616/2021

Lagen om välfärdsområden (611/2021) träder i kraft den 1 juli 2021.

Bestämmelserna i 16, 22, 26, 27 och 29–33 §, 6–9 kap., 78–91, 113, 114, 125 och 129 § samt 15 kap. i lagen om välfärdsområden tillämpas från och med den 1 mars 2022 och 2 kap., 120, 122–124 och 149 § i den lagen från och med den 1 januari 2023. Lagens 23–25, 28 och 75–78 § tillämpas för första gången vid välfärdsområdesvalet 2022. Välfärdsområdets första budget och bokslut som ska upprättas på det sätt som avses i 13 kap. i lagen om välfärdsområden och granskas på det sätt som avses i 14 kap. i den lagen är budgeten och bokslutet för 2021.

Lagen om ordnande av social- och hälsovård (612/2021) träder i kraft den 1 januari 2023. Bestämmelserna i 6 § 2 mom., till den del de gäller Helsingfors stad, i 7 § 2 mom. samt i 11, 40, 50 och 51 § träder dock i kraft den 1 mars 2022. Planer och beslut som hänger samman med de uppgifter som avses i nämnda bestämmelser ska godkännas senast den 31 december 2022. Bestämmelserna i 22 och 23 § träder i kraft den 1 mars 2022. De i nämnda paragrafer avsedda riksomfattande målen för social- och hälsovården ska fastställas och delegationen för social- och hälsovård tillsättas för den mandatperiod som börjar vid ingången av 2023 senast den 31 december 2022. Bestämmelserna i 24 § träder i kraft den 1 mars 2022. De förhandlingar som avses i den paragrafen ska hållas för första gången före utgången av 2022. Bestämmelserna i 25, 26 och 60 § träder i kraft den 1 mars 2022. Bestämmelserna i 35–39 § träder i kraft den 1 mars 2022. De första samarbetsavtalen mellan välfärdsområden ska godkännas före utgången av 2025. Vid utfärdande av en sådan förordning av statsrådet som avses i 35 § 1 mom. tillämpas dessutom 34 §. Begränsningen i 13 § 3 mom., enligt vilken välfärdsområdet inom brådskande vård och jour dygnet runt får anlita anskaffad och inhyrd arbetskraft endast för att komplettera sin egen personal, tillämpas först från och med den 1 januari 2026. Bestämmelserna i 14 § 2–9 mom. och 15–17 § tillämpas bara på avtal mellan välfärdsområden, om inte avtalsparterna kommer överens om något annat.

Lagen om ordnande av räddningsväsendet (613/2021) träder i kraft den 1 januari 2023. Bestämmelserna i 8 och 9 § träder dock i kraft den 1 mars 2022. De i nämnda paragrafer avsedda riksomfattande målen för räddningsväsendet ska fastställas och delegationen för räddningsväsendet tillsättas för den mandatperiod som börjar vid ingången av 2023 senast den 31 december 2022. Bestämmelserna i 10 § träder i kraft den 1 mars 2022. De förhandlingar som avses i den paragrafen ska hållas för första gången före utgången av 2022. Bestämmelserna i 11 § träder i kraft den 1 mars 2022. De första besluten om servicenivå i enlighet med 6 § i den lagen ska fattas senast den 1 december 2023. Innan det första beslutet om servicenivå har fattats tillämpas de beslut om servicenivå som det lokala räddningsväsendet har fattat för området i fråga med stöd av räddningslagen (379/2011) .

Lagen om ordnande av social- och hälsovården och räddningsväsendet i Nyland (615/2021) träder i kraft den 1 januari 2023. Lagens 8 § 2 mom. träder dock i kraft vid den tidpunkt när grundavtalet för HUS-sammanslutningen godkänns så att de planer och beslut som har samband med de uppgifter som avses i den bestämmelsen ska godkännas senast den 31 december 2022.

Genom denna lag upphävs

Bestämmelserna i 4 § samt 3 och 4 kap. om överföring av organiseringsansvaret för social- och hälsovården och räddningsväsendet samt om personal och egendomsarrangemang tillämpas inte på överföringen av Helsingfors stads organiseringsansvar för social- och hälsovården och räddningsväsendet, och inte heller på personalen och egendomsarrangemangen vid Helsingfors stad och Helsingfors specialomsorgsdistrikt. I fråga om Helsingfors stads skyldighet att delta i den temporära HUS-beredningsgruppens arbete, i fråga om bildandet av HUS-sammanslutningen och täckning av underskott, i fråga om den ingående balansräkningen för social- och hälsovården och räddningsväsendet samt i fråga om inrättandet av det nationella kompetenscentret för lokal- och fastighetsförvaltning tillämpas vad som föreskrivs i 9, 12–14, 33, 45 och 46 §, 6 kap. samt 60 och 63 §.

Helsingfors stad håller inte välfärdsområdesval enligt vad som avses i 16 §.

På samkommunen Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) tillämpas vad som föreskrivs i 4, 9, 12–14, 18, 19, 27, 33–42, 49 och 50 §, 6 kap. samt 63 och 64 § om överföring av organiseringsansvar, överföring av personal och egendom, täckning av underskott och överskott, statsborgen samt inrättandet av det nationella kompetenscentret för lokal- och fastighetsförvaltning och om vissa andra frågor som har samband med verkställigheten. Bestämmelser om bildandet av HUS-sammanslutningen finns i 5 kap.

Ansvaret att ordna social- och hälsovård enligt lagen om ordnande av social- och hälsovård övergår från kommunerna och samkommunerna till välfärdsområdena den 1 januari 2023. Det organiseringsansvar som avses i lagen om ordnande av social- och hälsovården och räddningsväsendet i Nyland och lagen om ordnande av social- och hälsovård övergår till HUS-sammanslutningen den 1 januari 2023.

Ansvaret att ordna räddningsväsendet enligt lagen om ordnande av räddningsväsendet övergår från kommunerna och samkommunerna till välfärdsområdena den 1 januari 2023.

De välfärdsområden som avses i 2 § i lagen om välfärdsområden ska bildas som offentligrättsliga samfund dagen då denna lag träder i kraft.

Landskapens namn och områden är som följer:

Bestämmelser om ändring av landskapsindelningen finns i lagen om indelningen i välfärdsområden och landskap (614/2021) .

Välfärdsområdenas namn och geografiska omfattning är som följer:

Utöver vad som föreskrivs i 1 mom. omfattar landskapet Nyland följande välfärdsområden ( välfärdsområdena i Nyland ):

På ändring av ett välfärdsområde som avses i 1 och 2 mom. tillämpas lagen om indelningen i välfärdsområden och landskap.

Ett temporärt beredningsorgan i varje välfärdsområde ska bereda inledandet av välfärdsområdets verksamhet och förvaltning tills välfärdsområdesfullmäktige har valts och den välfärdsområdesstyrelse som tillsatts av välfärdsområdesfullmäktige har inlett sin verksamhet.

Så fort denna lag har trätt i kraft ska kommunerna, samarbetsområdena för primärvård och socialvård, sjukvårdsdistriktet, specialomsorgsdistriktet och räddningsväsendet i välfärdsområdet (parterna) avtala om det temporära beredningsorganets sammansättning och om vilken myndighet som ska tillsätta beredningsorganet. I välfärdsområdena i Nyland ingår ingen representant för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) i det temporära organet. Medlemmarna i beredningsorganet ska utses bland tjänsteinnehavare hos parterna som har god sakkunskap om verksamheten och ekonomin inom sitt verksamhetsområde. Finansministeriet ska underrättas om tillsättandet av beredningsorganet.

Om parterna inte har nått en överenskommelse om tillsättande av ett temporärt beredningsorgan inom två månader efter ikraftträdandet av denna lag ska parterna omedelbart underrätta finansministeriet om saken. Statsrådet tillsätter då ett beredningsorgan på förslag av finansministeriet. I så fall ska det sjukvårdsdistrikt i området som har det största befolkningsunderlaget ansvara för det administrativa stödet till beredningsorganet. I välfärdsområdena i Nyland ska den största kommunen i varje område ansvara för detta stöd. Ett beredningsorgan som tillsätts av statsrådet ska ha sammanlagt sju medlemmar från kommunerna och samarbetsområdena för primärvård och socialvård i välfärdsområdets område, två från sjukvårdsdistriktet, en från specialomsorgsdistriktet och en från räddningsväsendet, samt en ersättare för varje medlem. I välfärdsområdena i Nyland ska dock ingen representant utses för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) till det temporära organet.

Ett beslut som gäller tillsättande av ett beredningsorgan och som fattats av den kommunala myndighet som parterna kommit överens om eller av statsrådet får inte överklagas genom besvär.

