191/1959

Finlands Advokatförbund, på finska Suomen Asianajajaliitto, är i lagen den 12 december 1958 om advokater (496/58) avsedd allmän advokatförening i landet.

Förbundets hemort är Helsingfors stad.

Förbundets ändamål är:

Förbundet strävar till att följa med rättsutvecklingen i landet samt att genom utlåtanden och initiativ ställa sin erfarenhet till samhällets förfogande.

Förbundet må även grunda fonder, som främja förverkligandet av dess ändamål samt medlemmarnas och deras familjers ekonomiska trygghet.

Medlemmarnas beslutanderätt utövas av do vid förbundets möten närvarande medlemmarna. Förbundets delegation handhar de uppgifter, som i dessa stadgar ombetrotts den.

Förbundets angelägenheter handhavas av den av förbundsmötet valda förbundsstyrelsen.

Förbundet är indelat i avdelningar, var och en med sin egen styrelse.

Medlemmarnas rätt att deltaga i skötseln av sin avdelnings angelägenheter utövas av de vid avdelningsmöte närvarande medlemmarna.

Medlemmar i förbundet, äro de, som i den ordning dessa stadgar föreskriva antagits till medlemmar.

Medlem, som införts i det advokat register, som föres av förbundsstyrelsen, är advokat och som sådan berättigad att använda yrkesbeteckningen advokat.

Förutom advokatmedlemmarna må förbundet hava passiva medlemmar samt hedersmedlemmar.

Då i dessa stadgar talas om medlem, avses därmed icke passiv medlem och ej heller hedersmedlem.

Till medlem må antagas finsk medborgare, som yrkesmässigt handhar eller begynner handhava advokatuppdrag och som

Person i statens eller kommuns tjänst eller befattning eller i annan på tjänsteförhållande grundad anställning må icke vara medlem av förbundet, med mindre förbundets styrelse av särskilda skäl därtill samtycker. Den som har sådan anställning hos annan eller som bedriver sådan annan förvärsverksamhet, som kan antagas inverka menligt på hans självständighet som advokat, må icke heller vara medlem av förbundet.

Medlemskap skall sökas medelst en till förbundets styrelse riktad skriftlig ansökan, i vilken sökanden bör försäkra, att han godkänner dessa stadgar och är redo att på anfordran underkasta sig i 35 § avsett skiljemannaförfarande. Till ansökan skall fogas utredning därom, att sökanden uppfyller i 5 § 1 mom. nämnda villkor. Då person som står i tjänsteförhållande till staten eller kommun ansöker om medlemskap, skall han förete utredning även därom, att icke advokatverksamheten strider mot hans tjänsteplikt, ävensom sin förmans utlåtande härom.

Ansökningen skall överstyras till vederbörande avdelning inom förbundet, vars styrelse skall avgiva skriftligt utlåtande om huruvida sökanden uppfyller de i 5 § 1 mom. 2) punkten för medlem uppställda fordringarna, samt därom, i vilken mån sökanden personligen uppträtt inför domstol och med vilken framgång han bedrivit advokatverksamhet.

Avdelningsstyrelsen skall ofördröjligen insända ansökan jämte därtill fogat eget utlåtande till förbundsstyrelsen.

Medlem, som träder i sådant tjänsteförhållande, som avses i 5 § 2 mom. 1 meningen, eller övertager annat uppdrag av sagda slag, är, om han det oaktat fortfarande önskar vara verksam som advokat, pliktig att ofördröjligen hos förbundsstyrelsen anhålla om i samma paragraf nämnt samtycke. Beträffande sådan ansökan gäller i tillämpliga delar, vad i 6 § är föreskrivet angående ansökan om medlemskap.

Förbundsstyrelsen skall vid behandlingen av ansökningar, som avses i 6 och 7 §§, införskaffa nödigbefunna tilläggsutredningar.

Avslås ansökan, skola skälen därtill angivas i styrelsens beslut.

Till passiv medlem må förbundsstyrelsen på ansökan antaga advokat, som upphör att bedriva advokatverksamhet. Till passiv medlem må även antagas person, som den 1 juli 1959 var medlem av Finlands Advokatförbund r. f. och icke längre bedriver advokatverksamhet.

