151/2022

I denna lag föreskrivs det om rätten att bedriva hypoteksbanksverksamhet, om de krav som ska ställas på verksamheten och om tillsynen över verksamheten.

Dessutom föreskrivs det i denna lag om säkerställda obligationer, emission av dem, säkerheter för dem samt om skyldighet att lämna uppgifter om säkerställda obligationer.

I denna lag avses med

Hypoteksbanksverksamhet får bedrivas endast av sådana hypoteksbanker och andra kreditinstitut som fått tillstånd enligt 8 §.

En hypoteksbank ska beviljas koncession för kreditföretag, enligt vilken kreditföretaget får bedriva endast sådan affärsverksamhet som anges i 5 §. Av koncessionen ska det framgå att kreditföretaget är en hypoteksbank enligt denna lag. På koncession och beviljande av koncession tillämpas i övrigt 4 kap. i kreditinstitutslagen.

En hypoteksbank ska dessutom ansöka om tillstånd att bedriva hypoteksbanksverksamhet enligt 8 §.

Med avvikelse från vad som föreskrivs i 5 kap. 2 § i kreditinstitutslagen får en hypoteksbank inte bedriva annan affärsverksamhet än hypoteksbanksverksamhet i enlighet med denna lag och verksamhet enligt denna paragraf.

En hypoteksbank får bevilja och förvärva hypotekskrediter, mellankrediter och offentliga krediter samt bedriva därtill nära anknuten verksamhet. En hypoteksbank får inte äga andra fastigheter, aktier eller andelar än sådana som den behöver för sin affärsverksamhet.

En hypoteksbank får utöver vad som föreskrivs i 1 mom. investera sina tillgångar endast i fordringar på vilka vid beräkning av tillsynskrav enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012, nedan EU:s tillsynsförordning , enligt artikel 113 i den förordningen får tillämpas 0 eller 20 procents riskvikt. Tillgångar får också investeras i sådana andra värdepapper som är föremål för handel på en reglerad marknad eller som på ansökan är föremål för handel på en multilateral handelsplattform i ett tredjeland utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller motsvarande handel och som avses i 2 kap. 1 § 1 mom. 2 punkten i värdepappersmarknadslagen (746/2012) och i 3 punkten när det gäller de värdepapper som syftar på de i 2 punkten avsedda värdepapperen.

En hypoteksbank får dock äga sådana fastigheter, aktier och andelar som har kommit i hypoteksbankens besittning som säkerhet för obetalda fordringar.

Utöver vad som i kreditinstitutslagen föreskrivs om ledningens lämplighet och tillförlitlighet, ska personer som leder hypoteksbanksverksamhet eller som har uppgifter i anslutning till hypoteksbanksverksamhet som helhet ha tillräcklig med utbildning eller yrkeserfarenhet visad kompetens för emittering och förvaltning av säkerställda obligationer. I hypoteksbanksverksamheten ska det i synnerhet finnas tillräcklig kompetens inom marknadsföring av skuldinstrument samt inom utlåning och informationssystem.

Endast hypoteksbanker får i sin firma eller annars i sin verksamhet använda ordet hypoteksbank.

Hypoteksbanker och andra kreditinstitut ska hos Finansinspektionen ansöka om tillstånd att bedriva hypoteksbanksverksamhet. Tillstånd kan beviljas hypoteksbanker och sådana kreditinstitut som avses i 1 kap. 7 § 1 mom. i kreditinstitutslagen och som uppfyller förutsättningarna i denna lag för att bedriva hypoteksbanksverksamhet. Tillståndet ger rätt att emittera säkerställda obligationer som uppfyller förutsättningarna enligt denna lag.

Finansinspektionen ska bevilja tillstånd om det enligt den utredning som lämnats in kan säkerställas att

Närmare bestämmelser om tillståndsförfarandet och om de utredningar som ska fogas till ansökan om tillstånd får utfärdas genom förordning av finansministeriet.

Finansinspektionen övervakar hypoteksbanksverksamhet.

Finansinspektionen ska övervaka att denna lag iakttas vid emission av säkerställda obligationer och att hypoteksbanksverksamheten uppfyller kraven enligt denna lag.

Finansinspektionen och resolutionsmyndigheten ska samarbeta på ett ändamålsenligt sätt för att säkerställa att förvaltningen av säkerställda obligationer kan fortsätta oberoende av resolutionen.

