810/2018

Gymnasieutbildningens mål är att stöda den studerandes balanserade psykiska, fysiska och sociala utveckling samt att främja respekten för livet, de mänskliga rättigheterna, den hållbara utvecklingen, miljön och den kulturella mångfalden. I all verksamhet vid läroanstalten stöder utbildningen aktivt jämställdhet och likabehandling.

Utbildningen styr den studerande till att verka demokratiskt, ansvarsfullt och aktivt som en del av en lokal, nationell, europeisk och global gemenskap.

Utbildningen utvecklar på bred basis den studerandes färdigheter att tillägna sig, kombinera och använda sina kunskaper och färdigheter samt att mångsidigt tillämpa det han eller hon har lärt sig även över läroämnesgränserna. Utbildningen stärker och fördjupar den studerandes allmänbildning i en föränderlig verksamhetsmiljö och ger kunskaper och färdigheter i de studier som anges i bilagorna.

Utbildningen utvecklar den studerandes färdigheter med tanke på fortsatta studier, arbetslivet, företagande, samhället och internationalisering.

Utbildningen stärker grunden för den studerandes fysiska, psykiska och sociala välbefinnande och ger färdigheter och intresse för att upprätthålla dessa i olika skeden av livet. Utbildningen stöder utvecklingen av den studerandes etiska tänkande.

Utbildningen stärker greppandet av helheter, inlärningsfärdigheterna, det vetenskapliga och därtill hörande kritiska tänkandet, kreativiteten, arbetsfärdigheterna, färdigheterna för samverkan och samarbete, färdigheterna för att skaffa och hantera information, de datatekniska användar- och tillämpningsfärdigheterna samt förmågan att uttrycka sig själv skriftligt och muntligt på båda de inhemska språken och på andra språk samt genom konst.

Utbildningen ska orientera, engagera och skapa förutsättningar för kontinuerligt lärande och förbättra den studerandes förmåga att hantera framtiden och göra beslut som gäller den samt förbättra förmågan att planera karriären och livet.

Utbildningen utvecklar den studerandes färdigheter att bedöma och förnya sitt kunnande och att identifiera sina styrkor och utvecklingsbehov.

Den studerande kan utnyttja den studiehandledning och övriga handledning som han eller hon har fått och tar allsidigt del av alternativen för fortsatta studier samt kan under gymnasiestudierna utarbeta en ändamålsenlig plan för fortsatta studier och karriären.

Gymnasieutbildningen ska mångsidigt utnyttja studiemiljöer som ökar kännedomen om fortsatta studier, arbetslivet och data- och kommunikationstekniken. Studiemiljöerna ska stöda den studerandes studiemotivation och hjälpa honom eller henne att hitta sina styrkor. Studiemiljöerna ska berika den studerandes erfarenheter mångsidigt och vara pedagogiskt och funktionellt ändamålsenliga.

Gymnasiets verksamhetskultur ska stöda den studerandes egen aktivitet och verksamhet i gemenskapen samt främja alla studerandes möjligheter att delta i utvecklingen av studiemiljön och verksamhetskulturen. Studierna ska eftersträva en positiv inställning till lärandet.

I gymnasieutbildning för vuxna beaktas kunskaper, färdigheter och kompetens som de studerande förvärvat tidigare.

Målet är att en vuxenstuderande får sådana studie-, kommunikations- och språkfärdigheter samt datatekniska kunskaper och färdigheter som behövs för både fortsatta studier och sysselsättning och för framgång i arbetslivet. Undervisningen ska ge färdigheter för kontinuerligt lärande samt stöda utvecklingen av den studerandes personlighet.

I anordnandet av utbildningen beaktas vuxenstudiernas särdrag. Vid sidan om studerande som genomgår lärokursen för gymnasieutbildningen kan undervisningen beakta ämnesstuderande som studerar ett eller flera läroämnen som ingår i gymnasiets lärokurs samt andra specialgrupper.

6 § har upphävts genom F 4.2.2021/124 .

Ett sådant tillstånd att ordna utbildning som avses i 3 § i gymnasielagen (714/2018) ska sökas senast ett år innan den planerade starttidpunkten för utbildningen. Undervisnings- och kulturministeriet kan även behandla en ansökan som lämnats in senare än detta.

I ansökan om tillstånd att ordna utbildning ska följande redogöras och motiveras:

Till ansökan fogas dessutom:

Om ansökan gäller en ändring i ett gällande tillstånd ska de omständigheter som avses i 1 mom. redogöras och motiveras till den del de anknyter till de ändringar som söks.