Till hedersmedlem må förbundsmöte på framställning av förbundets delegation eller styrelse, oberoende av i 5 § nämnda villkor, kalla inländsk eller utländsk person, som på särskilt sätt meriterat sig såsom advokat eller verkat till förmån för advokatväsendet. Person, som ej är medlem eller passiv medlem av förbundet, må även förbundsstyrelsen, om den är enhällig, kalla till hedersmedlem.

Förbundsstyrelsen, i vilken landets båda språkgrupper böra vara företrädda, består av förbundets ordförande och viceordförande samt tio andra medlemmar. Envar av de sistnämnda bör hava en personlig suppleant. I styrelsen böra förbundets alla avdelningar vara företrädda.

Förbundets ordförande och viceordförande samt du övriga styrelsemedlemmarna samt deras suppleanter väljas för en verksamhetsperiod, som utlöper vid det förbundsmöte, vilket hålles det fjärde året, efter det valet förrättades, likväl så, att viceordföranden och fem medelst lottning uttagna medlemmar av den första styrelsen och deras suppleanter avgå vid det förbundsmöte, som hålles det andra året efter det valet förrättades.

Den som varit medlem av styrelsen åtta år i en följd, må ånyo väljas till samma uppdrag först för den verksamhetsperiod, som börjar två år från det hans föregående mandattid utlöpte.

Förbundets ordförande och viceordförande samt de övriga styrelsemedlemmarna och deras suppleanter må icke höra till förbundsdelegationen.

Avlider förbundets ordförande eller viceordförande, styrelseledamot eller suppleant för denne eller upphör han att vara medlem av förbundet, skall, då styrelsen finner det nödigt, förrättas fyllnadsval, varvid i stället för den som avgått utses annan person för den återstående mandattiden.

Den tid, under vilken den, som utsetts vid fyllnadsval, varit medlem av styrelsen, skall icke beaktas vid beräkning av den i 10 § 3 mom. nämnda tiden av åtta år.

Styrelsen skall företräda förbundet samt enligt lag och förbundets stadgar samt förbundsmötets anvisningar omsorgsfullt omhänderhava förbundets angelägenheter.

Styrelsen är, utöver vad annorstädes i dessa stadgar föreskrives, pliktig att

Förbundets namn tecknas av förbundets ordförande, viceordförande eller annan ordinarie styrelsemedlem, envar tillsammans med annan ordinarie medlem av styrelsen eller med ombudsmannen.

Styrelsen sammankommer på ordförandens kallelse på plats, som bestämmes av styrelsen eller ordföranden. Ordföranden skall sammankalla styrelsen, ifall minst fyra styrelsemedlemmar det påyrka.

Kallelse till styrelsemöte skall jämte föredragningslistan tillställas styrelsemedlemmarna i rekommenderat brev, som senast sju dagar före mötet inlämnats för befordran med posten. Medlem skall i god tid till förbundets byrå meddela eventuellt förhinder för honom, på det att hans suppleant må kunna inkallas i stället för honom.

Åt dem, som infinna sig till styrelsemöte, skall för därav förorsakade resekostnader erläggas ersättning av förbundets medel i enlighet med de grunder, som fastställas av förbundsmötet

Styrelsen är beslutför, då minst sju medlemmar, ordföranden och viceordföranden medräknade äro närvarande.

Inom styrelsen avgöras vid omröstning disciplinära ärenden i enlighet med vad i rättegångsbalken är stadgat angående omröstning i brottmål, likväl så att, då fråga är om uteslutning av medlem, de för uteslutning röstande medlemmarnas åsikt blir gällande endast, ifall den omfattas av minst sju deltagare i mötet, övriga ärenden avgöras medelst enkel röstövervikt. Falla rösterna lika, gäller den mening, som mötets ordförande biträder.

I förbundets delegation, som tillsättes för två år i sänder, inväljer varje avdelning vid sitt möte en medlem jämte suppleant för varje påbörjat femtontal medlemmar i avdelningen. Delegationen väljer inom sig ordförande och viceordförande.

Delegationsmedlemmarnas mandatperiod begynner den 1 mars.

Delegationen har till uppgift

Delegationen sammanträder på kallelse av ordföranden på plats, som bestämmes av delegationen eller ordföranden. Till dess ordförande för delegationen utsetts, sammankallas delegationen av förbundets ordförande.

