347/1956

I Finland bosatt person, som fyllt 16 år, är försäkrad för ålderdom och arbetsoförmåga i enlighet med denna lag.

Till främmande stats beskickning eller konsulat hörande personer jämte betjäning äro icke försäkrade enligt denna lag, om de äro utländska medborgare.

Försäkring enligt denna lag ombesörjes av folkpensionsanstalten, som nedan benämnes pensionsanstalten.

Försäkrad skall erlägga försäkringspremie i enlighet med vad nedan stadgas.

Arbetsgivare erlägger, såsom därom särskilt stadgas, i arbetsgivares folkpensionspremie en procent av förskottsinnehållande underkastad löns belopp.

Försäkrads försäkringspremie fastställes på grundvalen av honom för föregående år, inkomståret, påförda skattören i samband med kommunalbeskattningen.

Har försäkringspremie icke fastställts eller fastställts till för lågt belopp, skall taxeringsnämnden påföra den försäkrade den försäkringspremie eller del därav, som icke påförts honom, dock icke för längre tid än för de fem närmast föregående åren.

Försäkringspremien utgår med en mark av det den försäkrade vid kommunalbeskattningen påförda skattöret.

Av de öppet bolag vid kommunalbeskattningen påförda skattörena räknas som grund för delägares försäkringspremie den del av bolagets skattören, som motsvarar hans andel i bolaget. Lag samma vare vid fastställandet av premien för delägare i sammanslutning, som upprätthålles för delägarnas gemensamma räkning och som bildats av två eller flera personer för utövande av näring eller yrke eller brukande eller innehav av fastighet. Av dödsbos skattören lägges till grund för delägares försäkringspremie blott det antal skattören, som grundar sig på värdet av hans arbete till förmån för boet.

Som grund för försäkringspremien skall ej räknas det inkomsten motsvarande antal skattören, som påförts den försäkrade vid kommunalbeskattningen för värdet av det arbete, som till förmån för hans hushåll utförts av hans barn eller annan familjemedlem, för vilka jämlikt 6 § 1 mom. särskild försäkringspremie icke borde påföras.

Försäkringspremie påföres icke försäkrad:

Försäkringspremie skall likväl påföras 63-årig eller som arbetsoförmögen befunnen försäkrad, om till hans beskattningsbara inkomst vid kommunalbeskattningen räknats även värdet av det arbete, som hans annat än i 1 mom. avsedda hemmavarande barn eller annan familjemedlem utfört till förmån för hans hushåll, på grundvalen av det antal skattören, som motsvarar denna inkomst.

Försäkringspremie, som skall erläggas vid uppbörd, indrives icke:

Försäkrad skall erlägga förskott på premie såsom i lagen om förskottsuppbörd (696/46) är stadgat.

Angående förskottsinnehållande av försäkringspremie och erläggande av förskott vid förskottsuppbörden till pensionsanstalten stadgas i lagen om förskottsuppbörd.

Länsstyrelsen skall varje kalenderår kvartalsvis till pensionsanstalten i förskott på arbetsgivares folkpensionspremie för varje kommun erlägga 90 procent av det sammanlagda beloppet av de folkpensionspremier arbetsgivarna året före det sistförflutna kalenderåret erlagt.

Länsstyrelsen skall, då den erlägger kommun enligt 49 § lagen om förskottsuppbörd tillkommande andel av förskottsinnehållandet, tillika till pensionsanstalten erlägga den del av arbetsgivares folkpensionspremie, som icke enligt 2 mom. erlagts på förhand.

Vid ändring i den kommunala indelningen eller då förändring av den allmänna lönenivån eller annan särskild omständighet föranleder uppenbar förändring av beloppet av arbetsgivares folkpensionspremie jämfört med motsvarande belopp för det år, som legat till grund för förskottsbetalningen, äger finansministeriet befogenhet att efter pensionsanstaltens hörande förordna om motsvarande höjning eller sänkning av förskottsbetalningen.

Taxeringsnämnden skall i samband med taxeringen fastställa försäkrads försäkringspremie och över premierna uppgöra längd, varav framgår det antal skattören, som legat till grund för beräkningen av premien, och den premie, som påförts försäkrad.

Av förskott, som för kommunalskatt och försäkringspremie innehållits eller vid uppbörd påförts den försäkrade, användes erforderlig del till erläggande av hans försäkringspremie, såsom därom är särskilt stadgat.

Kommuns styrelse bör i samband med debiteringen av kommunalskatten verkställa debitering av försäkringspremier och däröver uppgöra längd. Härvid skall såsom avkortning på varje försäkrads premie räknas förskott, som användes enligt 11 §, och återstoden påföras den försäkrade.

Beträffande försäkringspremier gäller i motsvarande mån, vad om framläggande av taxeringslängd, sökande av ändring i taxering samt anmärkning mot debiterings- och uppbördslängd för kommunaltaxering är stadgat.

Undergår det antal skattören, som påförts försäkrad och på grundvalen varav försäkringspremien fastställts, förändring med anledning av anmärkning eller klagomål över kommunalbeskattningen, bör försäkringspremien i enlighet härmed rättas.

Uppbörden av försäkringspremier skall verkställas i samband med uppbörden av kommunalskatten. Vid uppbörden icke erlagda försäkringspremier skola indrivas på åtgärd av kommunen.

Vid uppbörd av försäkringspremier i samband med kommunalskatten skall av de influtna medlen nödigt belopp först användas till erläggande av försäkringspremierna.

Försäkringspremie preskriberas enligt lagen om preskription av skatter och avgifter (226/25).

Den, som underlåter att på föreskriven tid erlägga försäkringspremie eller del därav, är skyldig att på det till betalning förfallna beloppet i premietillägg betala ränta enligt lagen om skattetillägg, som skall erläggas vid försummad skattebetalning (1077/43).

Kommun skall inom en månad efter det uppbörden av försäkringspremierna för varje år avslutats tillställa pensionsanstalten utredning om de påförda försäkringspremiernas sammanlagda belopp och härav till pensionsanstalten erlägga 98 procent med avdrag av beloppet av de förskott, som enligt lagen om förskottsuppbörd redan erlagts till pensionsanstalten för samma inkomstår.