När det temporära beredningsorganet har tillsatts ska det sjukvårdsdistrikt som har tillsatt organet eller som avses i 3 mom. se till att beredningsorganet kallas till sitt första sammanträde. Den till åren äldsta medlemmen i beredningsorganet för ordet vid det första sammanträdet tills beredningsorganet har valt ordförande och vice ordförande. Den som parterna har kommit överens om eller det sjukvårdsdistrikt som avses i 3 mom. ska ordna med mötes- och arbetsutrymmen för beredningsorganet samt se till att organet också i övrigt har förutsättningar att utföra sitt arbete. Sjukvårdsdistriktet i fråga har också ansvar för den ekonomi- och personalförvaltningsservice som beredningsorganets verksamhet och personal förutsätter, och för att bereda budgeten för 2021 och 2022.

En övervakningsgrupp kan tillsättas med uppgift att övervaka och stöda välfärdsområdet när området inleder sin verksamhet och sin förvaltning.

På det temporära organet tillämpas vad som föreskrivs i 4 a § i lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män (609/1986) om sammansättningen av organ inom den offentliga förvaltningen och organ som utövar offentlig makt.

Medlemmarna i det temporära organet omfattas av bestämmelserna i 40 kap. i strafflagen (39/1889) om straffrättsligt tjänsteansvar när de sköter sitt uppdrag.

Den temporära HUS-beredningsgruppen är en del av Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) och tillsätts av sjukvårdsdistriktets styrelse.

De temporära beredningsorganen för välfärdsområdena i Nyland samt Helsingfors stad ska utse sex medlemmar samt ersättare för var och en av dessa till den temporära HUS-beredningsgruppen, en medlem från Helsingfors stad, en medlem från varje välfärdsområde i Nyland och en från samkommunen Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS). Tjänsteinnehavare vid välfärdsområdena ovan, vid Helsingfors stad och vid samkommunen Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) som är väl förtrogna med verksamheten och ekonomin inom sitt verksamhetsområde kan utses till medlemmar i den temporära beredningsgruppen.

Ordförande för den temporära HUS-beredningsgruppen ska vara den medlem som utsetts av Helsingfors stad och vice ordförande den medlem som utsetts av Västra Nylands välfärdsområde.

Medlemmarna och ersättarna i den temporära HUS-beredningsgruppen ska utses utan dröjsmål efter det att denna lag har trätt i kraft.

Beslutet om tillsättande av en temporär HUS-beredningsgrupp får inte överklagas genom besvär.

I fråga om den temporära HUS-beredningsgruppens sammansättning tillämpas 4 a § i lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män.

När de sköter sitt uppdrag omfattas medlemmarna i HUS-beredningsgruppen av bestämmelserna i 40 kap. i strafflagen om straffrättsligt tjänsteansvar.

Det temporära beredningsorganet leder beredningsarbetet inriktat på att inleda välfärdsområdets verksamhet och förvaltning och utövar därmed sammanhängande beslutanderätt, samt för talan i frågor som gäller dess uppgifter, tills välfärdsområdesfullmäktiges mandattid börjar. Beredningsorganet får inom sig tillsätta sektioner som har hand om särskilda uppgifter och överföra beslutanderätt i dessa uppgifter till sektionerna.

I samarbete med de myndigheter från vilka det övergår uppgifter och personal som utför uppgifterna till välfärdsområdet ska beredningsgruppen

Beredningsorganets behörighet är begränsad så att det får

I fråga om förfarandet i beredningsorganet tillämpas bestämmelserna i lagen om välfärdsområden.

Den temporära HUS-beredningsgruppen ska bereda ett förslag till grundavtal för HUS-sammanslutningen.

Den temporära HUS-beredningsgruppen ska dessutom bereda de ärenden som måste behandlas av HUS-sammanslutningens högsta organ när det sammanträder, av fullmäktige i välfärdsområdena i Nyland när dessa sammanträder och av Helsingfors stadsfullmäktige för att HUS-sammanslutningen ska kunna bildas och dess verksamhet inledas.

Bestämmelser om den temporära HUS-beredningsgruppens uppgifter när det gäller att bereda det första sammanträdet för det organ som utövar högsta beslutanderätt i HUS-sammanslutningen finns i 46 §. Den temporära beredningsgruppens arbete upphör när det organ som utövar högsta beslutanderätt i HUS-sammanslutningen har valt en styrelse för sammanslutningen.

Det förslag av den temporära HUS-beredningsgruppen som avses i 1 mom. eller som den temporära HUS-beredningsgruppen lämnar i samband med den beredning som avses i 2 mom. ska utgöra grundförslaget från vilket behandlingen i det organ som utövar högsta beslutanderätt i HUS-sammanslutningen utgår.

Kommunerna, samarbetsområdena för primärvård och socialvård, sjukvårdsdistrikten, specialomsorgsdistrikten, räddningsväsendet och vid behov andra myndigheter i varje välfärdsområde ska delta i beredningsarbetet med vilket välfärdsområdets verksamhet och förvaltning inleds, och ge välfärdsområdet behövlig handräckning i detta arbete.

Oberoende av bestämmelserna om sekretess har välfärdsområdets myndigheter rätt att av kommunerna, samarbetsområdena för primärvård och socialvård, sjukvårdsdistriktet, specialomsorgsdistriktet och räddningsväsendet i välfärdsområdet få de uppgifter som är nödvändiga för det beredningsarbete med vilket välfärdsområdets verksamhet och förvaltning inleds.

Kommuner och samkommuner ska oberoende av bestämmelserna om sekretess förse välfärdsområdet med följande i 1 mom. avsedda uppgifter som är nödvändiga för det beredningsarbete med vilket välfärdsområdets verksamhet och förvaltning inleds:

Kommuner och samkommuner ska överlämna de i 2 mom. avsedda uppgifterna i elektronisk form till välfärdsområdet. Välfärdsområdet ska avtala närmare med kommunerna och samkommunerna om hur överlämnandet ska genomföras.

Närmare bestämmelser om de uppgifter som avses i 1 och 2 mom. och om tidsfrister, form och tillvägagångssätt för överlämnandet får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Det temporära beredningsorganet och den temporära HUS-beredningsgruppen ska informera invånare, serviceanvändare, kommuner, organisationer och andra sammanslutningar i området om beredningen inriktad på att inleda välfärdsområdets och HUS-sammanslutningens verksamhet och förvaltning, och vid behov ge dem möjlighet att yttra sig då betydande ärenden bereds.

Staten beviljar välfärdsområdena statsunderstöd för de kostnader de har 2021 och 2022 av att inleda sin verksamhet och förvaltning. I fråga om de allmänna grunderna för beviljande av statsunderstöd och i fråga om användningen av och tillsynen över statsunderstödet iakttas statsunderstödslagen (688/2001) , om inte något annat föreskrivs på författningsnivå eller något annat följer av statsbudgeten. Det understöd som avses i 5 § i statsunderstödslagen får betalas till ett välfärdsområde och till HUS-sammanslutningen utan ansökan och utbetalningen kräver inte att välfärdsområdet eller HUS-sammanslutningen deltar i finansieringen.

Det temporära beredningsorganet ska lämna välfärdsområdesfullmäktige en redogörelse för hur anslaget för 2021 och 2022 har använts.

Åren 2021 och 2022 bär staten kostnaderna för de organ som väljs i den temporära beredningsgruppen och i HUS-sammanslutningen. Den temporära HUS-beredningsgruppen ska lämna HUS-sammanslutningen en redogörelse för hur anslaget för 2021 respektive 2022 har använts.

Staten beviljar statsunderstöd enligt statsunderstödslagen för de kostnader som uppstår 2021 och 2022 till följd av att social- och hälsovårdens och räddningsväsendets ekonomi separeras på det sätt som avses i 20 § i lagen om ordnande av social- och hälsovården och räddningsväsendet i Nyland. Statsunderstödet får betalas till Helsingfors stad utan ansökan och utbetalning av understödet förutsätter inte att staden deltar i finansieringen.

Det första välfärdsområdesvalet ska förrättas söndagen den 23 januari 2022. Mandattiden för de välfärdsområdesfullmäktige som väljs i valet börjar den 1 mars 2022 och löper ut vid utgången av maj 2025. I valet ska varje välfärdsområde välja minst det antal ledamöter som anges i 24 § 1 mom. i lagen om välfärdsområden. Tidpunkten för bestämmande av invånarantalet enligt vad som avses i 3 mom. i den paragrafen är den 31 augusti 2021.

Inför det första välfärdsområdesvalet ska varje regionförvaltningsverk, så fort denna lag har trätt i kraft, tillsätta en välfärdsområdesvalnämnd för varje välfärdsområde i regionförvaltningsverkets verksamhetsområde, och välfärdsområdesvalnämndens medlemmar ska i den mån det är möjligt representera de väljargrupper som ställt upp kandidater i de föregående kommunalvalen i kommunerna inom välfärdsområdets område. I fråga om välfärdsområdesvalnämnden tillämpas i övrigt vad som föreskrivs i 12 a och 12 b § i vallagen (714/1998) .

Vid det första välfärdsområdesvalet ska Helsingfors stad inom sitt område ordna förhandsröstning på de förhandsröstningsställen som avses i 9 § 1 mom. 1 och 3 punkten i vallagen.

Vid det första välfärdsområdesvalet ska justitieministeriet betala engångsersättning till kommunerna enligt vad som avses i 188 § 3 mom. i vallagen.