Ordinarie delegationsmöte skall hållas före förbundsmötet. Extraordinarie delegationsmöte skall hållas i fall, som nämnes i 17 § 2) punkten eller då förbundsmötet eller styrelsen finner det nödigt.

Kallelse till delegationsmöte skall tillställas delegationsmedlemmarna i rekommenderat brev, som minst två veckor före mötet inlämnats för befordran med posten. Medlem skall ofördröjligen till förbundets byrå meddela eventuellt förhinder för honom, på det att den av samma avdelning valda suppleanten må kunna inkallas i stället för honom. Medlemmarna skola i god tid före mötet tillställas föredragningslista över de ärenden, som skola behandlas vid mötet.

För resekostnader, som förorsakats av deltagande i delegationsmöte, skall erläggas ersättning av förbundets medel på sätt i 14 § 3 mom. föreskrives om ersättning för resekostnader som föranledas av deltagande i styrelsemöte.

Delegationen är beslutför, då minst hälften av dess medlemmar äro närvarande vid mötet.

Omröstning sker öppet förutom vid val, då omröstning verkställes med slutna sedlar, ifall någon medlem det påyrkar. Besluten fattas med enkel röstövervikt. Falla rösterna lika, gäller den mening, som omfattas av ordföranden, förutom vid val, då lotten avgör.

Förbundets möten äro förbundets ordinarie möte, vilket benämnes förbundsmöte, och förbundets extraordinarie möten.

Förbundets medlemmar sammanträda vartannat år under tiden maj―juni till förbundsmöte, för vilken tid och plats bestämmes av styrelsen.

Extraordinarie möte hålles, då förbundsstyrelsen eller i det fall, som nämnes i 17 § 2) punkten, delegationen finner det nödigt eller då minst 50 av förbundets medlemmar hos styrelsen gjort skriftlig framställning därom för behandling av visst ärende.

Kallelse till förbundsmöte eller extraordinarie möte skall delgivas medlemmarna genom kungörelse i officiella tidningen minst tre veckor före mötet. Minst två veckor före mötet skall till varje avdelning översändas förteckning över de ärenden, som skola behandlas vid mötet.

Vid möte ledes ordet av förbundets ordförande eller viceordförande. Vid förfall eller jäv för dessa utser mötet självt ordförande.

Varje medlem har en röst. Besluten fattas med enkel röstövervikt, förutom i de fall, som nämnas i 22 och 56 §§. Falla rösterna lika, gäller den åsikt, som omfattas av ordföranden, förutom vid val, då lotten avgör. Omröstning med slutna sedlar verkställes, om någon medlem det påyrkar, och omröstningen avgöres, då rösterna falla lika, av en åt sidan lagd röstsedel.

Passiv medlem och hedersmedlem har icke rösträtt vid förbundets möten.

Vid förbundsmöte behandlas följande ärenden:

Vid val av ordförande och viceordförande för förbundet, övriga styrelsemedlemmar och deras suppleanter uppställas de som kandidater, vilka av delegationen föreslagits till dessa förtroendeuppdrag. Vid mötet hava medlemmarna likväl ratt att framföra motkandidater. Den som av delegationen föreslagits anses hava blivit vald, om motkandidaten icke vid valet erhållit minst två tredjedelar av de avgivna rösterna.

Förbundet har i Helsingfors stad en byrå, som förestås av en av förbundet avlönad ombudsman.

Till ombudsman må utses endast advokat eller person, som, fastan han icke yrkesmässigt handhar advokatuppdrag, i övriga avseenden uppfyller de villkor, som i 5 § 1 mom. uppställts för medlem.

Vid byrån skall finnas nödig, av förbundet avlönad personal.

Byrån skall vara öppen varje vardag på av styrelsen fastställd tid, åtminstone från klockan 11 till klockan 12.

Räkenskaperna avslutas kalenderårsvis och böra senast inom följande februari månad överlämnas åt revisorerna.

Revisorerna böra varje år omsorgsfullt granska räkenskaperna och förvaltningen samt före utgången av april månad inlämna sin revisionsberättelse till förbundets byrå. I revisionsberättelsen skall föreslås antingen beviljande eller förvägrande av ansvarsfrihet. Finna revisorerna eller någondera av dem, att styrelsen icke bör beviljas ansvarsfrihet, skall förbundets ombudsman ofördröjligen meddela detta till delegationens ordförande eller, om ordförande för delegationen ännu icke utsetts, till förbundets ordförande, och skall delegationen omedelbart sammankallas för att fatta beslut om de åtgärder, vilka revisionsberättelsen föranleder.