Kommun skall inom fem års förlopp, räknat från början av det år, som följer efter försäkringspremiernas debitering, tillställa pensionsanstalten detaljerad utredning om icke uppburna försäkringspremier. Understiger beloppet av dessa premier 2 procent av debiteringens totalbelopp, skall kommunen erlägga skillnaden till pensionsanstalten. Är beloppet större, erlägger pensionsanstalten skillnaden till kommunen.

Såsom betalningstillägg inflytande medel tillfalla kommunen.

Vad i 124 § kommunallagen (642/48) är stadgat om kommuns rätt att medgiva befrielse från erläggande av kommunalskatt, gäller i motsvarande mån medgivande av befrielse från debiterad försäkringspremie.

Pensionsanstalten äger rätt att övervaka fastställandet, debiteringen, uppbörden, tvångsindrivningen och redovisningen av försäkringspremier samt att i härför nödig utsträckning granska kommuns bokföring och därtill hörande handlingar samt inkomstdeklarationer och andra handlingar, som inkommit till taxeringsnämnden.

I folkpension erlägges: ålderdomspension åt försäkrad, som fyllt 65 år; invaliditetspension åt varaktigt arbetsoförmögen försäkrad, som ännu icke fyllt 65 år; eller ålderdomsstöd åt 63- och 64-årig kvinnlig försäkrad, som icke är gift och ej erhåller invaliditetspension.

Ålderdoms- och invaliditetspension består av en grunddel och, i den mån nedan stadgas, av en understödsdel. Ålderdomsstödet utgår såsom pensions understödsdel. Villkor för beviljande av ålderdomsstöd är, att den försäkrade har rätt till pensions understödsdel.

Pensions understödsdel erlägges icke åt försäkrad, som uppbär invalidpenning i enlighet med vad därom är särskilt stadgat.

Varaktigt arbetsoförmögen anses vid tillämpningen av denna lag person, som till följd av sjukdom, lyte eller kroppsskada är varaktigt oförmögen att draga försorg om sig genom arbete, som motsvarar hans krafter och färdigheter.

Varaktigt arbetsoförmögen anses alltid den, som är blind eller oförmögen att röra sig, så ock annan person, som till följd av sjukdom, lyte eller kroppsskada varaktigt befinner sig i sådant tillstånd av hjälplöshet, att han icke kan komma till rätta utan annan persons hjälp.

Folkpension erlägges åt person, som inflyttat till Finland, först sedan han bott i Finland fem år i följd. Har försäkrad likväl efter uppnådd 16 års ålder över hälften av tiden och minst fem år varit bosatt i Finland, erlägges folkpension, sedan ett år förflutit från det han överflyttat till Finland för att här bosätta sig.

Den tid finsk medborgare varit anställd i ordinarie tjänst utomlands hos finska staten, finskt samfund eller sådana inrättningar, företag eller föreningar, som äga hemort i Finland, och därav fått sin huvudsakliga utkomst, räknas vid tillämpningen av denna paragraf honom till godo på samma sätt som den tid han varit bosatt i Finland.

Invaliditetspension må förvägras eller minskas högst intill den tidpunkt, då den försäkrade fyllt 65 år, om han uppsåtligen ådragit sig sjukdom eller kroppsskada, som medfört åsyftad varaktig arbetsoförmåga, eller om han genom brottslig handling, grov vårdslöshet eller fylleri väsentligen bidragit till uppkomsten av arbetsoförmågan.

Pensions understödsdel må förvägras eller minskas antingen för viss tid eller varaktigt:

Pensions grunddel utgör 24 000 mark om året.

Grunddelen höjes, om pensionen begynner utgå, sedan den försäkrade fyllt

Kommunerna indelas enligt levnadskostnadernas dyrhet i tre grupper, i vilka fulla beloppet av pensions understödsdel utgör om året

Har båda makarna beviljats folkpension, fastställes för dem gemensam understödsdel, vars fulla belopp med 60 procent överstiger det i 1 mom. avsedda fulla beloppet av understödsdelen. Av den gemensamma understödsdelen erhåller vardera maken hälften. Beträffande sådan hälft av understödsdelen är då i övrigt gällande, vad om understödsdel är stadgat.

Pensions understödsdel utgår med fulla beloppet, då den försäkrades årsinkomst icke överskrider följande inkomstgränser:

Åt gift försäkrad utbetalas pensions understödsdel till fulla beloppet, då makarnas gemensamma årsinkomst icke överstiger en inkomstgräns, som är 60 procent större än den i 3 mom. avsedda inkomstgränsen.

Överstiger årsinkomsten inkomstgränsen, utgår pensions understödsdel med ett belopp, som erhålles, då från understödsdelens fulla belopp avdrages hälften av skillnaden mellan årsinkomsten och inkomstgränsen. Understödsdel eller i fall, som avses i 2 mom., hälften därav utbetalas likväl icke, om dess belopp understege 6 000 mark.

Understödsdel beviljas enligt den kommungrupp, vartill den kommun hör, i vilken den försäkrade är bosatt, då understödsdelen beviljas.

Statsrådet verkställer indelningen av kommunerna i grupper, som avses i denna paragraf, för högst sex år åt gången.

Erhåller av makar endast mannen pension och har hustrun fyllt 60 år eller kan hon på grund av att hon omhänderhar vården av familjens små barn eller av annat synnerligen tvingande, bestående skäl icke anses äga möjlighet att förskaffa sig inkomst genom arbete för egen eller annans räkning, beräknas pensions understödsdel så, att beloppen av den enligt 27 § 1 mom. utgående fulla understödsdelen och den i samma paragrafs 3 mom. avsedda inkomstgränsen höjas med 30 procent.

Hör försäkrads barn under 16 år till samma hushåll som den försäkrade eller drager den försäkrade eller hans till samma hushåll hörande maka på annat sätt försorg om barnets utkomst, beräknas pensions understödsdel så, att beloppen av den i 27 § 1 mom. avsedda fulla understödsdelen och den i samma paragrafs 3 mom. avsedda inkomstgränsen höjas med 10 procent för varje i detta moment avsett barn. Hava barnets föräldrar icke gemensamt hushåll, förfares vid fastställandet av pensionen för den av föräldrarna, som omhänderhar vårdnaden av barnet, såsom ovan i detta moment är stadgat.

Har gift försäkrad icke gemensamt hushåll med maken, gäller om understödsdelen av hans pension och förutsättningarna för dess erhållande, vad i detta kapitel är stadgat om understödsdelen av sådan försäkrads pension, som icke är gift.

