817/2015

Syftet med denna lag är att främja klientsäkerheten och socialvårdsklienters rätt till socialvård av god kvalitet och till gott bemötande

Denna lag tillämpas på yrkesutbildade personer inom socialvården som är anställda hos ett samfund som utför offentliga uppdrag eller en privat aktör och på yrkesutbildade personer inom socialvården som är självständiga yrkesutövare.

Yrkesutbildade personer inom socialvården är

En legitimerad yrkesutbildad person har rätt att utöva yrket och använda yrkesbeteckningen i fråga. Bestämmelser om yrkesbeteckningar för yrkesutbildade personer med skyddad yrkesbeteckning och om den utbildning som yrkesbeteckningen förutsätter utfärdas genom förordning av statsrådet. En förutsättning för rätten att använda skyddad yrkesbeteckning är dessutom att personen har antecknats som yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning i det centralregister över yrkesutbildade personer inom socialvården som avses i 16 §. Också andra personer med tillräcklig utbildning, erfarenhet och yrkesskicklighet kan vara verksamma i uppgifter som hör till en yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning. Genom förordning av statsrådet utfärdas bestämmelser om den tillräckliga utbildning som krävs av andra personer som är verksamma i uppgifter som hör till en yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning.

Om det är motiverat med tanke på klienternas servicebehov, arbetsarrangemangen och produktionen av socialservice kan uppgiftsstrukturen för och uppgiftsfördelningen mellan yrkesutbildade personer inom socialvården ses över med beaktande av de yrkesutbildade personernas kunnande, yrkesskicklighet och utbildning, om inte något annat bestäms i lag eller förordning. Genom social- och hälsovårdsministeriets förordning utfärdas vid behov närmare bestämmelser om utvecklandet av en ändamålsenlig uppgiftsstruktur för och arbetsfördelning mellan yrkesutbildade personer inom socialvården.

Målet för yrkesutövningen i fråga om en yrkesutbildad person inom socialvården är att främja social funktionsförmåga, jämlikhet och delaktighet, förebygga marginalisering och öka välfärden.

En yrkesutbildad person inom socialvården är skyldig att i sin yrkesutövning iaktta det som föreskrivs om klientens ställning och rättigheter inom socialvården och behandlingen av klientuppgifter.

En yrkesutbildad person inom socialvården är skyldig att upprätthålla och utveckla sin yrkesskicklighet och att göra sig förtrogen med de bestämmelser och föreskrifter som gäller yrkesutövningen.

Arbetsgivaren för en yrkesutbildad person inom socialvården ska göra det möjligt för personen i fråga att i sitt arbete få behövlig handledning och delta i fortbildning som behövs för utvecklandet av yrkesskickligheten.

Oberoende av sekretessbestämmelserna är en yrkesutbildad person inom socialvården skyldig att på begäran lämna Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården eller regionförvaltningsverket de uppgifter och utredningar som är nödvändiga för att de ska kunna sköta sina uppgifter enligt denna lag.

En person som i Finland har avlagt högre högskoleexamen i vilken det ingår eller utöver vilken personen har genomfört huvudämnesstudier i socialt arbete eller universitetsstudier i socialt arbete motsvarande ett huvudämne, beviljas av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården på ansökan rätt att utöva socialarbetaryrket som legitimerad yrkesutbildad person.

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården beviljar på ansökan en person som i Finland har avlagt en lämplig yrkeshögskoleexamen inom det sociala området rätt att utöva socionomyrket som legitimerad yrkesutbildad person.

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården beviljar på ansökan en person som i Finland har avlagt en lämplig yrkeshögskoleexamen inom det sociala området rätt att utöva geronomyrket.

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården beviljar på ansökan en person som i Finland har avlagt en lämplig yrkeshögskoleexamen inom det sociala området rätt att utöva rehabiliteringsledaryrket. (14.12.2017/925)

En socialarbetare som avses i 7 § ansvarar för den yrkesmässiga ledningen av det sociala arbetet, för det sociala klient- och sakkunnigarbete som svarar mot individens, familjens eller gemenskapens behov av socialt stöd och service samt för uppföljningen och bedömningen av effekterna av detta arbete.