Så fort resultatet för det första välfärdsområdesvalet har fastställts ska välfärdsområdesfullmäktige konstituera sig och välja styrelse och övriga förvaltningsorgan för välfärdsområdet samt vidta de andra åtgärder som behövs för att organisera välfärdsområdets verksamhet och förvaltning.

Det temporära beredningsorganet ska bereda de ärenden som välfärdsområdesfullmäktige ska behandla vid sitt första sammanträde och kalla fullmäktigeledamöterna till sammanträdet. Vid det första sammanträdet förs ordet av den till åren äldsta ledamoten tills fullmäktige har valt ordförande och vice ordförande.

Överföringen från kommuner och samkommuner till välfärdsområden och välfärdssammanslutningar av uppgifter inom social- och hälsovården och räddningsväsendet och den personal som utför dem ska betraktas som överlåtelse av rörelse. Överföringen till ett välfärdsområde eller en välfärdssammanslutning av kuratorer och psykologer inom elevhälsan som är anställda av kommunen eller samkommunen ska också betraktas som överlåtelse av rörelse.

Som överlåtelse av rörelse betraktas även överföring av uppgifter som stöder de kommunala uppgifter som avses i 1 mom. och av den personal som utför dem, om minst hälften av personens faktiska arbetsuppgifter består av stöduppgifter till de uppgifter som avses i 1 mom.

Om ett i 29 § avsett avtal med en privat tjänsteproducent om köpta tjänster är ogiltigt eller om välfärdsområdet säger upp avtalet, överförs social- och hälsovårdspersonalen och personal som utför stöduppgifter enligt 2 mom. till välfärdsområdet genom överlåtelse av rörelse när avtalet upphör, om av personalen tidigare med stöd av avtalet om köpta tjänster har övergått i tjänsteproducentens tjänst.

De anställningsförhållanden som samkommunen Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) har i kraft den 1 januari 2023 ska fortsätta i HUS-sammanslutningen enligt samma anställningsvillkor som tidigare.

Samkommunerna för de sjukvårdsdistrikt som avses i 7 § i lagen om specialiserad sjukvård samt de specialomsorgsdistrikt som avses i 6 § 1 mom. i lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (519/1977) ska jämte tillgångar, skulder och förbindelser överföras till välfärdsområdena den 1 januari 2023.

De i 1 mom. avsedda samkommunernas tillgångar, skulder och förbindelser ska slås ihop med det välfärdsområde som samkommunens medlemskommuner geografiskt sett hör till. Om medlemskommunerna i en samkommun hör till olika välfärdsområden ska tillgångarna, skulderna och förbindelserna delas mellan välfärdsområdena i proportion till medlemskommunernas ägarandelar, förutom ifall en överföring av tillgångar, skulder och förbindelser är av ringa betydelse med hänsyn till välfärdsområdets ekonomiska bärkraft. Välfärdsområdena får avtala om att dela tillgångar, skulder och förbindelser på annat sätt.

Om en samkommun i enlighet med sitt grundavtal har skött även andra uppgifter än de som övergår till välfärdsområdet ska medlemskommunerna omorganisera verksamheten för de uppgifternas del före utgången av 2022.

Trots vad som föreskrivs i 1 mom. har välfärdsområdet och medlemskommunerna i de samkommuner som avses i 1 mom. rätt att avtala om överföringen av samkommunernas jordegendom på annat sätt. Även i sådana fall är det välfärdsområdet som ska överta sådan jordegendom av samkommunen som är kopplad till byggnadsegendom som behövs för verksamhet som välfärdsområdet övertar organiseringsansvaret för.

De sjukvårdsdistrikt och specialomsorgsdistrikt som avses i 20 § ska senast den 28 februari 2022 ge välfärdsområdet en sammanställning av följande:

Välfärdsområdet har rätt att få de ytterligare uppgifter och handlingar som välfärdsområdet bedömer vara behövliga.

De lokaler som används inom kommunalt ordnad primärvård, specialiserad sjukvård, socialväsende och räddningsväsende övergår i välfärdsområdets besittning den 1 januari 2023.

Välfärdsområdet och kommunen ska ingå hyresavtal om besittning av lokalerna vilket ska gälla åtminstone till och med den 31 december 2025. Välfärdsområdet har rätt att förlänga hyresavtalet med ett år genom att meddela kommunen om saken senast 12 månader innan hyresavtalet går ut.

Hyran som överenskoms i det hyresavtal som avses i 2 mom. ska täcka de skäliga kapitalkostnader och kostnader för underhåll av lokalen som kommunen har. Närmare bestämmelser om hur hyran ska bestämmas får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Välfärdsområdet och kommunen får även avtala på annat sätt än vad som anges i denna paragraf i fråga om besittningen av de lokaler som avses i 1 mom. samt i fråga om giltighetstiden för de hyresavtal som gäller besittningen av dem.

Till välfärdsområdet övergår den 1 januari 2023 den lösa egendom, de rättigheter som gäller ägande, besittning och bruk av den lösa egendomen samt de immateriella rättigheter och tillstånd som hänger samman med den verksamhet som välfärdsområdet har organiseringsansvaret för. Aktier i aktiebolag, med undantag för de aktier som avses i 2 mom., övergår dock inte till välfärdsområdet.

Aktierna i ett aktiebolag som kommunen äger för ordnande eller produktion av social- och hälsovårdstjänster övergår till välfärdsområdet, förutsatt att bolagets faktiska huvudsakliga verksamhet är produktion av social- och hälsovårdstjänster.

Med avvikelse från vad som anges i 1 och 2 mom. övergår inte lös egendom och aktier som kommunen äger för att fullgöra sina förpliktelser enligt lagen om företagshälsovård (1383/2001) till välfärdsområdet.

Med undantag för de aktier som avses i 2 mom. får kommunen och välfärdsområdet också komma överens på annat sätt än vad som anges i 1 mom. i fråga om överföring av lös egendom.

Semesterlöneskulden för personal inom den primärvård, den specialiserade sjukvård, det socialväsende och det räddningsväsende samt elevhälsa som kommunen ordnar överförs till välfärdsområdet den 1 januari 2023.

Om inte välfärdsområdet och kommunen kommer överens om något annat övergår de avtal som gäller ordnande av social- och hälsovård och räddningsväsendet till välfärdsområdet den 1 januari 2023. Om avtalet inte kan överföras eller delas, ska kommunen i den sammanställning som avses i 26 § göra en framställning om hur ansvaret baserat på avtalet ska fördelas.

Med avvikelse från 1 mom. övergår dock inte, om inte välfärdsområdet och kommunen kommer överens om något annat,

Om kommunen har handlat i strid med antingen gällande lagstiftning eller ett avtal som är bindande för kommunen innan organiseringsansvaret för social- och hälsovården och räddningsväsendet överförs ska kommunen bära ansvaret för påföljderna.

Om kommunen har ingått en borgensförbindelse för ett aktiebolag som avses i 23 § 2 mom. och som producerar social- och hälsovårdstjänster övergår borgensansvaret till välfärdsområdet.

Kommunen ska senast den 28 februari 2022 ge välfärdsområdet en sammanställning över lokaler som används av social- och hälsovården och räddningsväsendet samt över lös egendom, avtal och ansvar som överförs, enligt vad som avses i 22, 23 och 25 §. Dessutom ska kommunen inom denna tid ge välfärdsområdet en uppskattning av antalet anställda som överförs med stöd av 18 §, lönekostnaderna och semesterlöneskulden som överförs med stöd av 24 §.

Välfärdsområdet får av kommunen begära den kompletterande information och de handlingar det anser sig behöva. Om välfärdsområdet anser att dess möjligheter att orda social- och hälsovården och räddningsväsendet i området inte tryggas av de lokaler, den lösa egendom och de avtal som övergår i dess besittning enligt den sammanställning som avses i 1 mom. ska välfärdsområdet hålla samråd med kommunen.

Kommunen ska komplettera den sammanställning som avses i 1 mom. senast den 30 juni 2022, om det sedan sammanställningen lämnades har skett väsentliga förändringar i de lokaler, den lösa egendom eller de avtal som avses i 1 mom. och om välfärdsområdet anser att den behöver kompletteras.

Närmare bestämmelser om sammanställningens innehåll får utfärdas genom förordning av finansministeriet.

Grundkapitalandelen för varje medlemskommun i Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) övergår den 1 januari 2023 till det välfärdsområde som respektive kommun hör till. Helsingfors stads grundkapitalandel i Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) övergår till att utgöra grundkapitalandelen i HUS-sammanslutningen.

Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) ska senast den 28 februari 2022 till finansministeriet ge en sammanställning av de lån som överförs och av borgen som distriktet har ställt.

Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikts (HNS) tillgångar, skulder och förbindelser överförs till HUS-sammanslutningen med stöd av denna lag, utan särskild utredning eller åtkomsthandling.