Leva man och kvinna fortgående tillsammans i samma hushåll utan att ingå äktenskap men under förhållanden av äktenskaplig natur, må vid fastställandet av pensions understödsdel på dem tillämpas, vad i detta kapitel är stadgat om makar.

Lag samma vare beträffande ålderdomsstödet.

Med årsinkomst, på grund varav rätt till pensions underhållsdel rastställes, avses den verkliga inkomst, som vederbörande enligt skälig uppskattning kan förutsättas fortgående årligen åtnjuta, ökad med tiondedelen av det belopp, varmed värdet av hans egendom överstiger 2 000 000 mark eller, om han är gift, varmed värdet av makarnas gemensamma egendom överstiger 3 000 000 mark. Har någon överlåtit egendom åt annan utan vederlag eller mot oproportionerligt ringa ersättning och får han sitt uppehälle helt eller till en del av egendomens mottagare, må den till skäligt belopp uppskattade avkastningen av den överlåtna egendomen antingen helt eller delvis räknas såsom överlåtarens årsinkomst.

Såsom årsinkomst räknas icke pension, som utgår enligt denna lag, barnbidrag, som utgår enligt lagen om barnbidrag, familjebidrag, som utgår enligt lagen om familjebidrag, eller socialhjälp, underhåll eller bidrag, som utgår enligt lagen om socialhjälp. Underhåll på grund av underhållsskyldighet till följd av äktenskap, i lagen om barn utom äktenskap stadgat underhållsbidrag och frivilligt underhåll eller understöd på grund av släktskaps- eller svågerskapsförhållande eller av annan med sådant förhållande jämförlig orsak räknas icke såsom årsinkomst, försåvitt icke dess belopp, tillsammans med övriga i 1 mom. avsedda inkomster, nämnvärt överstiger beloppet av det underhåll, som jämlikt lagen om socialhjälp skall betalas åt anhörig. Av pension eller livränta, som på grund av frivillig ålderdoms-, invaliditets- eller familjepensionsförsäkring utbetalas åt försäkrad, eller av deras sammanlagda belopp samt av pension, som på grund av eget eller makes arbets- eller tjänsteförhållande eller till arbets- eller tjänsteförhållande ansluten ålderdoms-, invaliditets- eller familjepensionsförsäkring utbetalas åt försäkrad, eller av deras sammanlagda belopp räknas såsom årsinkomst endast den del, som överstiger 60 000 mark om året.

Invaliditetspension indrages, om pensionstagaren blir arbetsför, innan han uppnått till ålderdomspension berättigande ålder.

Pensionsanstalten må inom ett år från den tidpunkt, då pension indragits, i stöd av utredning, som av anstalten godkänts, förordna, att pensionen, utan att ansökan inlämnats i den ordning 35 § föreskriver, ånyo skall utbetalas på grund av att den sjukdom, som medfört invaliditeten, förvärrats. Härvid må förordnas, att pensionen skall utbetalas retroaktivt för den tid, under vilken den varit indragen, eller för viss del av sagda tid.

Har, efter det beloppet av pensions understödsdel blivit fastställd, sådan väsentlig förändring i pensionstagarens ekonomiska förhållanden ägt rum eller hans familjeförhållanden undergått sådan förändring, att den inverkar på hans rätt att uppbära understödsdel av pension eller på dess belopp, skall understödsdelen till sitt belopp i motsvarande mån rättas eller ock indragas.

Har pensionstagare under ett år utan avbrott bott i kommun eller kommuner, hörande till en dyrare i 27 § avsedd kommungrupp än den kommun, enligt vilken hans pensions understödsdel utgår, höjes understödsdelen, räknat från början av följande, i 38 § 2 mom. avsedda pensionsperiod så, att den överensstämmer med understödsdelen för den kommungrupp, till vilken den kommun hör, där han då är bosatt. På motsvarande sätt nedsättes understödsdelen, om pensionstagaren bott ett år i kommun eller kommuner, tillhörande en billigare kommungrupp.

Avlider försäkrad, som icke åtnjuter ålderdoms- eller invaliditetspension, erlägges åt maka och bröstarvingar under 16 år eller, om sådana icke finnas, åt föräldrar, som för sitt uppehälle huvudsakligen voro beroende av den försäkrade, i begravningsbidrag ett belopp, som motsvarar grundpensionens årliga belopp. Begravningsbidraget fördelas mellan dem såsom om skifte av kvarlåtenskap är stadgat. Har den försäkrade icke ovannämnda anhöriga, erlägges i begravningsbidrag åt dem, som dragit försorg om den avlidnes begravning, beloppet av de härav föranledda kostnaderna, dock ej mera än 25 000 mark.

Vad i 1 mom. är stadgat skall äga tillämpning även i det fall, att pensionstagare avlider, innan grunddelen av hans pension förfallit till betalning för den tid av ett år, som omedelbart föregått dödsfallet. Härvid avdragas från begravningsbidraget de grunddelar av pensionen, som förfallit till betalning för sagda tid.

Ansökan om begravningsbidrag skall, vid äventyr av rättighetens förlust, på sätt i förordning bestämmes, göras inom ett år från den försäkrades dödsdag.

Till förhindrande av varaktig arbetsoförmåga eller för återställande av arbets- och förvärvsförmåga må pensionsanstalten meddela försäkrad medicinalvård, utbildning och arbetsvård.

Pension eller del därav må, under den tid i 1 mom. avsedd medicinalvård och utbildning varar, innehållas för ersättande av därvid erhållet underhåll.

Pension beviljas på ansökan. Ansökan skall, såsom därom i förordning närmare stadgas, inlämnas till distriktsombudsmannen i det försäkringsdistrikt, där pension stagaren är bosatt.

Är försäkrad på grund av sjukdom, ålderdomssvaghet eller av annan sådan orsak icke förmögen att själv ansöka om pension eller att eljest draga försorg om sina pensionsförmåner och -rättigheter eller har han icke förmyndare, må av pensionsanstalten godkänd närstående anhörig till den försäkrade eller ock annan person, som huvudsakligen dragit försorg om den försäkrade, samt socialnämnden i den försäkrades hemvistkommun i egenskap av bevakare av den försäkrades intressen föra hans talan i ärende rörande pensionsförmån.

Åt mottagare av invaliditetspension och ålderdomsstöd begynner ålderdomspension utan ansökan utgå från ingången av den månad, som närmast följer efter den, under vilken han fyllt sextiofem år.