Förbundet har följande avdelningar:

Medlem hör till den avdelning, på vars område han huvudsakligen är verksam såsom advokat.

Uppstår meningsskiljaktighet därom, till vilken avdelning medlem skall höra, avgöres frågan av förbundsstyrelsen.

Varje avdelning skall hava av förbundsstyrelsen fastställda stadgar.

Avdelningsmöte äger rätt att påföra sina medlemmar avgifter för bestridande av avdelningens utgifter.

Avskrift av protokoll, som förts vid avdelnings och dess styrelses möte, skall inom två veckor insändas till förbundsstyrelsen.

Förbundsstyrelsen skall ofördröjligen upphäva beslut, som fattats av avdelning eller dess styrelse, ifall det strider mot förbundets eller avdelningens stadgar eller förbundets intressen eller ändamål eller ifall det pålägger avdelningens medlemmar oskäligt stora ekonomiska bördor.

Avdelning skall de år, under vilka förbundsmöte äger rum, i enlighet med vad ovan i 16 § bestämmes, inom januari månad utse sina företrädare i delegationen på basen av sitt medlemsantal den 31 december föregående år.

Förbundets ombudsmsman skall före den 10 januari till varje avdelnings styrelse insända en förteckning över de medlemmar, som den 31 föregående december månad hörde till vederbörande avdelning.

Medlem och passiv medlem är pliktig att till förbundet erlägga årsavgift samt medlem, ifall förbundsmötet på framställning av styrelsen så besluter, tilläggsavgift.

Årsavgiftens och tilläggsavgiftens storlek fastställes av förbundsmötet. Årsavgiftens storlek må fastställas särskilt för sig för sådana medlemmar, som bedriva självständig advokatverksamhet, och för sådana, som äro biträden i annans tjänst, samt för passiva medlemmar, dock så att den är lika stor för alla, som höra till samma grupp. För fastställande av tilläggsavgiften må de medlemmar, som bedriva självständig advokat verksamhet och de, som äro biträden, indelas i undergrupper enligt grunder, som på framställning av styrelsen godkänts av förbundsmötet. För dem, som höra till samma undergrupp, skall tilläggsavgiften vara lika stor, och den må uppgå till högst den dubbla årsavgiften.

Har förbundet grundat i 2 § 3 mom. nämnda fonder, må förbundsmötet på framställning av styrelsen förplikta medlem att till fonden erlägga avgifter, vilkas storlek fastställer av förbundsmötet, och skall härvid vad i 30 § 2 mom. är sagt om fastställande av storleken för tilläggsavgift äga motsvarande tillämpning.

Förbundsstyrelsen må, om särskild anledning föreligger, helt eller delvis befria medlem eller passiv medlem från erläggande av årsavgift samt medlem från tilläggsavgift och i 31 § avsedd avgift.

Den som antages till medlem av förbundet, är skyldig att erlägga av förbundsmötet fastställd anslutningsavgift.

Förbundsstyrelsen skall medelst skiljemannaförfarande avgöra tvist mellan medlem och person, som icke hör till förbundet, samt mellan tvenne medlemmar, då tvisten berör eller har anslutning till medlems verksamhet såsom advokat.

Uppstår mellan förbundsmedlem och person, som icke hör till förbundet, i 34 § avsedd tvist, skall för medlemmen förpliktande skiljeavtal anses hava uppkommit, då den, som icke hör till förbundet, i av honom undertecknad skrivelse anhållit, att förbundsstyrelsen medelst, skiljemannaförfarande måtte avgöra tvisten. Detsamma gäller även ifråga om tvist som uppstått mellan medlemmar, då den ena av dem på ovan nämnt sätt anhållit om tvistens avgörande genom skiljemannaförfarande. Skiljeavtal förpliktar även den, som, efter det ovan avsedd skrivelse ingivits till förbundets byrå, upphört att vara medlem av förbundet.

Har part till förbundets byrå ingivit i 1 mom. nämnd skrivelse, skall styrelsen ofördröjligen tillställa motparten ett exemplar av skrivelsen, varigenom i 15 § lagen den 4 februari 1928 om skiljemannaförfarande (46/28) avsett meddelande skall anses hava blivit gjort.