Finansinspektionen ska offentliggöra information om den i Finland gällande lagstiftningen om säkerställda obligationer, de kreditinstitut som beviljats tillstånd för hypoteksbanksverksamhet enligt 8 § och de säkerställda obligationer som dessa emitterat. I samband med offentliggörandet ska Finansinspektionen till den åtkomstpunkt som avses i artikel 1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2859 om inrättande av en europeisk gemensam åtkomstpunkt som ger centraliserad tillgång till allmänt tillgänglig information som är relevant för finansiella tjänster, kapitalmarknader och hållbarhet, nedan Esap-förordningen , lämna in informationen i det format som avses i artikel 2.3 i förordningen. Följande data ska fogas till informationen:

(19.12.2024/995)

Finansinspektionen ska offentliggöra information om den i Finland gällande lagstiftningen om säkerställda obligationer, de kreditinstitut som beviljats tillstånd för hypoteksbanksverksamhet enligt 8 § i denna lag och de säkerställda obligationer som dessa emitterat.

Som säkerheter för säkerställda obligationer får endast användas sådana kreditfordringar som avses i 11 § och sådana fyllnadssäkerheter som avses i 18 §.

Som säkerheter för säkerställda obligationer är dessutom de fordringar som grundar sig på derivatavtal i enlighet med 26 §, de fordringar som grundar sig på försäkringsersättningar i enlighet med 16 § och de tillgångar som används för att täcka likviditetskravet i enlighet med 31 §. Endast emittenten eller ett sådant kreditinstitut som är gäldenär i ett mellankreditförhållande som avses i 33 § får ställa en säkerhet för säkerställda obligationer.

Emittenten får som säkerhet för en säkerställd obligation använda följande kreditfordringar, förutsatt att de uppfyller kraven enligt artikel 129 i EU:s tillsynsförordning:

En hypotekskredit får inte vid tidpunkten för anteckning i obligationsregistret överstiga det verkliga värdet av de tillgångar som utgör säkerhet.

En kreditfordran som ställts som säkerhet för en säkerställd obligation ska anges i samma valuta som den säkerställda obligationen eller så ska derivatavtal användas som skydd mot valutarisken.

Ställande av en kreditfordran som säkerhet för en säkerställd obligation hindrar inte att en emittent eller ett kreditinstitut som är gäldenär i ett mellankreditförhållande avtalar om betalning av krediten i förtid eller om ändring av kreditvillkoren med gäldenären eller om att ersätta en säkerhet med en annan säkerhet enligt denna lag, och begränsar inte heller i övrigt borgenärens rättigheter.

En hypotekskredit kan godkännas som säkerhet endast om det verkliga värdet av en säkerhet för hypotekskrediten vid beviljandet av krediten har bestämts utifrån bestämmelserna i EU:s tillsynsförordning samt 9 kap. 10 § i kreditinstitutslagen och sådana föreskrifter om hantering av kreditrisker som Finansinspektionen har meddelat med stöd av 9 kap. 24 § i den lagen.

Emittenten ska åtminstone varje kvartal följa det verkliga värdet av säkerheterna för hypotekskrediter på det sätt som avses i 1 mom. utifrån en tillförlitlig statistisk metod som beskriver utvecklingen av marknadsvärdena för fastigheterna eller på något annat tillförlitligt sätt.

När det är fråga om aktier och fastigheter som utgör säkerhet för affärsfastighetskrediter och för bostadskrediter på över tre miljoner euro ska en värdering enligt lagen om fastighetsfonder (1173/1997) inhämtas av en opartisk och utomstående, av Centralhandelskammaren godkänd fastighetsvärderare.

Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om de metoder som ska användas vid värdering av en säkerhet för hypotekskredit.

Emittenten ska se till att säkerheterna för de hypotekskrediter som ingår i säkerhetsmassan är försäkrade mot skaderisker på behörigt sätt.

En försäkringsersättning till panthavarens fördel som hänför sig till en kreditfordran som är säkerhet för en säkerställd obligation är i kraft även till förmån för innehavarna av den säkerställda obligationen.

Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om tillräckligt försäkringsskydd och uppföljning av försäkringsskyddet.

Om emittenten av ett annat kreditinstitut förvärvar en hypotekskredit eller offentlig kredit för inkluderande i säkerhetsmassan, ska emittenten på ett behörigt sätt försäkra sig om att de krediter som förvärvas och säkerheterna för dem uppfyller kraven enligt denna lag för säkerheter för säkerställda obligationer.