Den, som ansöker om invaliditetspension, är pliktig att för arbetsoförmågans utredande besöka läkare eller sjukhus, som pensionsanstalten bestämmer. Pensionsanstalten erlägger kostnaderna för undersökningen.

Behandlingen av pensionsansökan må förordnas att förfalla, om sökanden vägrar att lämna för ansökningens avgörande nödig uppgift eller förete sådan utredning, som av honom skäligen kan krävas, eller om den, som ansöker om invaliditetspension, icke iakttager föreskrift om läkarundersökning.

Pension utbetalas månatligen, och angående sättet för utbetalning av densamma bestämmes genom förordning.

Den tid, för vilken pensionsrat utbetalas, benämnes pensionsperiod.

Pension utbetalas från ingången av månaden efter den, då pension sökts. Pension betalas likväl icke för månad, under vilken rätt till pension ännu icke begynt. Har behandling av pensionsansökan fördröjts genom pensionssökandens egen förskyllan, må pensionnen förordnas att utgå från en senare tidpunkt.

Vid pensionstagarens död upphör rätten till pension med ingången av den pensionsperiod, som följer närmast efter dödsdagen. Indrages pension av annan orsak, upphör utbetalningen vid den i beslutet fastställda tidpunkten.

Pensionsrat är förverkad, om den icke lyfts inom tre år från utgången av det kalenderår, under vilket den förfallit till betalning. Rätt till begravningsbidrag förverkas, om detta icke lyfts inom tre år från utgången av det kalenderår, under vilket den i 33 § stadgade ansökningstiden utgått.

Utbetalning av pension åt pensionstagare, som vistas utomlands, inställes, då pension erlagts under ett år från utgången av den pensionsperiod, under vilken pensionstagaren lämnat landet. Finnes godtagbart skäl till pensionstagarens vistelse utomlands, må pensionens grunddel och, om synnerliga skäl tala därför, jämväl pensionens understödsdel förordnas att utgå även därefter för viss tid åt gången.

Sedan pensionstagare återvänt till Finland för att här bosätta sig, begynner utbetalningen av pension, som varit inställd av orsak, som nämnes i 1 mom., från ingången av den pensionsperiod, som följer närmast efter den, då pensionstagaren meddelat pensionsanstalten, att han ankommit till landet.

Utbetalning av pension inställes, räknat från ingången av följande pensionsperiod, om pensionstagaren begynt utstå frihetsstraff i minst tre månader, och i fall, som bestämts genom förordning, då pensionstagaren intagits för vård på allmän anstalt och vården kan antagas fortgå under minst tre månader.

Pension, vars utbetalning varit inställd av orsak, som nämnes i 1 mom., utbetalas ånyo, räknat från ingången av den pensionsperiod, som begynner närmast efter den, då frihetsstraffet avtjänats eller anstaltsvården upphört.

För den tid, under vilken utbetalning av pension skall vara inställd av skäl, som nämnes i 1 mom., må bestämmas, att pension eller del därav skall utbetalas åt pensionstagarens make och barn under 16 år och äldre, arbetsoförmögna barn, om deras utkomst är beroende av pensionen.

Pensionsrat, som utbetalats för tid, under vilken utbetalning av pension enligt denna paragraf hade bort vara inställd, må avdragas från följande pensionsrater.

Åtnjuter pensionstagare i enlighet med lagen om socialhjälp vård å anstalt eller i enskilt hem, må pensionsanstalten på framställning av socialnämnden besluta, att pension, som utgår för den tid sådan vård varar, skall erläggas åt hämnden för ersättande av kostnaderna för pensionstagarens vård. Socialnämnden bör härvid, försåvitt icke pensionsanstalten jämlikt 44 § annorlunda förordnat, så snart pensionsraten förfallit till betalning lämna pensionstagaren en genom förordning särskilt fastställd del av pensionen eller, om denna pensionsdel är mindre än det belopp, varmed pensionen överstiger de kostnader, vilka i enlighet med lagen om socialhjälp erlagts för vård å anstalt eller i enskilt hem, sistnämnda belopp att av honom själv användas för personliga behov.

Lag samma vare beträffande erläggande av pension till anstalt, ifall pensionstagaren i annat än i 42 § 1 mom. avsett fall i staten, sammanslutning av kommuner eller religiöst samfund tillhörig anstalt erhåller sådan vård, för vars kostnader kommun ej direkt svarar, dock så, att framställning om pensionens erläggande göres av anstaltens föreståndare.

Kan utbetalning av pension åt pensionstagaren själv icke anses ändamålsenlig på grund av hans levnadssätt, sinnestillstånd eller kroppsliga eller andliga svaghet eller av annan särskild orsak, må pensionsanstalten besluta, att pensionen skall erläggas till socialnämnden i pensionstagarens hemvistkommun att användas för vård av pensionstagaren och hans i 42 § avsedda anhöriga eller med socialnämndens medgivande efter hörande av den, som föreslagits som mottagare av pensionen, åt pensionstagarens make eller annan lämplig person.

Framställning om erläggande av pension i enlighet med 1 mom. åt annan an pensionstagaren själv må göras av pensionstagaren, hans maka, annan anhörig eller den, som huvudsakligen dragit försorg om hans utkomst, eller ock av socialnämnden eller pensionsanstaltens distriktsombudsman.

Finnes grundat skäl att antaga, att pension borde indragas eller dess belopp nedsättas, eller fullgöres icke för justering av pensionsrätten i enlighet med 46 § ålagd skyldighet, må utbetalning av pension eller del därav inställas, tills ärendet slutligt avgjorts.

Genom förordning stadgas om pensionstagares skyldighet att meddela och lämna uppgifter och utredningar om förändring, som inträtt i hans arbetsförmåga samt hans ekonomiska och andra förhållanden, vilka kunna inverka på hans rätt till pension eller på utbetalningen av pensionen.

Invaliditetspensionstagare är pliktig att för ny bedömning av hans arbetsförmåga besöka läkare eller sjukhus, som pensionsanstalten bestämmer. Kostnaderna för undersökningen erläggas av pensionsanstalten.

Pensionsanstaltens förvaltningsorgan äro:

Pensionsanstalten verkar uppdelad på avdelningar. Angående indelningen i avdelningar bestämmes genom förordning.

