån.

Angående terminerna i denna lag gäller vad i lagen den 25 april 1930 om beräknande av laga tid (150/30) är stadgat.

Närmare stadganden om verkställigheten och tillämpningen av denna lag utfärdas vid behov genom förordning.