Välfärdsområdesfullmäktige ska behandla den sammanställning som avses i 26 § senast den 31 mars 2022 och utifrån den fatta beslut om överföring av i 22–25 § avsedd lös egendom, semesterlöneskuld, avtal och ansvar till välfärdsområdet och på välfärdsområdets ansvar.

Avtal med privata tjänsteproducenter som gäller upphandling av social- och hälsovårdstjänster ( avtal om köpta tjänster ) och som övergår till välfärdsområdet på basis av 20 och 25 § eller villkor i sådana avtal samt därmed sammanhängande hyresavtal eller avtal om nyttjanderätt är ogiltiga, om avtalet om köpta tjänster innehåller

Ett välfärdsområde har rätt att säga upp ett i 1 mom. avsett avtal som överförs till det, om avtalet innehåller överenskommelser som på något annat sätt än vad som avses i 1 mom. 2 punkten innebär att välfärdsområdet inte har möjlighet att svara för de uppgifter som avses i 7 § 1 mom. 1–4 punkten i lagen om välfärdsområden, eller om välfärdsområdet på grund av ett eller flera avtal om köpta tjänster som gäller ett funktionellt eller ekonomiskt betydande uppgiftsområde eller en omfattande uppgiftshelhet inte har en tillräcklig egen tjänsteproduktion enligt vad som avses i 8 § 2 mom. i lagen om ordnande av social- och hälsovård.

Vad som ovan i 2 mom. föreskrivs om uppsägning av avtal om köpta tjänster tillämpas också på avtal om anlitande av arbetskraft och inhyrd arbetskraft, om avtalet innehåller överenskommelser om anlitande av arbetskraft eller inhyrd arbetskraft i strid med vad som föreskrivs i 13 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård.

Välfärdsområdet ska i fråga om ogiltighet konstatera och i fråga om uppsägning besluta om ogiltigförklaring och uppsägning av ett avtal eller ett avtalsvillkor. Avtalsparten och social- och hälsovårdsministeriet ska underrättas om saken senast den 31 oktober 2023.

Innan det konstaterar att avtalet eller avtalsvillkoret är ogiltigt eller fattar beslutet att säga upp avtalet ska välfärdsområdet hålla samråd med avtalsparten i ett avtal om köpta tjänster. Vid uppsägning och ogiltigförklaring av ett avtal ska proportionalitetsprincipen tillämpas. Om parterna inte når enighet i fråga om ändring av avtalet och ogiltigheten gäller endast en del av avtalet har parterna rätt att säga upp avtalet. Om ogiltigheten eller uppsägningsgrunden endast gäller en ringa del av avtalet, har välfärdsområdet inte rätt att ogiltigförklara eller säga upp hela avtalet. Om avtalet förblir i kraft tillämpas inte ett villkor som konstaterats vara ogiltigt eller som utgör en uppsägningsgrund, och avtalets värde ska sänkas i den mån det aktuella avtalsvillkoret föranleder. På ändring av avtal tillämpas det som föreskrivs i lagen om offentlig upphandling och koncession (1397/2016) .

Avtal om köpta tjänster eller avtalsvillkor är ogiltiga från och med den 1 januari 2026. Om inte välfärdsområdet och den privata tjänsteproducent som är avtalspart har avtalat om en kortare uppsägningstid gäller avtalet till den 1 januari 2026. Om uppsägningen av avtalet äventyrar tillgången till social- och hälsovårdstjänster i området kan välfärdsområdet förlänga övergångsperioden med två år genom att meddela tjänsteproducenten om saken, utom om det har avtalats om en kortare giltighetstid i avtalet. Beslut om detta ska fattas och tjänsteproducenten meddelas i anslutning till att välfärdsområdet meddelar om ogiltighet eller uppsägning av avtalet.

Välfärdsområdet ansvarar inte för eventuellt avtalsvite om ett avtal eller en avtalsvillkor blir ogiltigt eller om avtalet sägs upp på grund av 29 §.

Om ett avtal eller avtalsvillkor blir ogiltigt eller sägs upp med stöd av 29 § har den privata tjänsteproducenten rätt att få ersättning av välfärdsområdet för direkta kostnader förorsakade av investeringar som varit betydande och behövliga för att fullfölja avtalet. En förutsättning för ersättning är att investeringarna helt eller delvis blir onödiga för tjänsteproducenten på grund av att avtalet blir ogiltigt eller sägs upp, och att tjänsteproducenten inte skulle ha förberett sig för detta.

Privata tjänsteproducenter ska ansöka om ersättning senast den 31 mars 2026. En tjänsteproducents rätt till ersättning bestäms enligt situationen den 1 januari 2026 och ersättningen förfaller till betalning den 31 maj 2026. Om de uppgifter som ligger till grund för ersättningen ändras under det ursprungliga avtalets giltighetstid, har välfärdsområdet rätt att återkräva ersättningen av serviceproducenten till den del ersättningen har varit obefogad. En privat tjänsteproducent ska omedelbart meddela om den får ersättning för kostnader som ersatts med stöd av 2 mom.

Ett beslut av välfärdsområdet som avses i 28 § får verkställas innan det har vunnit laga kraft, om inte den myndighet där ändring har sökts förbjuder verkställigheten av beslutet till någon del.

Välfärdsområdet har rätt att ordna de social- och hälsovårdstjänster samt de tjänster inom räddningsväsendet som det ansvarar för i de lokaler som kommunen äger och förvaltar samt rätt att använda det lösöre som kommunen äger eller besitter och som behövs för att ordna tjänsterna innan förvaltningsdomstolens beslut i ärendet har vunnit laga kraft. Välfärdsområdet ska betala hyra för lokalerna på det sätt som anges i 22 §.

På samkommuner som sköter social- och hälsovårdsuppgifter och det lokala räddningsväsendet, med undantag för de som avses i 20 §, tillämpas vad som föreskrivs om kommuner i 22–26, 28–31 och 42 §.

Medlemskommunerna i de samkommuner som avses i 20 § och medlemskommunerna i Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) ska täcka underskottet i samkommunens balansräkning i överensstämmelse med vad som bestäms i kommunallagen (410/2015) innan samkommunen överförs till välfärdsområdet eller HUS-sammanslutningen. Om balansräkningen visar överskott ska samkommunens medlemskommuner besluta om hur det ska behandlas på det sätt som fastställs i samkommunens grundavtal.

För de skulder och vissa andra förbindelser som presenteras i en sammanställning som avses i 21, 26 och 27 §, för ränteväxlings- och valutaväxlingsavtal som anknyter till dessa, för andra motsvarande skyddsarrangemang samt för räntor och för uppfyllande av andra villkor i avtalen får statsrådet ställa statlig proprieborgen utan krav på motsäkerheter men i övrigt på de villkor det bestämmer. Om säkerhet har ställts för en skuld eller en annan förbindelse ska dock statsborgen beviljas som fyllnadsborgen för den ställda säkerheten.

I övrigt tillämpas lagen om statens långivning samt statsborgen och statsgaranti (449/1988) på den statsborgen som avses i denna paragraf.

Borgensförbindelser som avses i denna paragraf kan gälla högst det belopp som riksdagen har beviljat fullmakt för i samband med behandlingen av statsbudgeten.

Statskontoret ansvarar för administration och tillsyn i fråga om statsborgen. Statskontoret har rätt att få de uppgifter och utredningar som avses i 15 a § i lagen om statens långivning samt statsborgen och statsgaranti.

Om Statskontoret godkänner ändringen får den som beviljar lånet eller förbindelsen för vilket statsborgen ställts bytas, lånet eller förbindelsen överföras till någon annan och amorteringsplanen, räntan och de övriga villkoren för lånet eller förbindelsen samt säkerheten ändras under lånets eller förbindelsens giltighetstid. Beslut om godkännande av en ändring som avses i detta moment ska dock fattas av statsrådet, om ändringen gäller ett lån vars återstående kapital uppgår till minst 20 miljoner euro eller om den ändring som görs i lånet eller en annan förbindelse annars är exceptionellt betydande med tanke på statens borgensansvar.

Statsborgen är i kraft under förutsättning att lånebeviljaren sköter lånet eller förbindelsen för vilken borgen tecknats i enlighet med denna lag och god banksed. Under den tid statsborgen är i kraft är lånebeviljaren skyldig att bevaka statens intresse, underrätta Statskontoret på det sätt som Statskontoret har föreskrivit ifall låntagaren dröjer med betalningen och iaktta Statskontorets övriga föreskrifter.

Statskontoret betalar av statens medel borgensersättning till lånebeviljaren när det lån eller den förbindelse av annat slag för vilken statsborgen tecknats har förfallit till betalning och en uppsägningsåtgärd har vidtagits gentemot både gäldenären och borgensmannen. Om statsborgen har beviljats i form av fyllnadsborgen, betalas borgensersättningen när lånebeviljarens slutliga förlust har utretts efter det att gäldenärens insolvens har konstaterats och den egendom som utgör säkerhet har sålts. Om lånebeviljaren efter det att borgensersättning har betalats lyckas driva in utestående amorteringar, räntor eller andra avgifter hos låntagaren, ska lånebeviljaren redovisa dem till Statskontoret.