Angående pensionsanstaltens distriktsombudsman och pensionsbestyrelserna stadgas i 7 kap.

Pensionsanstaltens angelägenheter handhavas av styrelsen, såvida de icke i denna lag ombetrotts förstärkta styrelsen eller fullmäktige. Styrelsen består av ordförande och tre ledamöter, vilka på framställning av fullmäktige utnämnas av republikens president.

Styrelsens ordförande och ledamöter tillkommande löne- och pensionsförmåner fastställas av statsrådet.

Förstärkta styrelsen består av medlemmarna i pensionsanstaltens styrelse och högst fjorton extra medlemmar ävensom nödigt antal suppleanter för de sistnämnda. Statsrådet förordnar de extra medlemmarna och deras suppleanter för tre år i sänder, dock så, att lagfaren medlem, som förordnas till ordförande i sektion, vilken behandlar förstärkta styrelsen underställda ärenden, må utses för obestämd tid. Statsrådet fastställer de extra medlemmarnas arvode och i fråga om medlem med huvudtjänst löne- och pensionsförmånerna. I förstärkta styrelsen föres ordet av styrelsens ordförande.

Medlem av förstärkta styrelsen må befrias från sitt uppdrag under mandattiden. Ny medlem må förordnas i hans ställe för den återstående tiden.

På förstärkta styrelsen ankommer:

Styrelsen och förstärkta styrelsen äro beslutföra, då minst två tredjedelar av medlemmarna äro tillstädes.

Vid behandling av ärenden i styrelsen och förstärkta styrelsen blir den mening gällande, som omfattats av flertalet. Falla rösterna lika, avgör ordförandens röst; vid val avgör likväl i dylikt fall lotten.

Vid handläggning av i 73 § 1 mom. nämnd angelägenhet må i avgörandet icke deltaga styrelsemedlem, som biträtt beslut, vilket enligt sagda moment bör underställas.

Angående rätt för sektion inom och medlem av styrelsen och förstärkta styrelsen ävensom för funktionär vid pensionsanstalten att handla på styrelsens eller förstärkta styrelsens vägnar stadgas genom förordning.

Fullmäktige väljas av riksdagen, som jämväl fastställer reglemente för dem. Angående fullmäktiges antal är stadgat i riksdagsordningen.

På fullmäktige ankommer:

Över sin verksamhet skola fullmäktige årligen avgiva berättelse till riksdagen.

Till revisor må icke utses person, som är anställd vid pensionsanstalten eller hos medlem av dess styrelse eller förstärkta styrelse eller står i sådant förhållande till medlem av styrelsen eller förstärkta styrelsen, som utgör domarjäv.

Revisor, som vid fullgörandet av sitt uppdrag uppsåtligen eller av vårdslöshet underlåter att iakttaga den noggrannhet god revisionssed förutsätter, är skyldig att ersätta den skada, som med iakttagande av dylik noggrannhet hade kunnat undgås.

Pensionsanstaltens räkenskaper avslutas för kalenderår.

För varje år skall av styrelsen före utgången av följande mars månad uppgöras berättelse över pensionsanstaltens ställning och förvaltning.

Revisorerna skola årligen före utgången av april månad avgiva revisionsberättelse till förstärkta styrelsen, som jämte eget yttrande insänder densamma till fullmäktige.

Fråga om fastställande av bokslutet och beviljande av ansvarsfrihet skall av fullmäktige handläggas före utgången av följande juni månad.

Utgifterna för pensionsanstaltens förvaltning bestridas av anstaltens medel.

Pensionsanstaltens fonder och övriga tillgångar ombildas vid denna lags ikraftträdande till pensionsanstaltens grundfond.

Pensionsanstaltens tillgångar skola i bokslutet upptagas högst till gängse värde.

Pensionsanstaltens tillgångar skola investeras med beaktande av säkerhet, avkastning och pensionsanstaltens soliditet. Vid bedömningen av säkerheten bör avseende även fästas vid bevarandet av investeringarnas realvärde.

Tillgångarna böra investeras i produktiva företag. Dessutom kunna tillgångar investeras för ändamål, som direkt främja bevarandet och återställandet av arbetsförmåga, samt för byggnadsverksamhet, som främjar åldringsvården.

Statens skuldförbindelser må utgöra sammanlagt högst tio procent av pensionsanstaltens samtliga investeringar. Pensionsanstalten må äga aktier i ett och samma bolag till högst tio procent av aktiekapitalet.

Såsom avkastning av pensionsanstaltens tillgångar räknas dividender, avkastningar av anstaltens för annat än förvaltningen erfoderliga fastigheter samt räntor med av fluktuationer i penningvärdet härflytande ändringar, sedan från desamma avdragits i 58 § avsedda utgifter.

Staten och kommunerna ansvara för kostnaderna för pensionernas understödsdelar. Kommunerna indelas för erläggande av sina andelar av kostnaderna enligt sin ekonomiska ställning i fem grupper, i vilka kommuns andel i kostnaderna är 10, 15, 20, 25 eller 30 procent av kommunens kostnadsandelsgrund, beräknad på sätt i 2 mom. sägs. Staten ansvarar för återstoden av kostnaderna för understödsdelarna.

Kommuns kostnadsandelsgrund utgöres av den andel av sammanlagda beloppet av de under varje månad i hela landet till utbetalning sända understödsdelarna, som angives av det för kommunen fastställda vikttalet. Kommuns vikttal fastställes för treårsperioder sålunda, att det är lika stort som förhållandet mellan de under april månad av det år, som föregått treårsperioden, åt de i kommunen bosatta pensionstagarna till utbetalning sända understödsdelarnas sammanlagda belopp och de under samma april månad i hela landet till utbetalning åt pensionstagarna sända understödsdelarnas sammanlagda belopp.

Indelningen av kommunerna i de i 1 mom. avsedda grupperna verkställes av stats rådet för högst tre år åt gången. De i 2 mom. avsedda vikttalen fastställas av socialministeriet. Företages ändring av den kommunala indelningen eller föreligga andra vägande skäl, må fastställandet av vikttalen ske före utgången av den i 2 mom. stadgade treårsperioden.

Andra än i 58 och 62 §§ avsedda, av pensioner, understöd eller annan verkställighet av denna lag pensionsanstalten åsamkade kostnader erläggas samma år av i pensionsanstaltens räkenskaper bokförda försäkringspremier och ur avkastningen av anstaltens tillgångar.