Om den ursprungliga borgenären för en hypotekskredit inte är ett kreditinstitut, ska emittenten bedöma tillräckligheten och lämpligheten i de metoder för bedömning av kreditvärdighet som använts eller göra en omfattande omprövning av kredittagarnas kreditvärdighet. Om det konstateras att metoderna för bedömning av kreditvärdigheten inte motsvarar den nivå som de bestämmelser och föreskrifter som ska tillämpas på kreditinstitut förutsätter när det gäller hantering av kreditrisker, ska kredittagarnas kreditvärdighet bedömas på nytt.

Vad som föreskrivs i denna paragraf tillämpas även på ställande av hypotekskredit och offentlig kredit som säkerhet för säkerställda obligationer som en del av en sådan emission av säkerställda obligationer i enlighet med 7 kap. som grundar sig på mellankrediter.

Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om de förfaringssätt som ska tillämpas vid bedömning av kvaliteten på krediter och deras säkerheter.

Som säkerhet för en säkerställd obligation får som kompletterande säkerhet följande fyllnadssäkerheter som uppfyller förutsättningarna enligt artikel 129 i EU:s tillsynsförordning tillfälligt användas:

Som fyllnadssäkerhet får inte användas medel vars gäldenär ska betraktas som insolvent enligt artikel 178 i EU:s tillsynsförordning eller medel som är finansiella instrument emitterade av emittenten själv eller ett företag med anknytningar till emittenten.

Användningen av fyllnadssäkerheter ska anses vara tillfällig om

De medel som avses ovan i denna paragraf räknas som fyllnadssäkerheter till den del de inte används för att täcka likviditetskravet enligt 31 §.

Emittenten ska inrätta minst en säkerhetsmassa för säkerheter för säkerställda obligationer. Varje säkerställd obligation får höra till endast en säkerhetsmassa.

En säkerhetsmassa består av följande säkerheter som har antecknats i det obligationsregister som avses i 27 §:

Säkerheterna i säkerhetsmassan utgör säkerhet för allt kapital i och alla räntor för de säkerställda obligationer som säkerhetsmassan täcker, för alla derivatavtalsförpliktelser i samband med säkerställda obligationer och för alla förvaltnings- och utredningskostnader.

Borgenärerna för de förpliktelser som avses i 1 mom. har rätt till betalning ur säkerheterna i säkerhetsmassan före andra borgenärer för emittenten eller för ett kreditinstitut som är gäldenär i ett mellankreditförhållande. Förmånsrätten omfattar också ränta och avkastning på säkerheter samt tillgångar som ersätter säkerheter.

En förmånsrätt enligt denna paragraf inrättas genom att anteckna säkerheten i obligationsregistret. Bestämmelser om de uppgifter som ska antecknas i obligationsregistret finns i 5 kap.

Bestämmelser om borgenärens förmånsrätt när det gäller likviditetskredit och säkerhetsmassan finns i 44 § 3 mom.

En i obligationsregistret antecknad säkerhet som emittenten eller en gäldenär i ett mellankreditförhållande i enlighet med denna lag och avtalsvillkoren om säkerställda obligationer och mellankredit har ställt för en säkerställd obligation går inte åter med stöd av lagen om återvinning till konkursbo (758/1991) .

En i obligationsregistret antecknad säkerhet för en säkerställd obligation får inte utmätas för skuld som innehas av en instans som beviljat hypotekskredit eller offentlig kredit, av ett kreditinstitut som är gäldenär i ett mellankreditförhållande eller av en emittent, och inga säkringsåtgärder i samband med sådana skulder får heller vidtas.

Borgenären för emittenten eller för ett kreditinstitut som är gäldenär i ett mellankreditförhållande får inte om någon av dessa försätts i likvidation eller konkurs kvitta sin fordran mot en säkerhet som ingår i säkerhetsmassan, om inte något annat föreskrivs i denna lag.

Emittenten samt gäldenären i ett mellankreditförhållande får inte utan Finansinspektionens tillstånd överlåta eller pantsätta hypotekskrediter eller offentliga krediter som utgör säkerhet för säkerställda obligationer. Överlåtelse eller pantsättning som strider mot detta förbud är utan verkan.

En säkerhetsmassa får innehålla

Begränsningen enligt 1 mom. 2 punkten inbegriper dock inte de medel som används för att täcka likviditetskravet enligt 31 §.

Finansinspektionen kan av särskilda skäl på emittentens ansökan för viss tid bevilja tillstånd till avvikelse från begränsningen enligt 1 mom. 2 punkten.