Om lånebeviljaren inte har iakttagit lag eller föreskrifter som meddelats med stöd av lag eller god bank- eller indrivningssed vid beviljandet av ett lån som är föremål för statsborgen eller vid skötseln av lånet eller dess säkerheter, och förfarandet har kränkt borgensmannens intressen, kan Statskontoret besluta att borgensersättningen delvis eller helt och hållet lämnas obetald.

Statskontoret har rätt att hos låntagaren återkräva borgensersättning som betalats till lånebeviljaren inklusive dröjsmålsränta enligt 4 § 1 mom. i räntelagen (633/1982) . Dröjsmålsräntan räknas från den tidpunkt då borgensersättningen har betalats till lånebeviljaren.

Välfärdsområdet ska senast den 30 april 2022 sända en skriftlig anmälan till borgenärer och avtalsparter om de skulder, ansvar och avtal som välfärdsområdet övertar ansvaret för.

Myndigheter i de samkommuner som avses i 20 § får inte besluta om ärenden med betydande konsekvenser som är bindande för välfärdsområdet efter det att välfärdsområdet har fått den sammanställning som avses i 21 §, förutom om ärendet är så brådskande att beslutet inte kan skjutas upp eller om välfärdsområdet ger sitt samtycke till beslutet.

Ett beslut som en myndighet i en samkommun som avses i 20 § har fattat efter det att den sammanställning som avses i 21 § har getts men före samkommunen överförs till välfärdsområdet får överklagas på det sätt som anges i kommunallagen, också på grundval av att beslutet står i strid med 1 mom. i denna paragraf. Även välfärdsområdet har besvärsrätt.

I 20 § avsedda samkommuners egendom och deras lösa egendom som avses i 23 § övergår till välfärdsområdena med stöd av denna lag. Den sammanställning som avses i 21 och 26 § och det beslut som avses i 28 § motsvarar åtkomsthandlingar för egendomen.

Välfärdsområdet ska söka lagfart inom sex månader från det att äganderätten har överförts.

Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikts (HNS) fasta och lösa egendom överförs med stöd av denna lag och utan särskild utredning, och HUS-välfärdssammanslutningen ska söka lagfart inom sex månader efter det att äganderätten har överförts.

Bokslutet och koncernbokslutet för 2022 i de samkommuner och specialomsorgsdistrikt som avses i 20 § ska undertecknas av välfärdsområdesstyrelsen och av välfärdsområdesdirektören. Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikts (HNS) bokslut och koncernbokslut för 2022 ska undertecknas av styrelsen och direktören för HUS-sammanslutningen.

Välfärdsområdets fullmäktige och det högsta organet i HUS-sammanslutningen ska behandla de bokslut som avses i 1 mom. och besluta om ansvarsfrihet för de redovisningsskyldiga senast den 30 juni 2023.

I övrigt tillämpas det som föreskrivs i kommunallagen på boksluten och koncernboksluten för 2022 för de samkommuner och specialomsorgsdistrikt som avses i 20 § och på Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) bokslut och koncernbokslut för 2022.

Överföringen till välfärdsområdet av den medlemsandel i samkommunen som avses i 20 § och av lös egendom som avses i 23 § ska bokföras mot grundkapitalet i kommunens bokföring, om inte kommunen bestämmer något annat. Semesterlöneskuld som överförs till välfärdsområdet ska bokföras som grundkapital.

Välfärdsområdena ska bokföra överförd egendom och överförda skulder som tillgångs- och skuldposter samt som grundkapital.

Överföringar enligt 1 och 2 mom. ska bokföras enligt bokföringsvärdet i kommunens bokslut.

Bokföringsnämndens välfärdsområdes- och kommunsektion får meddela anvisningar och ge utlåtanden om hur denna paragraf ska tillämpas.

Kommunerna har rätt att på ansökan få ersättning av staten för direkta kostnader som förorsakas av sådana egendomsarrangemang i kommunen som avses i detta kapitel.

Kommunerna har rätt att få ersättning enligt 1 mom. i den utsträckning det kalkylerade höjningsbehovet för kommunalskattesatsen som beror på direkta kostnader förorsakade av egendomsarrangemangen överstiger 0,5 procentenheter ( ersättningsgräns ). Kalkylen ska göras baserat på de senaste färdigställda beskattnings- och bokslutsuppgifterna. Om ersättningsgränsen överskrids och kommunens inkomstskattesats för året då ansökan görs är minst 2,0 procentenheter högre än den viktade genomsnittliga inkomstskattesatsen för samtliga kommuner har kommunen därtill rätt att få ersättning enligt vad som avses i 1 mom. för tre fjärdedelar av de kostnader som underskrider ersättningsgränsen. Om kommunens möjlighet att besluta om sin egen ekonomi uppenbart äventyras, har kommunen trots det som föreskrivs ovan i detta moment rätt att få ersättning för direkta kostnader förorsakade av egendomsarrangemangen även om ersättningsgränsen inte överskrids.

Som direkta kostnader som berättigar till ersättning räknas skillnaden mellan de verifierbara kostnader och intäkter av egendomen som är föremål för egendomsarrangemangen som uppkommer efter det att reformen har trätt i kraft. Med kostnader som berättigar till ersättning avses kostnader som kommunen inte har kunnat påverka eller minska genom sitt eget agerande. Närmare bestämmelser om bestämmande av direkta kostnader förorsakade av egendomsarrangemangen får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Kommunen ska lämna in ansökan om den ersättning som avses i 43 § till finansministeriet senast före utgången av 2027. Om välfärdsområdet har utnyttjat sin rätt enligt 22 § 2 mom. att förlänga hyresavtalet, ska kommunen lämna in sin ansökan före utgången av 2028. Ansökan ska åtföljas av ett utlåtande från kommunens revisor om de direkta kostnader som ligger till grund för ersättningen.

Finansministeriet beslutar huruvida ersättning ska beviljas. Före beslutet fattas ska innehållet i och beloppet för de direkta kostnaderna för kommunen bedömas vid en överläggning mellan kommunen och finansministeriet.

I fråga om beviljade av ersättning tillämpas statsunderstödslagen med undantag av dess 6, 7, 22, 23, 27 och 29 § samt 4 kap. Det anses att ersättningen uppenbart har fåtts utan grund enligt vad som avses i 20 § 1 mom. i statsunderstödslagen till den del senare uppgifter gör det uppenbart att kommunen genom egna åtgärder kunde ha undvikit de direkta kostnader som avses i 42 § 3 mom. i denna lag.

Kommunen som fått ersättning ska underrätta finansministeriet om åtgärder som inverkar på kostnaderna för egendomsarrangemangen. Informationen ska ges omedelbart, dock senast inom tre år från det att ersättningen beviljades. Finansministeriet ska inom sex månader från det att informationen gavs fatta beslut om huruvida ersättningen eller en del av den ska återbetalas.

Det första grundavtalet för HUS-sammanslutningen ska beredas så att fullmäktige i välfärdsområdena i Nyland samt Helsingfors stadsfullmäktige kan godkänna det senast den 30 april 2022. Grundavtalet träder i kraft när välfärdsområdena i Nyland samt Helsingfors stad har godkänt det.

Om välfärdsområdena i Nyland och Helsingfors stad inte har godkänt grundavtalet inom den tid som anges i 1 mom. ska statsrådet fatta beslut om att godkänna grundavtalettill den del välfärdsområdena i Nyland inte har nått enighet om avtalets innehåll. En bestämmelse i grundavtalet som godkänts av statsrådet är i kraft tills välfärdsområdena i Nyland och Helsingfors stad har nått enighet om den.

Statsrådet ska godkänna grundavtalet senast den 30 juni 2022.

I ett beslut som statsrådet fattat med stöd av 2 mom. får ändring inte sökas genom besvär.

Välfärdsområdena i Nyland och Helsingfors stad ska senast den 30 juni 2022 till den temporära HUS-beredningsgrupp som avses i 9 § anmäla sina ombud till HUS-sammanslutningens första stämma eller sina ledamöter till fullmäktige. Om det är statsrådet som beslutar om grundavtalet för HUS-sammanslutningen ska välfärdsområdena i Nyland och Helsingfors stad anmäla sina ombud senast den 31 juli 2022.

De organ som utövar den högsta beslutanderätten i HUS-sammanslutningen ska sammanträda utan dröjsmål efter det att välfärdsområdena har anmält sina ombud eller ledamöter till organet så som avses i 1 mom. Den temporära HUS-beredningsgruppen ska sammankalla ombuden eller fullmäktigeledamöterna till sammanträde.

Vid det första sammanträdet förs ordet av den till åren äldsta deltagaren tills organet har valt ordförande för stämman eller ordförande och vice ordförande för fullmäktige.

Vid sitt första sammanträde ska det högsta organet för HUS-sammanslutningen anta en förvaltningsstadga enligt vad som avses i lagen om välfärdsområden och välja en styrelse, en revisionsnämnd och en nationalspråksnämnd för sammanslutningen.