Vid beviljande av en sådan särskild utbildningsuppgift som avses i 6 § 1 mom. i gymnasielagen beaktas

Om det i en särskild utbildningsuppgift ingår en riksomfattande utvecklingsuppgift beaktas vid beviljandet av utbildningsuppgiften dessutom

En riksomfattande utvecklingsuppgift kan innefatta

Studier som hör till lärokursen för gymnasieutbildning poängsätts enligt deras omfattning. I utbildning för unga ges undervisning i medeltal 14 timmar 15 minuter per studiepoäng och i utbildning för vuxna i medeltal 9 timmar 20 minuter per studiepoäng. Därtill innefattar studierna en sådan mängd självständigt arbete för den studerande som behövs med tanke på studiernas mål och innehåll och som är skälig för den studerande.

I lärokurserna för gymnasieutbildning ingår enligt bilagorna 1 och 2 till denna förordning obligatoriska och riksomfattande valfria studier som utbildningsanordnaren ska erbjuda de studerande.

I lärokurserna kan därtill ingå gymnasiediplom och andra valfria studier på det sätt som utbildningsanordnaren bestämmer.

Utbildningsanordnaren beslutar i hur omfattande studieavsnitt studierna erbjuds för de studerande. Den studerande ska dock ha möjlighet att genomgå valfria studier enligt bilagorna 1 och 2 som studieavsnitt som omfattar två studiepoäng. Gymnasiediplomen omfattar två studiepoäng.

Den obligatoriska språkundervisningen enligt bilaga 1–2 ordnas som lång lärokurs ( A-språk ) som grundar sig på A-lärokursen som har genomgåtts i den grundläggande utbildningen och inleddes i årskurserna 1–6 och som medellång lärokurs ( B1-språk ) som grundar sig på B1-lärokursen som har genomgåtts i den grundläggande utbildningen. Den valfria undervisningen i språk ordnas som kort lärokurs ( B2-språk ) som grundar sig på B2-lärokursen som inleddes i årskurs 7–9 i den grundläggande utbildningen och som kort lärokurs som inleds i gymnasiet ( B3-språk ).

Den studerande kan studera fler än ett A-språk. Lärokursen i det andra inhemska språket studeras antingen som A- eller B1-språk. För en studerande som befriats från studierna i det andra inhemska språket på basis av 29 § i gymnasielagen kan undervisning i det andra inhemska språket ordnas som B3-språk.

I gymnasieutbildning för unga ska utbildningsanordnaren erbjuda den studerande B2- eller B3-språk som valfria studier i minst två olika språk. I gymnasieutbildning för vuxna ska utbildningsanordnaren erbjuda den studerande B2- eller B3-språk som valfria studier i minst ett språk.

En studerande som har samiska, romani eller ett främmande språk som modersmål kan undervisas i modersmål och litteratur som avses i bilaga 1–2 enligt lärokursen för finska eller svenska som andraspråk och litteratur.

Om en studerande med samiska, romani eller ett främmande språk som modersmål undervisas i sitt eget modersmål får den studerandes totala antal obligatoriska studier i modersmål och litteratur och andra språk samt den studerandes totala antal obligatoriska studier vara mindre än vad som bestäms i bilaga 1 till denna förordning. I detta fall studeras det andra inhemska språket som ett valfritt ämne.

Om en studerande med ett främmande språk som modersmål undervisas i finska eller svenska enligt lärokursen för finska eller svenska som andraspråk och litteratur får undervisningen i modersmål och litteratur samt i det andra inhemska språket fördelas på undervisningen i nämnda läroämnen på det sätt som utbildningsanordnaren bestämmer.

15 § har upphävts genom F 4.2.2021/124 .

I undervisning som ordnas vid straffanstalter kan avvikelser göras från bestämmelserna i bilaga 2 till denna förordning på det sätt som föreskrivs i läroplanen.

Vid bedömning med siffror används skalan 4–10. Vitsordet 5 anger hjälpliga, 6 försvarliga, 7 nöjaktiga, 8 goda, 9 berömliga samt 10 utmärkta kunskaper och färdigheter. En underkänd prestation anges med vitsordet 4.

Ett studieavsnitt eller läroämne som inte bedöms med siffror bedöms som avlagt eller underkänt.

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2019.