En socialarbetare ansvarar dessutom för tillhandahållandet av och beslutsfattandet om servicen inom socialvården enligt vad som särskilt föreskrivs någon annanstans i lag.

Den som är medborgare i en medlemsstat i Europeiska unionen eller i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som på grundval av en utbildning i någon annan medlemsstat i Europeiska unionen eller stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet än Finland har tilldelats ett examensbevis eller något annat bevis som i den staten krävs för ett yrke som avses i 7 eller 8 § eller någon annan handling som visar att sökanden har färdigheter att utöva yrket i fråga, beviljas av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården i enlighet med lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer (1093/2007) på ansökan rätt att i Finland utöva detta yrke.

Rätt att i Finland använda en i förordning av statsrådet avsedd yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom socialvården beviljas av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården i enlighet med lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer på ansökan den som är medborgare i en medlemsstat i Europeiska unionen eller i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som på grundval av en utbildning i någon annan medlemsstat i Europeiska unionen eller stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet än Finland i denna stat har tilldelats ett examensbevis eller något annat utbildningsbevis som ska ges samma innebörd och som i den staten krävs för erhållande av rätt att utöva yrket i fråga, eller någon annan handling som visar att sökanden har färdigheter att utöva yrket.

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården kan bestämma att sökanden som kompensationsåtgärd ska slutföra en anpassningsperiod eller genomgå ett lämplighetsprov på det sätt som anges i lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer.

Den som på grundval av en utbildning i en stat utanför Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet har tilldelats ett examensbevis eller något annat bevis som i den staten krävs för erhållande av rätt att utöva ett sådant yrke som avses i 7 eller 8 §, beviljas av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården på ansökan rätt att i Finland utöva detta yrke.

Rätt att använda en i förordning av statsrådet avsedd yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning beviljas av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården på ansökan den som på grundval av en utbildning i en stat utanför Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet har tilldelats ett examensbevis eller något annat bevis som i den staten krävs för erhållande av rätt att utöva yrket i fråga.

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården kan bestämma att sökanden som kompensationsåtgärd ska slutföra en anpassningsperiod eller genomgå ett lämplighetsprov. Närmare bestämmelser om anpassningsperiod och lämplighetsprov samt övriga kompetenskrav för sökanden får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Det som föreskrivs i denna paragraf gäller också rätt att i Finland utöva ett yrke som avses i 7 eller 8 § eller rätt att använda en i förordning av statsrådet avsedd yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning för den som är medborgare i en stat utanför Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet på grundval av en utbildning han eller hon har genomgått i någon annan stat inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet än Finland. (22.4.2016/289)

Den som studerar för att bli socialarbetare och med godkänt resultat har avlagt grundstudierna, ämnesstudierna samt praktik i socialt arbete kan tillfälligt i högst ett år vara verksam i en socialarbetares uppgifter. Rätt att tillfälligt vara verksam i en socialarbetares uppgifter i högst ett år har också den som har avlagt en lämplig högskoleexamen inom det samhällsvetenskapliga området vid ett universitet eller yrkeshögskoleexamen inom social- och hälsovården, om examen innefattar eller personen med godkänt resultat ytterligare har avlagt grundstudier, ämnesstudier och praktik i socialt arbete eller om personen utöver lämplig högskoleexamen inom det samhällsvetenskapliga området vid ett universitet eller yrkeshögskoleexamen inom social- och hälsovården och grundstudier och ämnesstudier i socialt arbete har tillräcklig praktisk erfarenhet och yrkesskicklighet. Den som tillfälligt är verksam i en socialarbetares uppgifter ska arbeta under ledning och översyn av en legitimerad socialarbetare.

Den som studerar för att bli legitimerad som yrkesutbildad person i ett annat yrke eller har avlagt en för det sociala området lämplig högskoleexamen och som har tillräcklig praktisk erfarenhet och yrkesskicklighet kan tillfälligt i högst ett år vara verksam i en legitimerad yrkesutbildad persons uppgifter.