Det högsta organet för HUS-sammanslutningen ska före utgången av 2022 godkänna sammanslutningens budget för 2023 och inleda de andra åtgärder som behövs för att organisera sammanslutningens verksamhet och förvaltning.

De övriga organ som valts till HUS-sammanslutningen ska så fort de blivit valda konstituera sig och besluta om de andra frågor som är behövliga för att förvaltningen och verksamheten ska kunna fortsätta.

Beslut som samkommunen Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) fattar med stöd av förvaltningsstadgan om överföring av behörighet och uppgiftsfördelning samt förordnanden som sjukvårdsdistriktets ansvariga läkare ger med stöd av 57 § i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) iakttas i HUS-sammanslutningen från och med ingången av 2023 och till dess att HUS-sammanslutningen med stöd av förvaltningsstadgan beslutar annat om överföring av behörighet, om de frågor som avses i nämnda paragraf eller om uppgiftsfördelning.

Beslut av samkommunen Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) om avgifter för tjänster och andra prestationer ska tillämpas i HUS-sammanslutningen tills den beslutar något annat om avgifterna.

HUS-sammanslutningens styrelse, välfärdsområdena i Nyland och Helsingfors stad ska i en redogörelse fastställa sin inbördes arbetsfördelning senast den 31 december 2022.

Det organiseringsavtal som avses i 9 § i lagen om ordnande av social- och hälsovården och räddningsväsendet i Nyland ska ingås före utgången av 2024 och arbetsfördelningen när det gäller ordnandet av tjänsterna ska verkställas inom ett år efter det att avtalet har godkänts. I fråga om beredningen av det första organiseringsavtalet, det därmed sammanhängande beslutsfattandet och statsrådets behörighet att besluta om avtalet tillämpas det som föreskrivs i 10–12 § i den lagen.

Myndigheterna i samkommunen Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) är skyldiga att bistå de organ som valts till HUS-sammanslutningen i deras arbete.

Efter att HUS-sammanslutningen har valt en styrelse får inte organ vid samkommunen Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) fatta beslut som har betydande bindande konsekvenser för HUS-sammanslutningen, utan samtycke från HUS-sammanslutningens styrelse.

I ett i 2 mom. avsett beslut som en myndighet vid samkommunen Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) har fattat efter det att HUS-sammanslutningen har valt en styrelse får ändring sökas på det sätt som föreskrivs i kommunallagen, också på den grund att beslutet strider mot 2 mom. Även välfärdsområdena i Nyland och den behöriga myndigheten i HUS-sammanslutningen har besvärsrätt.

De ärenden som är under behandling vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) vid utgången av 2022 övergår till att behandlas av HUS-sammanslutningen. HUS-sammanslutningen ska likaså företräda och fungera som part i inledda rättegångar i vilka samkommunen Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) har varit part.

Överlåtelseskatt ska inte betalas för överlåtelse av fastighet eller värdepapper när de samkommunstillgångar som avses i 20 § överförs till ett välfärdsområde enligt 2 mom. i den paragrafen eller till HUS-sammanslutningen så som avses i 27 § eller för överlåtelse av värdepapper när de kommuntillgångar som avses i 23 § 2 mom. överförs till ett välfärdsområde enligt 1 mom. i den paragrafen.

Till den del verksamheten har betraktats som skattepliktig verksamhet bedriven av samkommunen tillämpas vad som föreskrivs i denna paragraf på överföring som avses i 20 §.

Samkommunerna för sjukvårdsdistrikt och specialomsorgsdistrikt anses inte bli avvecklade i inkomstbeskattningen när de överförs till ett välfärdsområde och till HUS-sammanslutningen jämte tillgångar, skulder och förbindelser så som avses i 20 § 1 mom. och 27 §.

När tillgångar överförs till ett välfärdsområde på det sätt som avses i 20 § 2 mom. ska oavskrivna anskaffningsutgifter och övriga avdragsgilla utgifter i den upphörande samkommunens beskattning dras av i välfärdsområdets beskattning på samma sätt som de skulle ha dragits av i den upphörande samkommunens beskattning.

Korrigeringsposter enligt 5 a § i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (360/1968) som hänför sig till de överförda tillgångarna och de reserveringar som hänför sig till den överförda verksamheten ska räknas som skattepliktig inkomst vid beskattningen av välfärdsområdet på samma sätt som de skulle ha räknats som inkomst vid beskattningen av samkommunen.

När tillgångar som använts i verksamhet som betraktats som skattefri överförs ska bokföringsvärdet av tillgångar och utgifter med lång verkningstid enligt bokslutet för den senast avslutade räkenskapsperioden före överföringen betraktas som den anskaffningsutgift som inte dragits av vid beskattningen av anläggningstillgångar och andra tillgångar och som det belopp som inte dragits av vid beskattningen av utgifter med lång verkningstid.

Till den del en överförande samkommun i en situation som avses i 52 § har i beskattningen fastställda förluster som anknyter till den verksamhet som överförs, överförs förlusterna till att utgöra avdrag i beskattningen av välfärdsområdet eller HUS-sammanslutningen.

Som inkomstskattesats för 2023 ska kommunfullmäktige bestämma inkomstskattesatsen för 2022 minskad med 12,64 procentenheter.

Kårkulla samkommuns uppgifter på området sakkunnigtjänster och den personal som sköter dessa uppgifter samt verksamhetens fastigheter belägna i Egentliga Finlands välfärdsområdes område, hyresavtal för lokaler som är belägna i området och andra tillgångar som berättigar till besittning av lokaler belägna i området övergår till Egentliga Finlands välfärdsområde. Om personalen har producerat sakkunnigtjänster också utanför det egna välfärdsområdets område innan lagen om ordnande av social- och hälsovård träder i kraft, ska välfärdsområdena senast den 31 december 2022 avtala om hur verksamheten ska fortsätta.

Kårkulla samkommuns rådgivningstjänster för personer med utvecklingsstörning och den personal som sköter dem övergår till det välfärdsområde inom vars område den personal som sköter respektive uppgift huvudsakligen arbetar. Om personalen har skött uppgifter även i andra välfärdsområden innan lagen om ordnande av social- och hälsovård träder i kraft ska välfärdsområdena senast den 31 december 2022 komma överens om hur tjänsterna ska produceras också i dessa andra välfärdsområden.

Kårkulla samkommuns boendeserviceenheter samt samkommunens dagcenter- och arbetscenterverksamhet samt deras fastigheter, hyresavtal för lokaler och andra tillgångar som berättigar till besittning av lokaler övergår till det välfärdsområde inom vars område de är belägna. Om man i dessa boendeserviceenheter eller i dagcenter- och arbetscenterverksamheten har ordnat tjänster också för invånare i andra välfärdsområden före ikraftträdandet av lagen om ordnande av social- och hälsovård, är välfärdsområdena skyldiga att senast den 31 maj 2022 avtala om hur verksamheten ska fortsätta.

Annan verksamhet och personal vid Kårkulla samkommun än sådan som avses i 1–3 mom. övergår till det välfärdsområde inom vars område personalen huvudsakligen arbetar. Kårkulla samkommuns andra än i 1 och 3 mom. avsedda fastigheter, hyresavtal för lokaler och andra tillgångar som berättigar till besittning av lokaler övergår till det välfärdsområde inom vars område lokalerna är belägna.

Avtalen som avses i 1–3 mom. ska gälla tills välfärdsområdena avtalar om det samarbete mellan tvåspråkiga välfärdsområden som avses i 39 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård. Samarbetet mellan de tvåspråkiga välfärdsområdena ska avtalas senast den 1 september 2023 och i samband därmed ska parterna även komma överens om det som avses i 1–3 mom. i denna paragraf.

Verksamheten och personalen vid samkommunerna Vaalijala, Eteva och Eskoo övergår till det välfärdsområde inom vars område den personal som sköter respektive uppgift huvudsakligen arbetar. Om personalen har skött uppgifter även i andra välfärdsområden innan lagen om ordnande av social- och hälsovård träder i kraft, ska välfärdsområdena senast den 31 december 2022 komma överens om hur tjänsterna ska produceras också i dessa andra välfärdsområden.

Vaalijala, Eteva och Eskoo samkommuners fastigheter, hyresavtal för lokaler och andra tillgångar som berättigar till besittning av lokaler övergår till det välfärdsområde inom vars område lokalerna är belägna. Om man i boendeserviceenheter eller i dagcenter- och arbetscenterverksamheten har ordnat tjänster också för invånare i andra välfärdsområden innan lagen om ordnande av social- och hälsovård träder i kraft, är välfärdsområdena skyldiga att senast den 31 maj 2022 avtala om hur verksamheten ska fortsätta.

Avtalen som avses i 1 mom. ska gälla tills välfärdsområdena ingår det samarbetsavtal mellan välfärdsområden som avses i 36 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård.

Vad som i denna lag föreskrivs om välfärdsområden och välfärdsområdenas temporära beredningsorgan gäller i Mellersta Nylands räddningsväsendes områden de välfärdsområden som övertar organiseringsansvaret för räddningsväsendet. De välfärdsområden som avses i denna paragraf och deras temporära beredningsorgan ska komma överens om hur den personal och materiel och de avtal som överförs från räddningsväsendena i Mellersta Nyland ska fördelas mellan välfärdsområdena.