Då förbundsstyrelsen skall avgöra tvist medelst skiljemannaförfarande, är styrelsen berättigad att förordna tre eller fem av sina medlemmar eller deras suppleanter att såsom skiljemän handlägga och avgöra frågan.

Till skiljemän utsedda styrelsemedlemmar äro icke berättigade att uppbära arvode för uppdraget. Av förbundets medel skall åt dem likväl erläggas ersättning för resekostnader, såsom i 14 § 3 mom. stadgas om ersättning för resekostnader på grund av deltagande i styrelsemöte.

Berör i 34 § avsedd tvist förbundsmedlem tillkommande arvode eller annan ersättning för handhavande av advokatuppdrag, må avtal därom icke tillämpas, om det är uppenbart oskäligt.

Medlem skall redbart och samvetsgrant utföra honom anförtrodda uppdrag samt i all sin verksamhet iakttaga god advokatsed och de föreskrifter, som fastställts medlemmarna till efterrättelse.

Medlem är, då god advokatsed det fordrar, skyldig att förtiga, vad han i sin verksamhet erfarit.

Advokatverksamhet må icke bedrivas under form av aktiebolag eller i bolag med annan än advokat, med mindre förbundsstyrelsen av särskilda skäl beviljar tillstånd därtill.

Medlem skall hålla penningmedel och andra tillgångar, som tillhöra hans huvudmän, skilda från sina egna medel.

Medlem skall:

Medlem är pliktig att lämna förbundsstyrelsen alla de uppgifter, som erfordras för utövande av i 12 § 2 mom. 2) punkten nämnd tillsyn. Medlem är även pliktig att tillåta av styrelsen förordnad person att då styrelsen finner det för tillsynen nödigt, verkställa inspektion i hans byrå, samt att härvid förete de handlingar, vilkas granskning inspektionen förutsätter.

Styrelsemedlem och den, som verkställer inspektion, må icke olovligen yppa vad de vid utövande av tillsynen erfarit om medlem och hans verksamhet.

Angående medlems skyldighet att på förordnande av domstol uppträda som biträde eller ombud vid rättegång gäller, vad i lag är stadgat om sådan skyldighet för person, som bedriver allmän sakförarverksamhet.

Önskar medlem eller passiv medlem utträda ur förbundet, skall han skriftligen därom underrätta styrelsen. Dock svarar han för de avgifter, som skola erläggas till förbundet för det löpande året, såvida styrelsen icke på anhållan annorlunda besluter.

Försummar medlem eller passiv medlem att erlägga förbundet tillkommande avgifter och erlägger han icke på anmaning sagda avgift inom fyra veckor, är styrelsen berättigad att fastslå, att han utträtt ur förbundet.

Medlem, som förlorar sitt finska medborgarskap eller varaktigt bosätter sig utom landet, upphör att vara medlem av förbundet och skall avföras ur advokatregistret. Detsamma gäller även medlem, som icke längre råder över sig själv och sin egendom.

Upphör medlem att bedriva advokatverksamhet eller är han av orsak, som nämnes i 5 § 2 mom. icke längre berättigad att vara medlem, skall han anhålla om utträde ur förbundet. Gör han det i icke ofördröjligen, skall styrelsen fastslå, att han utträtt ur förbundet och avföra honom ur advokatregistret.

Medlem, som i sin verksamhet uppsåtligen gör orätt eller eljest såsom advokat förfar oredligt, skall av förbundsstyrelsen uteslutas ur förbundet. Äro omständigheterna förmildrande, må honom i stället för uteslutning tilldelas varning.

Åsidosätter medlem eljest sina plikter såsom advokat eller förfar han i strid med god advokatsed, må styrelsen tilldela honom anmärkning eller varning. Äro omständigheterna försvårande, skall han uteslutas ur förbundet.

Uppfyller medlem icke längre i 5 § 1 mom. 2) punkten avsedda villkor, skall han uteslutas ur förbundet. Har han begått gärning, som är ägnad att nedsätta aktningen för advokatkåren, skall förfaras på sätt, i 2 mom. föreskrives.

Då särskild orsak föreligger, må styrelsen besluta, att varning skall tilldelas offentligt på sätt, som bestämmes av styrelsen. Styrelsen må även förordna, att beslut, medelst vilket medlem uteslutits ur förbundet, omedelbart skall lända till efterrättelse.