Förslå pensionsanstaltens inkomster icke till de i 1 mom. avsedda utgifterna, erlägges det felande beloppet av statsmedel.

Statsverket skall månatligen senast dagen före utbetalningarna åt pensionsanstalten erlägga 75 procent av det sammanlagda beloppet av de understödsdelar, vilka under månaden utanordnas. Uppgörelse mellan staten och pensionsanstalten angående erlagda understödsdelar verkställes före den 15 i den tredje månaden efter betalningsmånaden. Härvid bör kommun åt pensionsanstalten även erlägga sin andel i kostnaderna.

Staten bör även månatligen i förskott erlägga sin i 63 § 2 mom. avsedda andel i enlighet med av socialministeriet fastställd kalkyl. Uppgörelse om statens andel verkställes inom en månad från det pensionsanstalten framlagt utredning härom för socialministeriet.

För den lokala skötseln av försäkringen är landet indelat i försäkringsdistrikt.

Pensionsanstalten verkställer indelningen i försäkringsdistrikt och förordnar i varje försäkringsdistrikt en distriktsombudsman.

Pensionsanstalten utfärdar föreskrifter för distriktsombudsmännen och övervakar deras verksamhet.

I varje kommun skall finnas en pensionsbestyrelse, bestående av tre medlemmar. Ordförande i pensionsbestyrelse är distriktsombudsmännen i det försäkringsdistrikt, till vilket kommunen hör. Länsstyrelsen och, på förslag av socialnämnden, kommunens fullmäktige förordna för fyra år i sänder i bestyrelsen en medlem var och personlig suppleant för denne, vilka böra vara varaktigt bosatta i kommunen och förtrogna med dess förhållanden. Länsstyrelsen och kommunens fullmäktige må under mandattiden befria av dem förordnad medlem och suppleant från uppdraget, varvid ny ledamot eller suppleant bör förordnas i hans ställe till utgången av mandattiden.

Pensionsanstalten må efter vederbörande kommuns hörande besluta, att flere pensionsbestyrelser skola inrättas i kommunen på basen av territoriell indelning. Höra till försäkringsdistrikt flere pensionsbestyrelser, må pensionsanstalten till ordförande i bestyrelse välja även annan person än försäkringsdistriktets distriktsombudsman.

Till medlem eller suppleant i pensionsbestyrelse förordnad person må vägra att mottaga befattningen, om han fyllt 60 år eller om han under de fyra närmast föregående åren varit medlem av pensionsbestyrelse eller ordförande i kommunens fullmäktige, kommunens styrelse eller kommunal nämnd. Länsstyrelsen må godkänna vägran även av annan giltig orsak. Är ordförande i pensionsbestyrelse förhindrad att sköta sitt uppdrag eller är han jävig, skall pensionsanstalten förordna annan person i hans ställe.

Pensionsbestyrelse är beslutför, då den är fulltalig.

På pensionsbestyrelse ankommer:

Medlem av socialnämnd och person i dess tjänst äro pliktiga att infinna sig till pensionsbestyrelses sammanträde för att lämna uppgifter och utredningar om pensionssökande eller -tagare.

Pensionsanstalten erlägger pensionsbestyrelses kostnader. Kommun bör likväl för pensionsbestyrelse reservera erforderlig lokal för sammanträden jämte lyse och värme, samt åt person, som avses i 67 § 2 mom., erlägga arvode för deltagande i bestyrelses sammanträde och ersättning för därav följande resekostnader enligt den grund, som är gällande för erläggande av motsvarande ersättning åt medlem av socialnämnd.

Statsrådet besluter efter pensionsanstaltens hörande om arvode för den medlem i pensionsbestyrelse, som förordnats av länsstyrelse och kommuns fullmäktige, och om grunderna för resekostnadsersättning åt honom.

Socialnämnden och beskattningsmyndigheterna skola lämna distriktsombudsmannen och medlemmarna av pensionsbestyrelse för deras verksamhet erforderliga uppgifter och utredningar.

Socialnämnden skall underrätta distriktsombudsmannen om de fall, då enligt dess mening pension borde beviljas, rättas eller indragas eller då utbetalning av pension till pensionstagaren själv icke är ändamålsenlig.

Pensionsanstalten utfärdar verksamhetsföreskrifter för pensionsbestyrelserna. Pensionsanstalten äger övervaka pensionsbestyrelsernas verksamhet med särskild uppmärksamhet fäst vid att vid fastställandet av årsinkomsterna enhetliga grunder iakttagas.

Pensionsbestyrelses beslut, som angår fastställande av årsinkomst, skall ofördröjligen delgivas vederbörande försäkrad. Beslutet skall på den försäkrades anhållan underställas pensionsanstaltens granskning. Skriftlig anhållan därom bör ingivas till distriktsombudsmannen i vederbörande försäkringsdistrikt inom 14 dagar från den dag, då beslutet delgavs sökanden eller hans ombud.

Beslut av pensionsbestyrelse om årsinkomst skall likaså underställas pensionsanstaltens granskning,

Anser pensionsbestyrelse, att ärende, som dragits under dess prövning, icke ankommer på densamma, enär den försäkrade icke är bosatt inom dess verksamhetsområde, skall till pensionsanstaltens avgörande ofördröjligen hänskjutas frågan om på vilken pensionsbestyrelse ärendet ankommer. Ordförande i pensionsbestyrelse må även, redan innan ärendet föredragits i bestyrelsen, underställa samma fråga pensionsanstaltens avgörande. Pensionsanstalten skall med anledning av underställningen ofördröjligen bestämma, att ärendet skall handläggas i den bestyrelse anstalten finner lämplig.

Pensionsanstalten må rätta pensionsbestyrelses beslut, även om detta icke blivit underställt dess avgörande. Pensionsanstalten må även återförvisa ärendet till ny handläggning av pensionsbestyrelsen.

Beslut av anstaltens styrelse, sektion inom eller medlem av styrelsen eller funktionär vid pensionsanstalten må, på ansökan av sakägare, som icke åtnöjes därmed, underställas pensionsanstaltens förstärkta styrelses avgörande, om beslutet angår:

Den, som icke åtnöjes med förstärkta styrelsens beslut, må, såframt beslutet gäller rätten till pension, beloppet av pensionens understödsdel, avstyrkande eller nedsättning av pension i de fall, som avses i 24 och 25 §§, eller i 1 mom. 2 punkten omförmälda fall, medelst besvär söka ändring i förstärkta styrelsens beslut hos försäkringsdomstolen.