Om inte välfärdsområdena eller deras temporära beredningsorgan senast den 31 maj 2022 kommer överens om hur personal, materiel och avtal som överförs från räddningsväsendena i Mellersta Nylands område ska fördelas mellan välfärdsområdena, ska statsrådet besluta om hur övergående personal, materiel och avtal ska fördelas och om de andra frågor som är nödvändiga för att organiseringsansvaret ska kunna överföras och som välfärdsområdena och deras temporära beredningsorgan inte har kommit överens om. Statsrådets beslut får verkställas omedelbart och gäller tills de berörda välfärdsområdena kommer överens om hur övergående personal, materiel och avtal ska fördelas.

59 § har upphävts genom L 30.12.2025/1084 , som träder i kraft 1.10.2025. Den tidigare formen lyder:

Trots det som föreskrivs i 50 § 3 och 4 mom. i hälso- och sjukvårdslagen får Lapplands och Södra Savolax välfärdsområden upprätthålla två samjoursenheter med jour dygnet runt vid sina sjukhus, om befolkningens servicebehov förutsätter det och upprätthållandet av fler än en enhet inte äventyrar uppfyllandet av de i lag angivna förutsättningarna för välfärdsområdenas verksamhet eller fullgörandet av välfärdsområdenas i lag angivna skyldigheter.

Om Lapplands eller Södra Savolax välfärdsområde upprätthåller två samjoursenheter med jour dygnet runt, kan det till välfärdsområdet inom ramen för statsbudgeten av statens medel betalas en särskild ersättning för sådana extra kostnader som upprätthållandet av två samjoursenheter med jour dygnet runt orsakar välfärdsområdet. Beloppet av den särskilda ersättningen får dock inte överstiga 20 procent av hela välfärdsområdets omkostnader för samjour dygnet runt, minskade med inkomsterna av verksamheten.

För att få den särskilda ersättningen ska Lapplands och Södra Savolax välfärdsområden årligen lämna finansministeriet, som svarar för administreringen av ersättningen, en tillräcklig redogörelse för verksamheten och ekonomin när det gäller jourtjänsterna och för de extra kostnader som upprätthållandet av två samjoursenheter med jour dygnet runt orsakar. Tjänsteproducenter som producerar tjänster för Lapplands eller Södra Savolax välfärdsområde är skyldiga att lämna ut uppgifter och handlingar som är offentliga med stöd av lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) och dessutom att på begäran, trots sekretessbestämmelserna, lämna välfärdsområdet de uppgifter och handlingar som är nödvändiga för redogörelsen. Lapplands och Södra Savolax välfärdsområden och tjänsteproducenter som producerar tjänster för dem är skyldiga att lämna ut uppgifter och handlingar som är offentliga med stöd av den lagen och dessutom att på begäran, trots sekretessbestämmelserna, lämna finansministeriet de uppgifter som är nödvändiga för bestämmandet av ersättningen. Finansministeriet får trots sekretessbestämmelserna lämna ut de uppgifter som avses i detta moment till social- och hälsovårdsministeriet, om beredningen av ett beslut om särskild ersättning förutsätter det.

I fråga om betalning av ersättning, övrigt förfarande och ändringssökande iakttas 20 § 1 mom. samt 21, 24–26, 28–30 och 34 § i statsunderstödslagen.

Närmare bestämmelser om grunderna för ersättning av kostnader, välfärdsområdets redogörelse, de uppgifter om verksamheten och ekonomin som ska lämnas ut och förfarandena i anslutning till beviljande av ersättning får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Den ingående balansräkningen för Helsingfors stads social- och hälsovård samt räddningsväsende ska bildas av tillgångs- och kapitalposter som kan hänföras till social- och hälsovårdens samt räddningsväsendets uppgifter, med undantag av lokaler som ingår i tillgångar bland bestående aktiva.

Den ingående balansräkningen ska upprättas den 1 januari 2023 och bildas utifrån de bokföringsvärden som antecknats i stadens bokföring den 31 december 2022. Den ingående balansräkningen ska upprättas i enlighet med bokföringslagen (1336/1997) samt de anvisningar som bokföringsnämndens välfärdsområdes- och kommunsektion ger, och den ska bokföras i stadens bokföring som en överföring mellan balansräkningsposterna.

Den fullmakt att uppta lån som välfärdsområdena ska få för 2023, enligt vad som avses i 15 § i lagen om välfärdsområden, ska fastställas utgående från boksluten för 2021 och budgetarna för 2022 för samkommunerna för de sjukvårdsdistrikt och specialomsorgsdistrikt som övergår till välfärdsområdet. HUS-sammanslutningens fullmakt att uppta lån ska fastställas utgående från motsvarande uppgifter.

Välfärdsområdena, Helsingfors stad och HUS-sammanslutningen ska senast den 1 oktober 2022 lämna in förslaget till den första investeringsplan som avses i 16 § i lagen om välfärdsområden till finansministeriet, social- och hälsovårdsministeriet och inrikesministeriet. Den första investeringsplanen gäller räkenskapsperioderna 2023–2026. Social- och hälsovårdsministeriet och inrikesministeriet ska senast den 31 december 2022 i enlighet med 26 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård och 11 § i lagen om ordnande av räddningsväsendet godkänna eller förkasta förslaget till investeringsplan.

De omständigheter som ligger till grund för bedömningsförfarandet i välfärdsområden och som avses i 123 § 1 mom. 1–3 punkten i lagen om välfärdsområden ska bedömas första gången utifrån boksluten för 2023 och 2024.

Staten ska sköta de åtgärder som behövs för att inrätta det nationella kompetenscenter för lokal- och fastighetsförvaltning som avses i 21 § i lagen om välfärdsområden. De aktier i kompetenscentret som välfärdsområdena ska få ska överlåtas utan vederlag senast den 1 januari 2023.

Aktierna i kompetenscentret som välfärdsområdena får ska fördelas mellan dem i proportion till deras invånarantal. Som invånarantal beaktas invånarantalet i de kommuner som hör till respektive välfärdsområde den 31 december 2021. HUS-sammanslutningen får en tredjedel av de aktier som tillfaller varje välfärdsområde i Nyland och Helsingfors stad.

Staten ska dock ha ett exemplar av kompetenscentrets aktier av olika slag så som de definieras i bolagsordningen och som ger rätt att förhindra att bolagsordningen ändras utan statens samtycke, en starkare rätt att besluta om aktiekapitalet och om maximibeloppen för finansiering i form av främmande kapital samt rätt att utse en styrelsemedlem.

Klient- och patienthandlingar upprättade i verksamhet som omfattas av kommunens organiseringsansvar och därtill hörande administrativa handlingar, klient- och patienthandlingar som kommunen har i sin besittning och som kommit från privata serviceproducenter, kuratorers handlingar som upprättats inom den elevhälsa som ordnas av kommunens bildningsväsende samt handlingar inom kommunens räddningsväsende överförs till den behöriga myndighet som ansvarar för ordnandet av social- och hälsovårdstjänsterna eller räddningsväsendets tjänster i det välfärdsområde vars område kommunen hör till. Överföringen gäller endast sådana handlingar i anslutning till social- och hälsovårdsuppgifter som överförs till välfärdsområdet och som inte har arkiverats. Räddningsväsendets handlingar från och med ingången av 2004 överförs till välfärdsområdet. (20.5.2022/349)

Handlingar som avses i 1 mom. och som en samkommun har i sin besittning överförs på motsvarande sätt till den behöriga myndighet som ansvarar för ordnandet av social- och hälsovårdstjänsterna eller räddningsväsendets tjänster i det välfärdsområde vars område samkommunen hör till. Om samkommunen har tjänsteenheter i flera välfärdsområden, överförs till den behöriga myndighet som ansvarar för ordnandet av social- och hälsovårdstjänsterna och räddningsväsendets tjänster i respektive välfärdsområde de handlingar som upprättats vid samkommunens tjänsteenheter belägna i välfärdsområdet i fråga samt de handlingar som överförts till samkommunen från privata serviceproducenter som varit verksamma i samkommunens område, om inte de välfärdsområden som samkommunens verksamhet fördelas på kommer överens om något annat. (20.5.2022/349)

Utöver vad som föreskrivs i 2 mom. övergår även alla andra än i 1 mom. avsedda handlingar som samkommuner för specialomsorgsdistrikt, samkommuner för sjukvårdsdistrikt och övriga avvecklade samkommuner för social- och hälsovård besitter till den behöriga myndighet som ansvarar för ordnandet av social- och hälsovårdstjänsterna i det välfärdsområde vars område samkommunen hör till. Om medlemskommunerna i en sådan samkommun är belägna i flera välfärdsområdens områden övergår andra än i 1 mom. avsedda handlingar som samkommunen besitter till det välfärdsområde som har det största antalet av samkommunens medlemskommuner i sitt område, om inte välfärdsområdena kommer överens om något annat. Om inget av välfärdsområdena har en ovan avsedd majoritet av samkommunens medlemskommuner i sitt område ska välfärdsområdena komma överens om vilket välfärdsområde handlingarna ska övergå till.