I fråga om den som tillfälligt är verksam i en legitimerad yrkesutbildad persons uppgifter iakttas då i tillämpliga delar det som i denna lag föreskrivs om yrkesutbildade personer inom socialvården. Närmare bestämmelser om villkoren för att tillfälligt vara verksam i en legitimerad yrkesutbildad persons uppgifter får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Den som tillfälligt är verksam i en socialarbetares uppgifter har inte samma rätt som socialarbetare att i brådskande fall besluta om vård oberoende av egen vilja och om åtgärder i anslutning till det.

Bestämmelser om rätten för den som avlagt examen utomlands att tillfälligt vara verksam i en legitimerad yrkesutbildad persons uppgifter får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Den i 1 och 2 mom. avsedda tidsfristen får överskridas med högst ett år åt gången, om det är nödvändigt med tanke på klientsäkerheten och tillgången eller kontinuiteten i fråga om tjänsterna eller av något annat särskilt skäl.

Den som studerar för att bli socialarbetare och med godkänt resultat har avlagt ämnesstudierna och praktik i socialt arbete kan tillfälligt i högst ett år vara verksam i socialarbetaryrket. Den studerande ska arbeta under ledning och översyn av en utexaminerad socialarbetare.

Den som studerar för att bli legitimerad som yrkesutbildad person i ett annat yrke eller har avlagt en för det sociala området lämplig högskoleexamen och som har tillräckliga förutsättningar för att vara verksam i yrket kan tillfälligt i högst ett år vara verksam i yrket som legitimerad yrkesutbildad person.

I fråga om den som tillfälligt är verksam i en legitimerad yrkesutbildad persons yrke iakttas då i tillämpliga delar det som i denna lag föreskrivs om yrkesutbildade personer inom socialvården. Närmare bestämmelser om villkoren för att tillfälligt vara verksam i ett yrke som legitimerad yrkesutbildad person får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Den som tillfälligt är verksam i socialarbetaryrket har inte samma rätt som socialarbetare att i brådskande fall besluta om vård oberoende av egen vilja och om åtgärder i anslutning till det.

Bestämmelser om rätten för den som avlagt examen utomlands att tillfälligt vara verksam i en legitimerad yrkesutbildad persons yrke får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Till en ansökan som avses i 7 och 8 § ska det fogas en kopia av examensbevis som utfärdats av ett universitet eller en yrkeshögskola och en kopia av det utbildningsprogram som genomförts.

Bestämmelser om de bilagor och intyg som ska fogas till en ansökan som avses i 10 § finns i lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer. Närmare bestämmelser om de bilagor och intyg som ska fogas till en ansökan som avses i 11 § utfärdas genom förordning av statsrådet.

En sökande som avses i 10 § ska inom en månad från mottagandet av handlingarna underrättas om att ansökan mottagits samt om handlingar som eventuellt saknas. Ansökan ska avgöras senast tre månader efter det att de nödvändiga handlingarna har inkommit.

Den allmänna styrningen i fråga om yrkesutbildade personer inom socialvården hör till social- och hälsovårdsministeriet.

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården styr och övervakar på riksnivå yrkesutövningen i fråga om yrkesutbildade personer inom socialvården. Regionförvaltningsverket styr och övervakar inom verkets verksamhetsområde yrkesutövningen i fråga om yrkesutbildade personer inom socialvården. Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården styr, under social- och hälsovårdsministeriet, regionförvaltningsverkens verksamhet vid verkställandet, samordningen och förenhetligandet av tillsynen över yrkesutövningen i fråga om yrkesutbildade personer inom socialvården och styrningen i anslutning till det.

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården behandlar ärenden i anslutning till styrningen av och tillsynen över yrkesutbildade personer inom socialvården i synnerhet när det är fråga om

För tillsynen över de yrkesutbildade personerna inom socialvården finns vid Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården en nämnd för tillsyn över yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården. Bestämmelser om nämndens sammansättning och uppgifter utfärdas genom förordning av statsrådet.