Har medlem, efter det disciplinärt förfarande inletts, utträtt ur förbundet, skall styrelsen fortsätta förfarandet samt avgiva utlåtande om huruvida medlemmen gjort sig skyldig till den gärning, som förorsakat det disciplinära förfarandet och vilken påföljd han på grund därav skulle hava ådragit sig.

Den som uteslutits ur förbundet må, då tro år förflutit sedan uteslutningen, på ansökan ånyo antagas till medlem av förbundet.

Justitiekanslern äger rätt att hos förbundsstyrelsen påyrka åtgärd mot medlem av förbundet om han finner, att medlemmen åsidosätter sin plikt som advokat eller icke är behörig att vara advokat.

Uppfyller passiv medlem icke längre i 5 § 1. mom. 2) punkten avsedda villkor eller har han begått gärning, som är ägnad att nedsätta aktningen för förbundet, skall förbundsstyrelsen utesluta honom ur förbundet.

Har förbundsstyrelsen avslagit i 6 § 1 mom. eller 7 § avsedd ansökan, uteslutit medlem ur förbundet, beslutat tilldela honom offentlig varning eller avfört honom ur advokatregistret, är vederbörande berättigad att anföra besvär över beslutet hos Helsingfors hovrätt.

Justitiekänslern äger rätt att anföra besvär över styrelsens beslut i ärenden, som avses i 44 och 45 §§.

Den som är missnöjd med beslut skall före klockan tolv den trettionde dagen från det han fick del av beslutet till förbundets byrå ingiva till Helsingfors hovrätt ställd besvärsskrift jämte det överklagade beslutet. Styrelsen skall ofördröjligen överstyra besvärsskriften jämte bilagor ävensom sitt eget utlåtande till hovrätten.

I 50 § 1 mom. avsett beslut, till vilket bör fogas besvärsundervisning, skall på åtgärd av styrelsen bevisligen delgivas vederbörande medlem, och i det exemplar av beslutet, som överlämnas åt honom, samt i beslutsliggaren göras anteckning om när delgivning ägt rum.

Av beslut i disciplinärt ärende skall ett exemplar ofördröjligen tillställas justitiekanslern.

Förbundets styrelse och advokat äro pliktiga att lämna justitiekanslern de uppgifter och utredningar, denne är i behov av för att kunna utföra de åligganden lagen om advokater påför honom.

Styrelsen skall, innan åtgärder, som nämnas i 44 och 45 §§, vidtagas, bereda medlem tillfälle att bliva hörd i saken.

Meddelanden till medlemmarna skola befordras med posten under de adresser, som äro antecknade i advokatregistret. Meddelanden i ärenden, som avses i 43, 44 och 45 §§, skola befordras i rekommenderat brev eller genom förmedling av stämningsman.

Vid förbundets och dess styrelses, delegationens samt avdelningarnas i förbundet och deras styrelsers möten skall föras protokoll, som bör justeras och undertecknas av två vid mötet därtill utsedda medlemmar.

Beslut om ändring av dessa stadgar skall fattas vid förbundsmöte med en röstövervikt, som bör utgöra minst fyra femtedelar av de vid omröstningen avgivna rösterna. Beslutet skall fastställas av justitieministeriet.

Stadgeändring skall, såframt ej justitieministeriet annorlunda förordnar, träda i kraft så snart ministeriets beslut blivit publicerat i författningssamlingen.

Upphör förbundets verksamhet, besluter förbundet vid ordinarie eller extra möte, på vilket sätt dess tillgångar skola användas till främjande av ovan i 2 § nämnda syften.

Dessa stadgar träda i kraft den 1 juli 1959, dock så att medlemskap i förbundet redan därförinnan må sökas hos den av justitieministeriet förordnade interimsstyrelsen medelst skriftlig ansökan, som skall uppgöras med iakttagande av vad i 6 § 1 mom. föreskrives, varvid ansökningen avgöres utan sådant utlåtande, som i 2 mom. av sagda paragraf avses, i det fall att interimsstyrelsen på grund av de omständigheter den äger kännedom om, anser sig kunna godkänna ansökningen.

Förbundets ordinarie möte må hållas även på annan tid än i 20 § 2 mom. är föreskrivet.