Till det totala värdet av en säkerhetsmassa får räknas högst

För fordringar utan säkerhet, vars gäldenär ska betraktas som insolvent i enlighet med artikel 178 i EU:s tillsynsförordning, får inget värde som säkerhet beräknas.

Det totala värdet i säkerhetsmassan ska på det sätt som anges i denna paragraf fortlöpande överskrida värdet på de betalningsförpliktelser som de säkerställda obligationerna medför ( övervärde ). Övervärdet ska vara minst två procent. Om kraven enligt artikel 129.3a tredje stycket i EU:s tillsynsförordning inte uppfylls, ska övervärdet vara minst fem procent. Övervärdet ska utöver den andel som föreskrivs i detta moment täcka de uppskattade kostnaderna för avveckling av säkerställda obligationer.

Övervärdet ska beräknas med en metod som grundar sig på nuvärdet. Vid beräkning av nuvärdet ska betalningar av kreditfordringar som ingår i säkerhetsmassan beaktas i den proportion som kreditfordringarna i fråga till sitt kapital räknas in i det totala värdet i säkerhetsmassan i enlighet med 23 §.

Om en beräkningsmetod som grundar sig på nuvärdet ger ett högre totalt värde i säkerhetsmassan för de förpliktelser som de säkerställda obligationerna medför än en beräkningsmetod som grundar sig på nominellt värde, ska övervärdet beräknas enligt det nominella värdet.

Både vid beräkning enligt nuvärde och enligt nominellt värde ska den höjda kreditförlustrisken för en fordran med säkerhet beaktas på ett ändamålsenligt sätt åtminstone i de fall där fordran i enlighet med artikel 178 i EU:s tillsynsförordning ska betraktas som oreglerad.

Vid beräkning enligt nominellt värde ska de säkerheter som ingår i säkerhetsmassan och de förpliktelser som de säkerställda obligationerna medför värderas med beaktande av valutaderivatavtalens inverkan. Vid beräkning enligt nuvärde ska derivatavtal värderas enligt nuvärdet vid värderingstidpunkten.

Både det totala värdet i säkerhetsmassan och de förpliktelser som de säkerställda obligationerna medför ska värderas med samma metod.

Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om beräkning av värden på derivat och beaktande av räntekassaflöden vid beräkning av det totala värdet i säkerhetsmassan. Dessutom kan Finansinspektionen meddela andra närmare föreskrifter om beräknings- och värderingsmetoder.

I kredithandlingarna eller i det datasystem där hypotekskrediterna och de offentliga krediterna administreras ska antecknas att en kredit har ställts som säkerhet för en säkerställd obligation.

I hypoteksbanksverksamhet får derivatavtal ingås endast av risksäkringsskäl. Derivatavtal som skyddar säkerställda obligationer och säkerhetsmassor som utgör säkerhet för dem ska inkluderas i säkerhetsmassan och antecknas i ett obligationsregister. Det ska vara möjligt att identifiera säkerheterna för de derivatavtal som ingår i säkerhetsmassan. Nivån på derivatskydden ska regelbundet kontrolleras i förhållande till volymen på den säkrade risken och derivatet avstås från när den säkrade risken upphört att finnas till. Derivatavtalen ska förvaras i skriftlig eller någon annan varaktig form.

De derivatavtal som ska inkluderas i säkerhetsmassan ska i enlighet med sina villkor förbli i kraft trots emittentens konkurs, likvidation eller resolution.

Derivatavtal och motpartsrisker i samband med dem ska uppfylla förutsättningarna i artikel 129 i EU:s tillsynsförordning.

Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om tillåtna motpartsrisker i derivat, om de risker som derivat används som skydd mot och om dokumentationen av derivat.

Emittenterna ska föra register över säkerställda obligationer som de emitterat och över deras säkerhetsmassor. Ändringar i registeruppgifterna ska föras in i registret utan dröjsmål. En upptagning som inte kan ändras i efterhand ska göras över anteckningarna i registret.

Utifrån uppgifterna i obligationsregistret ska det vara möjligt att identifiera de säkerhetsmassor som är säkerhet för obligationerna samt de säkerheter som ingår i säkerhetsmassorna.

I obligationsregistret ska för varje emitterad säkerställd obligation antecknas

I obligationsregistret ska det för varje säkerhetsmassa antecknas för vilka specificerade obligationer säkerhetsmassan i fråga utgör säkerhet. Av uppgifterna om säkerhetsmassan ska identifieringsuppgifterna om varje enskild säkerhet framgå.