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ska föra centralregistret över yrkesutbildade personer inom socialvården i syfte att sköta tillsynsuppgifterna enligt lagen om Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (669/2008) . Utöver bestämmelserna i denna lag ska personuppgiftslagen (523/1999) iakttas.

I registret införs följande uppgifter:

De uppgifter som avses i 2 mom. 1 punkten och de uppgifter om säkerhetsåtgärder som avses i 4 punkten avförs ur registret tio år efter det att den registrerade har avlidit. De uppgifter som avses i 2 mom. 3 punkten samt de uppgifter om anmärkningar eller skriftliga varningar som avses i 4 punkten avförs ur registret när tio år har förflutit från det att beslutet eller avgörandet meddelades, om inte längre tid för avförande av anteckningen anges i matrikellagen (1010/1989) .

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ska oberoende av sekretessbestämmelserna lämna ut uppgifter som avses i 16 § 2 mom. till regionförvaltningsverket för skötseln av dess i lag föreskrivna tillsynsuppgifter.

Utöver det som bestäms i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) kan Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården oberoende av sekretessbestämmelserna till myndigheter samt arbetsgivare inom och verksamhetsenheter för social- och hälsovården lämna ut uppgifter om sådana påföljder för brott som avses i 16 § 2 mom. 3 punkten i denna lag för bedömning av en persons lämplighet för ett arbete.

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården får genom det allmänna datanätet ur centralregistret över yrkesutbildade personer inom socialvården ( offentlig informationstjänst ) lämna ut uppgifter om en yrkesutbildad persons namn, registernummer, födelseår, behörighet och begränsningar i personens rätt att utöva sitt yrke.

I den offentliga informationstjänsten kan information bara sökas med enkel sökning där sökvillkoret är den registrerades namn eller registernummer.

Så snart Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården har fått information om att en yrkesutbildad person inom socialvården har avlidit ska den utplåna de uppgifter som finns om personen i den offentliga informationstjänsten. Detta gäller också när en yrkesutbildad person inom socialvården har fråntagits rätten att utöva sitt yrke eller förbjudits att använda sin yrkesbeteckning.

Om det finns grundad anledning att misstänka att en yrkesutbildad person inom socialvården på grund av sjukdom, missbruk av berusningsmedel eller nedsatt funktionsförmåga eller av någon annan motsvarande orsak är oförmögen att utöva sitt yrke, kan Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ålägga honom eller henne att genomgå läkarundersökning eller undersökningar på sjukhus ( utredning av den yrkesmässiga funktionsförmågan och hälsotillståndet ).

Om det finns det grundad anledning att anta att en yrkesutbildad person inom socialvården har bristande yrkesskicklighet eller yrkeskunskaper, kan Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ålägga honom eller henne att genomgå arbetsprövning, ge ett arbetsprov eller genomgå förhör för utredande av hans eller hennes yrkesskicklighet eller yrkeskunskaper ( utredning av yrkesskickligheten ).

Kostnaderna för utredningen av den yrkesmässiga funktionsförmågan och hälsotillståndet samt utredning av yrkesskickligheten betalas av statens medel.

Om en yrkesutbildad person inom socialvården motsätter sig en utredning enligt 1 eller 2 mom., kan Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården förbjuda en legitimerad yrkesutbildad person att utöva yrket eller förbjuda en yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning att använda en i förordning av statsrådet avsedd yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom socialvården.

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården kan meddela en yrkesutbildad person inom socialvården en påföljd för felaktigt förfarande, om den yrkesutbildade personen

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården kan i de fall som avses i 1 mom.

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och regionförvaltningsverket kan, om ärendet inte föranleder en åtgärd enligt 2 mom. eller 25 §, för en yrkesutbildad person inom socialvården påpeka vikten av en ändamålsenlig yrkesutövning, uppmana honom eller henne att avhjälpa konstaterade brister eller missförhållanden eller ge honom eller henne en anmärkning för framtiden. I en anmärkning eller ett påpekande enligt detta moment av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården eller regionförvaltningsverket får ändring inte sökas genom besvär.