I denna paragraf avsedd ansökan och besvärsskrivelse skola ingivas till pensionsanstaltens distriktsombudsman senast den trettionde dagen efter den dag, då besväranden erhållit del av pensionsanstaltens beslut.

Pensionsanstaltens och likaså förstärkta styrelsens beslut skola oberoende av ändringsansökan lända till efterrättelse, till dess förstärkta styrelsen eller ock försäkringsdomstolen avgjort ärendet.

Har beslut i ärende, som avses i 73 §, grundat sig på oriktig eller bristfällig utredning eller uppenbart ej varit överensstämmande med lag, må försäkringsdomstolen även efter den i sagda lagrum föreskrivna tidens utgång på framställning av pensionsanstalten eller på ansökan av den, som ärendet angår, efter övriga parters hörande undanröja beslutet och upptaga ärendet till ny behandling eller förordna, att ärendet skall handläggas ånyo. Sedan pensionsanstalten gjort sådan framställning, må den, till dess ärendet ånyo avgjorts, interimistiskt avbryta utbetalandet av pension eller utbetala denna till det belopp, som avses i framställningen.

Då fråga är om beviljande av förvägrad förmån eller utökande av redan beviljad förmån, må även pensionsanstalten utan hinder av tidigare beslut ånyo handlägga ärendet.

Återindrivning av utan grundad anledning enligt denna lag erlagd förmån må lämnas därhän, om dess beviljande eller erläggande icke bör anses hava föranletts av pensionstagarens eller hans ombuds svikliga förfarande eller grova vållande.

Uppenbarar någon olovligen, vad han vid fullgörande av i denna lag stadgat åliggande erfarit rörande annans ekonomiska ställning, hälsotillstånd eller yrkes- eller affärshemlighet, straffes med böter, såvida icke strängare straff annorstädes i lag är utsatt för gärningen.

Brott, som i denna paragraf omförmäles, må ej av allmän åklagare åtalas, såframt icke målsäganden anmält det till åtal.

Vid tillämpningen av denna lag anses såsom försäkrads barn även hans adoptivbarn samt hans makas och avlidna makas barn och adoptivbarn samt sådant utom äktenskap fött barn, med avseende vara den försäkrades underhållsplikt genom domstols utslag eller vederbörligt avtal fastställts, samt såsom bröstarvinge även hans adoptivbarn och dettas efterkommande.

Vad ovan i 1 mom. är stadgat om adoptivbarn, skall äga tillämpning även i fråga om försäkrads fosterbarn, om vars utkomst den försäkrade eller hans i samma hushåll boende maka drager försorg.

Försäkrad, som anser sig varaktigt arbetsoförmögen och som icke enligt 23 § ännu har rätt till pension, bör, för att befrias från försäkringspremie, till pensionsanstalten ingivna utredning för fastställande av arbetsoförmågan. Om ingivande av utredning och dess behandling är i tillämpliga delar gällande, vad om invaliditetspensionsansökan är stadgat.

I denna lag stadgade avgifter, vilkas erläggande försummats, indrivas utan dom och utslag i den ordning, som om utmätning av skatter och allmänna avgifter särskilt är stadgat.

Pension, som utgår enligt denna lag, må ej tagas i mät.

Avtal, som avser att till annan överlåta eller pantsätta enligt denna lag utgående pension, vare ogiltigt.

Statsrådet äger rätt att på grundvalen av ömsesidighet bevilja främmande lands medborgare undantag från stadgandena i denna lag. Jämställes boende i främmande land härvid med boende i Finland såsom förutsättning för erhållande av förmån enligt denna lag, äger statsrådet rätt att besluta om beviljande av motsvarande förmån även åt finsk medborgare.

För erhållande av utredning i ärende, som handlägges i pensionsanstalten, är anstalten berättigad att, på anhållan av sakägare eller på eget initiativ, vid allmän underrätt låta verkställa förhör med vittnen eller sakkunniga.

Pensionsanstalten och dess distriktsombudsmän äro berättigade att erhålla handräckning av myndigheterna.

Stats-, kommunal och annat offentligträttsligt samfunds myndighet, försäkrings- och pensionsanstalt, bank och annan penninginrättning samt arbetsgivare äro pliktiga att på begäran lämna pensionsanstalten, dess distriktsombudsman och pensionsbestyrelse samt försäkringsdomstolen de uppgifter, som äro nödiga för utredande av det arbete pensionssökande och -tagare ävensom hans maka utfört samt beloppet av deras inkomster och förmögenhet.

Den, som utbetalar eller beviljar pension eller livränta, må genom förordning förpliktas att till pensionsanstalten meddela om beviljad pension och om ändring i pensionsbeloppet, då det är sannolikt, att detta inverkar på beloppet av enligt denna lag utgående pension.

Stats-, kommunal och annat offentligträttsligt samfunds myndighet, läkare i offentlig tjänst, sjukhus samt försäkrings- och pensionsanstalt äro pliktiga att på begäran lämna pensionsanstalten och försäkringsdomstolen i deras värjo befintliga uppgifter rörande hälsotillståndet hos den, som sökt eller åtnjuter invaliditetspension, samt hos person, som lämnat i 77 § avsedd utredning. Pensionsanstalten är pliktig att utbetala skäligt arvode för läkarintyg på grund av i detta moment stadgad förpliktelse.

Genom förordning bestämmes om pensionsanstaltens skyldighet att lämna de uppgifter om de försäkrade, som äro behövliga för fastställande eller erläggande av förmån, som skall utgå i stöd av annan lagstiftning.

Genom förordning må bestämmas, huruvida ersättning skall erläggas för kostnaderna för i 2 och 4 mom. föreskriven uppgift, samt beloppet av denna ersättning.

Lagen om översändande av handlingar (74/54) tillämpas på pensionsanstalten och dess förstärkta styrelse samt pensionsbestyrelserna och distriktsombudsmännen. Där ej annat följer av sagda lag eller ej annat visas, anses, att avsänt beslut, meddelande och uppmaning blivit delgiven sjunde dagen efter det beslutet, meddelandet eller uppmaningen befordrats till posten. Beslutet, meddelandet och uppmaningen anses likaså hava kommit den försäkrade till kännedom, om de företes, när pension lyftes.