Alla handlingar upprättade i verksamhet som omfattas av organiseringsansvaret för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) och som det har i sin besittning överförs till den behöriga myndighet som ansvarar för ordnandet av social- och hälsovårdstjänsterna inom HUS-sammanslutningen.

En myndighet som ordnar och genomför hälso- och sjukvårdstjänster för ett välfärdsområde, Helsingfors stad och HUS-sammanslutningen och den som handlar för denna myndighets räkning, och vilka i landskapet Nyland vårdar en patient, har trots sekretessbestämmelserna rätt att i den utsträckning som vården av patienten förutsätter få och använda de patientuppgifter som en annan behörig myndighet som ansvarar för ordnandet av hälso- och sjukvårdstjänsterna i ett välfärdsområde i landskapet Nyland, Helsingfors stad och HUS-sammanslutningen har. Patienten har rätt att förbjuda utlämnade av sina uppgifter. Patienten ska informeras om förbudsrätten och de anknytande förfarandena på det sätt som föreskrivs i 16 § i lagen om elektronisk behandling av kunduppgifter inom social- och hälsovården (784/2021) , nedan kunduppgiftslagen . Förbudet enligt 18 och 19 § i kunduppgiftslagen gäller i Nylands välfärdsområdens, Helsingfors stads och HUS-sammanslutningens verksamhet även annat utlämnande av patientuppgifter än sådant som görs via riksomfattande informationssystemtjänster.

Den som med hjälp av informationssystem använder uppgifter som har registrerats av en annan myndighet som ansvarar för ordnandet av hälso- och sjukvårdstjänster ska följa upp användningen av patientuppgifterna på det sätt som anges i 25 § i kunduppgiftslagen. Bestämmelser om åtkomsträttigheter till nödvändiga kunduppgifter och om säkerställande av en vårdrelation mellan patienten och den som framställt begäran finns i 15 § i den lagen.

Trots vad som föreskrivs i 20 § 3 mom. i denna lag, i 8 § i lagen om välfärdsområden och i lagen om samarbetsområden för miljö- och hälsoskyddet (410/2009) kan ett välfärdsområde åta sig att i stället för kommunerna inom dess område sköta de miljö- och hälsoskyddsuppgifter som avses i 1 § i lagen om samarbetsområden för miljö- och hälsoskyddet. En förutsättning för detta är att

Det avtal om hur miljö- och hälsoskyddsuppgifterna ska skötas som avses i 1 mom. ska ingås senast den 30 juni 2022, och det gäller till och med den 31 december 2027. Avtalet ska ange vilket förfarande som ska tillämpas när avtalet upphör.

Om välfärdsområdet och kommunerna inom området har ingått ett i 1 mom. avsett avtal, tillämpas på överföringen av miljö- och hälsoskyddsuppgifterna vad som i 20 § föreskrivs om överföring av samkommun till välfärdsområdet.

Vad som i hälsoskyddslagen (763/1994) , tobakslagen (549/2016) och veterinärvårdslagen (765/2009) , i veterinärvårdslagens 2 § 2 mom. uppräknade lagar och i de EU-rättsakter som genomförs genom dem samt i lagen om samarbetsområden för miljö- och hälsoskyddet föreskrivs om kommunens eller kommunalveterinärens behörighet, skyldigheter och rätt att ta ut avgifter samt om de ersättningar som betalas till kommunerna av statens medel och om de avgifter för kommunalveterinärens prestationer som tas ut till staten tillämpas på det välfärdsområde som ingått avtalet och på en veterinär som står i tjänsteförhållande till välfärdsområdet. (20.5.2022/349)

Social- och hälsovårdsministeriet, finansministeriet och inrikesministeriet ska stöda kommunerna och samkommunerna samt de nya välfärdsområdena i beredningen och genomförandet av reformen. Institutet för hälsa och välfärd ska för sin del bidra med experthjälp till beredningen och genomförandet av social- och hälsovårdsreformen.

Ändring i beslut av ett välfärdsområde, i beslut av ett temporärt beredningsorgan som avses i 8 § och i beslut av den temporära HUS-beredningsgrupp som avses i 9 § får sökas på det sätt som i 16 kap. i lagen om välfärdsområden föreskrivs om begäran om omprövning och välfärdsområdesbesvär. Omprövning av ett beslut av ett temporärt beredningsorgan enligt vad som avses i 139 § i lagen om välfärdsområden ska begäras hos beredningsorganet i fråga och efter att dess mandatperiod löpt ut hos välfärdsområdesstyrelsen.

Meningsskiljaktigheter som gäller avtal som är ogiltiga eller som sagts upp med stöd av 29 § i denna lag eller avtalsvillkor, i 30 § avsedda villkor om avtalsvite, ersättning och återkrav av ersättning eller meningsskiljaktigheter som beror på andra avtal som ingås med stöd av denna lag ska behandlas som förvaltningstvistemål i marknadsdomstolen. På förfarandet i marknadsdomstolen vid behandlingen av förvaltningstvistemål tillämpas vad som i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019) föreskrivs om förfarandet i förvaltningsdomstol vid behandlingen av förvaltningstvistemål. I övrigt tillämpas på förfarandet vad som i lagen om rättegång i marknadsdomstolen (100/2013) föreskrivs om behandlingen av upphandlingsärenden i marknadsdomstolen och om sökande av ändring i marknadsdomstolens avgöranden. Ändring i ett beslut av marknadsdomstolen i förvaltningtvistemål får sökas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen endast om högsta förvaltningsdomstolen meddelar besvärstillstånd.

Bestämmelser om sökande av ändring i ett beslut som gäller avtal som ändrats med stöd av 29 § i denna lag finns i lagen om offentlig upphandling och koncession.

På sökande av ändring i ett beslut av Statskontoret tillämpas vad som föreskrivs i 149 § i lagen om välfärdsområden.

Bestämmelser om sökande av ändring i ett beslut av statsrådet finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden.

Om statsunderstöd beviljats för uppförande, anskaffning, ombyggnad eller modernisering av social- och hälsovårdens eller räddningsväsendets byggnader som ägs av en kommun, samkommun eller avtalsbrandkår, eller för kommunens, samkommunens eller avtalsbrandskårens anskaffning av lös egendom, och om kommunen, samkommunen eller avtalsbrandkåren överlåter äganderätten eller besittningen till byggnaden, ändrar byggnadens användningsändamål eller om byggnaden eller en del därav tas ur bruk, eller om äganderätten eller besittningen till den lösa egendomen överlåts, användningsändamålet för den lösa egendomen ändras eller egendomen tas ur bruk den 1 januari 2023 eller senare på grund av genomförandet av den aktuella reformen, ska bestämmelserna om återkrav av statsunderstöd inte tillämpas. Byggnadens eller den lösa egendomens ägare ska vid behov kunna påvisa att äganderätten eller besittningen har överlåtits, användningsändamålet ändrats eller byggnaden eller en del därav tagits ur bruk på grund av genomförandet av reformen och att detta har skett genom ett beslut fattat av välfärdsområdet med organiseringsansvar för social- och hälsovården och räddningsväsendet. (20.5.2022/349)

Denna paragraf tillämpas på statsunderstöd som har beviljats för verksamhet som avses i 1 mom.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021. Bestämmelserna i 2 § träder dock i kraft först den 1 januari 2023.

Välfärdsområdet kan av kommunen köpa och kommunen till välfärdsområdet sälja stödtjänster till utgången av 2023, trots det som föreskrivs i 126 § i kommunallagen om skötseln av uppgifter i ett konkurrensläge på marknaden, om kommunen den 31 december 2022 har producerat stödtjänster i anslutning till tjänster inom social- och hälsovården eller räddningsväsendet och anskaffningen underskrider EU-tröskelvärdena enligt 26 § i lagen om offentlig upphandling och koncession.

Bestämmelserna i 1 mom. tillämpas även när samkommuner säljer och välfärdsområden köper stödtjänster från samkommuner. Ett välfärdsområde kan också sälja stödtjänster till en kommun eller samkommun i enlighet med 1 mom., om de samkommuner som avses i 7 § i lagen om specialiserad sjukvård eller i 6 § 1 mom. i lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda eller för ordnandet av social- och hälsovården bildade samkommunerna har producerat stödtjänster för kommunen.

Om ett välfärdsområde och en kommun eller samkommun har ingått ett i 1 och 2 mom. avsett avtal om stödtjänster, tillämpas efter det att avtalet har upphört på kommunens och samkommunens personal det som föreskrivs i 18 § 2 mom.

När kommunen, samkommunen eller välfärdsområdet säljer tjänster tillämpas bestämmelserna om prissättning i 128 § i kommunallagen och 133 § i lagen om välfärdsområden samt bestämmelserna om separat redovisning i 30 d § i konkurrenslagen (948/2011) .