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården kan vidta åtgärder enligt 2 mom. 2 och 3 punkten bara om en yrkesutbildad person har gjort sig skyldig till allvarligt felaktigt förfarande eller allvarligt försummat sina uppgifter och lindrigare påföljder inte har resulterat i att personen har åtgärdat bristerna.

Om en yrkesutbildad person inom socialvården på grund av sjukdom, missbruk av berusningsmedel eller nedsatt funktionsförmåga eller av någon annan motsvarande orsak eller på grund av brist på yrkesskicklighet som konstaterats på motiverat sätt är oförmögen att vara verksam som yrkesutbildad person inom socialvården, kan Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården besluta om åtgärder som avses i 20 §.

Om en yrkesutbildad person inom socialvården genom ett lagakraftvunnet domstolsbeslut har blivit dömd till fängelsestraff för ett brott som har begåtts i samband med yrkesutövningen och det på basis av de omständigheter som framgår av brottet finns skäl att misstänka att fortsatt yrkesutövning äventyrar klientsäkerheten, kan Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården begränsa en legitimerad yrkesutbildad persons rätt att utöva yrket eller tills vidare frånta honom eller henne denna rätt eller tills vidare förbjuda en yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning att använda en yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom socialvården.

Om de omständigheter som framgår av brottet och förhållandena i anslutning till det är synnerligen försvårande, kan Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården permanent frånta en legitimerad yrkesutbildad person rätten att utöva yrket eller permanent förbjuda en yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning att använda en yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom socialvården.

Vid behandlingen av ärenden som avses i 19–22 § kan Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården när klientsäkerheten kräver det temporärt begränsa rätten att utöva yrket som legitimerad yrkesutbildad person eller förbjuda en legitimerad yrkesutbildad person att utöva yrket eller temporärt förbjuda en yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning att använda en yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom socialvården.

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården kan på begäran av en legitimerad yrkesutbildad person inom socialvården begränsa personens rätt att utöva yrket eller frånta honom eller henne denna rätt. Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården kan på begäran av en yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning frånta honom eller henne rätten att använda yrkesbeteckningen.

Om en yrkesutbildad person inom socialvården vid utövningen av yrket har handlat mot lag eller med stöd av lag utfärdade bestämmelser och föreskrifter eller i sin uppgift annars gjort sig skyldig till felaktighet eller försummelse, kan Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ge honom eller henne en skriftlig varning.

Om en yrkesutbildad person inom socialvården för viss tid eller tills vidare har fråntagits rätten att utöva yrket eller om denna rätt har begränsats eller om han eller hon har förbjudits att använda en yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom socialvården, ska Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården på ansökan återställa rätten att utöva yrket, slopa begränsningen av denna rätt eller återställa rätten att använda en yrkesbeteckning, när den omständighet som ledde till att rätten att utöva yrket fråntogs eller begränsades eller användningen av yrkesbeteckningen förbjöds inte längre föreligger. Till ansökan ska den sökande foga en utredning över att den omständighet som avses ovan inte längre föreligger.

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och regionförvaltningsverket har rätt att oberoende av sekretessbestämmelserna av statliga och kommunala myndigheter, en samkommuns myndigheter och välfärdsområdesmyndigheter samt andra offentligrättsliga sammanslutningar, Folkpensionsanstalten, Pensionsskyddscentralen, pensionsstiftelser och andra pensionsanstalter, försäkringsanstalter, verksamhetsenheter inom social- och hälsovården, Patientförsäkringscentralen och apoteken på begäran avgiftsfritt få de uppgifter och utredningar som är nödvändiga för utförande av uppgifter enligt denna lag.

En domstol ska utan dröjsmål till Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården sända en kopia av det beslut genom vilket en yrkesutbildad person inom socialvården har dömts till bötes- eller fängelsestraff eller något annat straff för ett brott som han eller hon har begått i yrkesutövningen.

