Förordning om ändring av folkpensionsförordningen.
- Type of statute
- Förordning
- Date of Issue
Text of original statute
Amendments and corrections are made to the up-to-date statute, not to the statute’s original text. Corrections are also published in the PDF version of the statute in the Statute Book.
På föredragning av socialministern
ändras 29 § folkpensionsförordningen den 7 december 1956, sådant detta lagrum lyder i förordningen den 25 maj 1962 ( 340/62 ), som följer:
29 §.
Den i 60 § 2 mom. folkpensionslagen (697/64) avsedda byggnadsverksamheten för främjande av åldringsvården och åldringarnas bostadsförhållanden bör främst inrikta sig på att åstadkomma:
kommunala och andra i allmännyttigt syfte verksamma tidsenliga ålderdomshem och sjukhem för åldringar; samt
bostäder som ägas av kommun, av allmännyttig stiftelse eller förening eller av församling och som varaktigt äro avsedda att uthyras till åldringar.
Lån för i 1 mom. 2 punkten avsedd byggnadsverksamhet beviljas kommun eller genom kommuns förmedling och under dess tillsyn. Andra sammanslutningar må beviljas lån endast på ansökan av kommun. Kommunen skall, då den insänder ansökningarna till pensionsanstalten, giva sitt utlåtande angående sökandenas prioritetsordning.
Pensionsanstalten må fastställa den årliga räntan för i 60 § 2 mom. folkpensionslagen avsedda byggnadslån till minst sex procent, då fråga är om byggnadslån, som användes för ovan i 1 mom. 1 punkten avsedd byggnadsverksamhet, och till minst tre procent, då fråga är om i 2 punkten av samma moment avsedda lån beträffande vilka låntagaren kan lämna tillräckliga garantier för att räntesänkningen direkt medför en sänkning av hyrans belopp.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1965.
Helsingfors den 23 juni 1965.
Republikens President Urho Kekkonen.Socialminister Juho Tenhiälä.