Följande uppgifter ska antecknas om varje hypotekskredit, offentliga kredit, fyllnadssäkerhet och försäkringsersättningsfordran som avses i 16 § som är inkluderade i säkerhetsmassan:

Följande uppgifter ska antecknas om hypotekskrediter som är inkluderade i säkerhetsmassan:

De medel som flyter in av säkerheterna efter det att konkurs eller likvidation har börjat för den emittent eller gäldenär i ett mellankreditförhållande som har ställt säkerhetsmassan ska avskiljas från de övriga tillgångar som det kreditinstitut som ställt säkerheten har och antecknas i obligationsregistret.

Derivatavtal som ingåtts som skydd mot risker som hänför sig till säkerställda obligationer eller tillgångar som utgör säkerhet för sådana obligationer ska antecknas i obligationsregistret. Åtminstone följande uppgifter ska registreras om varje derivatavtal:

De medel som flyter in av derivaten efter det att emittentens konkurs eller likvidation har börjat ska avskiljas från emittentens övriga tillgångar och antecknas i obligationsregistret.

Emittenten ska se till att det i säkerhetsmassan fortlöpande finns medel som uppfyller villkoren i 18 § 1 och 2 mom. till ett belopp som motsvarar det maximala nettolikviditetsutflödet i anknytning till säkerställda obligationer under följande 180 dagars period ( likviditetskrav ).

Vid beräkningen av det nettoutflöde som avses i 1 mom. får emittenten som förfallodag för den säkerställda obligationen använda den i 32 § 1 mom. avsedda dag då den säkerställda obligationen senast förfaller till betalning.

Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om beräkning av likviditetskravet.

En säkerställd obligation får innehålla ett villkor enligt vilket emittenten i enlighet med Finansinspektionens tillstånd får skjuta upp förfallodagen för den säkerställda obligationen. Av avtalsvillkoren ska då framgå förutsättningarna enligt denna paragraf och i villkoren ska fastställas den dag då den säkerställda obligationen senast förfaller till betalning.

Förutsättningar för att skjuta upp förfallodagen är att

Emittenten ska hos Finansinspektionen senast fem bankdagar innan den säkerställda obligationen förfaller ansöka om tillstånd att i enlighet med denna paragraf skjuta upp förfallodagen. Finansinspektionen ska bevilja tillstånd om förutsättningarna enligt 1 och 2 mom. uppfylls. Den nya förfallodagen ska framgå av tillståndet.

Ett sådant avtalsvillkor om uppskjutande av förfallodagen som strider mot denna paragraf är utan verkan mot borgenärerna för den säkerställda obligationen.

Prospektet för en säkerställd obligation ska omfatta innehållet i avtalsvillkoret om att skjuta upp förfallodagen, en beskrivning av tillståndsförfarandet för uppskjutande av förfallodagen, en beskrivning av hur konkurs, likvidation och resolution inverkar på uppskjutande av förfallodagen samt boförvaltarens, likvidatorns och ombudets uppgifter vid uppskjutande av förfallodagen.

En hypoteksbank får bevilja ett kreditinstitut kredit mot vilken ett kreditinstitut som är gäldenär ska på det sätt som föreskrivs i denna lag ställa hypotekskrediter eller offentliga krediter som säkerhet ( mellankredit ) för de säkerställda obligationer som har emitterats av hypoteksbanken. En mellankredit får endast beviljas ett kreditinstitut som hör till samma finansiella företagsgrupp eller sammanslutning av inlåningsbanker.

Om säkerhetsmassan innehåller kreditfordringar som finns i balansräkningen för en gäldenär i ett mellankreditförhållande, ska hypoteksbanken svara för att säkerhetsmassan fortlöpande uppfyller de krav som anges i denna lag och i avtalsvillkoren för den säkerställda obligationen.

I avtalsvillkoren för en mellankredit ska förfaringssätten för säkerställande av att säkerhetsmassan fortlöpande uppfyller de krav som anges i denna lag och i avtalsvillkoren för den säkerställda obligationen fastställas.

Emittenten ska i enlighet med 17 § försäkra sig om att de hypotekskrediter som ställts som säkerhet och som redovisas i balansräkningen för det kreditinstitut som är gäldenär i ett mellankreditförhållande uppfyller de förutsättningar som anges i denna lag och i avtalsvillkoren för den säkerställda obligationen.