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ska utan dröjsmål införa en kungörelse i den officiella tidningen om begränsning och fråntagande av, förbud mot och återställande av rätt att utöva yrke eller förbud mot och återställande av rätt att använda en yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom socialvården.

Ett beslut som avses i 19 §, 20 § 1 mom., 21–23 eller 25 § får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019) . (8.7.2022/597)

När det gäller andra beslut av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården än de som avses i 1 mom. får omprövning begäras på det sätt som anges i förvaltningslagen (434/2003) . Det beslut som meddelas med anledning av begäran om omprövning får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i lagen om rättegång i förvaltningsärenden. (8.7.2022/597)

Förvaltningsdomstolens beslut i ett ärende som avses i 19–23 eller 25 § får överklagas genom besvär på det sätt som anges i lagen om rättegång i förvaltningsärenden. Över andra beslut av förvaltningsdomstolen får besvär anföras endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd. (8.7.2022/597)

Om Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården inte har meddelat ett beslut inom den tid som anges i 14 §, får sökanden anföra besvär. Besvären anses då avse ett beslut om avslag av ansökan. Sådana besvär får anföras tills ett beslut om ansökan har meddelats. Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ska underrätta besvärsmyndigheten om att ett beslut har meddelats. På anförande av besvär enligt detta moment och behandlingen av dem tillämpas i övrigt vad som anges i lagen om rättegång i förvaltningsärenden. (8.7.2022/597)

Beslut som avses i 19–23 och 25 § ska iakttas oberoende av ändringssökande.

Statsrådet tillsätter för tre år i sänder en delegation som har till uppgift att ge utlåtanden och ta initiativ i ärenden som gäller utbildningen för yrkesutbildade personer inom socialvården, deras yrkesutövning och samarbetet mellan myndigheter.

Närmare bestämmelser om delegationens sammansättning och uppgifter utfärdas genom förordning av statsrådet.

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2016. Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ska ha det i 16 § avsedda centralregistret över yrkesutbildade personer inom socialvården senast den 1 augusti 2016.

En person som har den behörighet som avses i lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården (272/2005) och den förordning av statsrådet som utfärdats med stöd av den lagen, har rätt att i enlighet med bestämmelserna i nämnda lag vara verksam som yrkesutbildad person inom socialvården i en sådan uppgift som förutsätter legitimering i enlighet med denna lag. Personens rätt att vara verksam som yrkesutbildad person inom socialvården gäller till och med den 30 juni 2018, eller till dess att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården har avgjort en sådan ansökan om rätt att vara verksam som legitimerad yrkesutbildad person inom socialvården som personen har lämnat in senast den dagen. Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ska avgöra ansökan inom sex månader från det att ansökan kom in. (14.12.2017/925)

En person som har den behörighet som avses i lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården får med stöd av den utbildning som han eller hon har genomgått och den statsrådsförordning som utfärdas med stöd av 3 § 2 mom. i denna lag vara verksam som yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning till och med den 30 juni 2018, eller till dess att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården har antecknat personen som yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning i centralregistret över yrkesutbildade personer inom socialvården på en sådan ansökan som personen har lämnat in senast den dagen. Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ska anteckna en person i centralregistret inom sex månader från det att de i 16 § avsedda uppgifterna om den yrkesutbildade personen har meddelats till verket och verket har konstaterat att personens utbildning uppfyller de krav som ställs i den statsrådsförordning som avses i 3 § 2 mom. Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ska på eget initiativ och avgiftsfritt anteckna sådana närvårdare som den 1 mars 2016 har varit införda i centralregistret över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården också i centralregistret över yrkesutbildade personer inom socialvården. (14.12.2017/925)

Den som när denna lag träder i kraft uppfyller behörighetsvillkoren i lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården och den, förordning som har utfärdats med stöd av den, uppfyller de utbildningskrav som denna lag ställer för att rätt att utöva yrket ska kunna beviljas och rätt att använda yrkesbeteckning ska kunna registreras.