Lag angående ändring av lagen om olycksfallsförsäkring.
- Type of statute
- Lag
- Date of Issue
Text of original statute
Amendments and corrections are made to the up-to-date statute, not to the statute’s original text. Corrections are also published in the PDF version of the statute in the Statute Book.
I enlighet med Riksdagens beslut ändras 5, 14 och 57 §§ lagen den 20 augusti 1948 om olycksfallsförsäkring (608/48), av dessa lagrum 14 § sådan den lyder i lagen den 20 december 1963 (591/63), samt
fogas till lagen en ny 57 a § som följer:
5 §.
Skadestånd erlägges icke för skada, som arbetstagare uppsåtligen åsamkat sig själv.
Annat skadestånd än sådant, som skall givas i form av sjukvård, invalidvård, försörjningspension eller begravningshjälp, må förvägras arbetstagare eller nedsättas:
om arbetstagaren drabbats av skada under begående av brottslig handling och förseelsen icke bör anses vara ringa;
om arbetstagaren själv vållat olycksfallet genom berusning eller grov vårdslöshet; eller
om arbetstagaren vid olycksfallet handlat i strid med i praktiken tillämpade och vederbörligen fastställda ordningsregler eller arbetsreglemente eller ock mot sin förmans till förebyggande av olycksfall meddelade föreskrifter, som genom anslag på arbetsplatsen eller annorledes bevisligen tillkännagivits.
14 §.
Skadestånd för kroppsskada till följd av olycksfall i arbete erlägges:
till den skadade i form av sjukvård, dagpenning, livränta, till dem hörande tillägg samt engångsersättning;
till den skadades anhöriga i form av försörjningspension; samt
i form av begravningshjälp såsom nedan stadgas.
Utöver vad i 1 mom. är sagt utgives till den skadade skadestånd i form av invalidvård i enlighet med vad därom särskilt är stadgat.
57 §.
I Finland bosatt person är berättigad att försäkra sig själv samt de medlemmar av hans familj och övriga i hans arbete anställda personer, vilka enligt denna lag icke äro underkastade obligatorisk försäkring, och härigenom tillförsäkra sig och nämnda personer rätt till de förmåner, som enligt denna lag skola beviljas vid olycksfall i arbete. Sökes sådan försäkring, bör det belopp uppgivas, som skall anses utgöra den försäkrades årliga arbetsförtjänst.
Arbetsgivare är likaså berättigad att få enligt denna lag försäkrad person försäkrad även för annat än i denna lag avsett olycksfall.
För ovan i 2 mom. avsett olycksfall är arbetsgivare berättigad att även få försäkring, i fråga om vilken de skadestånd som erläggas på grund av densamma och förutsättningarna för utfående av skadestånd samt de till skadestånd berättigade stadgas genom förordning. På grund av sagda försäkring föreligger icke rätt till skadestånd, såframt till följd av samma olycksfall med stöd av annan lag skall utgivas skadestånd, som bestämmes enligt denna lag, eller skadestånd med stöd av trafikförsäkringslagen (279/59).
Ovan i 1―3 mom. avsedda försäkringar skola anses såsom försäkringar i enlighet med denna lag. Därjämte gäller i fråga om de i 2 och 3 mom. avsedda försäkringarna i tillämpliga delar vad om försäkring, som avses i 8 § av denna lag, är stadgat.
57 a §.
Statsrådet äger befogenhet att besluta, att till följd av i 57 § 2 mom. avsett olycksfall, som drabbat arbetstagare i arbetsavtalsförhållande till staten, skall utgivas skadestånd av statens medel i motsvarighet till den försäkring, som nämnes i 3 mom. av sagda paragraf.
Beträffande handläggning av skadeståndsärenden och utbetalning av skadestånd gäller i övrigt, vad om olycksfall i statens arbete är stadgat.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1969.
Helsingfors den 20 december 1968.
Republikens President Urho Kekkonen.Social- och hälsovårdsminister A-L. Tiekso.