På de säkerheter för en säkerställd obligation som ställts av ett kreditinstitut som är gäldenär i ett mellankreditförhållande tillämpas inte lagen om borgen och tredjemanspant (361/1999) , med undantag för bestämmelserna om borgen i 28–30 § och om tredjemanspant i 40 § i den lagen. Ett kreditinstitut som är gäldenär i ett mellankreditförhållande ska i första hand kvitta sin eventuella regressfordran mot mellankrediten.

Vid konkurs eller likvidation för hypoteksbanken får betalningar baserade på mellankrediten endast användas för betalning av förpliktelser som förorsakas av säkerställda obligationer.

Hypoteksbanken får till ett kreditinstitut som är gäldenär i ett mellankreditförhållande göra med stöd av betalningar baserade på mellankrediten en betalning mot en regressfordran som uppkommit genom betalning eller överlåtelse av en hypotekskredit eller offentlig kredit, om alla de säkerställda obligationer som säkerheterna har säkerställt är till fullo betalda.

Utöver vad som någon annanstans i lag föreskrivs om en värdepappersemittents uppgiftsskyldigheter ska emittenten minst en gång i kvartalet på sin webbplats offentliggöra följande uppgifter i samband med säkerställda obligationer:

De uppgifter som anges i denna paragraf ska specificeras separat för varje säkerhetsmassa.

Emittenten ska på sin webbplats hålla uppgifterna enligt 1 mom. minst för det innevarande kalenderåret och för de fem föregående kalenderåren tillgängliga.

En emittent ska samtidigt som informationen enligt 1 mom. offentliggörs lämna in den till Finansinspektionen i enlighet med artikel 26a i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2162 om utgivning av säkerställda obligationer och offentlig tillsyn över säkerställda obligationer samt om ändring av direktiven 2009/65/EG och 2014/59/EU i det format som avses i artikel 2.3 eller artikel 2.4 i Esap-förordningen. Följande data ska fogas till informationen:

(19.12.2024/995)

En emittent ska ha en identifieringskod för juridiska personer i enlighet med artikel 7.4 b i Esap-förordningen. (19.12.2024/995)

Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om hur uppgifterna enligt 1 mom. ska specificeras och presenteras.

Emittenten får använda beteckningen europeiska säkerställda obligationer (premium) och översättningar av den på Europeiska unionens officiella språk endast för säkerställda obligationer som emitterats i enlighet med denna lag.

Emittenten ska till Finansinspektionen en gång i kvartalet och separat när Finansinspektionen så kräver rapportera, i den utsträckning som är behövlig med tanke på tillsynen över hypoteksbanksverksamheten, följande uppgifter som hänför sig till emission av säkerställda obligationer och till säkerhetsmassor:

Finansinspektionen ska meddela närmare föreskrifter om innehållet i de uppgifter som ska rapporteras och om hur rapporteringen ska genomföras.

Vid en emittents konkurs anses inte säkerställda obligationer och i 26 § 2 mom. avsedda derivatavtal ha förfallit på det sätt som avses i 3 kap. 9 § i konkurslagen (120/2004) .

På bevakning av fordringar som avses i 1 mom. tillämpas 12 kap. 17 § i konkurslagen.

När en emittent eller ett kreditinstitut som är gäldenär i ett mellankreditförhållande har försatts i likvidation eller konkurs ska Finansinspektionen utan dröjsmål tillsätta ett ombud för att övervaka att de säkerställda obligationerna förvaltas korrekt och realiseringen av säkerheterna för obligationen.

På ombudets arvode, befogenheter, ansvar och lämplighet ska 29 § 2–4 mom. i lagen om Finansinspektionen (878/2008) tillämpas.

Det i 40 § avsedda ombudet ska särskilt övervaka förvaltningen och realiseringen av de tillgångar som utgör säkerhet för de säkerställda obligationerna samt de avtalsenliga betalningarna till borgenärerna för de säkerställda obligationerna, till borgenärer för derivatavtal i anknytning till säkerställda obligationer och till andra aktörer som kan jämställas med dem.

Dessutom ska ombudet tillsammans med boförvaltaren eller likvidatorn delta i uppgifter som hänför sig till förvaltningen av säkerställda obligationer och realiseringen av säkerheter på det sätt som anges närmare i detta kapitel.

Ombudet ska samarbeta med Finansinspektionen och i tillämpliga delar med resolutionsmyndigheten. Ombudet har rätt att av Finansinspektionen och resolutionsmyndigheten få sådana uppgifter som behövs med tanke på ombudets åligganden. På motsvarande sätt har Finansinspektionen och resolutionsmyndigheten rätt att av ombudet få sådana uppgifter som behövs med tanke på deras åligganden.