Erforderliga formulär och blanketter för tillkännagivanden, bevis och meddelanden enligt denna lag fastställas av pensionsanstalten.

Expedition, som av pensionsanstalten utfärdas, skall utgivas avgiftsfritt.

Pensionsanstalten är befriad från erläggande av vade- och revisionsskilling samt expeditionslösen.

Försäkrad och pensionstagare samt deras i 33 § avsedd anhörig äro berättigade att genom förmedling av pensionsanstaltens distriktsombudsman erhålla sådana uppgifter ur de hos pensionsanstalten och försäkringsdomstolen förvarade handlingarna, som angå honom.

Pensionsanstalten må besluta, att enligt denna lag till pensionsanstalten utgående avgift icke skall uppbäras eller att fel i sådan avgift eller i redovisning för denna ej skall rättas, om avgiftens belopp eller felet är så obetydligt, att dess indrivande eller rättande måste anses medföra oskäligt mycket arbete eller kostnader.

Pensionsbetalning enligt denna lag avrundas till fulla belopp av etthundra mark sålunda, att om den del av betalningen, som överskjuter fullt belopp av etthundra mark, understiger 50 mark, betalningens belopp nedsättes, och om det är 50 mark eller överskjuter detta belopp, betalningens belopp höjes till närmaste fullt belopp av etthundra mark.

Tvistemål, vari pensionsanstalten är svarande, handlägges i första instans av rådstuvurätten i Helsingfors stad.

Fullmäktig, så ock medlem av styrelsen och förstärkta styrelsen, åtalas för tjänstefel i Helsingfors hovrätt.

Medlem av styrelsen och förstärkta styrelsen är pliktig att ersätta skada, som han genom att handla i strid med lag eller förordning eller eljest uppsåtligen eller genom vårdslöshet tillskyndat pensionsanstalten. Stannar sådant flere till last, svare de för skadan en för alla och alla för en.

Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna lag och om pensionsanstaltens verksamhet utfärdas genom förordning.

Stadgandena i denna lag om försäkringspremier lända i tillämpliga delar till efterrättelse även med avseende å premier, som fastställts på grundvalen av inkomster för inkomståret 1956.

På den tidigare lagen om folkpensionering, lagen om ålderdomsunderstöd eller lagen om invaliditetsunderstöd grundad rätt till pension eller understöd omvandlas till rätt till folkpension enligt denna lag. För pension, vars emottagare redan före denna lags ikraftträdande fyllt 65 år, erlägges dock ej i 26 § 2 mom. avsedd förhöjning.

Tilläggspension enligt den tidigare lagen om folkpensionering, ålderdomsunderstöd enligt lagen om ålderdomsunderstöd och invaliditetsunderstöd enligt lagen om invaliditetsunderstöd förvandlas till pensions understödsdel enligt, denna lag. Vid beräkning av understödsdelen användes härvid såsom grund den enligt lagen angående tillfällig förhöjning av i lagen om folkpensionering stadgad tilläggspension förvandlade årsinkomsten för tilläggspensions-, ålderdoms- eller invaliditetsunderstödstagare, förhöjd i samma förhållande, som tilläggspensionens belopp enligt sagda lag förhöjes, och minskad med tidigare ålderdoms- eller invaliditetspension. Avviker sålunda erhållen understödsdel väsentligen från enligt denna lag beräknad understödsdel, må den efter ansökan av den försäkrade eller på åtgärd av pensionsanstalten rättas. Rättelse må verkställas utan att ärendet behandlas inom pensionsbestyrelsen, därest icke tillika fråga är om förändring i beloppet av den försäkrades och hans makas årsinkomster.

Har fyllnadsdel till invaliditetspension enligt den tidigare lagen om folkpensionering eller invaliditetsunderstöd enligt lagen om invaliditetsunderstöd förvägrats eller dess belopp nedsatts i stöd av 48 § sagda lag om folkpensionering eller 6 § lagen om invaliditetsunderstöd i det i 48 § lagen om folkpensionering avsedda fallet, skall vid förvandling av pensionen eller understödet till enligt denna lag utgående pension understödsdel förvägras eller dess belopp minskas i högst det förhållande, i vilket fyllnadsdelen eller understödet nedsatts. Detta moment tillämpas likväl blott intill dess den försäkrade fyllt 65 år.

Har tilläggspension enligt den tidigare lagen om folkpensionering, ålderdomsunderstöd enligt lagen om ålderdomsunderstöd eller invaliditetsunderstöd enligt lagen om invaliditetsunderstöd förvägrats eller dess belopp nedsatts i stöd av 49 § sagda lag om folkpensionering, 5 § lagen om ålderdomsunderstöd eller 6 § lagen om invaliditetsunderstöd i de i 49 § lagen om folkpensionering avsedda fallen, skall vid förvandling av pensionen eller understödet till enligt denna lag utgående pension understödsdel förvägras eller dess belopp minskas i högst det förhållande, i vilket tilläggspensionen eller understödet nedsatts.

Har försäkrad, som fyller i 20 § stadgade förutsättningar, på grund av uraktlåtenhet att betala premier gått förlustig sin rätt till pension enligt den tidigare lagen om folkpensionering, äger han rätt att på ansökan erhålla pension enligt denna lag.

Person, som enligt den tidigare lagen om folkpensionering befunnits arbetsoförmögen, anses enligt denna lag varaktigt, arbetsoförmögen.

Vid denna lags ikraftträdande fastställes såsom i 62 § 2 mom. avsett vikttal för kommunen ett tal, som erhålles genom multiplicering av i 2 mom. avsedd kvot med i 3 mom. avsedd koefficient.

Kvoten erhålles, då till i kommunen bosatta pensionstagare under andra kvartalet av det kalenderår, som föregår lagens ikraftträdande, jämlikt den tidigare lagen om folkpensionering eller lagen om ålderdomsunderstöd utbetalade tilläggspensioners och ålderdomsunderstöds sammanlagda belopp divideras med det sammanlagda beloppet av de tilläggspensioner och ålderdomsunderstöd, som under motsvarande tid utbetalats åt de pensionstagare, som äro bosatta i alla till samma kommungrupp hörande kommuner.

Koefficienten är i första kommungruppen 0.14, i andra kommungruppen 0.20 och i tredje kommungruppen 0.66.