Vid emittentens konkurs ska boförvaltaren och vid emittentens likvidation likvidatorn på yrkande av ombudet sälja ett tillräckligt belopp av säkerheter som ingår i säkerhetsmassan för att täcka förpliktelserna i anknytning till säkerställda obligationer.

Vid konkurs för ett kreditinstitut som är gäldenär i ett mellankreditförhållande ska boförvaltaren och vid likvidation för ett kreditinstitut som är gäldenär i ett mellankreditförhållande likvidatorn på yrkande av ombudet sälja ett tillräckligt belopp av säkerheter som ingår i säkerhetsmassan för att uppfylla förpliktelserna i anknytning till mellankrediten.

Om kraven i fråga om totalbeloppet av säkerheterna för säkerställda obligationer inte kan uppfyllas vid konkurs eller likvidation för emittenten eller ett kreditinstitut som är gäldenär i ett mellankreditförhållande, ska boförvaltaren vid konkurs och likvidatorn vid likvidation på yrkande eller med samtycke av ombudet låta de säkerställda obligationerna och mellankrediter med anknytning till dem förfalla till betalning och för betalning av dem sälja de tillgångar som utgör säkerhet för respektive obligation.

Boförvaltaren har vid konkurs och likvidatorn vid likvidation på yrkande av ombudet eller med dennes samtycke rätt att av Finansinspektionen ansöka om tillstånd att skjuta upp förfallodagen för den säkerställda obligationen, om den säkerställda obligationen innehåller ett avtalsvillkor enligt 32 §.

Vid konkurs ska boförvaltaren och vid likvidation likvidatorn på yrkande eller med samtyckte av ombudet ingå derivatavtal som skydd mot risker orsakade av säkerställda obligationer och säkerheter för lånen.

Boförvaltaren och likvidatorn har på yrkande eller med samtycke av ombudet rätt att säga upp eller överföra ett derivatavtal på tredje part, om tillgångar som utgör säkerhet överlåts eller realiseras och åtgärden är motiverad med tanke på riskhanteringen, samt rätt att när obligationsinnehavarens intresse kräver det överlåta säkerheter till derivatavtalens motparter.

Boförvaltaren och likvidatorn har med samtycke eller på yrkande av ombudet rätt att trygga likviditeten genom avtalsarrangemang och att ta upp likviditetskredit. Likviditetskrediten med identifieringsuppgifter ska antecknas i obligationsregistret. En borgenär för likviditetskrediten har rätt att få betalning av de tillgångar som ingår i säkerhetsmassan efter de fordringar som avses i 20 § 1 mom.

De penningmedel som efter det att emittentens konkurs eller likvidation har börjat inflyter av säkerheter som ingår i säkerhetsmassan, av derivatavtal som ingåtts för att skydda säkerställda obligationer eller deras säkerheter samt av mellankrediter i anslutning till säkerställda obligationer ska sättas in på ett konto i Finlands Bank eller i en inlåningsbank som inte hör till samma koncern eller sammanslutning av inlåningsbanker som emittenten. En kontofordran som avses i detta moment ska antecknas som säkerhet i obligationsregistret så att det av registret i fråga om varje bankkonto som avses i 1 mom. framgår i vilken inlåningsbank bankkontot finns, vilket kontonumret är och i vilken säkerhetsmassa fordran ingår.

Vid konkurs kan boförvaltaren och vid likvidation likvidatorn med ombudets samtycke överlåta säkerheter som antecknats i obligationsregistret till konkursboet eller tillbaka till emittenten eller gäldenären i ett mellankreditförhållande endast om värdet i säkerhetsmassan avsevärt överstiger det minimivärde för säkerhetsmassans totala värde som fastställs i 24 § och det är uppenbart att den säkerhet som ska överlåtas inte behövs för att uppfylla förpliktelser enligt avtalsvillkoren för säkerställda obligationer, enligt derivatavtal eller enligt avtalsarrangemang som tryggar likviditeten.

En påföljdsavgift enligt lagen om Finansinspektionen påförs för försummelse eller överträdelse av följande i 40 § 1 mom. i lagen om Finansinspektionen avsedda bestämmelser i denna lag:

Bestämmelser om påförande, offentliggörande och verkställighet av påföljdsavgift och andra administrativa påföljder finns i 4 kap. i lagen om Finansinspektionen.

Den som

Utöver vad som föreskrivs i lagen om affärsbanker och andra kreditinstitut i aktiebolagsform (1501/2001) , lagen om andelsbanker och andra kreditinstitut i andelslagsform (423/2013) , sparbankslagen (1502/2001) och lagen om hypoteksföreningar (936/1978) tillämpas på fusion och total delning i fråga om en hypoteksbank eller ett kreditinstitut som beviljats tillstånd till hypoteksbanksverksamhet vad som föreskrivs i denna paragraf. Vad som föreskrivs i denna paragraf tillämpas också på partiell delning av ett sådant kreditinstitut, om delningen gäller hypoteksbanksverksamhet, och på överlåtelse av affärsverksamhet, om målet för överlåtelsen är hypoteksbanksverksamhet.

Det företag som övertar hypoteksbanksverksamheten ska, om inte något annat följer av 3 mom., vara ett kreditinstitut som i enlighet med 8 § i denna lag beviljats tillstånd till hypoteksbanksverksamhet eller ett utländskt EES-kreditinstitut som avses i 1 kap. 7 § 3 mom. i kreditinstitutslagen och som med stöd av nationell lagstiftning som grundar sig på Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2162 om utgivning av säkerställda obligationer och offentlig tillsyn över säkerställda obligationer samt om ändring av direktiven 2009/65/EG och 2014/59/EU har rätt att emittera säkerställda obligationer.

Det övertagande kreditinstitutet kan med avvikelse från 2 mom. också vara ett annat kreditinstitut än ett sådant som avses i 2 mom. Till fusionsplanen, delningsplanen och överlåtelseplanen ska fogas en ansökan om tillstånd enligt 8 § i denna lag. Fusionen, delningen eller överlåtelsen av affärsverksamhet får inte då registreras förrän tillståndet har beviljats.

Ett kreditinstitut som bildas i samband med en delning eller en kombinationsfusion och som har för avsikt att bedriva hypoteksbanksverksamhet ska ansöka om tillstånd enligt 8 § i denna lag. Fusionen eller delningen får inte registreras förrän tillståndet har beviljats.

Denna lag träder i kraft den 8 juli 2022.

Genom denna lag upphävs lagen om hypoteksbanksverksamhet (688/2010) .

På säkerställda obligationer som avses i 2 § 5 punkten i lagen om hypoteksbanksverksamhet och som emitterats före denna lags ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid tidpunkten för emissionen.

Med avvikelse från 1 mom. tillämpas 9 § 1–3 mom. samt 36 § i denna lag på säkerställda obligationer som emitterats före denna lags ikraftträdande.

Vad som i denna paragraf föreskrivs om säkerställda obligationer som emitterats före denna lags ikraftträdande tillämpas också på höjningar av kapitalbeloppen i sådana säkerställda obligationer när

En emittent får trots 1 mom. fullt ut börja tillämpa bestämmelserna i denna lag på en säkerställd obligation, om det i avtalsvillkoren för obligationen har avtalats att de vid varje tidpunkt gällande bestämmelserna om säkerställda obligationer ska tillämpas, om det enligt avtalsvillkoren för obligationen är möjligt att byta tillämplig lag eller om emittenten och innehavarna av säkerställda obligationer separat avtalar om tillämpning av bestämmelserna i denna lag. En emittent som börjar tillämpa detta moment ska minst en månad innan ändringen träder i kraft underrätta Finansinspektionen om ändringen och informera marknaden om den tidpunkt från och med vilken den tillämpar denna lag.

När en hypoteksbank enligt 2 § 6 punkten i lagen om hypoteksbanker eller en sådan inlåningsbank eller ett sådant kreditföretag som har tillstånd för hypoteksbanksverksamhet och som avses i 10 § i den lagen senast den 31 mars 2022 hos Finansinspektionen ansöker om ett sådant tillstånd till hypoteksbanksverksamhet som avses i 8 § i denna lag, ska denna paragraf tillämpas på tillståndsförfarandet.

Till ansökan om tillstånd enligt 1 mom. ska fogas en affärsplan samt övriga uppgifter som Finansinspektionen förutsätter, så att Finansinspektionen kan försäkra sig om att tillståndsförutsättningarna enligt 8 § 2 mom. uppfylls.

Finansinspektionen ska bevilja tillstånd enligt 8 § före denna lags ikraftträdande så att tillståndet träder i kraft den dag då denna lag träder i kraft.

Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om det tillståndsförfarande som avses i denna paragraf och om de utredningar som ska fogas till ansökan om tillstånd.

En koncession för en hypoteksbank som beviljats före lagens ikraftträdande jämställs vid tillämpningen av denna lag med en koncession enligt 4 §.